Äldres digitala delaktighet
En innehållsanalys om äldres närvaro i biblioteksplaner
Författare: Lisa Ekelund & Lisa Johansson Handledare: Hanna Carlsson
Kandidatuppsats
Abstrakt
“Older peoples` digital participation
A content analysis about presence of elderly in Swedish library plans”
The aim of this bachelor thesis is to examine if public libraries live up to the expectations that the society have when it comes to giving information technology service to older people. The reason behind this is to highlight the target group older people in swedish library plans, because they are the group in the society that feel least involved in the digital society. The method in this study consist of a content analysis where sixty-two library plans have been reviewed. Based on the
background, four themes have been selected in the results section, the digital divide, digital participation, the public library as an institution and the elderly.
The themes together with Eriksson-Zetterquist description of the new institutional theory and Warschauers model for literacy and ICT-access, formed the content of the analysis section. The findings show that the majority of the library plans have not mentioned elderly people in a digital context. The most common context to mention the elderly are in reading promotion. Older people have also not been identified as a priority target group within the institution, which reflects on the contents of the library plans.
Nyckelord
Folkbibliotek, äldre, digital delaktighet, digitala klyftan, biblioteksplan
Tack
Vi vill inledningsvis tacka vår handledare Hanna Carlsson som varit en stor hjälp
och som varit ett stort stöd under arbetets gång. Vi vill även tacka familj och vänner
som stöttat oss. Avslutningsvis vill vi tacka varandra att vi gjort det här arbetet
tillsammans och stöttat varandra i med och motgångar.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 2
1.1.1 Biblioteksplan 3
1.1.2 Bibliotekslagen 4
1.1.3 Folkbibliotek 4
1.1.4 UNESCOS Folkbiblioteksmanifest 5
1.2 Problembeskrivning 6
1.3 Syfte 7
1.3.1 Frågeställningar 7
1.4 Avgränsningar 7
1.5 Disposition 7
2 Tidigare forskning 8
2.1 Folkbiblioteket som institution 9
2.2 Bibliotekslag/biblioteksplan 10
2.3 Digitala klyftan 11
2.3.1 Folkbibliotekets roll 12
2.4 Äldre och IKT 12
2.5 Koppling mellan vår studie och tidigare forskning 13
3 Teori 14
3.1 Nyinstitutionell teori 14
3.2 Warschauers modell för litteracitet och IKT-tillgång 16
4 Metod 17
4.1 Urval 18
4.2 Tillvägagångssätt i analys 19
4.3 Etiska ställningstagande 19
5 Resultat 20
5.1 Äldre 20
5.1.1 Äldre i en digital kontext 20
5.1.2 Sammanfattning 21
5.2 Äldre ur en icke digital kontext 21
5.2.1 Uppsökande verksamhet 21
5.2.2 Äldre- en växande målgrupp 21
5.2.3 Prioriterad grupp 21
5.2.4 Läsinspiration för äldre 22
5.2.5 Användare med särskilda behov 22
5.2.6 Samarbete 22
5.2.7 Sammanfattning 22
5.3 Digitala klyftan 22
5.3.1 Demokratisk rättighet 22
5.3.2 Konkreta handlingar 23
5.3.3 Visionär beskrivning 23
5.3.4 Sammanfattning 24
5.4 Digital delaktighet 24
5.4.1 Samverkan 24
5.4.2 Den demokratiska aspekten 25
5.4.3 Handlingar mot digital delaktighet 25
5.4.4 Digital delaktighet som fokusområde 25
5.4.5 Sammanfattning 26
5.5 Folkbiblioteket 26
5.5.1 Mötesplats 26
5.5.2 Folkbiblioteket i kommunen 26
5.5.3 Kunskapscentrum 27
5.5.4 Neutral plats 27
5.5.5 Citat 28
5.5.6 Sammanfattning 29
6 Analys 30
6.1 Digital litteracitet och IKT 30
6.1.1 Social resurs 30
6.1.2 Digitala resurser 31
6.1.3 Mänskliga resurser 32
6.2 Legitimering 32
6.3 Sammanfattning 33
7 Diskussion 35
7.1 Folkbibliotekets roll 35
7.2 Bibliotekslag och biblioteksplan 36
7.3 Geografiska/demografiska skillnader 37
7.4 Äldre 38
7.5 Metodkritik 38
7.6 Framtida forskning 38
8 Slutsats 40
9 Sammanfattning 41
Bilagor
Bilaga 1 Biblioteksplaner s.52
1 Inledning
I dagens digitala samhälle där ökande samhällsinformation och funktioner bygger på att det finns en digital kapacitet hos medborgarna, finns funderingar om huruvida det är alla grupper i samhället som behärskar den informationstekniska servicen.
Den här uppsatsen kommer därför att undersöka hur folkbiblioteken bemöter samhällets krav på informationsteknisk service riktat mot den äldre generationen.
Anledningen till valet av målgrupp är att enligt Internetstiftelsen (2019) är det den äldre befolkningen som känner sig minst delaktiga i det digitala samhället, det är främst från åldern 55 och uppåt. Vi anser dock att 55 är en för låg siffra att definiera som äldre, då det är många som fortfarande jobbar och har större möjlighet att komma i kontakt med digitala resurser. Vi har därför valt att utgå från
pensionsåldern i Sverige, vilket är 68 år. Grunden till valet av 68 år och uppåt är att vi anser att det är en bra ålder att utgå efter i den här uppsatsen eftersom det är en tydlig riktlinje. För att ta reda på hur folkbiblioteket bemöter samhällets krav kommer en granskning av ett antal utvalda folkbiblioteks biblioteksplaner i fem olika regioner i Sverige att genomföras. Det som biblioteksplanerna visar är vilka mål samt visioner som biblioteksverksamheterna har för sin verksamhet. I
biblioteksplanernas innehåll skrivs det mer eller mindre utförligt hur de ska göra för att uppnå målen samt visionerna. Det som inte går att undersöka är hur
biblioteksplanernas innehåll implementeras i verkligheten.
Anledningen till att valet hamnade på biblioteksplaner är därför att de speglar folkbibliotekens verksamhet. Det är alltså genom biblioteksplanerna som det förklaras vad folkbibliotek är och gör och i den här uppsatsen utgår vi ifrån vad biblioteksplanerna säger. Biblioteksplanen understryker och redogör för biblioteksverksamhetens specifika mål och uppdrag utefter bland annat
bibliotekslagen. Genom att granska biblioteksplanerna kommer en bild utav vad de
olika folkbiblioteken aktivt gör eller inte gör i frågan om informationsteknisk
service riktad mot äldre. Kommer det vara markanta skillnader eller likheter i
biblioteksplanerna? Vad vi avser med samhället och samhällets förväntningar
kommer vi att vidare redogöra för i följande stycken.
