5. Disciplinärenden i kollegiets protokoll
5.3 Disciplinärenden rörande varning eller uppförandebetyg
Dessa disciplinärenden var ofta lättare förseelser. De bestod av brott som kunde ge offentlig varning, varning inför klass eller påverkat uppförandebetyg. Förseelserna hade ofta förmildrande omständigheter. Flera av lärjungarna som dömdes till varning istället för förvisning var inblandade i grövre brott men begick aldrig själva några större tillgrepp. Till skillnad från förvisningsbeslut fanns det inget krav i läroverksstadgorna att rektor skulle ta upp dessa för övervägande hos kollegiet. Det innebär att huruvida ett disciplinärende blev föremål för kollegiets granskning till hög grad berodde på rektorn. Samtliga av de lättare förseelserna som återkommer i protokollen har tagits upp för granskning på grund av att förvisning har varit ett av de alternativ som diskuterats inom kollegiet.
5.3.1 Ordningsbrott
Det återfinns endast ett fåtal fall av ordningsbrott som inte lett till förvisning i protokollen. Ett av dem skedde under 1904, och är speciellt intressant eftersom det är det enda fall då eforus105 ändrat kollegiets beslut. Under december 1904 ska lärjungen Laurell ha gömt undan och senare tagit klassboken för IVr. Han ska även ha uppmanat lärjungen Lefrén att delta i tilltaget.
Anledningen till detta var att Laurell var arg på sin klassföreståndare efter att denne skrivit in
102 Carlsson (1950) i Börjesson (2006), s. 251 ff.
103 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, matriklar över intagna elever D1B:5 1891-1929 (s. 23, 75, 80, 116, 117, 226, 262).
104 Florin och Johansson (1993), s. 56.
105 Eforus var den högste tillsynsmannen på läroverket innan 1905 års läroverksförfattning då en central överstyrelse övertog det ansvaret.
32 Laurells frånvaro från ett antal lektioner. Vid votering av ärendet var kollegiet splittrat. Adjunkt Malén ansåg att Laurell borde förvisas medan rektor Brolén ansåg att det räckte med en offentlig varning och att tilldela honom lägsta sedlighetsbetyg. Kollegiet röstade för förvisning nästkommande termin med 20 röster mot 11, dock ändrades domen den 19 januari 1905, då eforus istället valde att gå på rektorns linje.106
Under höstterminen 1907 och vårterminen 1908 begick lärjungen Lengqvist en rad förseelser då han upprepade gånger förtärde sprit på sitt rum vid läroverket. Han hade även åtskilliga gånger varit ute och träffat kvinnor varav han vid ett tillfälle tagit med dem på rummet. Utöver detta ska han även ha haft en del ogiltig frånvaro från lektioner samt att han en gång olovligen rättat sin skrivbok i franska. Efter att ha diskuterat ärendet kom kollegiet fram till två förslag. Det första var att ge Lengqvist förvisning en kortare tid och det andra att ge Lengqvist en offentlig varning samt sämsta ordningsbetyg. Kollegiet beslutade enligt första förslaget och Lengqvists far blev kontaktad för att försöka få denne att bättra sonens beteende. Mot detta lämnade adjunkt Swenning en lång skriftlig reservation då denne ansåg att Lengqvist borde få sig ett rejält straff.107
Slutligen återfinns ett fall under 1924, då lärjungen Ribbing ska ha förfalskat sin moders underskrift på ett betygsdokument och att han senare självmant ska ha ändrat sitt betyg i ett dokument som skulle visas för modern. Kollegiet kom fram till två förslag, det ena gällde förvisning från läroverket och det andra att ärendet skulle gälla Ribbings uppförandebetyg.
Kollegiet beslöt utan votering att välja klassföreståndarens förslag att domen skulle gälla Ribbings uppförandebetyg.108
5.3.2 Brott av ekonomisk art
Merparten av de lättare förseelserna var brott av ekonomiskt art. Sammanlagt återfinns sjutton fall av stöld, snatteri och försäljning av stöldgods i protokollen som inte lett till förvisning på grund av olika omständigheter.
Under 1898 i samband med de förseelser som begicks av Åhlén var även ett antal lärjungar inblandade som inte blev förvisade. Det berodde på att de endast varit delvis delaktiga vid förseelserna och att deras förseelser inte varit lika omfattande som Åhléns.109
Ett annat fall från 1898 rör lärjungen Forselles. Denne ska ha stulit ett antal mössor från medlärjungar. För detta fick han en offentlig varning samt att han blev nerflyttad i strykklass resterande del av terminen. Forselles var senare åter uppe för diskussion bland kollegiet, då för
106 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (10/12 1904, 19/1 1905).
107 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (14/4 1908).
108 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:8 1918-1931 (22/1 1924).
109 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (5/2 1898).
