Tre stycken diskurser har kunnat urskiljas i undersökningsmaterialet, det som skiljer dem åt har främst handlat om olika perspektiv på bibliotekets roll, upp-drag och funktion i samhället. De diskurser som jag funnit i källmaterialet är följande;
· Ansvarsdiskurs · Servicediskurs
· Informationsfrihetlig diskurs
Både Olofsson samt Hedemark och Hedberg har i sina undersökningar lokaliserat diskurser med marknadsinriktade perspektiv. Dessa skiljer sig ifrån varandra men har båda gemensamt att de använder ett språkbruk influerat av företagsekonomiska termer..
Även jag har förvisso funnit att ett språkbruk influerat av försäljningsspråk har gjort entré i biblioteksvärlden. I mitt material används ibland begreppet ”kunder”141 om biblioteksanvändare, samt att biblioteken måste ”marknadsföra” sig142. Jag hittar även material med uttalanden färgade av ekonomiska termer som att ”skola och bibliotek ska öka kunskapen och kompetensen bland elever och bibliotekskunder så att dessa blir attraktiva på arbetsmarknaden och kan bidra till att produktiviteten i samhället höjs”.143
Dessa är mycket få och jag har inte funnit tillräckliga många exempel för att kunna göra en adekvat analys av detta perspektiv. Denna avsaknad av marknadsekonomisk terminologi kan i jämförelse med Hedemans och Hedbergs uppsats nog förklaras av att de även använt sig av tidskriften Ikoner, med en mer marknadsinriktad profil. Medan den socialistiska tidskriften Bis kanske påverkar inriktningen av mitt material till att vara mer kritisk till marknadsinriktning. Att Olofsson får ett mer marknadsinriktat resultat beror nog på att hennes material består av internetregler som är skrivna med tanke på att läsas av en stor allmänhet och därför är formulerade på ett annat kanske mer marknadsförande sätt med tanke på att de är representativa för biblioteket på ett helt annat sätt än de artiklar och debattinlägg som jag studerar och som
141
Rudbeck, Carl, ”Krönika”, Bbl nr. 99:2 s. 30 och Petterson, Jan-Erik, ”Krönika”, Bbl nr. 98:2 s. 26.
142
Lundgren, Lena, ”Informationskapitalism eller Informationsdemokrati”, Bis 95:1 s. 27.
143
oftast är skrivna för en initierad krets av läsare som själva ofta arbetar inom biblioteksvärlden.
Ansvarsdiskurs
Ansvarsdiskursen utmärker sig genom tanken att biblioteken har ett ansvar gentemot sina användare att tillhandahålla material av hög kvalitet och för att utbilda sina brukare på ett sätt som gör att biblioteket får en närmast fostrande uppgift. Denna ansvarstanke knyts ofta till folkbibliotekens klassiska folkbildningsuppgift. Folkbildningsuppgiften är i sig enligt Audunsen inte bara bildande utan även kontrollerande, han exemplifierar med att förklara att biblioteken inte bara fanns till för att ge underklassen litteratur av hög kvalitet, utan även genom att hindra dem från att komma åt litteratur med samhälls-omstörtande inslag. Även Joakim Hansson beskriver i sin avhandling hur folk-bibliotekets uppgift förutom bildning även var att fostra dugliga medborgare och ge dem en nationell medvetenhet. Samt att få underklassen att läsa upp-bygglig litteratur för att på så viss hindra läsning av ”dåliga” författare, som i slutändan leder till ”moralisk smitta”.144 Kort sagt så har folkbiblioteket enligt dessa forskare haft en viktig roll i att fostra och kontrollera sina användare. Detta tar sig inom ansvarsdiskursen uttryck både genom att framhålla vikten av bibliotekets urvalsprinciper, även när det handlar om Internet, men även genom att man ser det som bibliotekets uppgift att inte endast tillhandahålla Internet för sina användare utan även att erbjuda undervisning i dator- och internet-användning.