1.1 Bakgrund
Samhället vi lever i idag beskrivs som ett digitalt samhälle, där vardagen allt mer digitaliseras, där våra relationer, vår kultur och hur vi umgås styrs av digitala processer på olika sätt (Lindgren, 2017, s. 7). Trots att många i vårt samhälle idag har stora kunskaper om hur digital informationsteknik fungerar gäller det inte för alla grupper enligt Olsson Dahlquist (2019, s. 18). Som tidigare nämnts är det enligt Internetstiftelsen (2019) den äldre befolkningen som känner sig minst delaktiga i det digitala samhället, och det är främst från åldern 55 och uppåt. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet (SFS 2013:801 § 7).
Begreppet digital delaktighet handlar enligt Digidel (2013, s. 7) om att uppmärksamma invånarnas delaktighet i samhället när det förändras genom tillämpning av digital teknik. Digidel är ett obundet, demokratiskt nätverk som arbetar för att öka den digitala delaktigheten (Digidel, 2018).
Enligt Olsson Dahlquist (2019, s. 18) bör delaktighet undersökas mer,
digitaliseringen förändrar samhället och biblioteket på flera olika sätt samt även möjligheten till samhälleligt deltagande.
I och med att vi lever i ett demokratiskt samhälle förutsätter det ett jämlikt
deltagande av det offentliga rummet i den digitala sfären samt den analoga, där alla kan delta med samma förutsättningar. Olsson Dahlquist (2019, s. 18) menar då att det krävs en jämlik spridning och användning av IT och ny teknik för att uppnå ett jämlikt deltagande, vilket inte är fallet i dagens samhälle.
Olsson Dahlquist (2019, s. 147) poängterar bibliotekets tillgänglighet i frågan om dess öppna och fria rum samt tillgången till gratis nätverk. Tillgängligheten är betydande då människor ska ta del av verksamheten till att börja med. För att det ska vara möjligt krävs det även att alla ska vilja använda sig av den möjligheten, att våga ta plats och göra anspråk på det offentliga rummet. Olsson Dahlquist (2019, s.
147) menar då att det måste finnas en känsla av trygghet, för att en mängd röster ska existera på samma plats krävs det att dessa röster känner sig bekväma och trygga i att göra platsen till sin egen. Skapandet av delaktigheten på bibliotek innefattar således en grundläggande del av trygghet (Olsson Dahlquist, 2019, s. 147).
Bibliotekets önskan om att inkludera besökare och användare i verksamheterna tillsammans med en mer ökad användarstyrd eller användarcentrerad
biblioteksverksamhet kan kopplas till utvecklingen av New Public Mangement i bibliotekssektorn. Där biblioteket i allt högre grad behöver legitimera verksamheten utåt genom att tillmötesgå användarnas och besökarnas behov och förväntningar (Hansson genom Olsson Dahlquist, 2019, s. 147). Det finns förväntningar på folkbiblioteket som inte är explicit uttalade i bibliotekslagen. Dessa förväntningar kommer ursprungligen från samhället i stort, men kan även komma från media.
Enligt oss består samhället av: normer, lagar samt en sammansättning individer som
ställer krav och förväntningar på folkbiblioteket. I den här uppsatsen vill vi se om
samhällets krav på informationsteknisk service riktat mot den äldre generationen
bemöts och plockas upp av folkbiblioteket via deras biblioteksplaner.
Ett av de största problemen och orosmomenten inom information och
kommunikationsteknik (IKT) är den digitala klyftan (Abbey & Hyde, 2009, s.
225). Den digitala klyftan är en faktor som ställer till det i att uppnå ett jämlikt deltagande då det handlar om att det blir en uppdelning mellan de som använder IKT genom internet, e-mail och mobiltelefoner och de som inte gör det.
Begreppet digital klyfta förklaras som att det finns en klyfta som kan bero på flera olika orsaker. Det kan exempelvis bero på socioekonomisk status, utbildning, geografi, ålder, språk samt andra faktorer skriver Paul T Jaeger, John Carlo Bertot, Kim M Thompson, Sara M Katz samt Elizabeth J Decoster (2012, s. 3). Det finns ett flertal olika sätt att se på digital klyfta, det kan exempelvis vara att tillgången inte finns till internet via bredband men även att tillgången till digitala resurser som i sin tur kommer in via det sociala engagemanget saknas (Jaeger et al., 2012, s. 5).
Abbey & Hyde (2009, s. 226) menar att ålder är en viktig faktor när det kommer till användandet av IKT och menar att ju äldre du är desto mindre troligt är det att du använder IKT.
Utifrån bakgrunden går det att se fyra centrala begrepp för problemområdet vi vill belysa: digital delaktighet, digitala klyftan, äldre samt folkbiblioteket som
institution. Dessa begrepp kommer att fungera som byggklossar i texten och kommer att belysas mer ingående i följande stycken.
1.1.1 Biblioteksplan
Syftet med att bibliotek har en biblioteksplan är att ta vara på de resurser som finns för biblioteksverksamheten, stimulera till utveckling samt möta framtidens krav på tillgänglighet. Biblioteksplaner är ett politiskt förankrat dokument och ska vara ett stöd för det dagliga arbetet samt i ett långsiktigt strategiskt perspektiv (Borgholm 2016, u.s).
Kungliga biblioteket (2017, s. 11) skriver att biblioteksplaner har antagits för att bland annat tydliggöra verksamhetens inriktning och omfattning på en nivå för att medborgares förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas.
Biblioteksplaner som blivit antagna bör förtydliga samverkan mellan biblioteken och dessutom bidra till effektivt resursutnyttjande och god tillgänglighet. För att en biblioteksplan har antagits bör den vara uppföljningsbar samt kopplad till
bibliotekslagen (Kungliga biblioteket, 2017, s. 11).
Biblioteksverksamheter ska bli uppföljda av Kungliga biblioteket tillsammans med
länsbiblioteken gällande hur biblioteksplaner används (Kungliga biblioteket, 2017,
s. 12). Enligt Kungliga biblioteket (2017) bidrar biblioteksplanerna även till att
biblioteksverksamheten får en jämnare nivå mellan olika landsändar.
I och med den tekniska utvecklingen ökar behovet av sammanhängande nätverk och nationellt samarbete. Vid en fungerande samverkan kan det allmänna biblioteksväsendets samlade resurser användas mer rationellt och tillgängligheten öka. Den utvärdering av bibliotekslagen som redovisas i promemorian visade att behovet av samverkan och samordning har ökat eftersom användarna alltmer betraktar bibliotekens verksamhet som en gemensam resurs. Det är alltså angeläget att det allmänna verkar för en nationell samsyn i syfte att få en biblioteksservice av hög kvalitet i hela landet.
(Prop. 2012/2013:147, s. 45)
1.1.2 Bibliotekslagen
Bibliotekslagen är betydande då biblioteksplanerna utformas från bibliotekslagen.
Paragraferna utgör grunderna för innehållet i en biblioteksplan.
Biblioteksparagrafer som kommer att beröras i texten:
•
Det ska finnas ett folkbibliotek i varje kommun (SFS 2013:801 § 6).
