Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
”Vad gör vi med Internet, kamrater!”
David Södergren
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2005
Institutionen för ABM
Handledare: Eva Hemmungs Wirtén
Inledning ... 2
Internet och folkbibliotek... 2
Syfte och frågeställningar ... 3
Disposition ... 4
Teoretisk och metodologisk ansats. ... 5
Diskurs ... 5
Diskursanalys ... 6
Modell ... 8
Urval av och diskussion kring källmaterialet... 10
Forskningsöversikt ... 15
Undersökning... 18
Fält 1. Begreppsdefinitioner... 19
Bibliotekets uppgift... 19
Internetdatorer... 20
Yttrande- och informationsfrihet ... 20
Fält 2. Begreppets olika innebörder ... 20
Bibliotekets uppgift, demokrati ... 21
De publika internetdatorerna, missbruk ... 23
Yttrande- och informationsfrihet, integritet och filter ... 26
Fält 3. Olika teman i texterna... 29
Folkbibliotekets roll i informationssamhället ... 29
Urval och varför biblioteken tillhandahåller Internet ... 31
Bibliotekarien som moralens väktare... 35
Fält 4. Diskurser... 38
Ansvarsdiskurs... 39
Servicediskurs ... 41
Informationsfrihetens diskurs ... 44
Diskurserna i praktiken ... 46
Utbredning och frekvens... 46
Diskursiva formationer ... 47
Diskurserna i jämförelse med tidigare forskning ... 48
Slutdiskussion ... 52
Sammanfattning ... 57
Litteratur och källförteckning ... 59
Otryckt material ... 59
Inlägg på e-postlistan Biblist... 59
Övrigt otryckt material... 60
Tryckt material... 60
Artiklar, Biblioteksbladet (Bbl)... 60
Artiklar, Bibliotek i Samhälle (Bis)... 61
Övrig litteratur ... 62
Bilaga ... 64
Inledning
Internet och folkbibliotek
Sociologen Manuel Castells menar att världen i slutet av nittonhundratalet har kommit att genomgå en historisk övergång, med ett nytt tekniskt paradigm organiserat kring den framväxande informationsteknologin. Denna övergång präglas av en ”genomsyrande” karaktär vilket innebär att den nya teknologin inlemmas i alla mänskliga verksamhetsområden.1 Castells beskriver hur olika kommunikationsformer integreras till ett interaktivt nätverk vilket resulterar i ett nytt elektroniskt kommunikationssystem som på sikt kommer att förändra vår kultur för gott.2 Under nittiotalet väcktes frågor om informationsteknologi och nya former av kommunikation även inom biblioteksvärlden. Med Castells språk så inlemmades biblioteken i det nya informationsteknologiska paradigmet.
I mitten av nittiotalet blev det vanligt att folkbiblioteken införskaffade publika datorer med Internetuppkoppling. I bibliotekslagen från 1996 slås det fast att det hör till folkbiblioteken uppgift att verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.3
Folkbibliotekens behov av Internet motiveras i Folkbibliotek och Internet en rapport från statens kulturråd, med utökad åtkomst till information och möjligheten att nå information som inte finns att tillgå i tryckt form på
biblioteken.4 Med Internet på biblioteken ställs en mängd frågor kring
folkbibliotekets roll i samhället med fokus på vilken grad av service som folkbiblioteket skall tillhandahålla. Folkbibliotekens roll vidgades från att vara
1
Castells, Manuel, Informationsåldern : ekonomi, samhälle och kultur, Band 1, Nätverksamhällets framväxt, (Göteborg 1999) s. 42.
2
Castells, (1999), s. 334.
3
Bibliotekslag, (1996). Svensk författningssamling 1996:1596 . 2§ .
4
Rapport från statens kulturråd 1997:1, Folkbiblioteken och Internet – en handledning utarbetad av
en plats där allmänheten lånade litteratur till att även innefatta arbetsuppgifter som informationsförmedling.5
Internet har också fört med sig en aktualisering av frågor kring yttrande- och informationsfrihet och om vilket ansvar som biblioteket har för att ta ställ-ning i frågor som rör intellektuell frihet och personlig integritet.
Jag är intresserad av att studera denna brytningstid och hur biblioteken hanterar frågor om demokrati, yttrande- och informationsfrihet när man handskas en ny medieform. Tanken är att studera synen på Internet under en tioårsperiod från mitten av nittiotalet fram till nu, från ett biblioteksperspektiv. Detta perspektiv tillgodogörs genom att studera den interna debatten inom den svenska biblioteksvärlden såsom den konstituerat sig i tidningarna Bibliotek i
Samhälle och Biblioteksbladet samt e-postlistan Biblist.
Med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt kommer jag att studera dess artiklar och insändare och genom en språklig analys söka i dessa debatter efter tematiska linjer eller så kallade diskurser.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att studera folkbibliotekets bild av Internet så som den förmedlas inom biblioteksvärlden i form av interna debatter i branschtid-ningar och på e-postlistan Biblist. Jag kommer att studera denna bild och undersöka om eller hur den förändras från införandet av Internet på folkbiblioteken fram till nu då Internet tillhör vardagen på de flesta folkbibliotek. För att göra en djup analys av bilden av Internet på folkbibliotek kommer jag att använda mig av ett diskursanalytiskt arbetssätt. Inom diskursanalysen fokuseras på studiet av språkbruk, genom att analysera språket i dessa debatter kan jag studera både meningsskiljaktigheter och konsensus i debatterna, men även göra djupare analyser av hur de bakomliggande strukturer som representeras i materialet är konstruerade. Målet med denna uppsats är att studera och söka urskilja olika diskurser ur mitt undersökningsmaterial, för att sedan undersöka och studera dessa diskurser samt hur de bilder av Internet som framträder i materialet är diskursivt konstruerade. Mina frågeställningar är följande:
5
Rapport från statens kulturråd 2001:5, Kraftfulla bibliotek och museer – vad har hänt med statens
1. Vilka olika diskurser går att urskilja i debatten? 2. Hur ser dessa diskurser ut och hur skiljer de sig åt?
3. Hur förhåller sig diskurserna tidsmässigt över undersökningsåren och finns det skillnader i undersökningsmaterialet mellan de diskurser som jag finner och tidigare forskning?
Disposition
I det första kapitlet av uppsatsen kallad inledning, ges en introduktion till ämnet samt en redogörelse för uppsatsens syfte och frågeställningar.
I det andra kapitlet presenteras de diskursanalytiska verktygen närmare och en presentation görs av den modell jag använt mig av i uppsatsarbetet. Sedan följer en diskussion kring källmaterialet och urvalsprocessen kring detta och slutligen en forskningsöversikt.
Det tredje kapitlet består av själva undersökningen och är uppdelat i fem delar, de fyra första delarna utgör olika fält i den tidigare nämnda modellen och i den femte delen kommer jag att diskutera diskursernas uppbyggnad, skillnader och likheter samt vilken förekomst de har under undersökningsåren samt jämföra de diskurser jag kunnat urskilja i min undersökning med andra forskares resultat.
Teoretisk och metodologisk ansats.
Diskurs
Winther Jørgensen och Phillips definierar i Diskursanalys som teori och metod begreppet diskurs som ett bestämt sätt att tala om och uppfatta världen eller en
del av den.6 Joakim Hanssons beskriver i Om folkbibliotekens ideologiska
identitet begreppet diskurs som helheten av i sig sammanhängande uttryck,
utsagor och begrepp.7 Diskursbegreppet rymmer ofta en teori om att språket är strukturerat kring olika mönster, ett mönster våra utsagor följer när vi rör oss och agerar inom olika sociala praktiker. Därför kan vi tala om till exempel en ”medicinsk diskurs” eller en ”politisk diskurs”.8 Något som är värt att hålla i minnet är att en diskurs inte är en avbildning av existerande klart avgränsade ”tankestilar”. Diskursen är i sig en analytisk konstruktion, den utgör endast ett
verktyg för analys vid forskning.9 När jag i denna undersökning knyter en
artikel till en specifik diskurs, menar jag alltså inte att dess författare är en del av en falang med särskilda värderingar och målsättningar utan endast att denna artikel eller en del av den går att placera in i en mall omgärdad av liknande ideologiskt tankegods som kan samlas kring vissa centrala begrepp. Laclau och Mouffe, vars diskursteori presenteras utförligt i Winther Jørgensen och Phillips
Diskursanalys som teori och metod kommer att ligga till grund för mina
teo-retiska utgångspunkter, menar att en diskurs utgör en fixering av betydelse
inom en bestämd domän.10 Denna domän utgörs i min undersökning av
biblioteks-världen.