33 försök till fusk. En representant från fadern, samt fadern själv var delaktiga i kollegiets diskussion. Dessa krävde att alla anklagelser om fusk skulle släppas. Efter sluten votering fick Forselles påverkat uppförandebetyg.110
Sedan återfinns även ett antal lärjungar som varit verksamma under 1904 tillsammans med Pettersson och Selén. Samtliga av dessa blev övertalade eller påverkade på ett eller annat sätt till att begå brott av ovanstående lärjungar som varit verksamma i samma grupp. Över lag bestod deras förseelser av småstölder, förutom lärjungen Thunwall som själv aldrig begick någon stöld men övertalade Björkman att göra det.111
5.3.3 Kollegiebeslut rörande varning eller uppförandebetyg
Analys av strukturer och kollegiehabitus
Det framgår av de lättare förseelserna att lärjungar, som trots att de blivit påverkade att begå olika förseelser, inte sågs som oskyldiga av kollegiet. Dessa fick stå för sin skuld och bli bestraffade med varningar inför sina medlärjungar. Offentligheten i varningarna visar också att kollegiet gav en andra chans till dessa lärjungar men att en varning också hade en avskräckande funktion för övriga lärjungar.112 De offentliga varningarna blev därmed ett verktyg tillsammans med förvisningarna för att kollegiets skulle kunna offentliggöra de disciplinära strukturerna på läroverket medan de lärjungar som varnades inför sin klass slapp undan samma grad av offentliga behandling.113
Den främsta skillnaden mellan offentliga varningar och varningar inför klass verkar främst ha berott på om förseelsen skett vid upprepade tillfällen, då det lett till offentlig varning. Om det endast handlat om en enstaka förseelse verkar kollegiet ha nöjt sig med en varning inför klass. Ett påtagligt exempel på detta är de händelser från 1904 som involverade ett stort antal lärjungar.
Bland dessa fick fem lärjungar offentliga varningar medan sex lärjungar fick varningar inför klass.
Den enda skillnaden mellan deras förseelser ligger i att det vid de offentliga varningarna skett mer en ett tillgrepp.114
När det gäller lättare förseelser återfinns en viss skillnad i kollegiebesluten mellan de olika rektoraten. Under Fladerus och Broléns rektorat återfinns endast ett fåtal disciplinärenden som lett till påverkat uppförandebetyg och dessa var alltid i samband med offentlig varning, medan det under slutet Nordfelts rektorat inte återfinns några varningar i protokollet. Istället påverkades
110 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (22/10 1898).
111 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (14/3 1904).
112 Zimmermann (1896), s. 21; Bergqvist och Nordfelt (1910), s. 26.
113 Florin och Johansson (1993), s. 33.
114 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (14/3 1904).
34 uppförandebetyget konsekvent till ett D, alltså ”Klandervärt”.115 Detta skulle även kunna bero på en tidsenlig utveckling, men några skillnader i detta avseende återfinns inte i läroverksstadgorna.116
Ett exempel på skillnaden mellan rektoraten är lärjungen Östendahl som vid tre tillfällen stulit föremål från medlärjungar men som på grund av sin låga ålder inte blev förvisad och istället fick påverkat uppförandebetyg. Under 1904 då Brolén var rektor återfinns flera fall som liknar fallet med lärjungen Östendahl då det istället blivit varningar, utan någon påverkan på uppförandebetyg.117
Analys av social bakgrund, kapital och sociala strategier
Bland de varnade lärjungarna och de lärjungar som fått varningar återfinns följande representation när det gäller social bakgrund:
Fädernas yrken118 bland de ärenden som lett till varningar.
Storföretagarklass Ämbetsmannaklass Tjänstemannaklass Småföretagarklass Bondeklass Godsägare F.d. Löjtnant Folkskolelärare Järnhandlare x2 Lantbrukare Gruvägare Seminarieadjunkt 1st stationsskrivare Handlande x2 Gårdsägare
Järnvägsingenjör Vaktmästare Skräddare x2 Kapten
Professor Lektor Tandläkare
Källa: Matriklar över intagna elever 1891-1929.119
Det finns ingen märkvärd skillnad mellan de ärenden som lett till offentlig varning och de som lett till varning inför klass när det gäller social bakgrund. Från ovanstående tabell går det att konstatera att alla delar av borgerligheten finns representerade, speciellt bildningsborgerskapet med dess starka kulturella kapital, med andra ord den grupp som genom läroverket reproducerat sitt kapital. Sedan går det även att konstatera, både bland de ärenden som lett till varningar och de som lett till påverkat uppförandebetyg, en representation av storföretagarklassen, som inte finns representerad bland förvisningsärendena. Över lag är småborgerligheten, arbetarklassen samt
115 Se exempelvis; ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:8 1918-1931 (22/1 1924, 24/5 1924).
116 Zimmerman (1896), s. 21; Bergqvist och Nordfelt (1910), s. 26.
117 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:8 1918-1931 (20/5 1924); ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, kollegiets protokoll A1A:7 1897-1918 (14/3 1904).
118 Carlsson (1950) i Börjesson (2006), s. 251 ff.
119 ULA, Högre allmänna läroverket i Uppsala med föregångare, matriklar över intagna elever D1B:5 1891-1929 (s. 29-30, 40-41, 46, 62, 67, 69, 70, 73, 76-77, 81-82, 90, 96).
35 bondeklassen underrepresenterad bland de ärenden som lett till varningar medan denna ojämnhet inte återfinns bland de ärenden som lett till påverkan på uppförandebetyget.
Fädernas yrken120 bland de ärenden som lett till påverkat uppförandebetyg.
Storföretagarklass Ämbetsmannaklass Småföretagarklass Arbetarklass
Godsägare Läkarmissionär Handlande Åkare
Örtagårdsträdgårdsmästare Källa: Matriklar över intagna elever 1891-1929.121