Niels Ole Pors menar att biblioteken alltid har varit ”filtrerande institutioner”, han har svårt att tänka sig ett bibliotek som inte filtrerar material, må så vara genom mjukvara, fysiskt eller genom personalen.91
Fält 3. Olika teman i texterna
Inom detta fält presenteras tre olika teman; · Folkbibliotekets roll i informationssamhället· Urval och varför biblioteken tillhandahåller Internet
· Bibliotekarien som moralens väktare?
Inom dessa tre teman utkristalliseras klart och tydligt konflikter mellan rival-iserande diskurser, vad Laclau och Mouffe kallar antagoni. De menar att det är genom att studera denna antagoni som vi kan börja urskilja de olika diskur-serna som kämpar om herraväldet över begreppen.
Folkbibliotekets roll i informationssamhället
Under denna rubrik skall jag beskriva hur man har diskuterat kring vilken roll biblioteket skall ha i informationssamhället. Manuel Castells menar att efter
89
Zorn, Henriette, och Steinsaphir, Marianne, ”miljöpartist kräver porrfilter”, Bbl nr. 03:1 s.25.
90
Thompson, Ken, ”Internetfilter på amerikanska bibliotek – ett dilemma för bibliotekarier”, Bis nr. 99:2 s. 26.
91
den informationsteknologiska revolutionens genombrott är skapandet av förmögenheter, maktutövning och formandet av kulturella koder beroende av samhällets och individens informationsteknologiska kapacitet.92
Som jag tidigare diskuterat har folkbibliotekets plats i samhället om inte förändrats så i alla fall kommit upp till debatt. Diskussionerna handlar främst om huruvida bibliotekens roll förändras eller inte av den nya tekniken men även frågor som om det är bibliotekens uppgift att undervisa användare i dator-användning eller att hjälpa sina användare att få tillgång till de medel som behövs för att kunna hävda sig i Castells Informationssamhälle. Naturligtvis skiljer sig debatten under undersökningsåren, från början av undersöknings-perioden var inte Internet så spritt och använt som mot slutet och detta påverkar naturligtvis vilket förhållningssätt gentemot Internet som artikel-författarna ger prov på.
Vissa artiklar har en mycket visionär bild av folkbibliotekets framtid, folk-biblioteket skall utgöra medborgarkontor integrerat med övriga samhälls-funktioner. Biblioteken skall bidra med möjligheter till direkt kommunikation till kommunal service, och besökarna skall på biblioteken kunna räkna ut sin pension, bostadsbidrag och liknande exempel på kommunal service.93 Jag har tidigare i undersökningen visat att många är skeptiska till om biblioteken egentligen har någon nytta av Internet, denna skepsis är vanligast i början av undersökningsperioden. Retoriken är i början av undersökningsperioden bitvis väldigt uppskruvad, man talar om ”It-vågen som rullar in” 94 över biblioteken, och folkbiblioteken sägs stå inför valet mellan att bli ”museer eller aktiva samhällsinstitutioner”.95
En artikelförfattare menar att det är mycket viktigare med ordbehandlare
och uppslagsverk på cd-rom än det är med Internetuppkoppling.96 Samma
artikelförfattare menar i en senare artikel att även att datorer i sig är viktigare än Internet och att man först och främst måste datorisera sina sökkataloger.97 En helt annan tillförsikt och framtidsoptimism finner vi i ett svar till den första av dessa två artiklar där artikelförfattaren retoriskt frågar sig om inte
92
Castells Manuel, Informationsåldern : ekonomi, samhälle och kultur, Band 3, Millenniets slut, (Göteborg 2000) s. 380.
93
Bergqvist, Christer, ”Det elektroniska medborgarkontoret – dröm eller verklighet? ”, Bbl nr. 95:9 s. 299.
94
Petterson, Jan-Erik, ”Krönika”, Bbl nr. 98:2 s. 26.