6
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips Louise, Diskursanalys som teori och metod, (Roskilde 1999), s. 7.
7
Hansson, Joacim, Om folkbibliotekens ideologiska identitet, (Göteborg 1998), s. 16.
8
Winther Jørgensen, Phillips, (1999), s. 7.
9
Sahlin, Ingrid, ”Diskursanalys som sociologisk metod” I Sjöberg Katarina (red.) Mer än kalla fakta.
Kvalitativ forskning i praktiken.(Lund 1999) s. 88. 10
Diskursanalys
Bernd Frohmann menar i ”Discourse Analysis as a Research Method” att diskursanalys är en användbar undersökningsmetod just för forskning inom Biblioteks och Informationsvetenskap, eftersom den erbjuder en analys av det sätt som information, dess användning och dess användare är diskursivt
konstruerade.11 Mitt mål med denna undersökning är att undersöka och
analysera hur bibliotekets bild av Internet är diskursivt konstruerad.
Något som är specifikt för diskursanalytisk metod är att man istället för att se varje text som information om den verklighet den förmedlar så ses texten som ren data. Detta gör den dock inte diskursanalysen till en kvantitativ metod då man i en diskursanalytisk läsning gör en djupgående textanalys.12
Diskursanalysen bygger på socialkonstruktionistiska teorier, i vilka männi-skor ses som historiska och kulturella varelser präglade av den kontext som omger dem. Synen på kunskap är likartad, inom diskursanalysen menas att kunskap produceras i en särskild kontext genom interaktion mellan människor. Kunskap kan på så sätt enligt detta synsätt aldrig vara objektiv, kunskap kan inte uppstå ur ingenting och några objektiva sanningar existerar sålunda inte.13 Därför är jag inte intresserad av någon eventuell sanningshalt hos de artiklar jag studerar, utan jag fokuserar enbart på dess innehåll. Det finns även ett sam-band mellan kunskap och sociala handlingar. Våra sociala handlingar styrs av våra olika världsbilder och därför får den sociala konstruktionen av kunskap och sanning konkreta sociala konsekvenser.14
Språket spelar en central roll inom diskursanalysen. Stuart Hall menar i ”The Work of Representation” att människan konstruerar mening genom sitt språk. Genom språket producerar vi begrepp i våra medvetanden och denna process kallar Hall för representation. Denna process utgör en länk mellan själva begreppen och språket. Hall talar om tecken, ord, ljud eller bilder som innehar mening och om hur dessa tecken motsvarar eller representerar olika begrepp och relationerna mellan dessa begrepp. Dessa tecken är godtyckliga så det finns inget naturligt samband mellan tecknet och dess mening eller
11
Frohmann, Bernd, ”Discourse Analysis as a Research Method in Library and Information Science” i
Library and Information Science, s. 119. 12
Sahlin, (1999), s. 89.
13
Winther Jørgensen, Phillips, (1999), s. 11.
14
grepp.15 I denna uppsats kommer jag att använda mig av orden begrepp och tecken som synonymer.
Sanna Talja skriver i ”Analysing Qualitative Interview Data” att man inom diskursanalysen fokuserar på språkets roll i konstruktionen av social verklighet. Med hjälp av diskursanalys är det möjligt att överbrygga klyftan mellan subjektiv mening och objektiv verklighet.16
Precis som hos Hall representerar språket i Laclau och Mouffes diskurste-ori ett socialt fenomen vars betydelsestrukturer ifrågasätts och fixeras genom konflikter och förhandlingar i ett socialt rum. Enligt Laclau och Mouffe etableras diskurser genom att betydelser knyts kring nodalpunkter, särskilt betydelsefulla tecken som andra tecken ordnas och får sin betydelse efter. Diskurser konstitueras i förhållande till sitt yttre. Allt som diskursen utesluter kallas av Laclau och Mouffe för det diskursiva fältet. Det är i kontrast till det diskursiva fältet som diskursen konstitueras, och det är genom det yttre som diskursen kan undergrävas när dess entydighet rubbas genom andra definitioner av tecken. Begrepp eller tecken som ännu inte har fått någon slutgiltig fixering kallas för element. Dessa försöker diskursen i sin tur göra om till moment (delar av diskursen) genom vad Laclau och Mouffe kallar för en
tillslutning. Denna tillslutning är dock aldrig fullständig, övergången från
element till moment är aldrig helt avslutad. Vissa element är i högre grad än andra öppna för tillskrivning av olika betydelser och dessa kallar Laclau och Mouffe för flytande signifikanter. De olika diskurserna försöker skapa innehåll åt de flytande signifikanterna och på så sätt knyta dem till sig själva. Begreppet kompliceras ytterligare genom att ett begrepp som fungerar som en nodalpunkt även kan vara en flytande signifikant. Medan ett begrepp fungerar som en nodalpunkt och ordnar andra tecken kring sig inom sin diskurs, så kan samma tecken utgöra en flytande signifikant alltså ett begrepp som olika diskurser kämpar om att göra till en del av sig själva. Denna kamp om begreppen mellan olika diskurser kallar Laclau och Mouffe för antagonism. Enligt diskursteorin präglas det sociala livet av sådana konflikter och det är därför viktigt att fokusera på denna kamp när man utför en diskursanalys, Laclau och Mouffe menar exempelvis att ingen diskurs kan etableras ensam utan ständigt är i
15
Hall, Stuart, ”The Work of Representation” i “ Representation: cultural representations and signifying
practices ed. Stuart Hall s. 17–19. 16
Talja, Sanna, ”Analysing Qualitative Interview Data: The Discourse Analytic Method” Library &
konflikt med andra diskurser.17 I min undersökning har till exempel begreppen demokrati och personlig integritet fungerat som flytande signifikanter.
Talja finner att flera diskurser kan finnas sida vid sida i samma text. Hon beskriver hur hon i sin doktorsavhandling Musiikki kulttuuri kirjasto
Diskur-sien analyysi, finner prov på hur hennes intervjupersoner inför frågor som
ställs på olika sätt kan ge vitt skilda utsagor. 18 Michel Foucault använder begreppet diskursiv formation när han diskuterar relationerna mellan olika diskurser. 19 Winther Jørgensen och Phillips tolkar i detta begrepp in fenomenet med flera skilda diskurser som verkar i samma text. 20 Men de vill hellre an-vända begreppet diskursordning för detta fenomen, ett begrepp som jag dock anser vara alltför omfattande då det inom andra diskursanalytiska riktningar har en delvis annan betydelse. När jag diskuterar fenomenet med flera diskur-ser som parallellt existerar i samma text kommer jag alltså att använda mig av Foucaults begrepp diskursiv formation.
Modell
I min undersökning utgår jag ifrån Halls samt Laclau och Mouffes diskursteo-retiska begreppsapparat och kombinerar den med en lätt modifierad modell presenterad av Ingrid Sahlin i Diskursanalys som sociologisk metod.21 Laclau och Mouffes diskursteori lämnar få praktiska anvisningar för hur en diskurs-analys skall utföras. För att få ett tydligt ramverk att utgå ifrån när jag gjorde min undersökning och för att lättare synliggöra olika steg i undersökningen har jag använt mig av denna modell i sitt ursprungliga skick skapad för sociologisk forskning.
17
Winther Jørgensen, Phillips, (1999), s. 31–37.
18
Talja, (1999), s. 461–466.
19
Foucault, Michel, Vetandets arkeologi, (Lund 2002), s. 47–56.
20
Winther Jørgensen, , Phillips, (1999), s. 64.
21
Figur 1. Diskursanalysens fyra fält.
Fält 1.
Begreppsdefinitioner och no-dalpunkter
Fält 2.
Begreppets olika innebörder, hur begreppet knyts till andra tecken
Fält 3.
Olika teman där begreppet diskuteras, antagonism
Fält 4.