Hänvisningen till bibliotekets folkbildande uppgifter sker även när Internets demokratiska funktion diskuteras, en artikelförfattare menar att demokratin stärks genom att man från bibliotekens sida kan erbjuda datorer med material anpassat till människor som inte har datorer hemma.145
Inom ansvarsdiskursen har biblioteket som uppgift att sätta en färdig produkt i sina användares händer, en produkt där allt är noga utvalt, planerat och kvalitetsmärkt av bibliotekspersonalen. Ofta syns en skepsis gentemot Internet inom denna diskurs, särskilt i början av undersökningsperioden där
144
Hansson, s. 130–133.
145
ansvardiskursen får ses som ganska stark, framförallt på grund av den krock som inträffar mellan bibliotekens urvalsprinciper och den fria åtkomsten till information på Internet. Urvalsprincipen beskrivs av en artikelförfattare som folkbibliotekets kärna, det som bibliotekspersonalen väljer att genom skatte-pengar ställa till förfogande för allmänheten.146 I en artikel där Internet för övrigt beskrivs i positiva ordalag, påpekar författaren att det inte är möjligt att ställa Internet till allmänhetens förfogande helt utan styrning eller hand-ledning.147
Inom ansvarsdiskursen talas om att biblioteket måste styra användningen av internetdatorerna i riktning mot de målsättningar som biblioteket satt upp för användningen,148 och att det behövs olika typer av styrning för olika till-fällen exempelvis är biblioteket tvungen att blockera e-post och chattfunktioner på datorerna.149 Bibliotekets användare ses som en passiv varelse oförmögen att göra egna val, och hon ses som ovetande om sitt eget bästa och det är upp till bibliotekspersonalen att planera allt i minsta detalj. Eftersom personalen har en unik kompetens skall de använda den till att planera vilka datorer, program och användningsområden som bibliotekets besökare, både barn och vuxna skall ha tillgång till.150
Ofta talas det i svepande ordalag om bibliotekets användare man talar om allmänheten och att det är för dess bästa som biblioteken bör tillhandahålla
Internet.151 Men ibland plockar man även ut grupper av användare för att
exemplifiera vilka biblioteken bör satsa mer på, detta är oftast grupper som räknas som resurssvaga.
Biblioteken kan spela en viktig roll för att stärka informationsdemokratin genom att ta sitt folkbildaransvar på allvar och erbjuda datorer med ett innehåll som främst gynnar dem som inte har datorer dvs. barn, kvinnor och äldre.152
Att på detta sätt värna om samhällets svaga hör traditionellt till bibliotekets uppgifter enligt Audunsen. En del av folkbibliotekets ideologiska arvegods härstammar ur en filantropisk grundsyn, med ett omhändertagande av samhällets svagaste, barn , handikappade, äldre, minoriteter och invandrare.153
146
Atlestam, Ingrid, ”Urmodigt med urval eller vem är Hjertberg”, Bis nr 01:3 s. 7.
147
Borg, Barbro, ”Dags för biblioteken att inta en högre och tydligare profil”, Bis nr. 01:3 s. 12.
148
”Internetfilter – en yttrandefrihets – eller ordningsfråga?”, Bis nr 00.3 s. 17.
149
Atlestam, Ingrid, ”Informationsfrihet eller censur – internet i folkbiblioteket”, Bis nr. 01:3 s. 14
150
Jonsby, Eva, ”Vågar vi säga ja till uppdraget”, Bis nr 95:2 s. 10.
151
Wall, Kent, ”internet- bibliotekens nya verktyg”, Bbl nr. 95:2 s. 110.
152
Lundgren, Lena, ”Informationskapitalism eller Informationsdemokrati” Bis 95:1 s. 27
153
Biblioteket har också skyldighet att se till att det är ordning och reda på biblioteket och att ingen far illa eller kommer åt material som inte är tänkt för dem. Ett ansvar som man enligt en artikelförfattare delar med skolan, hon menar att folkbiblioteket har ansvar och skyldighet för vad barn och ungdomar ta del av inom dess verksamhet.154
Det finns även diskussion kring biblioteket som fysisk plats, en artikel-författare konstaterar att biblioteket är en offentlig miljö men ingen allmän plats, att det är bibliotekspersonalens ansvar att uppehålla regler och ordning, vilket ger personalen rätt att avvisa den som stör och bryter mot bibliotekets regler”155.