95
Lundgren Nelson, Elisabeth, ”IT- framtid eller kosmetika för biblioteken? ”, Bbl nr. 95:4 s. 109.
96
Lundgren, Lena, ”Informationskapitalism eller Informationsdemokrati”, Bis nr 95:1–2 s. 26–27.
97
biblioteken vill ta på sig rollen att bli guider till samtidens och framtidens elektroniska information. 98
Många vill tillskriva biblioteket en speciell roll när det gäller att tillhanda-hålla informationsteknik. En skribent utropar folkbiblioteket till den institution i samhället som är bäst lämpad för att förmedla och sprida
informations-tekniken till breda samhällslager.99 Men inte alla delar denna
framtids-optimistiska syn på folkbibliotekets förändring i och med den nya teknikens ankomst. En författare menar i en diskussion kring urval att Internet inte är något radikalt annorlunda för folkbiblioteken utan att biblioteket bör praktisera samma regler om urval även på nätet.100
En artikelförfattare beskriver i en satirisk ton bibliotekets roll i det nya samhället på ett rent samhällsekonomiskt plan. Bibliotekets mål är enligt artikelförfattaren att öka kunskapen och kompetensen hos bibliotekets kunder så att dessa blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.101
Om bibliotekets utbildande roll talas även utan satir, en artikelförfattare menar att det är upp till folkbiblioteken att undervisa bibliotekets användare i datorkunskap så att de kan orientera sig i ett allt mer datoriserat samhälle.102
Som ett direkt svar på om huruvida bibliotekens roll smälter in i Castells teorier om makten i informationssamhället så beklagar en författare sig över att biblioteket inte erkänns som en av innehavarna av makten inom informations-samhället.103 Ett annat perspektiv på diskussionen är att folkbiblioteken skall vara en garant till lika rätt till information för alla människor och att folk-biblioteket utgör en viktig förutsättning för yttrande och åsiktsfrihet.104 En artikelförfattare menar att rätten till fri information och yttrandefrihet är bibliotekens viktigaste uppgift att tillhandahålla105.
Urval och varför biblioteken tillhandahåller Internet
I de undersökta artiklarna målas det upp en bild av en konflikt mellan gammalt och nytt mellan bibliotekets principer med urval och Internets till synes helt fria tillgång till information. Folkbibliotek och Internet ställs direkt mot
98
Jonsby, Eva, ”Vågar vi säga ja till uppdraget” Bis nr. 95:1–2 s. 10–11.
99
Lundgren, Nelson, Elisabeth, ”IT- framtid eller kosmetika för biblioteken?”, Bbl nr. 95:4 s. 109.
100
Atlestam, Ingrid, ”Ang: Re: Censuren”, Biblist mån 26 mars 2001.
101
Petterson, Jan-Erik, ”Krönika”, Bbl nr. 98:2 s. 26.
102
Ersgård, Stefan, ”Många svenskar bristfälliga datakunskaper bidrar till att skapa ett ojämlikt samhälle”, Bbl nr 04:7 s. 37.
103
Böök, Mikael, ”Jag ifrågasätter statsbyråkratins kompetens att ansvara för informationssäkerhet”, Bis nr. 04. s. 30–31.
104
Johnson, Yngve, ”Svar till Lena lundgren”, Bis nr. 95:1–2 s. 16–17.
