Resultatet visar att de flesta lärare i studien i stort sätt använder likadana digitala verktyg och på ett snarlikt sätt i sin engelskundervisning dagligen.
Lärare 1 använder datorn i princip dagligen. Hen visar filmer på SLI eller på YouTube, musik, just dance, texter som de arbetar med, som finns tillgängliga
både i textboken och digitalt på Gleerups Portalen. Eleverna kan samtidigt lyssna på och läsa texten som visas på projektorn i klassrummet. Dessutom kan eleverna själva arbeta med texten samt arbeta i arbetsboken genom att använda Chromebooks. De kan göra det både i skolan och hemma. Läraren använder sig av en hemsida som heter Elevspel och som har flera nivåer som eleven behöver bemästra. Vidare använder läraren ReadTheory, en hemsida för de elever som befinner sig på mer avancerad nivå. I SO ämnet använder hen sig även av Kahoot, Studi samt ILT - inläsningstjänsten. Läraren är dock öppen för flera nya förslag, nya appar eller hemsidor för att stärka ytterligare elevernas språkinlärning.
Lärare 2 och Lärare 3 arbetar på samma skola och de samarbetar tätt med varandra, vilket gör att de har liknande arbetssätt och använder liknande läromedel. Båda använder datorer och Chromebooks dagligen, då de arbetar i både årskurs 4, 5 och 6. Lärarna använder YouTube, SLI, Bingel, ReadTheory, British Council Kids, British Council Teens, Glosboken, Elevspel, Quizlet Live och Webbmagistern. Lärare 2 säger att de här sidorna används på olika sätt beroende på temat de arbetar med och det som eleverna behöver träna att bli bättre på. Enligt hen ska arbetet med digitala verktyg ha ett syfte, exempelvis gillar eleverna Kahoot och Lärare 2 anser att den inte ska användas för ofta utan ”när det finns behov och när på något sätt det finns syfte med att man ska visa den.”
Vidare förklarar Lärare 3 att hen använder exempelvis Bingel som en färdighetsträning, som hen snarare använder som ”morot”, efter att huvuduppgiften är avklarad och istället för att kopiera extrauppgifter, går eleverna in på Bingel och gör uppgifterna. YouTube används ofta på lektionen.
Lärare 3 visar filmer, klipper, sånger, videos, samt rörelsepauser. Hen uttrycker att ”mycket handlar om lustfyllda lektioner, att ge dem något som är kul, att inte döda deras entusiasm.” När de använder Chromebooks brukar eleverna skriva texter, vykort, sånger eller olika beskrivningar. Även Lärare 2 säger samma sak men hen uttrycker att eleverna behöver snarare öva mer på den muntliga delen samt skriva utförligare. Källkritiskt tänkande är något alla elever behöver utveckla och lärarna arbetar kontinuerligt att lära ut detta.
Lärare 4 använder också olika digitala verktyg men inte lika mycket i engelska som i SO och svenska. Hen använder datorn för att visa filmer på SLI eller YouTube. På engelska lektioner använder de Good Stuff GOLD som är ett komplement till textboken, där de kan göra olika typer av övningar. De använder Elevspel och Webbmagistern. Eleverna skriver sällan på Chromebooks eftersom läraren anser att eleverna inte bör arbeta för mycket med digitala redskap, då kunskaperna fastnar lättare om ”man tragglar med papper och penna”, uttrycker Lärare 4. Eleverna utvecklar inte stavning lika mycket eftersom datorn rättar felen åt dem och eleverna reflekterar inte över och då blir bedömning inte lika rättvis, enligt Lärare 4. Dock tror läraren att
de kommer att arbeta mer digitalt när de får en-till-en dator till hösten. Lärare 4 erkänner att hen inte vet riktigt hur hen ska arbeta digitalt mer annorlunda än hen gör idag och hen skulle vilja få mer fortbildning inom engelska ämnet.
Lärare 5 hävdar att ”det inte är så mycket vilken app man använder utan hur man använder den, hur man jobbar med den och hur man strukturerar upp det.”
Hen säger dock att allt skrivande sker på datorn/Chromebooks, där vissa elever som önskar kan använda talsyntes för att underlätta språkinlärning. Läraren använder mycket SLI på sina lektioner och ibland får eleverna i läxan att titta på ett kortare program på engelska och med engelsk text och sedan skriva kort vad den handlar om. Eleverna använder Elevspel, Glosboken, iMovies, de
”chattar” med andra elever och läraren gillar att använda Pappas Appar, som har en funktion att lära ut om de nya appar som kommer ut. Dessutom använder hen Instagram eller Pinterest för att utveckla sina egna kunskaper.
4.5.1 Fördelar med digitala verktyg i engelskundervisningen
Fördelar med digitala verktyg inom engelskan, men även i andra ämnen är många, fler än vad det finns nackdelar, enligt alla fem lärare. Vissa barn lär sig bättre om de får använda datorn, exempelvis när de skriver texter, sånger eller söker information genom att använda internet. Lärarna i denna studie som använder sig av läroboken har samma material även digitalt. Eleverna kan läsa, såväl i skolan som hemma. Digitala verktyg öppnar upp för möjligheter att utveckla engelska språket samt kommunikationsförmågan. Lärare 1 påpekar att hen har uppmärksammat att pojkarna vågar tala mer inför andra än vad de gjorde flera år tillbaka. Här följer ett citat som Lärare 1 uttrycker om pojkarnas engelska:
Jag har sett ganska tydligt att pojkarna har börjat komma ikapp flickorna, när det gäller den muntliga delen av engelskan och det är ju för att de sitter mer och pratar med andra kompisar över hela världen och chattar när de spelar sina spel […]. […] så de blir ju jätteduktiga på att våga prata, sen är det kanske inte den vokabulären som man använder i spelet som de behöver i det verkliga livet.