Begreppets helhet, diskurs
Modifierad version av Ingrid Sahlins modell i ”Diskursanalys som sociologisk metod” I Sjö-berg Katarina (red.) Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken. Lund (1999) s. 93
Jag startar min undersökning i det första fältet och kommer sedan steg för steg att arbeta mig igenom modellens fyra fält. I det första fältet studerar jag hur olika begrepp används samt försöker att lokalisera eventuella nodalpunkter. I det andra fältet söker jag efter olika innebörder av samma begrepp, samt gör ett försök att knyta samman andra tecken till nodalpunkterna. I det tredje fältet följer en studie av konflikter och motsägelser genom att jag lyfter fram olika teman där de olika begreppen diskuteras. Enligt Sahlin fungerar det fjärde fäl-tet i hennes modell både som start och avslutning på den diskursanalytiska undersökningen. I början av undersökningen kan forskaren ana hur olika dis-kurser ser ut och är uppbyggda, och efter att ha gått igenom de olika fälten och ringat in och avgränsat dem så landar man slutligen i det fjärde fältet där dis-kurserna slutligen kan urskiljas.22
22
Urval av och diskussion kring källmaterialet
I denna uppsats kommer jag att studera artiklar och debattinlägg från tidning-arna Biblioteksbladet och Bibliotek i samhälle samt inlägg från debatter på e-postlistan Biblist under åren 1995–2004. Valet av undersökningsmaterial är grundat på att dessa tidningar är två av de viktigaste tidningarna för biblioteks-branschen och att man i dessa behandlar aktuella frågor inom biblioteksvärlden samt bedriver debatter. Även på Biblist förekommer flera debatter som är in-tressanta för mina frågeställningar. Dessa tre medier utgör något av ett natio-nellt och nordiskt debattforum för biblioteksbranschen.
Dessa undersökningsår är utvalda beroende på att det är först i mitten på nittiotalet som Internetanslutna datorer börjar användas på svenska folkbibliotek och att från och med 1995 finns alla meddelanden som skickats via Biblist tillgängliga i ett digitalt arkiv på Internet.23 Därför har jag även valt att studera de båda tidskrifterna från samma år. Undersökningsmaterialet har en utspridning över en tioårsperiod, en period där stora förändringar äger rum inom It både för folkbiblioteken och för det resterande samhället.
Biblioteksbladet (Bbl) är en tidskrift som ges ut av den ideella
sam-manslutningen Svensk biblioteksförening, vilken enligt sina stadgar ”vill tyd-liggöra bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle och skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsen”.24 Biblioteksbladet utkommer med tio nummer om året.
Bibliotek i samhälle (Bis) utges av en förening med samma namn som ”på
socialistisk grund men partipolitiskt obunden verkar för ett demokratiskt sam-hälle och ett rättvist biblioteksväsen”.25 Bibliotek i samhälle kommer ut med fyra nummer om året. Till skillnad från Bbl har Bis alltså en utpräglad vänster-position och har i denna undersökning visat sig fungera i högre grad som ett forum för debatt än vad Bbl gör. Här finns även generellt i många fall en ut-talat socialistisk och mer agitativ retorik med förekommande begrepp som ”klass”, ”kapitalism” och ”kamp”, exempelvis tilltalas läsarna i några fall med termen ”kamrater”.26
Biblist är en e-postlista som funnits sedan 1993 och som har till syfte att
fungera som ett forum för nyheter och samråd mellan anställda och intresse-rade inom den nordiska biblioteksvärlden. På Biblist har flertalet debatter som 23 http://segate.sunet.se/archives/biblist.html 24 www.biblioteksforeningen 25 www.bok-form.se/bis 26
behandlar ämnen knutna till mina frågeställningar ägt rum. Ton och tilltal mellan deltagare i debatterna på e-postlistan är ofta personligare än i tid-skrifterna, man går till hårdare angrepp mot varandra och använder ofta ett vardagligare och mer talspråksliknande språkbruk.
Ett möjligt problem är att en av mina källor är en uttalat socialistisk tidning när de andra två källorna står utan uttalad politisk ståndpunkt, vilket skulle kunna ge ett utfall med en övervikt för tankegods med socialistisk prägel. I undersökningens startskede hade jag för avsikt att även inkludera tidskriften
Ikoner med en inriktning som sträcker sig utanför biblioteken och in i
förlagsbranschen i min undersökning, för att på så sätt även få med under-sökningsmaterial som kanske hade ett mer marknadsinriktat perspektiv. Dock fann jag vid en genomgång av tidskriften, under den aktuella tidsperioden mycket få artiklar som behandlade ämnet folkbibliotek och Internet och valde därför att inte ta med tidskriften i min undersökning.
Antalet artiklar, insändare och e-postmeddelanden i mitt källmaterial har inte samma frekvens under undersökningsåren utan variationen mellan antalet artiklar utkomna under åren är stor. Generellt kan man säga att mest skrivs det i början och mitten av undersökningsperioden medan antalet artiklar under de två sista undersökningsåren sjunker kraftigt. Mellan 2003 och 2004 finns endast åtta stycken artiklar från samtliga källor i mitt material, fem av dem från
Biblioteksbladet, två från Bibliotek i samhälle och en från Biblist. Från Biblist
finns inga insändare från före 1997 och efter 2003 med i min undersökning, vilket helt enkelt beror på att det endast är mellan dessa år som jag funnit in-sändare som behandlar mitt forskningsområde.
En viktig skiljelinje mellan mina källor är dess form. Medie- och kommunikationsforskaren James Slevin har byggt vidare på John B Thompsons teorier om tre typer av interaktion:
· Interaktion ansikte mot ansikte
· Medierad interaktion
· Kvasimedierad interaktion.27
27
Thompson, John B, Medierna och moderniteten, (Göteborg 2001) s. 108. och Slevin, James, The
Den första formen av interaktion ”interaktion ansikte mot ansikte” sker då deltagarna delar samma fysiska tid och rum och man kan relatera till begrepp som här och nu. Delar av interaktionen kan också bestå av ansiktsuttryck och gester. Den andra formen av interaktion, ”medierad information”, motsvaras av brevskrivning eller telefonsamtal och skiljer sig från den första genom att den sträcker sig över tid och rum, och där finns inte möjligheten att använda sig av samma spektrum av kommunikationsmöjligheter, t.ex. måste sändaren sätta ut plats och datum i ett brev för att förvissa sig om att mottagaren förstår var hon befinner sig, eller identifiera sig själv när hon ringer till någon. Hennes möjlig-het att använda sig av fysiska uttrycksmedel går också förlorad.
Den tredje formen av interaktion ”kvasimedierad interaktion” motsvaras av masskommunikationsmedier såsom radio tv och tidningar. Dessa kallar Thompson för monologistiska, inom dessa utgår kommunikationen alltid från sändare till mottagare och aldrig i motsatt riktning. Han poängterar också att denna form av kommunikation inte är någon riktig form av kommunikation just på grund av dess monologiska framställning och för att den produceras för obestämda mängder av mottagare.28
Slevin menar att dessa kategorier suddas ut genom den interaktion som pågår på Internet, då dess olika kommunikationskanaler utgör en blandning av dessa kategorier. Att chatta kan exempelvis inte placeras in i kategorin medierad interaktionen på grund av att användarna är likställda i tidsuppfattning, men heller inte i kategorin interaktion ansikte mot ansikte. Även helt nya former av många till många kommunikationsförhållanden dyker upp29, till exempel e-postlistor. I metodboken för Internetforskning Att fånga
nätet kallas Internet för ett ”hybridmedium”. 30
Medan de artiklar som jag undersöker i Bib och Bis är enkla exempel på kvasimedierad interaktion med tydlig sändare och mottagare och en differens i tid och rum däremellan, så fungerar Biblist som en blandning av dessa kategorier. Ett meddelande kan bli besvarat bara minuter efter att det skrivits, samma meddelande går ut till alla medlemmar på listan och listan går att komma åt varthelst det finns en Internetuppkoppling. Vem som helst som är med på listan kan svara på breven och inget urval av vad som skall distribueras görs som i en tidning. En möjlig problematik som denna form av kommunikation inkluderar är att jag omöjligt kan finna alla e-postmeddelanden
28
Thompson, (2001) s. 108–111.
29
Slevin, James, The Internet and Society, (Cambridge 2000) s. 79.
30
som skrivits då det bara är de meddelanden som skickats till hela listan som sparas i arkivet. Möjligheten är stor att en hel del meddelanden skickas direkt mellan olika personer utan att skickas ut till hela listan. Jag kommer dock att behandla Biblist som vilken annan källa som helst och endast studera de meddelanden som står att finna i arkivet.
Den amerikanska e-postlistan SHARP-L som har en bokhistorisk in-riktning innehar en liknande uppbyggnad som Biblist med sökbara digitala arkiv. I dess stadgar menar man med hänvisning till både lag och respekt för författarna att den som vill citera eller reproducera något från ett meddelande skickat på denna lista bör kontakta författaren till inlägget för att få dennes tillåtelse till publikation.