105
varandra och får representera två väsenåtskilda system. Folkbiblioteket kopplas samman med ett medvetet urval och klassifikation medan Internet ger tillgång till allt på en gång utan någon urskiljning och systematisering.106 En tydlig skillnad på kvalitetsnivån mellan dessa är synlig. Bibliotekets urval står för kvalitet medan Internets innehåll mest består av skräp. En artikelförfattare menar att biblio-tekens funktion är att fungera som:
en kamporganisation för demokratin, som en viktig informationsförmedlare där Internet ger stora nya möjligheter. Problemet är att biblioteket traditionellt ägnat sig åt urval /…/ medan Internet nu ger tillgång till allt till samma pris och det mesta är skit; porr, rasism, ovederhäftigt och olagligheter.107
Audunsen menar att historiskt sett har kvalitet och inte efterfrågan varit folk-bibliotekets ledstjärna för införskaffande av material till samlingarna.108 Han beskriver hur det offentliga biblioteket historiskt sett har haft en paternalistisk relation mellan bibliotekarie och användare. De första bibliotekarierna på artonhundratalets offentliga bibliotek hade i uppgift att se till att underklassen tillhandahölls tillbörlig litteratur, och hindra dem från att komma åt litteratur av sådan ideologisk art att den kunde skapa social oro. Senare generationer bibliotekarier såg som sitt uppdrag som att tillhandahålla litteratur av hög kvalitet och att på så sätt göra det möjligt för sina användare att nå åtkomst till kunskap och kultur och på så vis bidra till ett utjämnande av social ojämlikhet.109
I denna debatt kommer även andra frågor upp som berör bibliotekets uppgift och funktion i samhället. Ofta diskuteras varför biblioteken egentligen tillhandahåller Internet och vad biblioteket egentligen har för målsättning med sina publika internetdatorer. Här finns en viss skillnad beroende på vilken ände av undersökningsperioden vi rör oss i. I början av undersökningsåren motiveras ofta Internets existens på biblioteken med att det skulle fungera som komplement till informationen i bibliotekets samlingar.110 Medan man några år senare kunde läsa att Internet har inneburit ett nytt sätt att tänka för biblioteken och det var omöjligt att snäva in användningen av Internet på biblioteken till att fungera som enbart komplement till andra medier. Samma artikelförfattare
106
Atlestam, Ingrid, ”Notiser”, Bis nr. 97:4 s. 5.
107
Atlestam, Ingrid, ” Informationsfrihet eller censur – internet i folkbibliotek”, Bis nr. 01:1 s. 14.
108
Audunsen, (1996), s. 10.
109
Audunsen, (1996), s. 31.
110
menade även att gamla resonemang kring urval inte håller längre.111 Här ser vi en stor svängning över tid, från att i början av undersökningen försöka foga in Internet i bibliotekets ordinarie utbud, så ses Internet efter ett antal år som en mycket viktig och integrerad del av bibliotekets verksamhet. Detta stämmer väl överens med Castells tes om ett nytt tekniskt paradigm organiserat kring informationsteknologin skulle genomsyra och inlemma alla mänskliga verksamhetsområden.112
I början av undersökningsperioden verkar det viktigt att konstatera varför biblioteken tillhandahåller Internet och vad det skall användas till, respektive vad det inte skall användas till. Internet ses som ett redskap i arbetet och vid sökningar, både för bibliotekspersonal och användare,113 som ett komplement till bibliotekets samlingar och som en möjlighet att sprida kommunal information, men även som en möjlighet till kommunikation mellan
människor.114 Man motiverar även vad de internetuppkopplade datorerna på
biblioteken inte skall användas till.
Ordet gratis tycks användas för att förstärka det slöseri som vissa artikel-författare anser det vara att tillåta internetanvändning utan regleringar på folk-biblioteken. De skriver att Internet minsann inte är någon gratis uppkoppling till kommuninvånarna,115 eller förklarar att biblioteket inte bör erbjuda gratis uppkoppling till Internet då man heller inte tillhandahåller gratis telefon.116 En av artikelförfattarna menar att fri tillgång till Internet i kombination med stora satsningar på It hotar folkbibliotekstanken, att biblioteken kommer att genomgå en förvandling och bli ”skattefinansierade kommunikations-centraler”.117 En annan författare menar att det sker en omedveten förvandling av bibliotekets verksamhet, att bibliotekets kärnverksamhet har skiftat från kunskaps-förmedling till att bli en gratis marknadsplats.118
Ungefär i mitten av undersökningsperioden börjar diskussioner kring behovet av en särskild policy och regler för användningen av Internet på
111
Borg, Barbro, ”Dags för biblioteken att inta en högre och tydligare profil”, Bis nr. 01:3 s. 11–12.