Lärare 2 menar att digitala verktyg gynnar de flesta eleverna, främst de som har koncentrationsproblem eller skriv- och lässvårigheter, då eleverna kan arbeta i sin egen takt. Hen uttrycker att ”det finns elever som funkar bara visuellt, de kommer ihåg bilder, de kommer ihåg små grejer.” och därför använder hen PowerPoint presentationer eller filmer ofta i sin undervisning.
Lärare 3 anser bl.a. att undervisningen kan individanpassas med hjälp av digitala verktyg, vilket är positivt. Lärare 4 ser som mest positivt med digitala verktyg att eleverna är mer engagerade och villiga att arbeta på lektionerna.
Sist men inte minst, anser Lärare 5 att eleverna lär sig engelskan bättre och snabbare om digitala verktyg används oftare i undervisningen. När de skriver
texter på datorn kan de enklare ändra eller rätta den än om de hade skrivit det för hand. Datorn rättar även deras fel och risken är mindre att lära sig fel.
Eleverna kan lära sig språkljuden och öva det genom att lyssna och upprepa efter rösten i programmet.
4.5.2 Nackdelar med digitala verktyg i engelskundervisningen
Precis som det finns flera fördelar med digitaliseringen i klassrummet, finns det även flera nackdelar, påpekar lärarna i denna studie. Lärarna blir mest missnöjda när det inte finns tillräckligt med digitala verktyg för att kunna arbeta som planerat eller när internetuppkoppling inte fungerar som den ska.
Det betyder att läraren bör ha en reservplan, vilket hen inte alltid har. Ett annat problem kan vara att vissa elever spelar spel när de bör arbeta med skoluppgifter och lärarna känner att det är omöjligt att ha uppsikt på vad varenda elev gör.
Vidare finns det problem med motivation. Lärarna tycker att det är svårt att motivera eleverna att arbeta på lektionen när de inte använder digitala verktyg.
Lärarna uttrycker att de känner press att de alltid måste planera lektioner som är roliga och lustfyllda, annars har eleverna varken tålamod eller ork. Lärarens uppgift är inte egentligen att underhålla eleverna utan att lära ut kunskaper.
Dessutom anser de flesta lärare att de saknar nyare infallsvinklar, nya appar eller hemsidor som de skulle kunna implementera i sin undervisning.
Medan Lärare 5 anser att det är bra att datorn rättar felen åt eleven, anser Lärare 4 och Lärare 1 att eleverna inte utvecklar stavningen lika mycket som när de skriver för hand, eftersom eleverna inte alltid brukar reflektera över sina misstag. De rättar snabbt och går vidare. Ett annat problem som nämns av flera lärare är svårigheten att lära ut ett källkritiskt tänkande. Det är en lång och pågående process. Många gånger använder eleverna Google Translate, vilket leder till en missuppfattning av orden som används i fel sammanhang.
Eleverna kopierar och klistrar in den uppsökta informationen, istället för att skriva med egna ord, vilket försvårar bedömningen, som Lärare 4 uttrycker
”om datorn hjälper dem för mycket så blir det svårt att ge dem en rättvis bedömning.”
4.6 Sammanfattning
Resultatet visar att alla lärare i denna studie är positiva till digitalisering och de använder olika digitala verktyg dagligen, på ett eller annat sätt. Eleverna använder digitala verktyg på nästan varje engelsklektion, beroende på vad de arbetar med. Lärarna anser att eleverna utvecklar olika förmågor och färdigheter genom att använda digitala verktyg. Det positiva är även att eleverna kan arbeta hemma genom att logga sig in på sina Chromebooks eller mobiler, eftersom de flesta har tillgång till verktygen. Lärarna är dessutom medvetna om att eleverna lär sig mycket engelska utanför skolan. Dock
handlar det mer om det informella språket som skiljer sig från skolans formella språk. Det ses ändå som en fördel eftersom det bidrar till ett ökat engelskt ordförråd samt en förbättrad kommunikationsförmåga.
Lärarna använder i stort sätt likadana digitala verktyg. Det de använder är datorerna, Chromebooks, olika hemsidor och appar, exempelvis, YouTube, SLI, Elevspel, Kahoot, British Council Kids, British Council Teens, Webbmagistern, ReadTheory, Quizlet Live, Glosboken, Gleerups Portalen, Good Stuff GOLD, Bingel, Instagram, Pappas Appar och dylikt. Eleverna brukar oftast skriva texter, sånger, söka information och öva på källkritiskt tänkande. Dessutom tittar de på filmer, lyssnar på musik, spelar kunskapsspel eller använder just dance som en rörelsepaus.
Även om lärarna är mycket positivt inställda till digitala verktyg i undervisningen, tar de upp nästan lika många nackdelar med digitala verktygen. Dessa nackdelar handlar om pengabrist att köpa in Chromebooks, strul med internetuppkoppling eller elevernas försämrade motivation när de inte använder digitalt verktyg i undervisningen. De efterfrågar fortbildningar inom ämnet engelska, för att skapa mer givande och lustfyllda lektioner som är nödvändiga för att hålla elevernas motivation uppe.
Avslutningsvis vill lärarna inte att digitalt anpassad undervisning tar över den traditionella undervisningen med papper och penna. Oavsett vilka digitala verktyg används bör de vara helt funktionella och uppdaterade eftersom det tar lång tid att förbereda allt innan lektion startar, hävdar lärarna i studien.
Diskussion
I den här delen diskuteras inledningsvis metodens påverkan på resultatet samt dess styrkor och svagheter. Nästa steg handlar om resultatets analys i relation till de två teorierna som studien baseras på samt tidigare forskning som presenterades i början av studien.