Jag kommer inte att följa detta regelverk på grund av flera olika anledningar. För det första på grund av tidsaspekten, att e-posta alla insändarskribenter och fråga om lov skulle ta alltför mycket tid i anspråk. För det andra är materialet upp till åtta år gammalt och eftersom e-postadresser i många fall byts ut inom ett par år, vid exempelvis arbetsplatsbyten eller byten av datorsystem så är det mycket troligt att jag aldrig skulle få tag på många av författarna till de insändare jag använder i min undersökning. För det tredje utgår jag ifrån att författarna till de insändare som jag studerar är medvetna om att alla inlägg på Biblist sparas31 och faktiskt är tillgängligt för vem som helst som har en Internetuppkoppling. Man kan under rubriken allmänt, på Biblists hemsida läsa att samtal om känsliga ting kan vara svåra att hantera på en
diskussionslista.32 Med denna varning i åtanke och på grund av materialets
tillgänglighet kommer jag att behandla inläggen på Biblist på samma sätt som jag behandlar insändare och artiklar i mitt övriga undersökningsmaterial. Varje inlägg redovisas med rubrik och författare precis som om det vore en tidningsartikel. Via Biblist kan man då lätt se vilken e-postadress som inlägget har skickats från och det är därför lätt att se att vem som skickat vilket e-postmeddelande och det är därför relativt lätt att knyta rätt person till rätt uttalande.
Som jag tidigare tagit upp finns på Biblist en mera informell och personlig ton i diskussioner och debatter. Att på detta sätt inkludera en e-postlista med dess mer informella och personliga framtoning i diskursanalysen går delvis emot Bernd Frohmanns syn på hur diskursanalys inom bibliotek och informationsvetenskap skall bedrivas. Han drar en skiljelinje mellan en mer
31
http://www.lib.chalmers.se/biblist/
32
lingvistisk diskursanalys där man studerar vardaglig kommunikation, och diskursanalys inom bibliotek och informationsvetenskap där man enligt Frohmann studerar ”serious speech act”, vilket beskrivs som ”speech acts” av institutionellt privilegierade talare.33 Men trots den personliga tonen på Biblist så har flertalet av dess skribenter olika poster inom biblioteksvärlden, och ofta skriver samma personer i både tidskrifterna och på e-postlistan. Dessutom menar Talja, behöver inte undersökningsobjekten vara institutionellt privilegierade talare utan huvudsaken är att det talade eller det skrivna som i fallet med mitt källmaterial studeras som ett exempel på en mera generell praktik.34
Jag använder mig av Joakim Hanssons kriterier för urval av sina källor i
Om folkbibliotekens ideologiska identitet, där han utgår ifrån Michel Foucaults
fyra förslag på var vi kan söka grunden för en diskurs. Hanssons urvalskriterier är följande:
Källorna skall samlas kring och relatera till ett och samma objekt.
Källorna ska kunna kopplas samman i kraft av form och/eller sammanhang.
Källorna ska kunna belysa relationen mellan enstaka utsagor eller skeenden och de över-gripande strukturer inom vilka dessa ryms.
Källorna ska kunna relateras inbördes genom vissa gemensamma teman som binder sam-man och formar deras samsam-manhang. 35
Urvalet av artiklar till undersökningen utgör sålunda ett i allra högsta grad subjektivt tillvägagångssätt. Artiklarna är utvalda för att passa in på de fyra urvalskriterierna ovan, och det är mycket möjligt att en annan forskare som undersöker samma material skulle kunna träffa andra val vid urvalet av artik-lar. Alla texter behandlar dock i någon mån Internet på folkbibliotek och kan således relateras till mina frågeställningar.
33
Frohmann, Bernd, ”Discourse Analysis as a Research Method” i Library and Information Science (1994), s. 120.
34
Talja (1999), s. 460.
35
Forskningsöversikt
En sammanfattning av debatten kring Internet på folkbiblioteket, såsom den gestaltat sig i biblioteks- och dagspress samt andra tidskrifter under åren 1994 till 1999, finner vi i magisteruppsatsen Internetetik på bibliotek. Där studerar författarna genom intervjuer med bibliotekarier hur bibliotek förhåller sig till Internetetiska frågor. I denna sammanfattning beskrivs hur debatten kommit att förändras och behandla olika frågor under den studerade perioden.
Till en början diskuteras främst Internets vara eller inte vara på folk-biblioteken, för att sedan även behandla hur man skulle använda sig av tekniken i framtiden. Fokus låg även kring diskussioner om hur bibliotekens gratisprinciper skulle hanteras i mötet med den dyra informationstekniken, samt hur innehållet på Internet stod sig mot bibliotekens urvalsprinciper. En diskussion fanns även om vad som skulle klassas som missbruk av datorerna och hur biblioteket skulle förhålla sig till användare som bröt mot de regler som biblioteken ställt upp för Internetanvändning. Debatten fortsätter med att diskutera användningen av Internetfilter och om huruvida detta är fråga om censur eller inte och om det strider mot informations och yttrandefrihet.36
Nils Ole Pors har i ”Misbehaviour in the public library” studerat både hur danska bibliotek hanterat missbruk av internetdatorer, och en debatt kring behovet av filter på folkbibliotekens Internetdatorer. Pors menar att debatten har likheter med tidigare debatter kring nya medieformer och kvalitén hos dem. Pors menar också att diskussionen kring Internetfilter som åtgärd för att stoppa pornografi, nazism och våld är lärorik eftersom folkbiblioteken kommer att möta nya liknande utmaningar i framtiden. Pors studerar i sin artikel nya användargrupper och menar att de för med sig nya beteendenormer och för-väntningar på folkbiblioteket, och menar att det kommer att bli en krävande uppgift för bibliotekspersonalen att lösa detta.37
Ragnar Audunsson studerar i Change Processes in PublicLlibraries – A
Comparative Project Within an Institutional Perspective förändring inom
offentliga bibliotek och menar att folkbiblioteken ställs inför ett svårlöst dilemma. Skall de hålla sig till sin traditionella roll baserad på upplysning och folkbildning samt arbeta för alla medborgares åtkomst till information och
36
Forsberg, Eva, Peltonen, Kirsi, Internetetik på folkbibliotek, (Borås 2002), s.42–49.
37
kultur, eller kan biblioteken basera sin verksamhet på att tillhandahålla tjänster enligt marknadens krav och ändå fortsätta att fungera som folkbibliotek.38
Sanna Talja studerar finska musikbibliotek i sin avhandling Musiikki
kulttuuri kirjasto ; Diskursien analyysi. Talja urskiljer i sina intervjuer tre
stycken tolkningsrepertoarer eller diskurser. Den första är ”allmänbildningsrepertoaren”, där allmänbildning ses som bibliotekets främsta och viktigaste uppgift, och där biblioteket har en kulturell och fostrande funktion.39 Den andra repertoaren utgörs av den ”alternativa repertoaren”, där bibliotekets utbud ses som en del i ett större samhälleligt utbud och där bibliotekets viktigaste funktion är att fylla ut det allmänna utbudet med ett
smalare och mer svåråtkomligt material.40 Slutligen finns
”efterfrågerepertoaren”, inom vilken biblioteket skall tillhandahålla det material som efterfrågas av låntagare och potentiella låntagare.41
Två magisteruppsatser som båda undersöker ämnen som ligger mycket nära mitt undersökningsområde och som båda arbetar med diskursanalytisk metod är
Åse Hedemark och Jenny Hedemans Vad sägs om användare och Jessica Olofssons uppsats Internetanvändning på Folkbibliotek – en diskursnanalys
av Internetregler . I den förstnämnda av de två uppsatserna studeras
folkbibliotekets användardiskurser i tidskrifterna Biblioteksbladet, Bibliotek i
Samhälle och Ikoner. Denna uppsats har fungerat som en språngbräda ut i mitt
undersökningsmaterial samt till annan litteratur om ämnet. Uppsatsförfattarna Åse Hedemark och Jenny Hedman finner fyra stycken diskurser ”folkbildningsdiskurs”, ”pedagogisk diskurs”, ”informationsteknologisk diskurs” samt ”marknadsekonomisk diskurs”. 42
Även i uppsatsen Internetregler på folkbibliotek - en diskursanalys som studerar de regler som olika folkbibliotek satt upp för användandet av sina publika internetdatorer får författaren fram fem stycken biblioteksdiskurser, ”förmyndardiskurs”, den ”intellektuella frihetens diskurs”, ”trivseldiskurs”,
”kundservicediskurs” och ”ansvarsdiskurs”.43 De diskurser som beskrivs i
dessa två uppsatser samt Taljas avhandling kommer jag att jämföra och
38
Audunson Ragnar, Change process in public libraries – A comparative project within an
institutionalist perspective, (Oslo 1996 ), s. 51. 39
Talja, Sanna, Musiikki kulttuuri kirjasto, Diskursien analyysi, (Tampere, 1998), s. 60.