112
Castells, Manuel, Informationsåldern : ekonomi, samhälle och kultur, Band 1, Nätverksamhällets framväxt, (Göteborg 1999) s. 42.
113
Jonsby, Eva, ”Vågar vi säga ja till uppdraget”, Bis nr. 95:1–2 s.10. Johnson, Yngve, ”Svar till Lena Lundgren”, Bis nr 95:1–2 s. 16–17. ”Är Internet nödvändigt?”, Bis nr. 96:2 sid. 3. ”Internet och biblioteksansvar”, Bis nr. 96:2 s. 12. och Stenberg Ulla Carin, ”Folkbibliotekens uppgifter?”, Bis nr. 96:3 s.18.
114
Alvelid, Eva, ”Internet på folkbibliotek = fritt fram för alla?”, Bis nr.97:1 s. 27.
115
Alvelid, Eva, ”Internet på folkbibliotek = fritt fram för alla?”, Bis nr.97:1 s. 27.
116
”Internet och biblioteksansvar”, Bis 96:2 s. 12.
117
”Internet och biblioteksansvar”, Bis 96:2 s. 12.
118
biblioteken. En artikelförfattare menar att biblioteken nu äntligen har kommit över sin "demokratisk yra" och insett att en policy är nödvändig.119 Att ha regler för vad som är tillåtet att göra på bibliotekets internetdatorer tas mot slutet av perioden som en självklarhet. När man under senare delen av under-sökningsperioden diskuterar chatt och e-posts vara eller icke vara på biblioteket hänvisar många till bibliotekens internetregler.
Det finns en ängslan över att internetdatorerna skall användas felaktigt och används till saker som inte kopplas ihop vad man skall göra på ett bibliotek. Dels självklarheter som att det är problematiskt när massmail skickas från bibliotekets e-postadress,120 och att bibliotekets datorer inte skall användas till att söka pornografiskt eller rasistiskt material.121 Men här finns även ett miss-nöje med att användare använder bibliotekets datorer till att göra bank-transaktioner,122 eller till att spela spel,123 eller att chatta och e-posta med.124 En artikelförfattare menar att datoranvändningen bör styras och struktureras av bibliotekspersonalen så att inte seriös informationssökning får stå tillbaka för chatt och e-post.125
Detta kan jag inte tolka på något annat sätt än att det verkar finnas bestämda och ibland närmast oskrivna regler för vad som är tillåtet att göra på ett bibliotek och att det märks väldigt tydligt om en användare bryter mot dessa. Pors driver ett resonemang om hur kollektiva normer och värderingar om interaktion och mänskligt beteende håller på att avta i betydelse i det västerländska samhället. Till skillnad från tidigare finns det i dagens samhälle en mångfald av skilda beteendenormer som existerar sida vid sida vilket har skapat en svårare och mer komplex situation för både bibliotekspersonal och brukare. Pors diskuterar även vilken grad av privatliv användaren har rätt till när hon brukar datorerna på det offentliga biblioteket.126 Denna diskussion kommer jag att fortsätta med under nästa rubrik.
119
Atlestam, Ingrid, ”Måsta, böra, vilja, kunna – eller vad gör vi med det digitala, kamrater!”, Bis nr. 98:4 s. 29.
120
Rabow, Ingrid, ”Internet på publika stationer-kioskmode”, Biblist tis 14 jan 1997. och Kjellqvist Ingrid, ”Internet och Windows 95”, Biblist fre 5 dec 1997.
121
”Internetfilter- en yttrandefrihets- eller ordningsfråga?”, Bis 00:3 s. 17–18. och Bergwall, Maria, ”censur eller sunt förnuft? ”, Biblist fre 23 mars 2001.
