Digitaliseringens möjligheter till nya stöttor

Vad som framgick när vi bearbetade vår empiri var att stöttor inte bara behövs för att förstå digitaliseringen. Utan att digitaliseringen också skapar möjligheten för nya typer av stöttor som inte nödvändigtvis har varit möjliga tidigare. Kvantifieringar av beteenden och prestationer i form av siffror kan fungera som en möjlighet och stötta från organisationens sida för att visa medarbetare hur väl en ny funktion fungerar. Säljö (2010) beskriver hur kognitiva mänskliga förmågor externaliseras och hur en del av dessa processer nu kan överlämnas till en algoritm som ofta kan räkna ut saker människan aldrig skulle klara av.

Intervjupersonerna i studien ger oss stöd för hur digitaliseringen kommer att påverka stödfunktioner och vilka konsekvenser detta också kan skapa. Vår empiri visar hur organisationen använder sig av digitala artefakter såsom algoritmer för att kunna stödja arbetet i butikerna. Detta för att kunna följa upp hur medarbetarnas arbete sker med

implementeringen av ny teknik. Det teknologiska gränssnittet tolkas för att ge feedback till medarbetarna. Med mer kompetent teknologi där fler och fler funktioner läggs utanför människans kropp visar resultaten också på ett skifte i fokus hos organisationen. Snarare än

att titta på mer subjektiva värden som kundnöjdhet väljer företaget att istället fokusera på kvantifierbara resultat hos medarbetaren.

En intressant aspekt för vidare forskning kan vara hur stöttor möjliggörs av

digitalisering. Alternativt hur allt mer komplexa datorer och system möjliggör detaljerade kvantifierbara data som organisationer kan använda sig av för att stödja medarbetare såväl som organisationer. Vidare vad dessa avancerade verktyg har för konsekvenser på en verksamhet.

9.3. Konklusion

Resultatet av denna studie visade att det finns fyra stöttor som medarbetare använder sig av för stödja lärande i en digital förändringsprocess. Dessa är kollegiala, formellt instruerade, improviserade och interaktiva stöttor. Stöttorna kompletterar varandra för att stödja

medarbetaren i sitt arbete. Vidare har studien belyst hur och på vilket sätt stöttorna fungerar men också deras konsekvenser.

Studiens främsta bidrag är att skapa en förståelse för hur medarbetare stöds till lärande inom en verksamhet. Vidare så ger den möjligheter för organisationer att förstå på ett djupare plan hur de kan hjälpa medarbetare i en digital förändringsprocess.

Valet av att använda intervjuer för att undersöka stöttor inom organisationen som denna studie valt kan ifrågasättas. Då det är svårt att veta om en korrekt bild speglats. Vi kan inte veta ifall medarbetarnas utsagor faktiskt motsvarar sanningen och att de minns alla de olika stödfunktioner som finns i deras dagliga arbete. Det är mycket möjligt att intervjupersonerna använder sig av andra stöttor de inte ens reflekterat över.

För framtida forskning kan det vara intressant att inhämta empirin genom observationer. Förslagsvis skulle detta ske genom användningen av kameror på

medarbetarnas arbetsplats. Detta skulle kunna visa mer subtila användningar av stöttor som inte framgick i denna studie.

Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (1. uppl. ed.). Malmö:

Liber

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok (1. uppl. ed.).

Stockholm: Liber

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Tr upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.).

Malmö: Liber

Cadwallader, S., Jarvis, C. B., Britner, M. J., & Ostrom, A. L. (2009;2010;). Frontline

employee motivation to participate in service innovation implementation. Journal of the Academy of Marketing Science, 38(2), 219-239. doi:10.1007/s11747-009-0151-3

Cazden, C (1979). Peekaboo as an Instructional Model: Discourse Development at Home and at School. Papers and Reports on Child Language Development, No. 17.

Engeström, Y. (1987). Learning by expanding: An activity-theoretical approach to developmental research. Helsinki: Orienta-konsultit Oy

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: Toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and Work, 14(1), 133-156.

doi:10.1080/13639080020028747

Engeström, Y. (2015;2014;). Learning by expanding: An activity-theoretical approach to developmental research (Second ed.). New York, NY: Cambridge University Press.

doi:10.1017/CBO9781139814744

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3. [rev.] uppl. ed.).

Lund: Studentlitteratur.

Hagberg, J., Sundstrom, M., Egels-Zandén, N., Handelshögskolan, Företagsekonomiska institutionen, Management & Organisation, Centre for Retailing, . . . Department of Business Administration, Management & Organisation. (2016). The digitalization of retailing: An exploratory framework. International Journal of Retail & Distribution Management, 44(7), 694-712. doi:10.1108/ijrdm-09-2015-0140

Hetzner, S., Gartmeier, M., Heid, H., & Gruber, H. (2009). The interplay between change and learning at the workplace: A qualitative study from retail banking. The Journal of Workplace Learning, 21(5), 398-415. doi:10.1108/13665620910966802

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tr [reviderade] upplagan ed.) Lund: Studentlitteratur.

Meske, C., & Junglas, I. (2020). Investigating the elicitation of employees’ support towards digital workplace transformation. Behaviour & Information Technology , 1-17. doi:

10.1080/0144929X.2020.1742382

Niemeier, S., Zocchi, A., Catena, M., & Books24x7, I. (2013). Reshaping retail: Why technology is transforming the industry and how to win in the new consumer driven world (1st ed.). Chichester, West Sussex: John Wiley & Sons.

Pantano, E., & Migliarese, P. (2014). Exploiting consumer-employee-retailer interactions in technology-enriched retail environments through a relational lens. Journal of Retailing and Consumer Services, 21(6), 958-965. doi:10.1016/j.jretconser.2014.08.015

Piotrowicz, W., & Cuthbertson, R. (2014). Introduction to the special issue information technology in retail: Toward omnichannel retailing. International Journal of Electronic Commerce, 18(4), 5-16. doi:10.2753/jec1086-4415180400

Sonenshein, S., & Dholakia, U. (2012). Explaining employee engagement with strategic change implementation: A meaning-making approach. Organization Science (Providence, R.I.), 23(1), 1-23. doi:10.1287/orsc.1110.0651

Säljö, R., Institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för Lärande och undervisning, Department of Education, Learning and Teaching Unit, Linnécentret för forskning om lärande (LinCS), Department of Education, Communication and Learning, Göteborgs universitet, . . . The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and

Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS). (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: Technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1), 53-64.

doi:10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x

Van de Pol, J., Volman, M., & Beishuizen, J. (2010). Scaffolding in Teacher-Student interaction: A decade of research. Educational Psychology Review, 22(3), 271-296.

doi:10.1007/s10648-010-9127-6

Vetenskapsrådet. (2020) Forskningsetiska principer. Hämtad 15 december, 2020 från:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of child psychology and psychiatry, 17(2), 89-100.