40
Talja, (1998), s. 68.
41
Talja, (1998), s.75-76.
42
Hedmark, och Hedeman, (2002), s. 37-47.
43
Undersökning
Figur 2. Modell över diskursanalysens fyra fält.
Fält1.
Begreppsdefinition och nodal-punkter
Fält 2.
Begreppets olika innebörder, hur begreppet knyts till andra tecken
Fält 3.
Olika teman där begreppet diskuteras, antagonism
Fält 4.
Begreppets helhet, diskurs
Modifierad version av Ingrid Sahlins modell i ”Diskursanalys som sociologisk metod” I Sjö-berg Katarina (red.) Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken. Lund (1999) s. 93
Fält 1. Begreppsdefinitioner
När jag går igenom de första två fälten i modellen så har jag har delat upp innehållet i artiklarna under tre olika rubriker som återfinns i undersökningens första och andra delar, det första av dessa behandlar bibliotekets uppgift, det andra behandlar folkbibliotekets publika internetdatorer och det tredje behandlar begreppen informationsfrihet och censur. I det första fältet sker en presentation av dessa teman, efter varje tema följer ett begrepp som fungerar som ett nodalpunkt, som andra begrepp samlas kring. Att jag samlar artiklarna kring dessa tre rubriker har ingen direkt anknytning till Sahlins modell utan är för att läsaren lättare skall få en överblick över materialet.
Bibliotekets uppgift
Internetdatorer
Under denna rubrik kommer jag att koncentrera mig på den del av diskussio-nen som fokuserar på själva de publika Internetdatorerna på biblioteken. Denna diskussion har främst behandlat de problem som man funnit sig tampas med sedan datorernas intåg på biblioteket. Det handlar främst om problem som uppstår när någon bryter mot allmänna regler, men även om administrativa problem och om hur datorerna påverkar personalens arbetsuppgifter. Det intressanta i debatten handlar främst om vad datorerna skall användas till. I dsikussionerna kring Internetdatorerna finner jag inte någon riktig nodalpunkt, men ett viktigt begrepp som många andra begrepp knyts till är missbruk. Till skillnad från de nodalpunkter som jag funnit i de andra två temana kan inte begreppet missbruk knytas till de flesta artiklar som jag behandlar under denna rubrik. Men begreppet missbruk går dock att knyta till ett flertal artiklar, därför kallar begreppet missbruk för ett knuttecken.
Yttrande- och informationsfrihet
En mycket intressant del av debatten behandlar ämnet yttrande- och informationsfrihet, vilket har kommit att handla både om personlig integritet och om internetfilter. Diskussionerna kring personlig integritet behandlar främst ämnet censur huruvida det skall det vara tillåtet för användaren att bruka bibliotekets datorer helt utan restriktioner, om pornografifilter utgör övergrepp på den personliga integritet hos de av bibliotekets användare som använder folkbibliotekets datorer för att komma år pornografisk material. Eller om övergreppet begås när bibliotekets datorer används för åtkomst till pornografiskt material, något som många anser vara upprörande när det gäller en offentlig plats som folkbiblioteket.
Diskussionen handlar också om huruvida det är etiskt riktigt att registrera användandet av Internet för att senare kunna studera vilka sidor som enskilda individer besökt. En stor del av debatten behandlar den amerikanska situa-tionen efter den elfte september när nya lagar med stränga regelverk kring Internet och bibliotek tagits i bruk. Inom detta tema hittar vi nodalpunkten,
personlig integritet.
Fält 2. Begreppets olika innebörder
Bibliotekets uppgift, demokrati
Folkbiblioteken fick i och med ankomsten Internets nya arbetsuppgifter. I bibliotekslagen från 1996 slogs fast att biblioteken har ett ansvar för att tillhandahålla digitala resurser. Liknande idéer florerade i biblioteksvärlden redan innan denna lag tagits i bruk, en artikelförfattare menar att det hör till folkbibliotekets uppgift att fritt förmedla mediabunden information och erfarenhet till individer och samhälle.44 Begreppet mediabunden information läser jag här som en breddning från satsningar på böcker och tidskrifter till satsningar på andra medier och bland dem särskilt persondatorer och Internet.
Det var dock inte någon enhetlig bild som målas upp, samma år i samma tidning kan man i en annan artikel läsa att det på Internet fortfarande inte finns särskilt mycket som folkbiblioteken har något intresse av, och att om man väger de ekonomiska och personella insatserna mot bibliotekets nytta av Internet så bleknar den senare i jämförelse med den förra.45 De två tidigare nämnda exemplen kommer båda från tidskriften Bibliotek i samhälle från det första undersökningsåret. Även i Biblioteksbladet, samma år kan vi läsa att ”intresset för Internet har antagit närmast löjliga proportioner. I själva verket finns där ganska lite av intresse för vanliga folkbiblioteken.”46
Att det finns en större skepsis gentemot Internet i början av undersöknings-perioden är logiskt då tekniken fortfarande var relativt oprövad och okänd för gemene man. Men även i de senare av undersökningsåren luftas kritik mot att det inte hör till bibliotekets uppgift att serva den marknad med vinstintresse somt Internet enligt artikelförfattaren utgör. 47
Audunsen menar att ett fundament till det moderna bibliotekssystemet är att biblioteket skall tillhandahålla lika åtkomst till kunskap och kultur genom att låta böcker och dokument vara fritt tillgängligt för allmänheten, samt att sprida idéer om deltagandet i samhället, tillgång till utbildning och det kulturella arvet oavsett ekonomiska tillgångar och social status.48
I rapporten Kraftfulla bibliotek och museer från Statens Kulturråd slås fast att biblioteken har en viktig roll att fylla som förmedlare av samhälls-information. Till bibliotekets uppdrag hör att vara en plats där kommun-invånarna kan ta del av offentlig information som enbart publiceras på Internet. Alla medborgare har rätt att nås av sådan information och det går inte att
44
Johansson, Yngve, ”Svar till Lena lundgren”, Bis nr. 95:2 s. 16.
45
Lundgren, Lena, ”Informationskapitalism eller Informationsdemokrati”, Bis nr. 95:1 s. 26.
46
Lundgren, Lena, ”först en mac eller pc till barnen- sedan internet! ”, Bbl nr. 95:5 s. 156.
47
Hagberth, Vivika, ”Ang: Re censur eller sunt förnuft? ”, Biblist mån, 26 mars 2001.
48
förutsätta att alla medborgare har tillgång till egen dator med internet-anslutning. Biblioteket skall därför vara den plats där samhällsinformation som enbart publiceras på Internet skall kunna hämtas.49 Begreppet demokrati utgör i denna debatt ett nodalpunkt och många deltagare i debatten knyter detta begrepp till bibliotekens internetsatsningar. Genom att ha internetanslutna datorer på biblioteken skulle användarna skänkas möjligheten till informations-sökning och kommunikation med makthavare. Skellefteå Stadsbibliotek redo-visar vad man planerar att Internet på biblioteken skall användas till så här.