122
Atlestam, Ingrid, ”Informationsfrihet eller censur – internet I folkbiblioteket”, Bis nr: 01:1 s. 14. och Atlestam, Ingrid, ”Urmodigt med urval eller vem är Hjertberg”, Bis nr 01:3 s. 7–9.
123
Eriksson, Christer, ”Internetdatorer som spelmaskiner”, Biblist tis 18 nov 2003, och Atlestam, Ingrid, ”Urmodigt med urval eller vem är Hjertberg”, Bis nr 01:3 s.7-9.
124
Henriksson Sten ”Information vill vara fri” Bis 01:3 s. 10. Thyressen, Göril, ”internet porr?”, Biblist tor 23 nov 2000. Atlestam, Ingrid, ”Informationsfrihet eller censur – internet I folkbiblioteket”, Bis nr. 01:1 s. 14. och Granberg, Kim, ”Lunarstorm” Biblist fre 15 mar 2002.
125
Atlestam, Ingrid , ”Tankar och trådar ur den efterföljande debatten:”, Bis, nr. 01:3 s. 13.
126
Bibliotekarien som moralens väktare
Susan B Hagloch skriver i ”To Filter or Not: Internet Access in Ohio” an-gående en undersökning av offentliga bibliotek i Ohio att den vanligaste metoden för att reglera internetanvändningen i de undersökta biblioteken i önskad riktning var en informell klapp på axeln då någon i bibliotekspersonalen bad användaren att lämna en hemsida som personalen ansåg vara olämplig.127
Detta förfarande har kritiserats från ALA (American Library Association) men kritiseras även hårt av Cathy Harris Helms i artikeln ”Children and the Internet, Policies that Work”. Artikeln är skriven i samband med tillkomsten av lagen Children Protection Act (cipa). Denna lag har tvingat offentliga bibliotek att filtrera Internet, genom att dra in ekonomiska bidrag till de bibliotek som inte använder internetfilter på sina datorer. Harris Helms menar att biblioteks-personal aldrig skall fungera som ”internetpoliser”, hon skriver att det är inte och bör inte vara bibliotekspersonalens uppgift att övervaka eller censurera vilket innehåll som användaren kommer åt på Internet. All sådan övervakning utgör enligt henne en ämnescensur som bryter mot de rättigheter som USA:s konstitution garanterar bibliotekets användare. Om en användare får åtkomst till olagligt material via Internet skall bibliotekspersonalen kontakta polis istället för att försöka att upprätthålla lagen själva. Att själv avgöra vad som är olagligt när det gäller pornografi eller vad som är ”skadligt för minderåriga” är extremt svårt att avgöra på egen hand. Det är inte bibliotekens ansvar att vidta åtgärder mot en låntagare såvida inte han eller hon av domstol funnits skyldig till att brutit mot lagen, då och endast då skall biblioteket införa restriktioner för hans eller hennes tillgång till Internet.128
Särskilt på Biblist men även i Bibliotek i Samhälle diskuteras huruvida bibliotekarierna har ett ansvar att säga till låntagare som bryter mot bibliotekens internetregler, eller om det är bibliotekarien som kränker användarens integritet genom att läsa över hennes axlar och genom att ge henne en tillsägelse. Diskussionen handlar nästan uteslutande om användare som ser på pornografiskt material på bibliotekens datorer. På de flesta folk-bibliotek i Sverige är det förbjudet att söka pornografiskt material. I Olofssons undersökning har tio av fjorton bibliotek regler som förbjuder detta.129
127
Hagloch, Susan B, ”To Filter or Not: Internet Access in Ohio” i Library Journal nr. 1, 1999 s. 50.
128
Harris Helms, Cathy, “Children and the Internet. Policies that Work”, Georgia Library Quarterly nr. 2 2003 s. 19–23.
