Diskursen om arbete, arbetslöshet och sjukskrivning – Arbetslinjen

I denna studie har vi haft för avsikt att analysera diskursen kring arbete, arbetslöshet och sjukskrivning i ett urval av rapporter och analyser inom myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studien består av en diskursanalys baserad på Carol Bacchis (2009, 2012) metod för policyanalys. Bacchis metod vilar på en socialkonstruktionistisk grund likt många diskursanalytiska metoder. Vi är medvetna om att detta gör det omöjligt att vara objektiva, i den mening att det inte finns någon objektiv sanning enligt den socialkonstruktionistiska teorin. Detta då människans förståelse om sin socio-kulturella omvärld är föränderlig. Trots detta anser vi att med hjälp av Bacchis (2009) metod har vi lyckats identifiera perspektiv som annars riskerar att förbli osynliga. Genom ett urval av hennes föreslagna analysfrågor har vi ämnat svara på frågeställningen.

- Hur ser den rådande diskursen gällande arbetslöshet, sjukskrivning och lönearbete ut inom dagens välfärdsverksamheter, specifikt inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan?

För att besvara undersökningens syfte och frågeställning har vi analyserat fyra perspektiv av den rådande diskursen. Den gemensamma nämnaren är hur myndigheternas diskurs kring arbete, arbetslöshet och sjukfrånvaro har formats genom arbetslinjens idéer och begränsas i praktiken av föreställningarna kring arbetslinjen som central för välfärdsstaten. I takt med att arbetslinjens betydelse har skiftat genom historien, har också förståelsen för hur arbetsmarknadspolitiken och hur sjukförsäkringen bör fungera ändrat karaktär. De idéer som genomsyrar arbetslinjen idag anser vi genom vår analys och tidigare forskning handla om individens skyldighet att försörja sig och samhället, ha arbetsförmåga och vara anställningsbar. Välfärdsmyndigheterna formar individer efter arbetslinjens rådande ideal av den arbetande medborgaren genom kontroll och disciplin. Detta tar sig uttryck genom Arbetsförmedlingens uttryckliga mål att forma arbetssökandes beteende genom krav och kontroll för att individen ska uppnå anställningsbarhet och spendera så lite tid som möjligt i arbetslöshet. Inom

Försäkringskassan handlar det om att rätten till ersättning begränsas vid olika tidpunkter genom rehabiliteringskedjan, samt att tillgången till ersättning kontrolleras genom skärpta krav och hårdare bedömningar, även detta för att individer ska utnyttja sjukförsäkringen under så kort tid som möjligt. Individer behöver formas efter arbetsnormens ideal genom arbetslinjen, vars rådande betydelse innebär att individen behöver förmås till detta genom kontroll och disciplin. Den rådande diskursen om lönearbete, arbetslöshet och sjukskrivning inom välfärdsmyndigheterna är starkt influerad av arbetslinjen som politiskt mål och som arbetsnorm. Individen framställs som passiv mottagare som behöver disciplineras till arbetsnormens ideal av anställningsbarhet och full arbetsförmåga. Välfärdsmyndigheternas uppdrag är att förmå individer att spendera så kort tid som möjligt i sjukskrivning och arbetslöshet. Lönearbete framställs som det enda sättet att finansiera välfärden och som det främsta botemedlet mot social isolering och utanförskap.

Arbetsnormen kan anses vara den centrala gemensamma sanning som färgar inte bara hur politiken kring ämnena formas men också hur myndigheter och individer förhåller sig till dessa. Arbetsnormens centrala position i välfärdssystemet riskerar att stigmatisera och skapa onödigt lidande för både de som står utanför arbetsmarknaden och för de som tvingas offra andra värden i livet för att orka arbeta. Vi har med analysen visat att alternativa diskurser exkluderas ur dokumenten, vilka skulle kunna bidra till en mer djupgående förståelse för hur de framställda problemen med sjukskrivningar och arbetslöshet kan angripas. Då de analyserade dokumenten till viss del utger sig för att vara kunskapsunderlag inför vidare policyskapande hade möjligtvis en mångfacetterad förståelse för de berörda fenomenen gett policymakare ett större handlingsutrymme. Genom Bacchiansk metod för diskursanalys ges en möjlighet till nya sätt att förstå de fenomen som ses som utmaningar för samhället och välfärden. Genom att förstå hur rådande problemframställningar begränsar människans sätt att tänka om sin omvärld, ger diskursanalysen oss verktyg för att ta fler perspektiv i beaktning.