Komplettera informationen i bibliotekets samlingar
Sprida kommunal information
Ge möjlighet till kommunikation mellan människor50
En demokratisk vinst görs även eftersom man genom biblioteket kan nå grupper som inte kan skaffa datorer på egen hand och som saknar kunskaper om hur datorer fungerar.51
Flera menar även att biblioteken kan dämpa det kommersiella utbudet på Internet, medan det särskilt i början av undersökningsperioden finns många som menar att det finns en övertro på den nya informationstekniken och på att den automatiskt skall skapa demokrati. Flera artikelförfattare menar även att satsningarna på informationsteknik gör att annan biblioteksverksamhet måste sparas in. Att sådana åsikter florerade i biblioteksvärlden tas upp i Rapporten
Folkbiblioteken och Internet – en handledning från statens kulturråd, där
för-fattaren menar att det var vanligt med en viss rädsla hos bibliotekspersonalen för att dator- och Internetsatsningar skall leda till extra arbete. Där beskrivs att det ofta saknas särskilda medel för tekniksatsningar, och att det fanns en fruktan att traditionellt biblioteksarbete skulle drabbas och att böckerna på så sätt skulle få lämna plats för It.52
Dessa vitt skilda åsikter kan belysas med citat från debattens olika ytterligheter. Medan åsikten fanns att biblioteket borde fungera som ett ”elektroniskt medborgarkontor” och bjuda allmänheten möjligheten att kunna
49
Rapport från statens kulturråd 2001:5, Kraftfulla bibliotek och museer – vad har hänt med statens
Internetsatsning på bibliotek och museer? s. 12. 50
Alvelid, Eva, ”Internet på folkbibliotek = fritt fram för alla?”, Bis nr. 97:1 s. 27–28.
51
Jonsby, Eva, ”Vågar vi säga ja till uppdraget” , Bis nr. 95:1–2 s. 10.
52
komma i kontakt med myndigheter och kommunicera med politiker,53 så används nästan samma retorik av en debattör med motsatt åsikt. Här heter det att om biblioteken förvandlas till ”skattefinansierade kommunikations-centraler” skulle detta innebära ett sammanbrott för den traditionella
biblioteksverksamheten på grund av den nya kostsamma tekniken.54 Audunson
frågar sig i vilken utsträckning som folkbiblioteken kan anpassa sig till
förändrade normer i samhället och fortfarande fortleva som folkbibliotek.55
Begreppet demokrati är ett i allra högsta grad mångfacetterat begrepp som historiskt har haft olika betydelse. I Nationalencyklopedin finner man beskrivningen: ”Demokrati: folkvälde, med den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.”56
Detta stämmer väldigt väl överens med min undersökning. Begreppet demokrati används flitigt och av flera artikelförfattare som med vitt skilda åsikter försöker att knyta begreppet till sina åsikter. Här är ett talande exempel på hur två artikelförfattare använder sig av begreppet demokrati på olika sätt:
Om den nya nivån av kunskap som den databaserade informationen skapar endast blir till-gänglig för dom som kan betala för databaserad information, så upphör demokratin att existera. Därför är ett bibliotek som gratis erbjuder bokbaserad och databaserad information en förutsättning för demokratin57
Just nu råder demokratisk internetyra. Den som inte anser att allas tillgång till internet är såväl nödvändig som tillräcklig förutsättning för demokrati är en urmodig moralist och bakåtsträvare 58
De publika internetdatorerna, missbruk
Det står relativt klart att biblioteket datorer främst är till för informations-sökning. Några röster höjs för att användare bör få göra vad de vill på bibliotekets publika internetdatorer,59 så länge de inte bryter mot några av bibliotekets regler,60 men i åtskilliga insändare slås det fast att internetdatorerna
53
Bergqvist, Christer, ”Det elektroniska medborgarkontoret - dröm eller verklighet?”, Bbl nr 95:9 s.299.
54
”Internet och biblioteksansvar”, Bis nr. 96:2 s. 12.
55
Audunsen, (1996), s. 51.
56
Nationalencyklopedin, www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=152099, (uppslagsord : demokrati)
57
”Är biblioteken nödvändiga”, Bis nr. 96:2 s. 26.
58
Atlestam Ingrid, ”Notiser”, Bis nr .97:4 s. 5–6.
59
Troy Anna, ”Re: Lunarstorm”, Biblist fre 15 mar 2002.
60
är sökredskap och att det är ett problem när datorerna används till annat. Ett av de fenomen som angrips hårdast är chatt och e-post som i många fall ses som ren blockering av datorer som är till för informationsökning. Här är ett talande exempel på hur diskussionen kring chatt och e-post på folkbiblioteket ser ut:
Grabbar femton till trettio år /…/ . Förr var det ett problem för att de inte kom till bibliote-ken, nu är de ett problem för att de är för många. Bibliotekens internet-burkar annekteras och används till chat och mail medan bibliotekarierna ängsligt suckar om informationssökning.61
Men även positiva röster angående de nya aktiviteterna höjs. En artikel-författare påpekar att chatt faktiskt utgör kommunikation mellan människor, ett fenomen som biblioteken i många fall säger sig vilja stimulera, artikelförfattaren konstaterar att chattande även är en språklig aktivitet.62
I en artikel skriven av två studenter från bibliotekshögskolan i Borås beskrivs hur förströelseaspekten länge varit en självklarhet vid inköp av böcker till folkbiblioteken, men när det är fråga om Internet stramas restriktionerna åt och många menar att exempelvis chatt överhuvudtaget inte hör hemma på bibliotek .63
Problemet med låntagare som använder bibliotekens Internetdatorer för att besöka hemsidor med pornografiskt material diskuteras i mycket stor om-fattning och jag kommer att gå in grundligare på denna diskussion under nästa rubrik men även i denna diskussion finns delade meningar om fenomenet. Åsikterna som framträder är allt från mycket upprörda inlägg på Biblist om ”låntagare som utnyttjar bibblans Internet till att tillfredställa sina lågsinnade lustar”64 till åsikten att porrsurfande på bibliotekets Internetdatorer är ett uppförstorat problem.65 Här diskuteras även om huruvida det är rätt att stänga av låntagare som använt bibliotekets datorer för att komma åt pornografiskt material och på det viset brutit mot bibliotekens etiska regler.
Pors driver tesen att åtkomsten till Internet från biblioteket attraherar en ny typ av användare. Sådana nya användare är till exempelvis företagare och turister, men även en grupp som Pors definierar som ungdomar som inte skulle besöka biblioteket om det inte vore för åtkomsten till Internet. De använder
61
Gustafsson Ola, ”Kan och skall folkbiblioteket vara till för alla”, Bis nr. 99:4 s. 13.
62
Nilsson Uno, ”Re: SV: Lunarstorm”, Biblist mån 18 mar 2002.
63
Edwardson, Erik och Elofsson, Jonas, ”Frihet under ansvar?, regleringen av folkbibliotekens Internetresurser”, Bis nr. 00:2 s. 6.
64
Bergwall Maria, ”censur eller sunt förnuft? ”, Biblist fre 23 mar 2001.
65
datorerna främst för att spela dataspel, chatta och e-posta, men även för ur biblioteksynpunkt mer seriösa aktiviteter. Inom biblioteken har denna grupps beteende kommit att ses som separerat från ett mer traditionellt beteende hos bibliotekens besökare. Från bibliotekens sida har man klagat på hög ljudvolym och en gruppmentalitet som man funnit svår att handskas med.66 I en artikel i min undersökning uttrycker sig en artikelförfattare så här.
Det finns en allmän uppfattning om vad som förväntas av biblioteket och dess besökare och som annars i folkbibliotekssammanhang bygger relationen med och mellan brukare på förtroende och solidaritet. Man stjäl inte böcker, man är inte alltför högljudd, man förväntar sig ett visst urval och att biblioteket i någon bemärkelse går i god för det som ingår i samlingarna. Den dagen det inte fungerar längre (...) har samhället förändrats så att folkbiblioteken inte längre är möjliga67.
En artikelförfattare anlägger ett genusperspektiv på frågan om de nya användarna och konstaterar att många av dem är män. Det är It och nya media som lockar till sig dem och han menar att It fått ett pragmatiskt värde för folkbiblioteket genom att det leder till att fler män upptäcker folkbiblioteket, vilket i sin tur får en opinionsbildande verkan.68
En mängd problem dyker upp med datorerna, i artiklar och insändare kan man läsa att biblioteken har problem med massutskick och e-postande från bibliotekets e-postadress.69 Det är stökigt i datorrummet70 och vi kan läsa att
kriminella utnyttjar bibliotekets datorer för att begå brott71, något som
kommenteras i en mängd artiklar och inlägg är missbruk av bibliotekets datorer. Ofta skrivs att datorerna missbrukas eller omskrivningar som att datorerna till exempel används för ”icke önskade aktiviteter”72 men sedan ingen vidare definition av själva begreppet missbruk. Niels Ole Pors definierar missbruk som både nedladdning av pornografiskt, rasistiskt och nazistiskt material samt ändringar i datorns inställningar73 Stuart Biegel räknar i Beyond
Our Control – Confronting the Limits of Our Legal System in the Age of Cyberspace upp fyra typer av problemskapande internetanvändning, sorterade
efter graden av allvar. Dessa är; 66
Pors, (2001), s. 312.