•
Folkbiblioteken ska vara anpassade till användarnas behov och tillgängliga för alla (SFS 2013:801 § 7).
•
Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, men också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet (SFS
2013:801 § 7).
•
Alla kommuner och landsting i Sverige ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet (SFS 2013:801 § 17).
1.1.3 Folkbibliotek
I uppsatsen är folkbiblioteket som institution en betydande del av innehållet och länken mellan äldre och den digitala kontexten med digital delaktighet och den digitala klyftan.
Svensk biblioteksförening (2017, s. 11) förklarar att tjänster som finns på folkbibliotek är till för alla och att tjänsterna ska vara oberoende av bland annat ålder, kön eller social status. På folkbibliotek ska alla åldersgrupper ha möjlighet att hitta material som motsvarar deras behov. Material och tjänster som finns
tillgängliga på bibliotek är lämpligt att omfatta alla typer av lämpliga medier och moderna tekniska lösningar, men även traditionellt material. Svensk
biblioteksförening (2017, s. 13) skriver att det ska finnas en tydligt formulerad policy som fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster utefter vilka behov som finns på den lokala nivån. Samarbete med olika berörda parter är också ett krav som folkbibliotek har, och samarbete ska kunna ske på både lokal, regional,
nationell och internationell nivå.
1.1.4 UNESCOS Folkbiblioteksmanifest
UNESCOS Folkbiblioteksmanifest förklarar folkbibliotekets syfte och betydelse för samhället och befolkningen i fråga om kunskap och utbildning.
Efter andra världskrigets slut utvecklade FN-organet UNESCO tillsammans med
IFLA, International Federation of Library Association, artikel 19 i den allmänna
förklaringen genom att anta ett folkbiblioteksmanifest (Svensk biblioteksförening,
2017, s. 3). Syftet med folkbiblioteksmanifestet är att förmedla sin tilltro på
folkbiblioteket som en källa för utbildning, kultur och information skriver Svensk
biblioteksförening (2017, s. 11). Ett av uppdragen som folkbibliotek har är att de
ska underlätta utvecklingen av informationskompetens och datorkunskaper (Svensk
biblioteksförening, 2017, s. 12).
1.2 Problembeskrivning
Med underlag av ovanstående avsnitt går det att dra slutsatsen att folkbiblioteken utgör en stor och viktig funktion när det kommer till arbetet med att minska den digitala klyftan i Sverige.
Men trots en hög internettillgång bland befolkningen samt en hög internetåtkomst till många viktiga institutioner räcker inte det för att främja deltagande för grupper med en hög representation av icke digitala användare, där äldre representerar en sådan grupp enligt Reneland-Forsman (2018, s. 333). Faktorer som bidrar med ett lågt internetdeltagande är framförallt socioekonomiska där hushåll med låg inkomst, lägre utbildning, geografiskt läge samt om personerna är änka eller änkling är de mest utsatta (Reneland-Forsman, 2018, s. 333). I och med att de äldre är en grupp som är högt representerade i att inte använda internet bidrar det enligt Reneland- Forsman (2018, s. 333) till att de äldre i högre grad utsätter sig själva för att bli exkluderade från samhället, samt att bli exkluderade från samhället genom både digital samt social exkludering.
Enligt Davidsson, Palm & Melin Mandre genom Olsson Dahlquist (2019, s. 19) är ointresset, samt komplicerad teknik de främsta skälen till att inte använda internet.
Men i och med att samhället och dess tillhörande institutioner och banker digitaliseras allt mer blir det svårare att välja bort att inte använda internet.
I och med att äldre utgör en sådan stor majoritet av dem som inte använder internet och är uppenbart en grupp som är i behov utav hjälpmedel för att komma in i det digitala samhället, går det att ifrågasätta varför inte äldre räknas med som en prioriterad grupp inom folkbiblioteket.
Utifrån de biblioteksparagrafer som tidigare nämnts i texten är det paragrafen (SFS 2013:801 § 6) folkbiblioteken ska vara anpassade till användarnas behov och tillgängliga för alla samt folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, men också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet (SFS 2013:801 § 7) som kan närma sig att beröra målgruppen äldre. I och med den allmänt vaga beskrivningen och uteslutandet av målgruppen äldre i bibliotekslagen, kommer den här texten att undersöka hur och om de äldre nämns i
biblioteksplanerna och om dem kan mäta sig med samhällets förväntningar i frågan.
Det är viktigt att genomföra den här undersökningen för att belysa målgruppen äldre i svenska biblioteksplaner. Som tidigare nämnts så ska biblioteksplanerna verka för att biblioteksverksamheterna på biblioteken ska bli mer jämnt fördelade
geografiskt.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett antal folkbibliotek genom deras biblioteksplaner lever upp till de förväntningar som samhället ställer när det kommer till att ge informationsteknisk service till äldre personer.
1.3.1 Frågeställningar
•
Hur omskrivs äldre respektive den digitala klyftan i de utvalda biblioteksplanerna? Om och i så fall hur relateras dessa kategorier till varandra?
•
Går det att urskilja skillnader mellan hur verksamheterna mot äldre omskrivs i planerna kopplat till geografi och demografi?
•
Om och i så fall hur relaterar biblioteksplanernas skrivningar om äldre och digitala klyftan till planernas skrivningar om folkbibliotekets roll i
samhället?
1.4 Avgränsningar
Undersökningen är avgränsad i kategorierna: målgrupp, region och folkbibliotek.
Målgruppen för undersökningen är äldre människor i fem olika regioner runt om i Sverige. Därför har 62 biblioteksplaner använts i den här uppsatsen. De fem olika regionerna är region Norrbotten, region Kalmar, region Stockholm, region Kronoberg samt region Västerbotten och har syftet att få fram glesbygd,
småstadsregion samt storstad i undersökningen. Målgruppen äldre är ett aktivt val som gjorts för att ta reda på hur målgruppen ses i forskningsproblemet. En naturlig avgränsning för undersökningen är valet att inrikta sig på folkbibliotek. Då
folkbibliotek är det bibliotek som riktar in sig på hela samhällets målgrupper. Enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801 § 6), ska det finnas ett folkbibliotek i varje kommun.
Syftet med folkbibliotek är att vara tillgängliga för alla samt vara anpassade efter behov.
1.5 Disposition
Uppsatsen inleds med ett kapitel om tidigare forskning som består av ett antal olika
fält. I kapitlet efter den tidigare forskningen beskrivs teorierna som ligger till grund
för den här uppsatsen, alltså nyinstitutionell teori samt Warschauers modell för IKT-
tillgång och motivationerna för dessa teorier framkommer i kapitlet. Därefter
presenteras kapitlet för metodvalet som har använts och motiveringar till val som
gjorts. Efter metodkapitlet presenteras resultatet genom flera rubriker. Resultatet
följs av analysen som likt resultatet har blivit indelad under rubriker. Uppsatsen
avslutas med en reflekterande diskussion med vad som hittats, förslag på framtida
forskning samt en slutsats där frågeställningar besvaras. Allra sist presenteras en
sammanfattning av uppsatsen.
