Verksamhetsbeskrivning – digitalt tryck
PROCESS – DIGITALT TRYCK
De första digitala pressarna kom i början på nittiotalet och är nu en etablerad del av tryckeriverksamheten. Utvecklingen av digitalpressar går mycket snabbt. Framför- allt går utvecklingen mot snabbare pressar som kan trycka större upplagor och bättre konkurrera med framförallt offsettryck. Tryckerier som använder andra tryckmetoder som t.ex. arkoffset och screentryck har ofta digitalt tryck som kom- plement.
Med digital tryckning avses pressar som trycker en ny sida för varje utskrift. Det finns även andra pressar som ibland också kallas för digitalpressar men egent- ligen är offsetpressar med plåtexponering inbyggd i tryckpressen (DI-pressar). Digital tryckning används ännu så länge enbart till mindre upplagor.
Digitala pressar har ingen tryckformsframställning. Data matas direkt från da- torn till tryckpressen och datainformationen som ska tryckas kan ändras från ark till ark. Det finns många olika digitala trycktekniker men de som i huvudsak används är elektrografi och inkjet.
Elektrografi (xerografi) används i kopieringsmaskiner, laserskrivare och i digi- tala pressar. Principen bygger på att en corona (en metalltråd kopplad till högspän- ning) laddar upp ett ljuskänsligt skikt. Belysta ytor blir ledande och tappar sin laddning. Tonern (torr eller våt) fäster på den belysta ytan och överförd mängd bestäms av ljusstyrkan. Överskott av toner tas bort på olika sätt för torr respektive våt toner. Den latenta bilden överförs till papper för torr toner. För våt toner över- förs bilden till gummiduk och vidare till papper.
Inkjet (bläckstråle) kan användas för tryckning på i princip alla typer av mate- rial. I mindre upplagor kan inkjet användas istället för screen. Speciellt har stor- formatskrivare för enstaka stora tryck konkurrerat ut screen. I huvudsak finns två olika bläckstråletekniker.
Den ena metoden pumpar bläcket genom små munstycken mot tryckunderlaget med kontinuerlig stråle. Efter att bläcket har splittrats upp i droppar ges de en elektrisk laddning. Laddade bläckdroppar appliceras på tryckmaterialet och olad- dade bläckdroppar leds bort till en uppsamlingsbehållare. Detta medför en högre färgåtgång eftersom överskottsfärgen inte kan återanvändas.
Den andra metoden pumpar färgdropparna endast mot de ytor som är färgbä- rande. Detta medför lägre färgförbrukning eftersom endast den färg som används förbrukas. Färgerna torkar genom avdunstning eller inträngning i trycksubstratet. Vid digitaltryckning förbrukas mindre mängd färg jämfört med övriga tryck- tekniker. Färgen innehåller generellt två huvudkomponenter, pigment och binde- medel. Bindemedlet varierar beroende på vilken typ av färg/toners som används. För inkjet finns också UV-färg.
Digitala pressar kräver lite rengöring och i de flesta fall behövs inte lösnings- medel användas.
RÅVAROR OCH KEMIKALIER – DIGITALT TRYCK
I och med att det finns olika tekniker inom digitaltryckning finns också olika typer av färg. Torra toners innehåller huvudsakligen pigment som är dispergerade i en termoplastisk harts som styrenakrylat copolymer. För magnetisk överföring av tonern från tryckform till trycksubstratet används koppar-, zink- och järnoxid. Våta toners innehåller pigment, högkokande alifatiska kolväten och syntetiska hartser.
Inkjetfärgen kan vara lösningsmedels- eller vattenburen men även UV-färg fö- rekommer. Inkjetfärgen innehåller olika färgämnen, t.ex. azo- eller ftalocyaninfär- gämnen, bindemedel och ev. lösningsmedel som isoparaffiner, alkoholer, ketoner eller glykoletrar. Övriga produkter som kan förekomma vid digitaltryckning är
lösningsmedel för rengöring. Dessutom används papper, plast, metallfolie eller annat material för tryckning.
TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING – DIGITALT TRYCK
Transporter förekommer dels i form av intransport av i huvudsak papper eller annat tryckmaterial och färg, dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund eller underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 1-3 per dygn till 3-5 per vecka beroende på företagets storlek. Ut- transporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil, eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil.
Elenergi används främst för maskindrift, uppvärmning och kylning. Olja, na- turgas eller fjärrvärme används för uppvärmning av lokaler. Digitaltryckerier är i huvudsak företag med mindre än 10 anställda och verksamheterna är belägna i hyresfastigheter, där de har liten påverkan på återvinning av energin.
BRANSCHTERMER – DIGITALT TRYCK
Exempel på facktermer som används inom digitaltryckning listas nedan. • Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar.
Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning.
• Plotter är skrivare som skriver ut stora format ofta med bläckstråle. • VOC är förkortning av engelskans ”volatile organic compounds” vilket
översatt är flyktiga organiska ämnen.
Miljöpåverkan – digitalt tryck
UTSLÄPP TILL VATTEN – DIGITALT TRYCK Det förekommer inget utsläpp till vatten.
UTSLÄPP TILL LUFT – DIGITALT TRYCK VOC
Det kan förekomma mindre utsläpp av lösningsmedel från de digitalpressar som använder våt toner eller lösningsmedelsbaserad inkjetfärg. Den totala mängden lösningsmedel som används på ett digitaltryck är mycket liten.
Utsläpp/påverkan på mark
Läckage till mark kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Endast små mängder kemikalier används och köps hem per gång så påverkan blir liten.
BULLER – DIGITALT TRYCK
Buller kan förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus.
Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar.
AVFALL – DIGITALT TRYCK
Det farliga avfall som kan uppkomma från digitaltryckning är: • färgspill innehållande lösningsmedel
• färgspill ohärdad UV-färg • förorenat lösningsmedel
• trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel • tonerkasetter
• elektronikavfall
Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie el- ler annat tryckmaterial, vattenburna färgrester, fotokänsligt skikt, ev. kasserade gummidukar och olika typer av lampor.
Åtgärder – digitalt tryck
ENERGI – DIGITALT TRYCK
Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastig- heter, kan ta tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen kan utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler och varmvatten.
LOKALISERING – DIGITALT TRYCK
I ”Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5” finns inga skyddsavstånd till bo- stadsbebyggelse angivna för lokalisering av digitaltryckerier.
HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR – DIGITALT TRYCK
Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns tillgängliga när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av av- lopps- eller dagvattenbrunn.
Efterbearbetning
Verksamhetsbeskrivning – efterbearbetning
PROCESS – EFTERBEARBETNING
Efter tryckning förekommer det i regel olika bearbetningsmoment innan trycksaken är helt klar. Många av momenten är helt mekaniska som t.ex. skärning, falsning,
stansning, klammerhäftning, trådbindning och paketering. Övriga efterbearbet- ningsmoment är t.ex. limning, laminering, foliering och adressering.
Det är främst momenten limning, laminering och lackering som är av intresse ur miljösynpunkt. Det är därför endast dessa som beskrivs i faktabladet. Adresse- ring sker oftast med inkjet, som beskrivs under avsnittet "digital tryckning". Många tryckerier har vissa efterbearbetningsmoment i den egna verksamheten medan andra lämnar det vidare till företag som är specialiserade på vissa moment. Lacke- ring och laminering utförs oftast på lamineringsföretag med detta som specialitet. På förpackningstryckerier förekommer ofta laminering i en särskild press i den egna verksamheten. Limning utförs oftast på speciella binderier. Totalt beräknas ca 200-300 företag i Sverige syssla med olika typer av efterbearbetning av trycksaker. Lackering
En trycksak kan genom att förses med ett lackskikt få en bättre glans eller hållbara- re yta. Lackering kan ske av hela tryckarket eller bara på vissa ställen. När lacke- ring sker av hela tryckytan i speciella lackeringsmaskiner krävs ingen speciell tryckform. Lackering, av hela eller delar av tryckytan, kan också ske i offset- eller screenpressar. I offsetpressar sker lackering ofta i sista tryckverket i pressen men lackering kan också göras i separata pressar.