Det finns en möjlighet att vi som socionomer kommer att arbeta inom eller i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och då är det relevant att ha de diskursiva begränsningarna som arbetslinjen ställer upp i åtanke. Arbetslinjens rådande utformning påverkar även andra delar av det sociala arbetet. När individer utförsäkras trots att de fortfarande är sjuka eller när individer inte är anställningsbara riskerar de att stå utan försörjning. Många kommer då i kontakt med socialtjänsten som ett sista skyddsnät. Det kan vara rimligt att anta att arbetslinjen även påverkar socialtjänstens verksamhet. Därav kan medvetenheten om de diskursiva begränsningarna och den kritiska blicken på diskursen om arbetslinjen och hur denna skapar arbetsnormen vara viktigt för socialarbetare oavsett vilken myndighet denne arbetar inom.

Välfärdens ensidiga fokus på arbetslinjen riskerar att vara kontraproduktivt i arbetet med att skapa ekonomisk och social trygghet. Arbetsnormens hegemoniska position hindrar också oss som individer och som socialarbetare från att föreställa oss andra mer inkluderande sätt att organisera välfärden.

5.3 Framtida forskning

De perspektiv vi med undersökningen belyst, öppnar upp för intressanta frågor för framtida forskning. Det öppnar upp för frågor som exempelvis:

- Vilka effekter har de rådande problemframställningarna inom välfärden på individer och grupper, både klienter och myndighetsutövare?

Vår undersökning reflekterar enbart kort kring de effekter som rådande problemframställning kan resultera i. Effekterna för individer som hamnar i kläm mellan Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans problemframställningar är en av de frågor som inte kunnat analyseras närmre inom ramen för undersökningen. Även effekter för myndighetsutövare inom socialtjänsten bör vara relevant att undersöka. Då effekterna är fokus i en av Bacchis (2009) analysfrågor som vi inte behandlat närmre hade en mer omfattande diskursanalys kunnat sätta de levda, materiella och diskursiva effekterna i större fokus.

- Är arbetslinjens nuvarande betoning på individens skyldigheter ett effektivt sätt att hantera strukturell utsatthet?

Under den här frågeställningen skulle fler typer av utsatthet kunnat undersökas, då betoningen på individens roll i sin livssituation möjligtvis även påverkar synen på hur andra typer av utsatthet än ekonomisk utsatthet skapas och upprätthålls. Vilka andra områden av samhället influeras av arbetslinjen?

- Hur kommer den nuvarande diskursen kring arbetslinjen och dess betydelse påverkas av Covid 19-pandemin?

Året 2020 har präglats av Covid-19 pandemin. Vi har kunnat läsa otaliga artiklar i dagstidningarna om hur människor förlorat sitt arbete till följd av den kris som pandemin medfört. Vi har även läst om människor som insjuknat i Covid-19 vars hälsa påverkats under lång tid. Detta har resulterat i att människor blivit utförsäkrade, fortfarande är sjuka och har nedsatt eller obefintlig arbetsförmåga och därför står utan försörjning. Att pandemin kommer påverka den rådande diskursen kring arbete, arbetslöshet och sjukskrivning är inte osannolikt. Den tidigare forskningen som vi har tagit del av inför den här uppsatsen visar att det är just i tider av stora samhälleliga förändringar så som ekonomiska kriser som också förändrat arbetslinjens tyngdpunkt, mellan samhällets ansvar och individens skyldighet. Frågan är vilken riktning diskursen tar och hur det kommer påverka organiseringen av välfärden framöver.