2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer en introduktion föras om de olika forskningsfält inom Biblioteks- och informationsvetenskap som valts ut. De valda fälten har valts ut utifrån tidigare kapitel och syftet. Eftersom vi ska undersöka hur biblioteksplanernas skrivningar om äldre och digitala klyftan relaterar till skrivningarna om
folkbibliotekets roll i samhället. Är det relevant att visa på hur folkbiblioteket som institution omskrivs i forskningen. Det kommer att göras genom att utgå från Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot‐Hansen beskrivning av folkbiblioteket utifrån de fyra rummen: inspirationsrum, läranderum, mötesrum samt det performativa rummet. Alla tre forskare är verksamma inom Royal School of Library and Information Science, Copenhagen, Denmark.
Därefter kommer en introduktion till forskningen om uppkomsten av
bibliotekslagen samt en presentation om biblioteksplanens uppdrag och historia att föras genom Åse Hedemark och Lisa Börjesson forskning, båda verksamma inom Department of ALM (Archival, Library, Information & Museum), Uppsala University, Sweden. I och med att vi ska titta på hur biblioteksplanerna skriver om den digitala klyftan och hur det relaterar till skrivningarna om äldre, är det därför relevant att föra fram forskning om den digitala klyftan samt vilken roll
folkbiblioteket har i arbetet med att minska den. Det kommer att göras med hjälp utav Bo Kinney, verksam inom The Seattle Public Library, WA, USA. Samt även med hjälp utav Paul T Jaeger, John Carlo Bertot, Kim M Thompson, Sara M Katz samt Elizabeth J Decoster. De fyra första forskarna är verksamma inom University of Maryland, College Park, Maryland, USA. Elizabeth J Decoster är verksam inom Charles Sturt University, Wagga Wagga, Australia.
Lisa Olsson Dahlquist forskare inom Library and Information studies at Lund University, Sweden. Används för att föra in ett svenskt perspektiv på
folkbibliotekets arbete med att minska den digitala klyftan, där den tekniska
utvecklingen har medfört extra arbete och utmaningar för folkbiblioteket och
bibliotekarierna. Farooq Mubarak och Michael Nycyks forskning har valts ut för att
belysa vikten av att äldre skaffar sig kunskaper i hur datorer fungerar för att de ska
kunna delta i samhället. Farooq Mubarak är verksam inom Information System
Science, MSC Economics and Business Administration, University of Turku,
Finland. Michael Nycyk är verksam inom Curtin University of Technology, Perth,
Australia.
2.1 Folkbiblioteket som institution
Folkbiblioteket som institution kommer att förklaras utifrån The four spaces – a new model for the public library från 2012, utgiven i New Library World. De fyra rummen som har identifierats är folkbiblioteket som inspirationsrum, lärande rum, mötesrum samt det performativa rummet (Jochumsen et al., 2012, s. 590).
Inspirationsrummet handlar om att få besökarna att flytta från sitt bekväma och vanliga val till att förmedla en mängd estetiska upplevelser. På senare tid har dock folkbiblioteket behövt ompröva biblioteket som ett utrymme för inspiration på grund utav det så kallade upplevelsesamhället. Upplevelser och jakten på
upplevelser har blivit en central och viktig del i många människors liv, både i deras utveckling av sin identitet men även i deras konsumtion av kultur. Det har
uppkommit en form av konkurrens mellan kulturförmedlare om kundens
uppmärksamhet och möjligheten till konsumtion har blivit oändlig (Jochumsen et al., 2012, s. 590).
Läranderummet är ett utrymme för alla att upptäcka och utforska världen och därigenom öka deras kompetenser och möjligheter genom fri och obegränsad tillgång till information och kunskap (Jochumsen et al., 2012, s. 591). Lärande på biblioteken händer genom lek, konstnärliga aktiviteter, kurser samt andra aktiviteter.
Även läranderummet utmanas av människors behov av ett mer upplevelsekoncentrerat lärande genom lekfulla interaktiva och sociala inlärningsmönster (Jochumsen et al., 2012, s. 591).
Mötesrummet är ett öppet offentligt rum och en plats där medborgarna kan träffa andra människor, som båda är som dem men som även skiljer sig från dem (Jochumsen et al., 2012, s. 592). I ett segmenterat samhälle behövs det plattformar där det går att stöta på människor med olika intressen och värderingar som skiljer sig från dina egna och möter åsikter som utmanar dig genom diskussion och debatt.
Mötesrummet ger ramarna för oavsiktliga möten. Möten kan äga rum i
loungeområdet med tidningar men även live via chattgrupper, bloggar eller annan social teknik (Jochumsen et al., 2012, s. 592).
Det Performativa rummet inom folkbiblioteket stödjer särskilt engagemang och innovation (Jochumsen et al., 2012, s. 593). I det här rummet kan användarna i en interaktion med andra inspireras till att skapa nya konstnärliga uttryck i mötet med konst och kultur. På folkbiblioteket har de tillgång till verktyg som stödjer deras kreativa aktiviteter. Det performativa rummet beskrivs även som ett
skapelsebibliotek som har utökat sin roll och blivit en plats för skapelse i form av
information, kunskap, konst och underhållning. Biblioteket innehåller en rad
utrustningar och faciliteter för att hjälpa skapare att förbereda nytt arbete, ensam
eller i grupp, för personligt bruk eller distribution (Levien, 2011 genom Jochumsen
et al., 2012, s. 593).
2.2 Bibliotekslag/biblioteksplan
Biblioteksfältet består utav olika etiska riktlinjer formade både i Sverige och internationellt. De etiska riktlinjerna tar sitt uttryck genom bibliotekslagen eller manifest. I det här avsnittet kommer en kort bakgrund till uppkomsten av bibliotekslagen och en presentation av biblioteksplanens uppdrag och historia att föras.
Åse Hedemark & Lisa Börjesson (2014) har skrivit artikeln Att använda en plan:
Fenomenet biblioteksplaner och begreppet användning problematiserat, utgiven i Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift. Där problematiserar de bibliotekens uppdrag att följa upp utformningen och användningen av biblioteksplaner. Det som har lett fram till uppdraget att följa upp utformning och användning av biblioteksplaner och anledningen till att de har förts in i bibliotekslagen. Tar sin grund under 1990-talet då många kommuner hade ansträngda budgetar, med anledning av det infördes låntagaravgifter (Hedemark & Börjesson, 2014, s. 94). Efter många protester och kritik där många såg det som ett hot mot det som folkbiblioteket stod för, en jämlik och fri tillgång till bibliotekets resurser (Hedemark genom Hedemark & Börjesson, 2014, s. 94). Lämnade kulturutredningen 1995 ett förslag till den nuvarande bibliotekslagen som trädde i kraft 1997.
