DIGITALT ENTREPRENÖRSKAP OCH KOMBINATORISK FÖRÄNDRING

Digitalisering har blivit ett samlingsbegrepp för en bred uppsättning av digital teknik och tillämpningar. Tillsammans bildar de en kombinerad hårdvaru- och mjukvaruin- frastruktur som har integrerats i så gott som hela samhället och ekonomin. Det är t.ex. svårt att prata om en icke-digital ekonomi. Digitaliseringen utgör därmed en ny generell teknologisk basinfrastruktur (general purpose technology, GPT) i paritet med ångmaskinen eller elektriciteten (Bresnahan och Trajtenberg, 1995, McAfee och Brynjolfsson, 2017). Att vissa teknologier intar en central roll och påverkar den övergri- pande utvecklingen mer än andra, såväl teknologiskt som ekonomiskt, stämmer också väl överens Arthurs (2009) modell av teknologisk evolution och domänskiften.

Digitaliseringen som teknologiskt kollektiv kan beskrivas utifrån tre delmängder: datorernas beräkningskapacitet (Kurzweil, 1999), stora decentraliserade nätverk som knyter samman maskiner människor och organisationer (Benkler, 2006) samt mjukvara som möjliggör transaktioner och interaktioner baserat på beräkningskraft och nätverk (Ensmenger, 2012, Andersson och Wernberg, 2018).

Brynjolfsson och McAfee (2014, s. 76) beskriver en GPT som en teknologi som är ”tillräckligt genomträngande [i ekonomin], förbättras över tid och kan ge upphov till nya innovationer”. Både ångmaskinen och elektriciteten kunde tillämpas brett i eko- nomin eftersom de utgjorde kraftkällor som kunde kopplas till en bred variation av olika ändamål. Den digitala tekniken är inte centrerad runt energi utan runt informa- tion och kommunikation. Digitaliseringen kombinerar en gemensam basinfrastruktur som sträcker sig över både sektorsgränser och landsgränser med specialiserade

tillämpningar som utvecklats inom olika områden och för olika ändamål. Eftersom de olika tillämpningarna bygger på samma teknologiska infrastruktur minskar trösklarna för att sprida dem till nya sektorer eller användningsområden.

Denna kombination av digitaliseringens genomslagskraft i ekonomin och en i grun- den kombinatorisk utvecklingsprocess skapar förutsättningarna för en markant ökning i förändringsbredd. Tröskeln för att sprida och anpassa framgångsrika innovationer och affärsmodeller till nya sektorer innebär att utvecklingen inom olika områden eller branscher kan förstärka eller komplettera varandra. Ett anekdotiskt exempel på detta är de många nya företagsidéer som har kallats ”Uber för X”, alltså bokstavligt talat företaget Ubers affärsmodell överförd till en annan bransch.15 _{Detta medför onekligen} en känsla av acceleration för en enskild aktör som ska förhålla sig till förändringen i sin bransch, men frekvensen i förändring beror inte på en hastighetsökning utan på en ökad bredd i innovation och diversifiering. Ito och Howe (2016) menar att de teknolo- gier människan utvecklar har sprungit ifrån hennes förmåga att förstå dem, men det är inte varje enskild komponent som behöver förstås utan den växande mängden av möjliga kombinationer de utgör tillsammans.

En faktor som skiljer digitaliseringen avsevärt från tidigare tekniska basinfra- strukturer som ångkraft och elektricitet är förutsättningarna för innovation och entreprenörskap. Både ångkraft och elektricitet krävde tillgång till fysiskt kapital och distributionssystem som oftast var dyra att införskaffa eller bygga upp. De som inte kunde investera i sådana resurser kunde bli underleverantörer och specialisera sig på någon enskild komponent i det nya teknologiska systemet. Med digitaliseringen blir både processorkraften i varje uppkopplad enhet och nätverket som helhet decen- traliserade och tillgängliga för alla som är uppkopplade. Dessutom blir tekniken allt billigare och den tekniska kapacitet som fortfarande är dyr kan ofta köpas in som en molntjänst (Varian, 2017). Det betyder, inte minst för utvecklingen av mjukvaruba- serade tjänster, att de tekniska trösklarna för innovation och entreprenörskap har sänkts på ett aldrig tidigare skådat vis. Med andra ord är digitaliseringen förknippad med en anmärkningsvärd förändringsbredd. Ito och Howe (2016) beskriver det som en framväxande asymmetri mellan aktörers storlek och deras kapacitet att påverka ekonomin. Det betyder inte att små startups ska ersätta stora industriföretag, men däremot förändras interaktionen och balansen dem emellan (Andersson, 2017).

Att utvecklingen av nya teknikdrivna tjänster inte längre begränsas av tillgången på dyr teknik, fysiskt kapital, etablerade system, utvecklingskostnader eller sektorsspe- cifik kompetens ställer också nya krav på organisationer som historiskt har varit vana att styra utvecklingen inom sitt eget område. T.ex. uppstod inte företag som Uber och Airbnb inom taxi- eller hotellbranschen och de har spridit sig från stad till stad utan särskild hänsyn till landsgränser. Nätläkartjänster som Kry eller Min Doktor behöver inte uppfinnas inom vården, faktum är att sannolikheten är större att de uppstår utan- för vårdsystemet. Trafikinformationstjänsten Waze, avfallshanteringstjänsten Tiptapp 15. https://www.wired.com/2016/12/uber-x-fad-will-pass-uber-uber/

k a pi t el 6 gÅ r a l lt v er k l igen forta r e?

och el-scooterappen Voi är alla exempel på innovation som kompletterar stadens eller kommunens funktioner och tjänster, men som skapats och utvecklats utanför kom- munens organisation. Det är inte heller orimligt att en eller flera av dessa tjänster blir bättre just därför att de inte är begränsade till en viss geografi eller en viss organisation. På så vis kan de erbjuda samma tjänst på flera platser, bygga en kritisk kundmassa, samla unik erfarenhet och kunskap från olika sammanhang och regulatoriska ramverk och förhoppningsvis skapa bättre erbjudanden till sina kunder.

För att ta till vara på den kombinatoriska potentialen i digitaliseringen måste emellertid etablerade organisationer och institutioner kunna anpassa sig till och dra nytta av utveckling som kommer utifrån.