Inom ansvarsdiskursen är idén om att biblioteket skall utbilda sina användare i dator och internetanvändning mycket stark. Man har ett ansvar när det gäller IT och Internet, ett folkbildande ansvar att vägleda och lära ut hur
man hittar på Internet.156 Användarundervisningen knyts även samman med
folkbildningstraditionen157 och med bibliotekens pedagogiska verksamhet.158 Förvånat och nästan lite besviket konstateras från Skellefteå Stadsbibliotek i en utvärdering av kommunens internetsatsningar att behovet av vägledning varit litet159.
Servicediskurs
Inom denna diskurs ses folkbiblioteket som en institution som finns till för sina användare. Folkbiblioteket skall tillhandahålla god service och tillgänglighet. Inom servicediskursen lyfts inte biblioteket fram som enbart en plats för bildning och informationssökning, utan här växer bilden av biblioteket som en mötesplats och centrum för kommunikation fram. Här finns också idéer om att biblioteken skall utgöra ett icke kommersiellt alternativ när det gäller informationsteknologin.160
När Internet diskuteras inom servicediskursen lyfts till skillnad från ansvarsdiskursen kommunikation ofta fram som en central punkt. Här påpekas att folkbibliotekets uppgift förutom att sprida information även är att underlätta
154
Atlestam, Ingrid,” Bok eller burk samma ansvar”, Bis 01:4 s. 11.
155
Atlestam, Ingrid, ”Ang: Re: Censuren”, Biblist mån 26 mar 2001.
156
Atlestam, Ingrid, ”Ang: Re: Censuren”, Biblist mån 26 mar 2001.
157
Lundgren, Lena, ”Internet och folkbibliotekens uppgifter”, Bis 96:1 s. 18.
158
Ersgård, Stefan, ”Många svenskar bristfälliga datakunskaper bidrar till att skapa ett ojämlikt samhälle”
Bbl nr 04:07 sid. 37. 159
Alvelid, Eva, ”Internet på Skellefteå stadsbibliotek”, Bbl nr. 97:3 s. 24.
160
för kommunikation människor emellan.161 I lanseringen av Internet på
folk-biblioteken fokuseras ofta på dess aktiva och kommunikativa aspekter.162
Denna diskurs kommunikativa inriktning på folkbiblioteken skrämmer många, en av artikelförfattarna tror att en sådan inriktning på biblioteken som ”skatte-finansierade kommunikationscentraler” skulle vara förödande för biblioteks-verksamheten i längden.163
Användaren, eller brukaren som hon ofta kallas inom denna diskurs ses som betydligt mer aktiv och självgående än inom ansvarsdiskursen. Hon får även ta ett större eget ansvar för sina sökningar och biblioteksärenden. När det gäller användarundervisning i internetsökning menar en artikelförfattare att det inte är en uppgift för biblioteken och att man kan räkna med att användarna lär sig detta någon annanstans.164 När det gäller vad som skall erbjudas inom It finns målsättningen att erbjuda sådant som den enskilda användaren har svårt att bekosta själv.165 Tillgång till information betyder makt konstaterar en artikelförfattare och att det är långt ifrån alla som har råd med pc och internet-uppkoppling.166 Detta resonemang stämmer överens med Castells vision om att det i informationssamhället endast är de med tillgång till informations-teknologiska verktyg som har möjlighet till ekonomisk framgång och makt-utövning.167
Användningen av begreppet demokrati inom denna diskurs är frekvent förekommande. Folkbibliotekens möjligheter att via Internet erbjuda lika tillgång till information ses som en viktig demokratisk möjlighet,168 en artikel-författare hyllar folkbiblioteket som en allmängiltig och offentlig informations-tjänst.169
Att på detta sätt försöka utöka synen på folkbiblioteket får ses som typiskt för servicediskursen. Här finns en visionär syn på folkbibliotek som är positiv till utveckling och förvandling. Fokus behöver inte ligga på utlåning av böcker
161
Alvelid, Eva, ”Internet på folkbibliotek = fritt fram för alla?”, Bis nr.97:1 s. 27.