Biblioteksplanerna är ett relativt nytt inslag i folkbibliotekens administrativa verksamhet och kom till efter eget förslag till förstärkning av lagen från
biblioteksområdet själva och 2005 kom ett krav på biblioteksplaner i varje landsting och kommun och bibliotekslagens paragraf sju ändrades till: Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna (Bibliotekslag 1996:1596;
Hedemark & Börjesson, 2014, s. 94). Hedemark & Börjesson (2014, s. 96) beskriver biblioteksplanen som ett styrdokument, de skriver
“Styrdokument är ett deskriptivt, samlande begrepp som avser alla de texter som reglerar en verksamhet som ett folkbibliotek. Däribland kan både finnas juridiska dokument som lagtexter, politiska dokument som antagna planer, administrativa dokument och planeringsdokument på tjänstemannanivå”.
Planerna för biblioteksverksamheter har inte ett homogent utseende utan skiljer sig i sina uttryck i olika delar av Sverige (Hedemark & Börjesson, 2014, s. 95). Det kan dels bero på om det är lokala förvaltningskulturer vilket gör dem mer omfattande och detaljrika, eller att andra beskriver en tänkt verksamhetsutveckling i mer omfattande proportioner. En annan faktor till skilda uttryck är om det är
biblioteksverksamheterna själva som utformar planerna, vilket det oftast är. Men det kan även vara så att planerna antas politiskt antingen på nämnd eller fullmäktige nivå (Hedemark & Börjesson, 2014, s. 95).
Att följa upp utformningen och användningen av biblioteksplanerna handlar enligt
Hedemark & Börjesson (2014, s. 109) om en form av tillsyn där ingen part, varken
myndighet, regional eller kommunal aktör har ett formellt tillsynsansvar. Det
handlar istället om ett gemensamt uppföljningsuppdrag. Hedemark & Börjesson
(2014, s. 107) skriver i deras analys att uppföljningsuppdraget helt är avgörande av
tolkarens uppfattning av vad “att använda en plan” innebär. De menar även att den
här tolkaren kan vara en av Kungliga bibliotekets utredare men det kan även vara en
konsult eller en chef på en regional biblioteksverksamhet eller en kommunal bibliotekschef. Även politiker, tjänstemän som befinner sig längre bort från biblioteksverksamheter som är mindre insatta i bibliotekens uppdrag kan vara en sådan tolkare.
Det som Hedemark & Börjesson (2014, s. 109) slutligen kommer fram till är att biblioteksplanerna skapar en form av byråkratiskt och social kontroll i vilket kommuner och regioner kan ha något att jämföra sig med emellan.
Biblioteksplanerna leder i det fallet till en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela Sverige.
2.3 Digitala klyftan
I Bo Kinneys (2010) artikel The Internet, Public Libraries, and the Digital Divide.
utgiven i Public Library Quarterly förklaras utifrån ett amerikanskt perspektiv uppkomsten till begreppet digital klyfta, samt visar folkbibliotekets roll i arbetet med att utjämna den digitala klyftan.
Begreppet digital klyfta introducerades av National Telecommunication and Infrastructure Administration (NTIA) av United State Department of Commerce (USDC) och beskrevs som en klyfta som separerar de som har information
“Information haves” från de som inte har det “Have nots” (Kinney, 2010, s. 106).
Rapporterna som utgjorde forskningen kring den digitala klyftan kallades “falling through the net” och bedrevs under 1995, 1998, 1999 samt 2000. Dessa rapporter behandlade konceptet av “Universal service” vilket inkluderade telefonservice, data samt internetåtkomst (Kinney, 2010, s. 106).
Kinney (2010, s. 111) menar att i Amerika är de vanligaste faktorerna som separerar amerikaner till ett digitalt utanförskap: inkomster, utbildningsnivå, ras samt språk.
Ytterligare klyftor existerar i form av region, ålder och funktionshinder. Digitala klyftan verkar smalna av över tid men i takt med att ny teknologi introduceras öppnar det upp för att nya klyftor föds. Kinney (2010, s. 111) menar på att det inte har funnits en enda digital klyfta, utan snarare flera klyftor som hänger ihop med varje ny teknologi. Först var den digitala klyftan hophörande med datorer sedan uppringd internetåtkomst därefter bredbandsanslutning och nu mobil åtkomst.
Dessutom verkar klyftor uppstå i termer av kvalitet på åtkomst (Kinney, 2010, s.
111).
Kritik har riktats mot det generella och snäva fokuset på åtkomst och exluderandet av andra faktorer såsom information literacitet, bredare sociala förhållanden såsom ekonomi och klassojämlikheter (Kinney, 2010, s. 113). Warschauer är en av
kritikerna som kritiserar digitala klyftan för att ignorera konceptet av bredare sociala problem (Kinney, 2010, s. 114).
I think about 15 years ago when we used the term digital divide, we were talking largely about the question or the concern around access to technology.
Fast forward about 10 or 15 years later to 2011, and now when we talk about it, I think it’s less about access to technology and more about participation (National Public Radio 2011 genom Jaeger et al.,2012, p. 2).
2.3.1 Folkbibliotekets roll
Folkbiblioteket har tidigt spelat en viktig roll när det kommer till att utjämna data och internetåtkomst (Kinney, 2010, s. 106). Jaeger et al., (2012, s. 14) skriver ur ett amerikanskt perspektiv att den federala politiken förlitar sig extra mycket på att folkbiblioteket på flera olika sätt ska främja digital litteracitet och digital
inkludering. Trots detta utesluts biblioteken huvudsakligen från finansiering som krävs för arbetet med digital litteracitet och digital inkludering och utesluts även från beslutsprocessen relaterade till politik inom området (Jaeger et al., 2012, s. 14).
De skriver även att folkbibliotekens budgetar har minskat kraftigt under de senare åren trots att användningen av folkbibliotek har ökat (Signer et al., 2012 genom Jaeger et al.,2012, s. 14). Regeringar på alla nivåer förlitar sig på att biblioteket ska säkerställa digital integration, vilket placerar folkbiblioteket i en svår situation då folkbiblioteken är tvungna att möta större servicekrav (Jaeger et al., 2012, s. 15).
Dessa servicekrav kan enligt Olsson Dahlquist (2019, s. 22) vara att folkbiblioteket tar ett stort ansvar för att hjälpa människor att använda myndigheters och andra institutioners och företagstjänster. Olsson Dahlquist (2019, s. 22) menar även att flera utmaningar kan kopplas ihop med den teknologiska utvecklingen. Bibliotekens existens har i högre utsträckning legitimerats med hjälp av strategier med fokus på ökad tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande, vilket innebär att biblioteken och bibliotekarien mer kommer att innefattas av nya myndighetsutövande
arbetsuppgifter.
