Digitaliseringens betydelse för barns utveckling och lärande i förskola - och för livet . 25

Förskollärarnas syn som framkommer är att digitalisering är ett hjälpmedel både för barn och pedagoger som en naturlig del i deras vardag på förskolan. Samtliga förskollärare poängterar vikten av att förbereda barnen för den framtida skolgången och de arbeten som kommer att finnas i framtiden. De anser att syftet och regleringen i användningen av digitala verktyg är viktigt för att det ska tillföra något i barnens lärprocess.

26

6.4.1 Hjälpmedel för barn och pedagoger i förskolans vardag

Ett tydligt framträdande mönster är att alla förskollärare ställer sig positiva till att digitalisering har fått en större roll i förskolans verksamheter. Förskollärarna är positivt inställda för de ansåg att de måste följa med i utvecklingen. En annan anledning är också att digitala verktyg ses som ett hjälpmedel för dem själva i verksamheten och för att stödja barnens utveckling och lärande: ”Det är ju ett hjälpmedel för många och tanken är ju att man ska få in de så naturligt som möjligt, tänker jag”. En annan förskollärare säger att det är ”ett jättebra stöttande verktyg men man måste anpassa dem efter situationen. Med rätt verktyg på rätt plats oavsett om det är digitalt eller ej stöttar det barnen i sin lärprocess. Jag ser det som ett hjälpmedel i verksamheten”. Andra framträdande aspekter som utgör att förskollärarna ställer sig positiva till digitala verktyg är för att med hjälp av verktygen kunna undervisa inom andra ämnen samt snabbt söka fram information. De ser att iPaden medför en stor möjlighet till att snabbt och smidigt få fram information som de och barnen vill veta mer om. iPaden gör det möjligt att komma riktigt nära och man upplever att man har hela världen framför sig och det är fantastiskt. De intervjuade förskollärarna förklarar att man ska ge alla barn lika upplevelse för att det ska främja delaktighet om man använder dem på rätt sätt samt för att barnen får vara med och bestämma. En annan syn på digitala verktyg är att de fungerar som hjälpmedel för att stötta upp lärprocessen inom andra områden. Målet är att verksamheten, enligt förskollärarna, ska plocka in digitala verktyg när de andra verktygen inte kan tillgodose behovet som uppstår. Med hjälp av Google kan de söka fram information som barnen vill ta reda på. Alla respondenternas målsättning är att digitalisering ska bli en naturlig del i barnens vardag på förskolan.

6.4.2 Förbereda barnen inför samhällets digitaliseringsutveckling

Samtliga förskollärare i studien anser att digitalisering är viktigt att arbeta med i förskolan eftersom det är någonting som ligger i tiden. De talar om vikten av att förbereda barnen för arbeten som de kommer att arbeta med i framtiden. Barn behöver inte ha en mängd olika verktyg utan att det handlar om att lära sig tanken bakom verktyget: ”Digitalisering handlar mycket om problemlösning och kunna förbereda barnen för jobb som kanske ännu inte finns, vi måste ge barnen de egenskaper de behöver i vårt digitaliserade samhälle”. Förskollärarna belyser att barnen ska ha en grundkunskap kring digitalisering för att det inte ska vara ett främmande fenomen för barnen när de börjar i skolan: ”Vi ska skapa en röd tråd så att det vi jobbar med i förskolan ska följas upp i förskoleklass och sen byggs det på för varje år hela vägen”. Den röda tråden förklaras genom att de program och appar barnen i förskolan arbetar med ska även förekomma i skolan men då bygger barnen vidare sina grundkunskaper de utvecklat i förskolan på en djupare nivå. Den digitala kompetensen framhålls också som viktig för att barnen efter skolgången ska kunna utvecklas till sociala samhällsmedborgare: ”Jag hoppas ju att alla förskolor gör det de är bäst på för att deras barn på förskolan ska ha det så bra som möjligt och utvecklas till sociala samhällsmedborgare”. En aspekt av digitalisering i förskolan är att man inte kan vara emot det eftersom ”Vardagen tvingar oss att använda digitala verktyg”