5.4 Avslutande reflektioner

Arbetslinjen har haft en viktig roll i formandet och utvecklandet av välfärdsstaten. Att arbetslinjen också har haft en skiftande betydelse har format hur vi som individer och samhälle förstår och förhåller oss till vad välfärdsstaten är och bör vara. Insikten att människans förståelse för sin socio-kulturella omvärld ständigt förändras, och hur problem representeras inom den nuvarande diskursen öppnar upp för möjligheten att nya idéer kan diskuteras och konkurrera med den etablerade gemensamma sanning som arbetsnormen utgör. Vi vill lämna läsaren med följande citat som belyser vilken roll välfärdsmyndigheterna har i upprätthållandet av arbete, arbetslöshet och sjukskrivning som fenomen.

...policy is not the government’s best effort to solve ‘problems’; rather, policies produce ‘problems’ with particular meanings that affect what gets done or not done, and how people live their lives. (Bacchi 2012:22)

6. Referenser

Arbetsförmedlingen (2019a) Sveriges framtida sysselsättning [https://arbetsformedlingen.se/statistik/analyser-och-prognoser/analys-och- utvardering/en-halv-miljon-nya-jobb-behovs-till-2030 Hämtad: 2020-12-05] Arbetsförmedlingen (2019b) Arbetsmarknadsrapport 2019 [https://arbetsformedlingen.se/statistik/analyser-och- prognoser/arbetsmarknadsrapporter/2019 Hämtad: 20202-12-05] Arbetsförmedlingen (2020) [https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var- verksamhet/vart-uppdrag Hämtad: 2020-12-25]

Bacchi, Carol Lee (2012) Introducing the ‘What’s the Problem

Represented to be?’ approach. i Bletsas, Angelique & Beasley, Chris (red.) (2012) Engaging with Carol Bacchi: Strategic Interventions and Exchanges. Adelaide: Adelaide university press

Bacchi, Carol Lee (2009) Analysing Policy: what’s the problem represented to be? Frenchs forest: Pearson Australia

Bengtsson, Mattias & Berglund, Tomas (2012) Den stora omvandlingen- Svensk arbetsmarknadspolitik under tre decennier. Arbetsmarknad & arbetsliv 18(3): 21– 33.

Bergström, Göran & Ekström, Linda (2018) Tre diskursanalytiska inriktningar. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018) Textens mening och makt. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018) Textens mening och makt. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Davidsson, Tobias (2015) Understödets rationalitet - en genealogisk studie av arbetslinjen under kapitalismen, [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet] Malmö: Égalité

Edebalk, Per Gunnar (2007) Sjukförsäkring och sjuklön – Om statliga beslut och arbetsmarknadens organisationer 1955–1992, Historisk Tidskrift 127(1): 45–69. Edebalk, Per Gunnar (2010) Arbetsgivarna, sjukförsäkringen och sjuklönen – en historik, Arbetsmarknad & Arbetsliv, 16(3): 27–38

Esping-Andersen, Gösta (1990) The three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity.

Fleckenstein, Timo & Lee, Soohyun Christine (2017) The politics of labor market reform in coordinated welfare capitalism. World Politics, 69(1): 144–183.

[https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/974d1839-45b5-4f14-b0e1- 8ccb31cbf23d/svar-pa-regeringsuppdrag-rapport-uppfoljning-av-sjukfranvarons-

utveckling-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID= Hämtad 2020-12-05]

Försäkringskassan (2020b) Socialförsäkringsrapport 2020:1 – I skuggan av arbetsnormen

[https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3733ddb3-99ad-4e77-83b9-

4a7524c4238a/socialforsakringsrapport-2020-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID= Hämtad 2020-12-05]

Garsten, Christina, Jessica Lindvert, Renita Thedvall (2011) Introduktion: Den nya arbetsmarknaden. I Garsten, Christina, Jessica Lindvert, Renita Thedvall Arbetets Marknad. Malmö: Liber AB

Junestav, Malin (2004) Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930 - 2001 [Doktorsavhandling, Uppsala universitet] Uppsala: Uppsala