I huvudsak används i Sverige idag tre olika typer av lacker: övertryckfernissa, vattenlack och UV-lack. Det finns också andra lacker, t.ex. lösningsmedelsbasera- de, men de används i liten omfattning. Beroende på vilken lacktyp som använts sker torkning med t.ex. IR, varmluft eller UV.
Laminering
Laminering innebär att en plastfilm appliceras på tryckarket. Detta görs med hjälp av ett lim eller med termolaminering med hjälp av värme. Vid flexotryckerier an- vänds fortfarande lösningsmedelsbaserade limmer men 2-komponents uretanlim- mer blir allt vanligare. I övrigt används i huvudsak vattenbaserade limmer. Termo- foliering sker vid en temperatur runt 100-120°C, laminering med vattenbaserade limmer vid 70-100°C och med lösningsmedelslim vid 60-80°C.
Bindning
Vissa typer av trycksaker som böcker, kataloger och manualer limbinds i regel efter tryckningen. De kan också sammanfogas med hjälp av t.ex. spiralbindning eller trådbindning. Limbindning kan antingen göras i den egna verksamheten eller på bokbinderier. I huvudsak används varm- eller kallim men även polyuretanlim förekommer. Varmlim används vanligtvis för limning av kataloger, tidskrifter, pocketböcker samt för omslag av bokblock. Kallim eller dispersionslim används i regel för böcker och vid påsättning av kartongomslag på trådhäftade böcker.
RÅVAROR OCH KEMIKALIER – EFTERBEARBETNING Lackering
De lacker som i huvudsak används är övertrycksfernissa, vattenlack och UV-lack. Övertrycksfernissa innehåller i princip samma ämnen som arkoffsetfärg men utan pigment.
Vattenlack innehåller akrylpolymerer som är dispergerade i vatten men även lösningsmedel som glykoler och glykoletrar kan förekomma. I övrigt innehåller lacken även korrosionsinhibitor, konserveringsmedel, ytaktiva ämnen och aminer. För att påskynda torkningen används IR-torkar.
UV-lack innehåller t.ex. polyuretaner, polyakrylater och som prepolymerer of- tast epoxyakrylat och uretanakrylar samt fotoinitiatorer. För torkning av UV-lack krävs UV-ljus. Dessutom kan mindre mängder lösningsmedel användas vid rengö- ring.
Laminering
Lim som används vid laminering är vanligtvis vattenbaserat. Flexotryckerier an- vänder fortfarande lösningsmedelslim. Vattenbaserat lim kan innehålla t.ex. pig- ment, bindemedel, mjukgörare, vax, additiver och små mängder toluen.
Lösningsmedelsbaserat lim kan innehålla t.ex. pigment, bindemedel, mjukgö- rare, additiver och lösningsmedel som etyl-, isopropyl- och n-propylalkohol och dess acetater, metoxy- och etoxypropanol och alifatiska kolväten. 2-
Komponentslim kan innehålla t.ex. polyuretan prepolymer och polyeter/ester. Dessutom kan mindre mängder lösningsmedel användas vid rengöring.
Lamineringsfolien är ofta av polyeten, polypropen, polyacetat och polye- ten/polypropen.
Bindning
I huvudsak används varmlim och kallim men i mindre omfattning kan polyuretan- lim förekomma. Varmlim innehåller t.ex. plastbindemedel som vinylace-
tat/polyeten, vax, harts och stabiliseringsmedel. Kallim innehåller t.ex. copolyme- rer av vinylacetat/eten och akrylat samt polyvinylalkohol men även konser- veringsmedel och mjukgörare.
TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING – EFTERBEARBETNING Transporter förekommer dels i form av intransport av tryckt material från tryckeri- er och annat material som lack, lim m.m. och dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund. Antal intransporter till efterbearbetningsföretagen varie- rar från 1-10 per dygn till 3-5 per vecka beroende på företagets storlek. Uttranspor- terna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil eller paketbil och uttrans- porter i huvudsak med lastbil.
Elenergi används främst för maskindrift, uppvärmning och kylning. Olja, na- turgas eller fjärrvärme används för uppvärmning av lokaler. Efterbearbetningsföre- tag är i huvudsak företag med mindre än 10 anställda och verksamheterna är beläg- na i hyreslokaler, där de har liten påverkan på återvinning av energin. Större efter-
bearbetningsföretag tar tillvara på överskottsvärme från produktion för uppvärm- ning av kontorslokaler och varmvatten.
BRANSCHTERMER – EFTERBEARBETNING
Exempel på facktermer som används inom efterbearbetning listas nedan. • Partiell lackering innebär att bara vissa delar på ett tryckt ark lackeras. • Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man
får en godkänd produktion.
• Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och bokblock. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med lackering, lim- ning och laminering samt för skärspill.
• Dispersionslim är detsamma som kallim.
• Smältlim eller hot-melt är detsamma som varmlim. • Roller Coster är speciella lackeringsmaskiner.
• Lacktorn är speciella tryckverk i offsetpressen för lackning av trycksak. • VOC är förkortning av engelskans ”volatile organic compounds” vilket
översatt är flyktiga organiska ämnen.
Miljöpåverkan – efterbearbetning
UTSLÄPP TILL VATTEN – EFTERBEARBETNING Lackering
Mindre mängder vatten kan släppas till avlopp vid rengöring av lackeringsmaski- ner. Rengöringsvattnet kan ha nitrifikationshämmande effekt. Rengöring sker inte speciellt ofta då i regel samma lack används hela tiden.
Laminering
Mindre mängder vatten kan släppas till avlopp vid rengöring av maskiner där man använt kallim. Rengöringsvattnet kan ha nitrifikationshämmande effekt. Rengöring sker inte speciellt ofta då i regel samma lim används hela tiden.
Limning
Vatten används vid rengöring av maskiner och verktyg vid byte av kallim. Rengö- ring görs också vid längre uppehåll (dagar) i maskinen. Rengöringsvattnet, som kan ha nitrifikationshämmande effekt, spolas i regel till avlopp.
UTSLÄPP TILL LUFT – EFTERBEARBETNING Lackering
Då det knappast förekommer lackering med lösningsmedelsbaserade lacker idag är utsläpp av VOC från lackering mycket litet. Vid torkning av UV-lack i UV-torkar alstras mindre mängder ozon.
Laminering
Utsläpp till luft sker vid laminering där lösningsmedelsbaserat lim används. I hu- vudsak används detta på flexotryckerier, som i många fall har reningsutrustning för att minska lösningsmedelsutsläppen. Utsläppen från lamineringen på flexotryckeri- er ingår i det uppskattade lösningsmedelsutsläppet från flexotryckerierna. Se vidare under avsnittet om flexografiskt tryck.
Bindning
Det förekommer inga direkta VOC-utsläpp från företag som arbetar med bindning av trycksaker. För att kunna rengöra stelnat varmlim kan någon gång lösningsme- del användas.
UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK – EFTERBEARBETNING
Läckage av olja från tryckpressar, lackerings- och binderimaskiner förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av företag.
Mindre läckage av olja från papperskomprimator förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark.
Nergrävda tankar med eldningsolja kan förorsaka läckage till mark om tankar- na och tillhörande ledningar inte är helt täta.