27

Majoritet av förskollärarna uttrycker att det är viktigt att barnen får lära sig att vara källkritiska. Anledningen till att förskollärarna anser att källkritik är betydelsefullt är för barn idag är ständigt omringade av media i deras vardag, den synen är därför ett tydligt framträdande mönster. ”Det är viktigt att barnen vet om att allt på internet inte är sant”. En annan förskollärare talar även i samma spår och lyfter att:

Jag anser att källkritiken är oerhört viktig för att barnen ska veta att allt de ser är inte på riktigt. För de ser miljontals grejer dagligen överallt. De är inte bara i förskolan, utan hela samhället telefon, bussar osv. Barnen blir automatiskt involverade i det. Vad är framtidens jobb, ska vi styra robotar, ska vi serva robotar? Vi vet inte liksom.

Det finns en annan syn på källkritik, där en förskollärare anser att barnen kommer med mycket inspiration från medier hemifrån eftersom medier blivit så tillgängliga. Barnen spelar spel hemma som det inte är rätt åldersgräns på, sen tar de med de här aktiviteterna och lekarna som inte är riktigt lämpliga till förskolan. Förskolläraren uttrycker en känsla av att barnen tror på allt som förekommer i spelen och i filmerna. Hen uttrycker att det ligger ett stort ansvar hos föräldrarna att avgöra lämpligheten i barnens tillgång på spel och filmer. Förskolläraren tar inte upp förskolans uppdrag att ge barnen ett ansvarsfullt förhållningssätt till källkritik.

6.4.3 Behov av reglering och andra syften

Samtliga förskollärare anser att det ska finnas ett syfte med varför man erbjuder barnen digitala verktyg i förskolan. Det gemensamma svaret är att barnen inte bara ska sitta och spela vid en iPad: ”Man ska ha ett syfte med varför man startar en iPad”. Förskollärarna förklarar även att stödet från en pedagog är av stor vikt. Tidigare erfarenheter visar att barn i förskolan sitter och spelar fritt på olika appar utan att en pedagog finns tillgänglig: ”Barnen hade en turordning att ha paddan i typ 10 minuter sen satt de själv med hörlurar på”. Hen förklarar vidare att barnen ”var inne på appar men barnen visste inte vad de gjorde. De behöver lite stöd tycker jag. Jag tror att man behöver det i den här åldern. Det för att det ska tjäna något syfte”. Det betonas även att det inte ska vara samma sak hemma som på förskolan. Hemma får barnen spela spel och kolla exempelvis film men i förskolan ska det vara ett verktyg för att lära och utforska på ett annat sätt än vad man kan göra utan verktygen. Det understryks av en förskollärare som har synen att iPaden hemma används som en slags barnpassning: ”Sätter man en skärm framför ögonen på sina barn kan man göra annat medan. Och man vet ju om att barnen älskar det”. Hen förtydligar dock att i förskolan ska digitala verktyg användas som undervisning. Förskolan ska komplettera hemmet och göra det förskollärarna är professionella på, det vill säga att undervisa och utveckla tillsammans med barnen.

När förskollärarna talar om syftet kommer de in på att skapa producenter och inte konsumenter i förskolan: ”Jag vill inte bara ha framme en iPad så att barnen matas med appar, jag vill dra det längre och försöker tänka steget vad är digitalisering och vilka kunskaper behöver man?”. Den vetenskapliga grunden uttrycks också i att barnen inte bara ska konsumera: ”Om de kan bygga någonting eller fota någonting, då är de producenter”. Det framträder ett tydligt mönster kring skärmar och skärmtid. Det uttrycks att skärmen inte ska vara till någon tröst för ledsna

28

barn och ”man kan inte ha tillgång och titta på skärmar eller program hela tiden”. Det är även något som upplevs som en utmaning i många arbetslag, att det finns olika synsätt på om skärmtid är skadligt eller inte. I resultatet är det förskollärare som uttrycker oro kring att ”de andra” ska glömmas bort. Såsom den sociala kontakten att se varandra i ögonen, böcker, pennor och papper. De försöker i sitt arbete balansera det som är ”gammaldags” med den nya digitala verkligheten.