2.4 Äldre och IKT
I Farooq Mubarak & Michael Nycyk (2017) artikel Teaching older people internet skills to minimize grey digital divides: Developed and developing countries in focus, utgiven av Journal of Information, Communication & Ethics in Society, i artikeln beskrivs vikten av att äldre har baskunskap i hur datorer fungerar är avgörande för om de effektivt ska delta i samhället. Det är även avgörande vilket land och hur landets resurser är, samt hur folkets inställning till att lära sig internetkunskaper, och speciellt kunskaper i att lära sig hur information hittas, värderas och därmed hur information används (2017, s. 166). Utbildning i att hantera internet är en väsentlig del för att minimera den gråa digitala klyftan, samt inverkan på äldres val att använda teknologi. Det finns ett flertal olika anledningar till att äldre är nyfikna på att använda IKT (information- och
kommunikationsteknik). Dessutom är det nödvändigt att ha färdigheter för att använda teknologi förklarar Mubarak & Nycyk (2017, s. 167). I studier från utvecklade länder har det visats att bristen på internetfärdighet är den ursprungliga orsaken till den digitala klyftan speciellt bland äldre (Mubarak & Nycyk, 2017, s.
168).
2.5 Koppling mellan vår studie och tidigare forskning
Utifrån den tidigare forskning där flera fält inom biblioteks-och
informationsvetenskap presenterats, får vi ett brett perspektiv på flera olika fält som
berör vår forskningsfråga. Vi kommer koppla den tidigare forskningen till vår studie
som berör äldres utsatthet i det digitala samhället då det är relevant att redovisa den
digitala klyftan och vilken roll folkbiblioteket har i frågan. Bibliotekslagen och
biblioteksplaner är centrala delar i uppsatsen och vi utgår både från bibliotekslagen
och biblioteksplaner i vår forskning. Kopplingen som vi gör mellan tidigare
forskning och innehållet i biblioteksplanerna bidrar med att föra fram ett annat
perspektiv på att utläsa biblioteksplaner på ett nytt sätt.
3 Teori
I den här uppsatsen vill vi se hur och vad de sextiotvå biblioteksplanerna skriver om folkbiblioteket som institution samt om vad som skrivs om äldre. På grund av undersökningens syfte har valet kommit att bli nyinstitutionell teori som fokuserar på institutioner, i det här fallet folkbiblioteket, samt Mark Warschauers modell för IKT-tillgång som är fokuserad på den tekniska inriktningen i uppsatsen. En betydelsefull del av informations-och kommunikationsteknik (IKT) är litteracitet.
Kort sammanfattat innebär litteracitet att ha kunskapen och förmågan att hantera teknik. Det innebär att både och IKT och litteracitet behövs för att äldre ska kunna ha kunskap och resurser för att hantera teknik. För att få in både det institutionella och den tekniska inblicken behövdes en kombination av två teorier, och i det här fallet kombineras den nyinstitutionella teorin och Warschauers modell för IKT- tillgång med varandra.
3.1 Nyinstitutionell teori
När det kommer till teoretiska ingångar, har valet blivit ett nyinstitutionellt perspektiv. Rienecker & Stray Jørgensen (2018, s. 256) förklarar att det ska finnas en motivering till teorival samt motiveringar för alla val som görs i en uppsats.
Motiveringen till teorivalet är att det empiriska materialet ska visa på hur
biblioteksplaner skriver om äldre och folkbiblioteket som institution. Därför passar det bra att lägga fokuset på folkbiblioteket som institution i den tid vi lever i nu.
Nordeborg, Michnik & Eriksson (2012, s. 4) beskriver en institution som en uppsättning av normer och värderingar som tillsammans utgör en struktur för hur organisationerna inom institutionen, handlar och agerar.
De menar att nyinstitutionell teori har ett centralt fokus på att erhålla legitimitet.
Folkbiblioteken strävar alltså efter legitimitet. Olika aktörer ställer olika krav på att ge den här legitimiteten till folkbiblioteket som därmed måste svara med att
tillmötesgå dessa krav för att upprätthålla folkbibliotekets överlevnad (Nordeborg et al., 2012, s. 4). De skriver även att om folkbiblioteket inte lever upp till användarnas (i det här fallet äldres) krav på legitimitet så kommer besöken att upphöra.
Nordeborg et al., (2012, s. 4) använder den här teorin för att visa vilka förväntningar som användaren har på bibliotek vilket de ser som ett legitimitetskrav från
användaren. Sedan diskuterar de utmaningar som dessa förväntningar ställer på
folkbiblioteket. Vi tänker göra samma sak i den här undersökningen och därför
anser vi att den här teorin passar bra.
För att föra fram ett djupare perspektiv på nyinstitutionell teori har professorn och organisationsforskaren Ulla Eriksson-Zetterquists bok om nyinstitutionell teori använts. Eriksson-Zetterquist (2009, s. 87) skriver om nyinstitutionell teori från 1990-talet och framåt där det finns diskussioner kring skillnader mellan
marknadsdrivna sektorer och institutionella sektorer, och det sistnämnda är vanligtvis offentliga sektorer. Fram till 1990-talet hade marknadsdrivna
organisationer beskrivits under teknisk sektor vilket i sin tur ledde till att de ansågs skilda från offentliga organisationer. Enligt den institutionella teorin är båda sektorerna präglade av institutionalisering (2009, s. 87). Ett synsätt inom nyinstitutionell teori är att förstå vad som händer mellan organisationer, och
förändringar i nyinstitutionell teori handlar om när organisationer ständigt förstärker existerande former för organisering skriver Eriksson-Zetterquist (2009, s. 88–89).
Legitimitet är centralt inom nyinstitutionella studier och legitimitet är en aspekt som används vid analysen av relationerna mellan organisationer och deras omgivning skriver Eriksson-Zetterquist (2009, s. 103). Om det uppstår olikheter mellan organisationer och deras omgivning kan det i sin tur leda till att den organisatoriska legitimiteten hotas. I och med att organisationer är verksamma i större sociala system och att organisationerna använder sig av resurser måste den aktuella organisationens resursanvändande vara accepterade som legitima från det större sociala systemet (Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 103–104).
Organisationer kommer att förändras när de söker efter legitimitet, då sökandet i sin tur leder till att organisationer anpassar sig till förändrade normer i samhället (Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 104). Eriksson-Zetterquist (2009, s. 105) förklarar att det finns likheter mellan status, rykte och legitimitet och det beror på att dessa begrepp fokuserar på organisationers kulturella faktorer. Dock skiljer det sig mellan dessa genom att legitimitet främst behöver uppnås och att det är viktigt att det inte finns några negativa problem. Det finns olika källor till legitimitet, det kan
exempelvis vara samhället i stort, media, men även att något blir legitimt på grund av att det kan relateras till andra legitima subjekt (Eriksson-Zetterquist, 2009, s.
105). Eriksson-Zetterquist (2009, s. 106) skriver att det enklaste tillvägagångssättet för att nå legitimitet är genom anpassning till omgivningen. I den här uppsatsen kommer Eriksson-Zetterquist att användas i analyskapitlet för att tolka resultatet berörande det biblioteksplanerna har skrivit om folkbiblioteket som institution.
Genom det kommer vi att koppla samman med vad Eriksson-Zetterquist skriver om
organisationer och legitimitet.