162
”Internet och biblioteksansvar” Bis nr 96:2 s. 11.
163
”Internet och biblioteksansvar”, Bis nr 96:2 s. 12.
164
Atlestam, Ingrid, ”Måsta, böra, vilja kunna – eller vad gör vi med det digitala, kamrater!”, Bis nr. 98:4 s. 18.
165
Borg, Barbro, ”Dags för biblioteken att inta en högre och tydligare profil”, Bis nr. 01:3 s. 12.
166
Bergqvist, Christer, ”Det elektroniska medborgarkontoret – dröm eller verklighet?”, Bbl nr. 95:9 s. 299.
167
Castells, (2000), s. 380.
168
Johansson, Yngve, ”Svar till Lena Lundgren”, Bis nr. 95:1–2 s. 16.
169
Böök, Mikael, ”Från finansministeriet till biblioteket - reflexioner kring begreppen informationssäkerhet och frihet”, Bis nr. 03:2 s. 24.
och informationsökning. Den moderne biblioteksbesökaren beskrivs till exempel som
En flanör, går på bibliotek ungefär som man går på stan. Besökaren kan ha ett tydligt mål (låna en bok) men kan gå därifrån fylld av upplevelser och kunskap även om de inte hittat den bok de söker. Biblioteken kommer att vara en mötesplats, en kreativ miljö och ett bokmuseum.170
En annan artikelförfattare beskriver målande hur biblioteken i och med It-tekniken förändras och blir viktigare samhälleliga institutioner. Han anlägger ett visionärt perspektiv och menar att vi bara är i början av folkbibliotekets omdaning. Biblioteket är enligt författaren i full färd med att lämna ”sin långa barndom bakom sig och inträder i puberteten. Biblioteket håller, får vi hoppas på att bli myndig.”171
Vi kan läsa om planeringen av hur folkbiblioteken i Kalmar skall bli ”elektroniska medborgarkontor” vars målsättning är att ”serva medborgarna”, och att medborgarna genom biblioteket skall kunna komma åt all form av kommunal service. Detta tjänar den enskilde kommuninvånaren på då hon slipper vandra mellan olika myndigheter och förvaltningar,172 utan kan istället komma åt allt detta genom särskilda dataterminaler i biblioteksbyggnaden. Här beskrivs även om hur bibliotek skulle kunna göra en insats för katastrof-beredskapen. Vid den 11 september 2001 slogs mobilnätet ut och telenätet blev överbelastat, medan Internet klarade sig bra, och här kom snart ”katastrofsidor” upp där man kunde registrera sig som överlevande och efterlysa saknade m.m. Artikelförfattaren spekulerar i hur biblioteken kan fylla en funktion vid eventuella katastrofer, dels genom dess ofta centrala lägen som många hittar till och genom snabba internetterminaler och kunnig personal.173 Att på detta sätt leta efter nya sätt att kunna ge service i samhället ser jag som typiskt för denna diskurs. Denna öppenhet för nya former av samhällelig service är inte alltid helt oproblematisk, Ragnar Audunsen frågar sig i vilken utsträckning folkbiblioteken kan anpassa sig till förändrade normer i sin omgivning och ändå fortleva som just folkbibliotek.174
170
Lundgren Nelson, Elisabeth, ”IT- framtid eller kosmetika för biblioteken?”, Bbl nr. 95:4 s. 109.
171
Böök, Mikael, ”Jag ifrågasätter statsbyråkratins kompetens att ansvara för informationssäkerhet”, Bis nr. 04 s. 31.
172
Bergqvist, Christer, ”Det elektroniska medborgarkontoret – dröm eller verklighet?”, Bbl nr. 95:9 sid. 299.
173
Lindmark, Lennart,” biblioteken nästa måltavla för terrorister”, Bbl nr 01:8–9 s. 34–35.