129
I debatten uttrycks att detta är problematiskt då pornografi ej är olagligt130 och att det är betydligt mindre problematiskt att förbjuda besök på nazistiska och rasistiska sajter då man kan hänvisa till lagen om hets mot folkgrupp.131
Av de som anser att bibliotekarier kan eller bör säga till låntagare som tillgodogör sig otillåtet material på bibliotekets datorer är de flesta för en reglering och kontroll av internetdatorerna. Men motsatta åsikter ryms även här, en debattör påpekar att han inte ser några problem med att säga åt användare som besöker pornografiska hemsidor med folkbibliotekets datorer, men betonar att något som verkligen kränker den personliga integriteten är att det är så lätt att spåra användningen av bibliotekets internetdatorer. Denna integritet borde enligt artikelförfattaren skyddas genom tekniska åtgärder som att användarna till exempel inte skall behöva logga in själva.132 Just detta hårda försvar för biblioteksanvändarnas rätt till anonymitet finner jag inte på något annat ställe i undersökningen. De flesta är positivt inställda till att biblioteket i efterhand skall kunna spåra vem som gjort vad på bibliotekets datorer. Man menar att på samma sätt som biblioteket har rätt att vidta åtgärder med regler kan biblioteken även kontrollera användarnas legitimation och i efterhand kontrollera vilka undersökningar som har gjorts.133
De flesta av deltagarna i debatten ser inte något problem med att de som bibliotekarier rycker in och säger till användare som nyttjar bibliotekets datorer för att söka pornografiskt material eller att ett sådant handlande skulle vara kränkande för användarna. En författare menar i ett inlägg att det är omöjligt för bibliotekets personal att bevaka datorerna hela tiden, 134 en annan berättar att när hon ta en användare på bar gärning med att titta på pornografi låter hon först användaren förstå att hon är bevakad och säger sedan ifrån.135
Detta är onekligen en fråga som rör upp starka känslor i båda läger, med en uppskruvad retorik och hårda angrepp på varandra. Bland motståndarsidan, finns en större konsensus. Man hänvisar till att var och en har ansvar för sina egna handlingar, och det som är stötande är olika för olika personer,136 och att det är fråga om censur från bibliotekets sida.137 Det höjs även röster för att man
130
Andersson, Pernilla, ”fråga angående diskussionen 'Internetporr?'”, Biblist tis 21 nov 2000. och Zorn, Henriette, och Steinsaphir, Marianne, ”miljöpartist kräver porrfilter”, Bbl nr. 03:1 s. 25.
131
Petterson, Anna, ”Re censur eller sunt förnuft”, Biblist fre 23 mar 2001.
132
Nordstrand, Jon Erik, ”Integriteten på Internet”, Bis nr. 01:2 s. 26–27.
133
Broms, Susanna, ”JO fastställer: biblioteken bestämmer vad som får sökas” Bis nr. 01:3 s. 14.
134
Troy, Anna, ” Internet porr? ”, Biblist mån 20 nov 2000.
135
Månsson, Ingrid, ”Re:Re: Inlägg i censurdebatten”, Biblist mån 26 mar 2001.
136
Persson, Hans, ”Re SV: Internet porr? ”, Biblist ons 22 nov 2000.
137
Kjellberg, John, ”SV: Internet porr? ”, Biblist tis 21 nov 2000. och Persson Hans, ”Re SV: Internet porr? ”, Biblist ons 22 nov 2000.
måste utgå efter svensk lagstiftning när man beslutar om vad som skall vara tillåtet och inte tillåtet att göra på bibliotekens datorer och att enskilda bibliotekarier inte på egen hand kan dra upp riktlinjer för vad som skall vara tillåtet i biblioteket.138 Även på denna sida tar man till ett kraftigare språkbruk;
det är ”vansinne” att stänga av låntagare som porrsurfat139, och det är
”makabert” att läsa över axeln på användarna för att se vad de gör med datorerna.140
138
Heljeberg, Tord, ”Re censur eller sunt förnuft? ”, Biblist Fre 23 mars 2001.
139
Linden, Martin , ”Avvisning av låntagare”, Biblist Fre 23 mars, 2001.
140