3.2 Warschauers modell för litteracitet och IKT-tillgång
Mark Warschauers modell för litteracitet och IKT- tillgång är en teori som valts för att belysa den digitala klyftan som kan uppstå mellan de äldre som besitter
litteracitet samt har en IKT- tillgång och dem som inte har det. IKT står för informations- och kommunikationsteknik och beskrivs enligt Warschauer (2003, s.
31) som en nödvändig aspekt för den sociala inkluderingen i det
informationssamhälle vi lever i idag. Warschauer har för att kunna se hur denna tillgång innefattar kommit på en modell som är baserad på ett antal slutsatser om litteracitet som också kan överföras på IKT. Modellen för IKT- tillgång består utav fyra resurser för att en individ på ett effektivt sätt ska kunna ändra, skapa samt få tillgång till kunskap. De fyra resurser som ingår är: fysiska resurser, digitala resurser, mänskliga resurser och sociala resurser (Warschauer, 2003, s. 45–46).
En av de vanligaste definitionerna av litteracitet handlar om att individen skaffar sig kompetens eller färdigheter för att kunna läsa eller skriva (Warschauer, 2003, s. 39).
Men begreppet litteracitet är mer komplext än den beskrivningen och enligt
Warschauer (2003, s. 46) är litteracitet en social praktik som involverar åtkomst till artefakter, innehåll, färdigheter samt social support. Att införskaffa sig litteracitet är viktigt för social och individuellt utvecklande och för att införskaffa sig det krävs tillgång till IKT genom fysiska artefakter, såsom datorer och andra digitala verktyg (Warschauer, 2003, s. 44). Det krävs även att individen har de rätta kunskaperna, förmågan att kunna hantera den nya tekniken samt den rätta attityden. För att detta ska vara möjligt krävs det även att rätt typ av stöd ges från samhället, i vårt fall folkbiblioteket (Warschauer, 2003, s. 44). Genom att använda IKT väl kan en person öka och förbättra sin litteracitet, vilket kan leda till en god cirkel som gör att social utveckling och inkludering ökar. Det kan dessutom leda till en dålig cirkel om resurserna inte hanteras på rätt sätt och leda till underutveckling och exkludering (Warschauer, 2003, s. 48).
Den här typen av teoretiskt resonemang kompletterar den andra institutionella
teorin. Den gör det genom att den lägger ett fokus på individnivå som belyser
individens litteracitet och klyftan som uppkommer om brister uppkommer i
användarnas förmåga att hantera digitala verktyg. Teorin har använts genom att i
analysen kolla på hur innehållet i biblioteksplanerna kan kopplas ihop med
Warschauers modell för IKT-tillgång och de tillhörande fyra resurserna som krävs
för att en individ ska kunna ändra, skapa samt få tillgång till kunskap. De fyra
resurserna: fysiska resurser, digitala resurser, mänskliga resurser och sociala
resurser utgör grunden i analysen i form av rubriker (Warschauer, 2003, s. 45–46).
4 Metod
Metodvalet i den här uppsatsen utgörs av en kombination av kvalitativ och
kvantitativ metod. Grunden för användningen av kvalitativ metod var för att få svar på våra frågeställningar. Metoden tar sin grund i samhällsvetenskaperna och försöker beskriva hur samhället är konstruerat och förklarar samhälleliga händelser samt relationer med mera (Borèus, 2015, s. 157). Texter är ett vanligt sätt att studera inom samhällsvetenskapen och den kvalitativa metoden. Anledningen till det är att texter påverkar samhället på många olika sätt, det bidrar även till att människor skapar sina egna föreställningar om hur samhället är och borde vara ( Borèus , 2015, s. 157). Biblioteksplanerna som har studerats i den här texten är, som tidigare nämnts en typ av styrdokument som beskriver de enskilda folkbibliotekens
verksamheter och inriktningar, och i det här fallet har en innehållsanalys använts för att analysera biblioteksplanerna mer noggrant. Det finns en lång historia bakom innehållsanalysen, och den första väldokumenterade innehållsanalysen skedde under 1700-talet i Sverige skriver Bergström och Borèus (2017, s. 49). När
tillvägagångssättet är att räkna eller mäta företeelser i texter och därefter analysera är det fördelaktigt att använda sig av en innehållsanalys (Bergström och Borèus 2012, s. 50).
Grundidén med metoden innehållsanalys är att räkna eller mäta företeelser i texter utifrån ett specifikt forskningssyfte. En innehållsanalys kan dessutom användas på ytterligare sätt genom att inkludera varje analys som syftar på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll. Det finns dessutom både kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys innebär vanligtvis att inget räknas eller mäts i textanalyser. Dock kan analyser betraktas som kvalitativa även när något kvantifieras, då det är komplicerade tolkningar som görs (Bergström och Boréus 2012, s. 50).
Alla slags texter kan innehållsanalyseras, och det vanligaste i samhällsvetenskapen är att undersöka vad en text säger (Bergström och Borèus, 2012, s. 50). Valet att använda oss av innehållsanalys är befogat då syftet är att undersöka vad texter, alltså biblioteksplaner, säger.
Tillvägagångssättet för metoden är att materialet som har använts ska göras med hänsyn till forskningsfrågan. Steg nummer två i processen är att bekanta sig med materialet och läsa genom delar eller helheten av det samt sätta in materialet i dess sociala sammanhang (Bergström och Borèus, 2012, s. 88). I den här uppsatsen består materialet av sextiotvå biblioteksplaner som har blivit granskade och som har satts in i sammanhanget som utgår från syfte och frågeställningar.
Därefter utarbetades ett manuellt analysinstrument som kallas för kodschema. Det som räknades kallas för kodningsenheter, och kodningsenheter kan vara av olika slag, och det som avgör vad som ska räknas är forskningsfrågan. När
kodningsenheterna ska räknas görs det utefter analysenheten, vilket innebär att det är en bestämd text eller en mening som beräkningen ska utgå utefter skriver Bergström och Boréus (2012, s. 88). Kodningsenheterna som har använts i
uppsatsen är digital delaktighet, digital klyfta, folkbiblioteket samt äldre i en digital
kontext och icke digital kontext. Enheterna räknades i varje biblioteksplan och
Intersubjektivitet är viktigt att säkerställa när det är fler som bedömer materialet, vilket innebär att alla som bedömer materialet gör det på samma sätt, det kallas för dubbelkodningar (Bergström och Borèus, 2012, s. 89). Dubbelkodning har använts i den här uppsatsen då det är två personer som har granskat materialet. Steget efter kodningen av materialet var att materialet sammanställdes och resultatet redovisades i en textform, men att möjlighet för annan form var möjlig. Nästa moment i
uppsatsen var det samlade resultatet som tolkades i relation till forskningsproblemet.
Om det har gjorts generaliseringar till material som inte har undersökt måste motiveras skriver Bergström och Borèus (2012, s. 89). I den här uppsatsen är metoden en blandning av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys då det är kodningsenheter som har räknats samt tolkningar av materialet.