174
Informationsfrihetens diskurs
Detta är den av diskurserna som har visat sig minst i mitt material. Medan de andra diskurserna är frekvent förekommande under hela undersöknings-perioden så förekommer informationsfrihetens diskurs mestadels i mitten av undersökningsperioden kring åren vid millennieskiftet.
Centrala begrepp inom denna diskurs är intellektuell frihet, yttrande- och informationsfrihet samt integritet. Att begreppet personlig integritet diskuteras i samband med datoranvändning är enligt Olsson ingen nyhet, så länge man i Sverige diskuterat datorteknik ur ett samhällsperspektiv har personlig integritet varit ett centralt begrepp. Olsson påpekar även att själva definitionen av begreppet inte är självklart, men menar att det i någon mån behandlar människors behov av att själv kunna kontrollera sina livsvillkor och sin interaktion med andra och på så sätt genom att värna sitt privatliv, upprätthålla sin värdighet.175
Även inom informationsfrihetens diskurs är demokrati ett viktigt begrepp och här kopplas det till yttrande- och informationsfrihet. Inom denna diskurs är bibliotekets viktigaste uppgift att säkra friheten för användaren att söka vilken information som denne önskar. Uttalanden som ligger i stil med denna diskurs är att folkbiblioteket i sig förkroppsligar yttrandefriheten och andra demokratiska värden,176 samt att basen för all biblioteksverksamhet utgörs av ”fri tillgång till information och yttrandefrihet”.177
Ideologiskt har informationsfrihetens diskurs har liknande målsättningar som den internationella biblioteksrörelsen IFLA (International Federation of Librarys Associations and Institutions) ställer upp för hur bibliotek skall hantera åtkomsten till internetbaserad information. IFLA menar att bibliotek skall stötta dess användares rättigheter att söka den information som de själva önskar, biblioteken skall även respektera användarnas privatliv, och hålla användarnas sökningar konfidentiella.178
En stor diskussion i mitt undersökningsmaterial har behandlat ämnet internetfilter. Mycket få av kombattanterna har varit odelat positiva till införandet av sådana. Många av dem som har kritiserat filtren har gjort detta utifrån informationsfrihetens diskurs. Filtren har setts som angrepp på den fria
175
Olsson, (2003) s. 11.
176
Gustafsson, Ola, ”Kan och skall folkbiblioteket vara till för alla”, Bis nr. 99:4 s. 13.
177
Ristarp, Jan, ”Yttrandefrihet är det något för biblioteken? ”, Bis nr. 99:1 s. 6–8.
178
Iflas målsättningar om hanteringen av biblioteksanvändarnas åtkomst till internetbaserad information, under rubriken, Principles of freedom of Acces to Information via the Internet,
tillgången av information på Internet,179 och som inskränkningar av yttrande-friheten och i många fall beskrivits som censur och som begränsningar av demokratiska principer.180 Förutom att hänvisa till intellektuell frihet och personlig integritet menar man också att filtren bryter mot svensk lagstiftning. Man menar att svenska bibliotek inte har någon laglig rätt att begränsa informationen från Internet.181
Enligt informationsfrihetens diskurs så skall allt som inte är olagligt vara tillgängligt i biblioteket, därför ses det som ohållbart att ha förbud för vissa sajter på internetdatorerna182. Röster höjs också för att folkbiblioteken måste verka för tillgång till alla ämnen som dess användare intresserar sig för, men man är noga att påpeka att detta inte innebär att biblioteket ställer sig bakom allt detta material.183 Detta synsätt att all information oavsett innehåll skall vara tillgängligt från biblioteket skiljer sig mycket från exempelvis ansvars-diskursens noggranna urvalsprinciper och styrning av internetanvändningen. Många artikelförfattare gör en koppling mellan förespråkandet för Internetfilter och fundamentalistiska krafter som vill stoppa yttrandefriheten, exempelvis nynazister och konservativa kristna grupper.184
En viktig inblick i informationsfrihetens diskurs får vi genom rapporterna från USA och ALA:s (American Library Accossiation, den amerikanska biblioteksföreningen) aktiva arbete mot filter och för yttrandefrihet på amerikanska bibliotek.