67
Atlestam, Ingrid, Urmodigt med urval – eller vem är Hjertberg, Bis nr. 2001:3 s. 8.
68
Jonsson, Bosse, It och folkbibliotek ett genusperspektiv, Bis nr. 02:1 s. 28.
69
Rabow, Ingegerd, Internet på publika stationer-kioskmode?, Biblist tis 14 Jan 1997.
70
Internetfilter- en yttrandefrihets- eller ordningsfråga?, Bis nr 00:3 s.18.
71
Lönn Tottie, Utlandsnotiser, BBL nr. 99:3 s. 28.
72
Internetfilter- en yttrandefrihets- eller ordningsfråga?, Bis 00:3 s.17. 73
1. ”Farligt uppträdande”, Beteende och handlingar som hotar fysisk eller samhällelig skada, till exempel hotfullt beteende, produktion eller handel med barnpornografi, spridandet av virus/cyberterrorism.
2. ”Bedrägligt uppträdande”, bedrägerier riktade mot individer, företag eller samhällsinstitutioner.
3. ”Olagligt anarkistiskt uppträdande”, Olaglig kopiering, spridande av pornografi (som nödvändigtvis inte är olaglig) och ärekränkning.
4. ”Olämpligt uppträdande”, spridande av nazistisk/rasistisk propaganda, aggressiv marknadsföring som kränker personlig integritet.74
I min undersökning handlar det främst om den tredje och fjärde formen av problemskapande beteende enligt Biegels synsätt. Två artiklar behandlar problemskapande beteende som hör hemma inom på den första kategorin. Att bibliotekets datorer används för att begå brott nämns75, och också hur man skall förhålla sig till om biblioteksbesökare använder sig av bibliotekets datorer för att komma åt barnpornografi. Men i resterande artiklar och debattinlägg handlar diskussionen om mindre allvarliga former av missbruk såsom besök på hemsidor med pornografiskt och rasistiskt material. Biegels uppdelning att pornografi ses som värre än nazistisk och rasistisk propaganda stämmer dåligt med mitt material. Rasistiska och nazistiska hemsidor ses om ett mindre problem än pornografin, eftersom det i Sverige finns en lag om hets mot folkgrupp som gör dem olagliga. De diskuteras inte i samma utsträckning som problemet med besök på pornografiska sajter, endast tio stycken artiklar tar upp sökningar av rasistisk och nazistiskt material jämfört med tjugoen artiklar som diskuterar missbruk i form av sökning av pornografiskt material.
Yttrande- och informationsfrihet, integritet och filter
Hela denna del av debatten handlar i kort om vad man skall få använda folk-bibliotekens publika Internetdatorer till och om vilka befogenheter som bibli-oteken har för att hindra användare från att göra sådant som bryter mot bibliotekens regler.
När begreppen informations- och yttrandefrihet diskuteras är det främst när man diskuterar problemet med att bibliotekens datorer används för att surfa på
74
Biegel, Stuart, Beyond Our Control – Confronting the Limits of Our Legal System in the Age of
Cyberspace, s. 50–95. 75
pornografiska och rasistiska hemsidor. Det slås fast att det finns en konflikt mellan yttrandefrihet, informationsfrihet och kränkande eller stötande
material.76 Här diskuterar man om huruvida det är fråga om att begränsa
människors informations- och yttrandefrihet genom att förbjuda sådana möjligheter, antingen genom att spärra sådana sidor eller genom att anta regelverk för vad som är tillåtet att använda datorerna till. Ett argument som ofta används för att förklara att det inte är fråga om att inskränka yttrandefriheten är att biblioteken inte hindrar någon från att surfa på pornografiska sidor de erbjuder bara inte möjligheten77. Det slås även fast av justitiekansler Göran Lambertz att det inte strider mot censurförbudet i yttrandefrihetsförordningen att vidta åtgärder mot porrsurfande.78
Anders R Olsson menar i rapporten Efter 11 september 2000: - Kan
Store-bror hejdas? att begreppet personlig identitet har varit ett centralt begrepp när
man diskuterat datorteknik inom ett samhällsperspektiv ända sedan 1960-ta-let.79 Han menar även att det ideologiska klimatet har förändrats under de senaste två decennierna, att befolkningen idag accepterar övervakning i en högre utsträckning än tidigare. Olsson tar fram tre faktorer som har drivit på utvecklingen i den riktningen. För det första handlar det om ”bekvämlighet”. Att kunna beställa varor på Internet och att handla med konto eller kreditkort har förenklat människors vardag. För det andra rör det sig om ”trygghet”, vi accepterar att bli kontrollerade av bevakningskameror om vi vet att det är för att skydda oss. Slutligen finns det en ”rättviseaspekt”, vi accepterar samkörning av register och större kontroll av människor för att finna missbruk av välfärdsamhället.80 Olsson tror att utvecklingen inom informationssamhället kommer att tvinga fram en innebörd samt en definition av begreppet personlig integritet och ett beslut om var gränserna går mellan jaget och kränkningar av integriteten.81
Integritet och personlig integritet är begrepp som används på två olika sätt i artiklar och debattinlägg. Antingen knyts begreppet till att omfatta den en-skilde individens rätt att använda bibliotekets datorer hur han eller hon önskar utan att för den skull bli övervakad82. Då menar man att användarens personliga
76
Dahl, Anna, ”Vi måste kunna visa var gränsen går - utan filter”, Bis nr. 00:4 s. 5–6.
77
Atlestam Ingrid, ”Ang: Re: Censuren”, Biblist mån 26 mar 2001.
78
HZ, ”Åtgärder mot porrsurfning – inte censur”, Bbl nr. 03:3 s. 17.
79
Olsson, Anders R, Efter 11 september 2000: - Kan Storebror hejdas? Stockholm 2003, s.11.
80
Olsson, (2003), s.16.
81
Olsson, (2003), s. 18.
82
integritet måste skyddas mot censur och kontroll av bibliotekspersonalen. Men begreppet kan även användas i motsatt betydelse, att det är besökarnas och personalens integritet som måste skyddas från att slippa ta del av pornografi i sin vardag.83 I de många exempel som hämtas från den amerikanska debatten är det alltid den enskilde användarens integritet det talas om och om hur denna integritet hotas av i detta fall lagen Patriot Act som utökar den federala myn-dighets rätt att undersöka biblioteksbesökarnas användning av bibliotekets In-ternetdatorer.84 En artikelförfattare frågar sig ifall den enes informationsfrihet skall få kränka den andres integritet85 och sällar sig så till många andra del-tagare i debatten som frågar sig om informations- och yttrandefrihetens praktik skall vara att premiera den enskilde biblioteksanvändaren som använder sin frihet till information till att besöka pornografiskt material på bibliotekets datorer. Istället för att se till de biblioteksbesökare och den bibliotekspersonal som ser sin personliga integritet kränkas genom att utsättas för oönskad pornografi i sin vardag.
Detta anser inte Irina Trushina som skriver i Freedom of Access: Ethical
Dilemmas for Internet Librarians att det är en svår balansgång för
bibliotekarierna när de måste respektera principen om intellektuell frihet men samtidigt är moraliskt ansvariga för bibliotekets användare. En bibliotekarie måste enligt Trushina alltid utgå från och respektera den offentliga moralen.
Trushina hävdar även att ju starkare röster som höjs för principen om universell tillgång till information, desto bättre möjligheter till filtrering, och en allt mer sofistikerad teknik för blockering av Internet utvecklas. Internetfiltren utgör enligt Trushina en ny form av censur, som opererar anonymt och ger en möjlighet till osynlig bevakning över människors användning av Internet.86
Första gången som begreppet filter kommer upp i debatten är på Biblist 1998.87 Sedan diskuteras filterfrågan fram till om med slutet på undersöknings-perioden. Internetfilter benämns i de studerade debatterna ett flertal gånger som själva motsatsen till vad biblioteket står för. Istället för filter förordar flera av artikelförfattarna skyltar vid datorerna med skriftliga förhållningsregler.88
83 Mandren, Susanne, ”Re: Inlägg i censurdebatten” Biblist 23 maj 2001. 84
Lönn, Tottie, ”Utblick”, BBl nr. 04:8 s. 25 och Lönn Tottie, ”Utblick”, Bbl nr. 04:07 s. 29–30.
85
Atlestam, Ingrid, ” Informationsfrihet eller censur – internet i folkbibliotek”, Bis nr. 01:1 s. 15.