4.1 Urval
De sextiotvå biblioteksplanerna (se bilaga 1) som utgör grunden för undersökningen samlades in från Kungliga bibliotekets hemsida, där ett samlat register på
kommunala samt regionala biblioteksplaner från hela Sverige är samlat. De fem utvalda regionerna är av olika omfång samt att det inte är lika många planer i respektive region. Det kommer diskuteras vidare i diskussionsavsnittet.
Vår utvalda empiri av biblioteksplaner (se bilaga 1) utgick från planer som finns tillgängliga på Kungliga bibliotekets hemsida. Vi ska även tillägga att vissa planer har i efterhand reviderats, eller helt och hållet förnyats och finns tillgängliga antingen via Kungliga bibliotekets hemsida eller via en sökning på valfri webbläsare. Dock har vi inte tagit någon hänsyn till ändringar av planer utan har granskat de planer som togs fram från uppsatsens start och har utgått från deras innehåll.
Urvalet av biblioteksplaner grundades till en början på valet att det beslutades att använda tre regioner i olika storlek. De ursprungliga regionerna var Kalmar, Norrbotten och Stockholm. Tre regioner med olika storlek beslutades vara goda kandidater till uppsatsen. De olika regionerna representerar bland annat olika befolkningsmängd, befolkningstäthet samt olika geografiska punkter i landet. Vi valde att ha regioner som skiljer sig i omfång. Vi beslutade att använda oss av en storstadsregion, Stockholm, och valet att använda Kalmar som är mellan i storleksmått och är inte speciellt glesbefolkad. Norrbotten som är relativt glesbefolkat med långa avstånd.
Efter ett antal veckor in i uppsatskursen förändrades upplägget om att ha tre regioner, och två nya regioner tillkom för att ha tillräckligt med material och en bra grund till den senare processen med resultat. Vi gjorde ett aktivt val att lägga till Västerbottens och Kronobergs biblioteksplaner. Efter det valet ansåg vi att vi hade ett rejält material som vi hade att tillgå. Grunden till valet av Kronoberg och Västerbotten var samma idé som vi hade med Kalmar och Norrbotten. Regioner som är olika i storlek men som platsar bra i undersökningen gällande antal
biblioteksplaner. Till en början fanns även en idé om att inkludera regionsplanerna för de tre regionerna. Grunden till det valet kom på grund av att det är intressant att ta reda på om hur det skiljer sig och ser ut jämfört med de kommunala
biblioteksplanerna. Dock förändrades den idén då det fanns mycket att titta på
istället för att jämföra regionsplaner och kommunala planer.
I ett relativt tidigt skede av uppsatsen var tanken att granska biblioteksplanerna med hjälp av ett antal nyckelord, äldre, digital delaktighet och digital klyfta och räkna nyckelorden. Granskningen av biblioteksplaner förändrades lite med den metoden, genom att istället anteckna nyckelorden och ta ut betydelsefulla meningar som beskrev folkbibliotekets betydelse samt citat från biblioteksplanerna. I grundidén var dessutom tanken att föra in nyckelorden i en tabell varje region och bibliotek för sig, där antalet skrivna nyckelord skulle stå. Idén ändrades när vi istället valde att använda oss av en förklarande text istället för tabeller.
4.2 Tillvägagångssätt i analys
Vi bearbetade och granskade resultatet och fann användbara mindre teman i materialet som vi kopplade till nyinstitutionell teori samt Warschauers modell. De utvalda teman grundades på att vi ville ha med begrepp som demokrati, digital delaktighet och folkbibliotek. Med hjälp av de utvalda teman som fanns hade vi markerat i biblioteksplanerna vilka planer som hade skrivit på ett liknande sätt där vi kunde se gemensamma mönster som vi på så sätt kunde analysera.
4.3 Etiska ställningstagande
I uppsatsen har vi utgått från vad Vetenskapsrådet (2017, s. 64) skriver om plagiat som är den vanligast förekommande formen av vetenskaplig oredlighet. Det är en självklarhet för oss att referera till författaren/författarna som skapat litteraturen som har använts i uppsatsen. Innehållet i böcker och vetenskapliga artiklar som har använts i uppsatsen har granskats ur ett neutralt perspektiv där vi har haft
ambitionen att inte lägga egna värderingar och åsikter om vad som står i materialet
för att få materialet att framstå som antingen positivt eller negativt.
5 Resultat
I resultatet har resultatkapitlet delats upp efter mönster som vi har identifierat vid läsningen av det insamlade materialet samt teman som bestämts med utgångspunkt i tidigare forskning. Grundteman är: äldre, digitala klyftan, folkbiblioteket samt digital delaktighet. Därefter har underrubriker inom dessa teman identifierats.
5.1 Äldre
Sjutton av sextiotvå biblioteksplaner har på olika sätt nämnt och tagit upp målgruppen äldre i sina biblioteksplaner.
5.1.1 Äldre i en digital kontext
Sju av sextiotvå biblioteksplaner har i sitt innehåll nämnt äldre i en digital kontext.
En av dessa kontexter har Borgholm nämnt genom att belysa äldre och personer som är över 65 år, som står för den största majoriteten av de som lever utan internet (Borgholm, 2016, u.s).
Ett betydande begrepp som återkommer i två av planerna är den digitala klyftan, där Umeås biblioteksplan (2020, s. 7) beskriver att det är på grund av den digitala klyftan som finns i samhället som kan vara en orsak till att äldre som grupp hamnar i ett utanförskap. I Norrtäljes biblioteksplan diskuteras begreppet på ett annat sätt där det skrivs hur biblioteket kan erbjuda vägledning för att kunna delta i digital informationssökning och på så sätt minska den digitala klyftan hos äldre (2016, s.
2). Precis som Norrtälje vill Haninges biblioteksplan erbjuda äldre vägledning men där riktas fokus istället mot att anpassa medier, tekniska hjälpmedel och att erbjuda ny teknik för att öka den digitala tillgängligheten (2017, s. 7). Samarbeten sker även för att utbilda äldre i medie- och informationskunnighet, detta beskrivs i Värmdös biblioteksplan som samarbetar med Seniornet (u.å, s. 12)
1.
En specifik beskrivning av hur äldre ska vara aktiva i den digitala delaktigheten beskrivs i Vaxholms biblioteksplan (u.å, s. 7–8), då planen beskriver att det digitala kunnandet ska öka genom personligt anpassade visningar av internet. Vaxholms biblioteksplan (u.å, s. 4) skriver även om kortare visningar om mejlanvändning inom den sociala biblioteksverksamheten.
Torsås biblioteksplan (2019, s. 5) väljer att fokusera på biblioteksrummet som en viktig faktor för arbetet med att öka litteraciteten bland medborgarna. De nämner att äldre är i behov av en trygg miljö för att de ska kunna utveckla sin e-kompetens för att därefter kunna delta i det digitala samhället.
1 Seniornet är en ideel IT-förening för seniorer med fokus på kommunikation och internet.
Hämtad från https://seniornet.se/