Här fokuseras på ALA:s kamp mot den lagstiftning som har sin grund i attackerna den elfte september och som ALA menar hotar den personliga
integriteten185. Man rapporterar även om kampen mot censur och om hur ALA
försöker att stoppa lagar som skall tvinga biblioteken att installera
internet-filter.186 Man rapporterar även om hur lagen Homeland Security Bill som
klubbades igenom strax efter terrorattacken den elfte september 2001 och som tvingar biblioteken att anmäla ”misstänkt” kommunikation över Internet till federala myndigheter, hotar användarnas personliga integritet. Eftersom denna information tidigare varit hemlig just på grund av integritetsskäl.187
179
Ristarp, Jan, ”Yttrandefrihet, är det något för biblioteken?”, Bis nr. 99:1 s. 6–8.
180
Atlestam, Ingrid, ”Informationsfrihet eller censur- internt i folkbiblioteket”, Bis 01:1 s. 15.
181
Broms, Susanna, ”Censur”. Biblist, fre 23 mars 2001.
182
Haldosen, Nicholas, ”Inlägg i censurdebatten”, Biblist fre 23 mar 2001.
183
Thompson, Ken, ”Internetfilter på amerikanska bibliotek – ett dilemma för bibliotekarier”, Bis nr. 99:2 s. 26-28.
184
Larsson, Ingemar, ”I skuggan av Internet”, Bbl nr 99:3 s. 24–25.
185
Lönn, Tottie, ”Utblick - Efter terrorattacken i Usa ur biblioteksperspektiv”, Bbl 01:8–9 s. 27.
186
Lönn, Tottie, ”Utblick Usa”, Bbl nr 02:5 s. 22.
187
Diskurserna i praktiken
I denna sista del av undersökningskapitlet kommer jag att föra en diskussion uppdelat under tre underrubriker, under den första rubriken kommer jag att beskriva i vilken utsträckning de olika diskurserna förekommer i under-sökningsmaterialet samt en lokalisering av dem kronologiskt. Under nästa rubrik kommer jag att ta upp och diskutera hur Foucaults begrepp diskursiva formationer yttrar sig i mitt undersökningsmaterial. Slutligen under den tredje rubriken kommer jag att jämföra resultatet av min undersökning med resultat av andra forskares studier.
Utbredning och frekvens
De tre diskurserna har varierande omfång och frekvens under de undersökta åren. Ansvarsdiskursen och servicediskursen är ganska likartade i förekomst och utbredning och båda förekommer under hela min undersökningsperiod medan informationsfrihetens diskurs dyker upp strax före millennieskiftet. Mot slutet av perioden är de olika diskurserna ungefär lika förekommande, dock finns det mindre material tillgängligt under de senaste undersökningsåren då det inte skrivs lika mycket om Internet och folkbibliotek som det gjorts under tidigare år. Informationsfrihetens diskurs förekommer flitigare på Biblist än i de andra källorna medan servicediskursen förekommer främst i de båda tidskrifterna. Ansvarsdiskursen förekommer i ungefär samma utsträckning i hela materialet, medan servicediskursen inte förekommer i samma utsträckning på Biblist. Att informationsfrihetens diskurs är starkare på Biblist än i de båda tidningarna behöver inte betyda så mycket. Överhuvudtaget diskuteras frågor om informationsfrihet i högre grad på Biblist.
En del av förklaring till detta kan bero på hur Biblist skiljer sig från de båda tidskrifterna genom sin form Som jag inledningen påpekade utgör Biblist ett hybridmedium, med ett ”många till många kommunikationsförhållande”. Att medverka på Biblist är ett mycket minde projekt än att skicka in en artikel till någon av tidskrifterna och ingen publiceringstid behöver heller läggas till då det ibland endast skiljer ett fåtal minuter i tidsskillnad mellan olika inlägg. Jag tror att yttrandefrihets och informationsfrihetsfrågor intresserar väldigt många inom biblioteksvärlden och att därför många engagerar sig i sådana debatter och att många fler gör det på Biblist tror jag beror just på mediets