86
Trushina, Irina, ”Freedom of access: ethical dilemmas for Internet librarians” The Electronic Library volym 22 nr. 5 2004 s. 416–421.
87
Harnesk, Jakob, ”Internetfilter – bra eller dåliga”, Biblist ons 4 mar 1998.
88
Flertalet artikelförfattare tar starkt motstånd från att ha filter på bibliotekets datorer. Det är egentligen bara ett inlägg som är direkt positivt inställd till filtrering av Internet. I denna artikel beskrivs hur ett miljöpartistiskt kommunalråd i Stockholm kämpar för att införa internetfilter på skolor och bibliotek, hon menar att det är en politisk fråga och att bibliotek och skolor skall införa filter så att barn och ungdomar inte skall kunna komma åt filer som
enligt henne kan ge dem men för livet.89 Andra menar att det finns en dold
agenda bakom filterprogrammen. Att filterprogrammen bär på konservativa värderingar präglade av den kontext som de skapats i.
Målet för filtrerande är förutom pornografi (som faktiskt fortfarande inte är olagligt) (…) sådana områden som ligger progressiva och socialt medvetna bibliotekarier varmt om hjärtat: gay, lesbiska bisexuella och feministiska sajter. (…) Filtren undanhåller från diskussion det som det amerikanska samhället är överkänsligt för.90
Niels Ole Pors menar att biblioteken alltid har varit ”filtrerande institutioner”, han har svårt att tänka sig ett bibliotek som inte filtrerar material, må så vara genom mjukvara, fysiskt eller genom personalen.91
Fält 3. Olika teman i texterna
Inom detta fält presenteras tre olika teman; · Folkbibliotekets roll i informationssamhället· Urval och varför biblioteken tillhandahåller Internet
· Bibliotekarien som moralens väktare?
Inom dessa tre teman utkristalliseras klart och tydligt konflikter mellan rival-iserande diskurser, vad Laclau och Mouffe kallar antagoni. De menar att det är genom att studera denna antagoni som vi kan börja urskilja de olika diskur-serna som kämpar om herraväldet över begreppen.
Folkbibliotekets roll i informationssamhället
Under denna rubrik skall jag beskriva hur man har diskuterat kring vilken roll biblioteket skall ha i informationssamhället. Manuel Castells menar att efter
89
Zorn, Henriette, och Steinsaphir, Marianne, ”miljöpartist kräver porrfilter”, Bbl nr. 03:1 s.25.
90
Thompson, Ken, ”Internetfilter på amerikanska bibliotek – ett dilemma för bibliotekarier”, Bis nr. 99:2 s. 26.
91
den informationsteknologiska revolutionens genombrott är skapandet av förmögenheter, maktutövning och formandet av kulturella koder beroende av samhällets och individens informationsteknologiska kapacitet.92
Som jag tidigare diskuterat har folkbibliotekets plats i samhället om inte förändrats så i alla fall kommit upp till debatt. Diskussionerna handlar främst om huruvida bibliotekens roll förändras eller inte av den nya tekniken men även frågor som om det är bibliotekens uppgift att undervisa användare i dator-användning eller att hjälpa sina användare att få tillgång till de medel som behövs för att kunna hävda sig i Castells Informationssamhälle. Naturligtvis skiljer sig debatten under undersökningsåren, från början av undersöknings-perioden var inte Internet så spritt och använt som mot slutet och detta påverkar naturligtvis vilket förhållningssätt gentemot Internet som artikel-författarna ger prov på.
Vissa artiklar har en mycket visionär bild av folkbibliotekets framtid, folk-biblioteket skall utgöra medborgarkontor integrerat med övriga samhälls-funktioner. Biblioteken skall bidra med möjligheter till direkt kommunikation till kommunal service, och besökarna skall på biblioteken kunna räkna ut sin pension, bostadsbidrag och liknande exempel på kommunal service.93 Jag har tidigare i undersökningen visat att många är skeptiska till om biblioteken egentligen har någon nytta av Internet, denna skepsis är vanligast i början av undersökningsperioden. Retoriken är i början av undersökningsperioden bitvis väldigt uppskruvad, man talar om ”It-vågen som rullar in” 94 över biblioteken, och folkbiblioteken sägs stå inför valet mellan att bli ”museer eller aktiva samhällsinstitutioner”.95
En artikelförfattare menar att det är mycket viktigare med ordbehandlare
och uppslagsverk på cd-rom än det är med Internetuppkoppling.96 Samma
artikelförfattare menar i en senare artikel att även att datorer i sig är viktigare än Internet och att man först och främst måste datorisera sina sökkataloger.97 En helt annan tillförsikt och framtidsoptimism finner vi i ett svar till den första av dessa två artiklar där artikelförfattaren retoriskt frågar sig om inte
92
Castells Manuel, Informationsåldern : ekonomi, samhälle och kultur, Band 3, Millenniets slut, (Göteborg 2000) s. 380.
93
Bergqvist, Christer, ”Det elektroniska medborgarkontoret – dröm eller verklighet? ”, Bbl nr. 95:9 s. 299.
94
Petterson, Jan-Erik, ”Krönika”, Bbl nr. 98:2 s. 26.
95
Lundgren Nelson, Elisabeth, ”IT- framtid eller kosmetika för biblioteken? ”, Bbl nr. 95:4 s. 109.
96
Lundgren, Lena, ”Informationskapitalism eller Informationsdemokrati”, Bis nr 95:1–2 s. 26–27.
97
biblioteken vill ta på sig rollen att bli guider till samtidens och framtidens elektroniska information. 98
Många vill tillskriva biblioteket en speciell roll när det gäller att tillhanda-hålla informationsteknik. En skribent utropar folkbiblioteket till den institution i samhället som är bäst lämpad för att förmedla och sprida
informations-tekniken till breda samhällslager.99 Men inte alla delar denna
framtids-optimistiska syn på folkbibliotekets förändring i och med den nya teknikens ankomst. En författare menar i en diskussion kring urval att Internet inte är något radikalt annorlunda för folkbiblioteken utan att biblioteket bör praktisera samma regler om urval även på nätet.100
En artikelförfattare beskriver i en satirisk ton bibliotekets roll i det nya samhället på ett rent samhällsekonomiskt plan. Bibliotekets mål är enligt artikelförfattaren att öka kunskapen och kompetensen hos bibliotekets kunder så att dessa blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.101
Om bibliotekets utbildande roll talas även utan satir, en artikelförfattare menar att det är upp till folkbiblioteken att undervisa bibliotekets användare i datorkunskap så att de kan orientera sig i ett allt mer datoriserat samhälle.102
Som ett direkt svar på om huruvida bibliotekens roll smälter in i Castells teorier om makten i informationssamhället så beklagar en författare sig över att biblioteket inte erkänns som en av innehavarna av makten inom informations-samhället.103 Ett annat perspektiv på diskussionen är att folkbiblioteken skall vara en garant till lika rätt till information för alla människor och att folk-biblioteket utgör en viktig förutsättning för yttrande och åsiktsfrihet.104 En artikelförfattare menar att rätten till fri information och yttrandefrihet är bibliotekens viktigaste uppgift att tillhandahålla105.
Urval och varför biblioteken tillhandahåller Internet
I de undersökta artiklarna målas det upp en bild av en konflikt mellan gammalt och nytt mellan bibliotekets principer med urval och Internets till synes helt fria tillgång till information. Folkbibliotek och Internet ställs direkt mot
98
Jonsby, Eva, ”Vågar vi säga ja till uppdraget” Bis nr. 95:1–2 s. 10–11.
99
Lundgren, Nelson, Elisabeth, ”IT- framtid eller kosmetika för biblioteken?”, Bbl nr. 95:4 s. 109.
100
Atlestam, Ingrid, ”Ang: Re: Censuren”, Biblist mån 26 mars 2001.
101
Petterson, Jan-Erik, ”Krönika”, Bbl nr. 98:2 s. 26.
102
Ersgård, Stefan, ”Många svenskar bristfälliga datakunskaper bidrar till att skapa ett ojämlikt samhälle”, Bbl nr 04:7 s. 37.
103
Böök, Mikael, ”Jag ifrågasätter statsbyråkratins kompetens att ansvara för informationssäkerhet”, Bis nr. 04. s. 30–31.
104
Johnson, Yngve, ”Svar till Lena lundgren”, Bis nr. 95:1–2 s. 16–17.
105