University Publications

Junestav, Malin (2009) Sjukskrivning som politiskt problem – Sociala normer, institutionell förändring och det politiska språket, Arbetsmarknad & Arbetsliv 15(4): 9–27

Johansson, Peter (2003) Fast i det förflutna - Institutioner och intressen i svensk sjukförsäkringspolitik 1891–1931 [Doktorsavhandling, Stockholms universitet] Lund: Arkiv

Jordansson, Birgitta & Lane, Linda (2017) Begreppet arbete. En betraktelse över dess könade karaktär, Tidskrift för Genusvetenskap 38(1–2): 10–31

Järvholm, Bengt, Berndt Karlsson, Ruth Mannelqvist (2009) Arbetsförmåga i sjukförsäkringen – så beskrivs begreppet i lagstiftningen, Läkartidningen 17(109):1178–1181 [https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap- 1/2009/04/arbetsformaga-i-sjukforsakringen-sa-beskrivs-begreppet-i- lagstiftningen/ hämtat: 2020-12-16]

Jörgensen Winther, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB

Karlsson, Jan Ch. (2013). Begreppet Arbete. 2. uppl. Lund: Arkiv

Lytsy, Per, Ann-Sophie Hansson och Ingrid Anderzén (2009) Sjukförsäkringen – ett decennium av förändring, Socialmedicinsk tidskrift 2009(6): 561–572

Löfven, Stefan (2020) Anförande ur partiledardebatt 9 september [https://www.riksdagen.se/sv/webb-

tv/video/partiledardebatt/partiledardebatt_H8C120200909pd . Hämtat: 2020-11- 17]

Marx, Karl (1867/1974) Kapitalet - Kritik av den politiska ekonomin. Bok 1: Kapitalets produktionsprocess. 3. uppl. Lund: Cavefors

Nationalencyklopedin, full sysselsättning.

[http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/full-sysselsättning Hämtad: 2020-12-16]

Nord, Tora (2017) Paradigmskifte inom den svenska arbetslinjen - effekter för arbetsförmedlarnas yrkesutövning och yrkesroll. Arbetsmarknad och Arbetsliv 23(4): 27–43

Nord, Tora (2018) Arbete som rättighet eller skyldighet [Doktorsavhandling, Karlstads universitet] Karlstad: Karlstads universitet

Paulsen, Roland (2017) Arbetssamhället: Hur arbetet överlevde teknologin. 2. uppl. Stockholm: Atlas KB

Paulsen, Roland (2015) Vi bara lyder: En berättelse om Arbetsförmedlingen. Stockholm: Atlas AB.

Regeringen (2015) Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad frånvaro, Socialdepartementet

[https://www.regeringen.se/rapporter/2015/09/atgardsprogram-for-okad-halsa- och-minskad-sjukfranvaro/ hämtad 2020-12-07]

Salonen, Tapio (2009) Aktivering i socialt arbete. Dåtid och nutid. I Johansson, Håkan, Hornemann Möller, Iver. Aktivering- arbetsmarknadspolitik och socialt arbete i förändring. Malmö: Liber AB.

Seing, Ida (2014) Activating the Sick-Listed: Policy and Practice of Return to Work in Swedish Sickness Insurance and Working Life [Doktorsavhandling Linköping universitet] Linköping: Linköping University Electronic Press SFS 2020:110 Socialförsäkringsbalk

Statistiska centralbyrån (2020) Arbetskraftsundersökningarna, [https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna- aku/ Hämtat: 2020-12-14]

SOU 2009:89 Gränslandet mellan sjukdom och arbete --

Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga, Slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen

[https://www.regeringen.se/49b6a6/contentassets/e27bdf19940f4ff687b4413b4d9

41474/granslandet-mellan-sjukdom-och-arbete-sou-200989 hämtad 2020-12-05]

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed, Stockholm: Vetenskapsrådet Wall, Erika, John Selander och Jonny Bergman (2019) Makt och motstånd i rehabiliteringsprocessen: Sanningen om tidig återgång i arbete utmanad. Sociologisk forskning, 56(3–4): 289–309