BULLER – EFTERBEARBETNING
Buller från skärmaskiner och framförallt binderimaskiner m.m. kan vara ett pro- blem om de är belägna i bostads- eller kontorsfastigheter. Buller kan förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorn kan orsaka ljud med hög fre- kvens, vilket kan vara störande för omkringboende.
Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar.
AVFALL – EFTERBEARBETNING Lackering
• lackrester som innehåller lösningsmedel • lackrester som innehåller ohärdad UV-lack • förorenat lösningsmedel
• trasor som innehåller lackrester med UV-härdad lack eller lösningsmedel • spillolja
Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie el- ler annat material som trycksaken består av, vattenburna lackrester, elektronikav- fall och olika typer av lampor.
Laminering
Det farliga avfall som kan uppkomma vid laminering är: • limrester innehållande lösningsmedel
• limrester innehållande isocyanater • förorenat lösningsmedel
• destillationsrester som innehåller lösningsmedel • rengöringslösningar som innehåller alkalier
• trasor innehållande lim och/eller lösningsmedel, isocyanater • spillolja
Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie el- ler annat material som trycksaken består av, lamineringsfolie, vattenburna limrester och elektronikavfall.
Bindning
Det farliga avfall som kan uppkomma vid bindning är:
• förorenat lösningsmedel om det använts vid rengöring • spillolja
Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, limrester och elektronik- avfall.
HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR – EFTERBEARBETNING
Haveri och driftstörning kan främst förekomma i förbränningsanläggningar på flexotryckerier som använder lösningsmedelsbaserade lim vid laminering. Fel som kan uppkomma i förbränningsanläggning är bl.a. förgiftning av katalysmassan, läckage av orenade torkgaser i värmeväxlare, felaktig förbränningstemperatur och fel på brännartratt.
Läckage till dagvattenbrunnar eller avloppsbrunnar kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder.
Åtgärder – efterbearbetning
VATTEN – EFTERBEARBETNING
Det vatten som släpps ut från de olika efterbearbetningsmomenten kan ha nitrifika- tionshämmande effekt. För närvarande finns ingen gångbar metod för att få bort nitrifikationshämningen.
LUFT – EFTERBEARBETNING
Merparten av det lösningsmedelsutsläpp som förekommer från framförallt lamine- ring med lösningsmedelsbaserade lim sker från flexotryckerier. Merparten av de flexotryckerier som använder lösningsmedel har idag reningsutrustning på utgåen- de processluft.
AVFALL – EFTERBEARBETNING
Destillation av använt lösningsmedel i lösningsmedelsbaserade lim vid laminering kan förekomma, vilket minskar avfallet eftersom lösningsmedlet kan återanvändas. Även transporterna och resursanvändningen minskar men däremot inte utsläppet till luft.
BULLER – EFTERBEARBETNING
Papperskomprimatorer kan byggas in till vissa delar för att få bort störande ljud. Det måste dock finnas möjlighet för en lastbil att komma tillräckligt nära för att kunna byta container.
ENERGI – EFTERBEARBETNING
Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastig- heter, tar tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen utnytt- jas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler och varmvatten.
LOKALISERING – EFTERBEARBETNING
I ”Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5” anges inga speciella skyddsavstånd för efterbearbetningsföretag.
HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR – EFTERBEARBETNING
Nya förbränningsanläggningar är i många fall programmerade så att före start av anläggningen kontrolleras automatiskt olika funktioner som temperatur, tryck, gastillförsel m.m., vilket säkerställer driften av anläggningen.
Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns till hands när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn.
INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER – EFTERBEARBETNING Laminerings- och lackeringsföretag omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. I Bilaga 2A finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För lamine-
rings- och lackeringsföretag med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i lacken) på mellan 15-25 ton per år får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 25 % av tillförd mängd lösnings- medel.
Med en lösningsmedelsförbrukning överstigande 25 ton per år (inkl. det som finns i färgen) får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 20 % av tillförd mängd lösningsmedel.