MOORES LAG

Uppfattningen om att förändringstakten idag accelererar kan så gott som alltid spåras tillbaka till ett särskilt samband, nämligen Moores lag. 1965 skrev datavetaren och senare Intel-medgrundaren Gordon Moore en artikel med titeln ”Cramming More Components onto Integrated Circuits”.7 _{I artikeln konstaterar Moore att mängden kom-} ponenter per integrerad krets fördubblades varje år och förutspådde att utvecklingen skulle hålla i sig eller tillta på åtminstone tio års sikt (Moore, 1998). 1975 justerade Moore dubbleringstiden till två år och i senare justeringar föreslås 18 månader, men dubbleringstakten består och Moores trendspaning har blivit Moores lag (Figur 1). Det finns flera versioner av Moores lag, men den gemensamma nämnaren för samtliga är att den tekniska prestandan för mikroprocessorer återkommande fördubblas med ett par års mellanrum.

5. http://www.internetlivestats.com/one-second/

6. https://www.youtube.com/intl/en-GB/yt/about/press/

7. Kelly (2010) påpekar att Moore fick idén från Doug Engelbart som presenterade teorier för hur

förminskningen av flygplansmodeller ledde till ökade fördelar på en konferens 1960 där Moore närvarade. Moore applicerade sedan teorierna om nedskalning på integrerade kretsar.

FIGUR 1: Moores lag – antal transistorer per integrerad krets

k a pi t el 6 gÅ r a l lt v er k l igen forta r e?

Beskriver Moores lag en acceleration? Både ja och nej. Sambandet tecknar en expo- nentiell utveckling i prestanda, dvs. en fördubbling av antalet komponenter per inte- grerad krets eller beräkningskapacitet per produktionskostnad var 18:e månad. Med hänsyn till utfall är detta en acceleration. Däremot säger Moores lag ingenting om förhållandet mellan utfall och insatser, dvs. vilka resurser som krävs för att upprätt- hålla fördubblingstakten.

Om hela ekonomin accelererar borde en ökning i utfall vara förknippad med samma arbetsinsatser som tidigare. En sådan förändring motsvarar en tydlig och mätbar pro- duktivitetsökning. Alternativt kan en ökning i utfall förklaras av motsvarande ökning i arbetsinsatser, men det är ingen acceleration eftersom de extra insatserna har omfördelats från någon annan del av ekonomin. Detta beskriver istället hur ekonomin som helhet i större utsträckning har koncentrerats mot att utveckla den tekniska pre- standan för mikroprocessorer, vilket på många vis bör betraktas som en både rimlig och förväntad prioritering.

Den normativa roll Moores lag kan spela för hur branschen ser på sin egen utveck- ling och vilka mål man arbetar utifrån bör inte underskattas. En grupp ekonomer publicerade 2017 en omfattande undersökning av den ekonomiska tillväxten utifrån sambandet mellan produktivitet och arbetsinsats inom forskning och utveckling. Resultatet visade att flera utvecklingstrender, bl.a. Moores lag, inte förklarades av produktivitetsökningar utan av ökad arbetsinsats (Bloom et al, 2017). Annorlunda uttryckt tycks många hårdvarutillverkare ha anställt utvecklare för att ”hänga med” i den utveckling som förutspås av Moores lag.8

Detta förtar inte över huvud taget den prestation som Moores lag vittnar om. Även med ökade arbetsinsatser är det anmärkningsvärt att under 50 års tid bibehålla fördubblingstakten i utvecklingen av integrerade kretsar och mikroprocessorer. Kevin Kelly (2010), författare och grundare till WIRED, understryker att på 50 år har datorer, som han pekar ut som den mänskliga kulturens viktigaste teknologi, blivit mer än 30 miljoner gånger bättre. Poängen är inte att motbevisa Moores lag, utan att påpeka att hastighetsökningen i prestandautveckling utgör en nödvändig men inte tillräcklig beskrivning av hur den teknologiska utvecklingen förändras och vad det betyder för ekonomin.

Tre namnkunniga forskare som bidragit till att popularisera Moores lag är fram- tidsforskaren Raymond Kurzweil (Kurzweil, 2005) samt ekonomerna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee (Brynjolfsson och McAfee, 2014). Kurzweil argumenterar för att Moores lag är en del av ett bredare fenomen som han kallar lagen om accele- rerande avkastning (law of accelerating returns). Ju mer tekniken utvecklas, menar Kurzweil, desto mer bidrar den till att effektivisera utvecklingen av nästa generations teknik. Kurzweil sammanställer en lång rad exempel på samband som uppvisar samma

8. Kelly (2010, s. 161) framhåller att Moore själv, och ännu mer hans kollega Carver Mead,

framhöll den effekt Moores lag har haft på människors förmåga att tro på och investera i en stark utvecklingsriktning.

exponentiella utvecklingskurva som Moores lag och som sträcker sig tillbaka till år 1900.910

Brynjolfsson och McAfee (2014) utgår från Moores lag för att beskriva vad de kallar ”den andra maskinåldern”.11 _{Även om författarna skriver svepande om att maskiner} accelererar ifrån människor är de noggranna med att påpeka att Moores lag inte handlar om en acceleration utan om konstant dubbleringshastighet (Ibid sid 41–44). De konstaterar att en anledning till att Moores lag fortfarande håller är ingenjörers ”briljanta mixtrande” som bl.a. har gjort det möjligt att bygga integrerade kretsar i flera vertikala plan vilket skapat mer utrymme utan att kräva att komponenterna krymps för att få plats bredvid varandra. I linje med detta citerar Brynjolfsson och McAfee Intel-chefen Mike Marberry som konstaterar:12

”Om man bara använder samma teknik så kommer man i princip alltid att stöta på begränsningar. Sanningen är att vi har modifierat tekniken var femte år eller sjunde år under 40 års tid”.

Trots att Kurzweil, Brynjolfsson och McAfee, för att inte tala om Moores lag, ofta åberopas för att bekräfta bilden om att förändringstakten ökar pekar ingen av dem ut acceleration som en orsak, utan som en konsekvens av någonting annat. Kurzweil beskriver Moores lag som ett utfall av lagen om accelererande avkast- ning, dvs. att den senaste tekniken används för att effektivisera utvecklingen av nästa generations teknik. Brynjolfsson och McAfee baserar sitt resonemang på teorin om endogen och kombinatorisk tillväxt (Romer, 1990, Weitzman, 1998, Arthur, 2009) som beskriver utvecklingen av ny teknik och nya idéer genom kom- binationen av befintlig teknik och existerande idéer. Även om deras beskrivningar skiljer sig åt, bygger båda på antagandet om att teknologisk utveckling är kombi- natorisk, dvs. att ny teknik på något vis hela tiden återinvesteras i den teknologiska utvecklingen. Därför behöver förändringshastighet kompletteras med en bättre förståelse av kombinatorisk tillväxt och förändringsbredd för att ge en rättvisande bild av den pågående utvecklingen.

9. Kurzweil (2005) använder sig av en lång rad olika exempel för att stärka sin tes, men

anmärkningsvärt nog utgör inget exempel en acceleration i utfall med konstant arbetsinsats. Exemplen kan i breda drag delas in i teknisk prestanda (per kostnad eller maximal prestanda), utvecklingsinsatser (forskningsciteringar eller patent), användningen av teknik (efterfrågan och utbud) samt den aggregerade marknadsstorleken (trafikmängd eller avkastning).

10. Kelly (2010) presenterar en liknande sammanställning som fokuserar på prestandamått och uppvisar fördubblingsintervall på mellan nio (genomströmning i fiberoptik) och 30 månader (bandbredd).

11. Den första maskinåldern förknippas med den industriella revolutionen. 12. Min översättning.

k a pi t el 6 gÅ r a l lt v er k l igen forta r e?