Diskursiv och social praktik

Enligt den teoretiska ansatsen som följer den kritiska diskursanalysen i sina tre delar ska i detta avsnitt den diskursiva och den sociala praktiken angående de olika miljöhållningar i de

28

fyra böckerna behandlas. Viktiga faktorer som påverkar böckernas uppbyggnad är de

miljökvalitetsmålen, läroplanen, förlag och skolan. De faktorerna förklaras närmare i korthet för att därefter belysa de dominerande diskurser i böckerna.

De svenska miljökvalitetsmålen beslutades 1999 av Riksdagen som följde de global

hållbarhetsmålen. Syftet är att bestämma för politiken i Sverige miljöarbete på alla nivåer i det offentliga livet, för kommuner, den ekonomiska sektorn och länsstyrelsen

(https://sverigesmiljomal.se/). Eftersom dessa mål representerar ett demokratiskt beslut är deras representation i skolböcker ett viktigt bidrag till politisk utbildning.

Läroplanen i Sverige innehåller de övergripande utbildningsmålen samt de nationella målen för ämnesundervisningen. En viktig del av skolutbildningen är att förmedla värden. Förutom kunskapsöverföring är överföring av demokratiska värderingar skolans centrala uppdrag, som lagstiftaren har fastställt i skollagen och i läroplanen. (Skollag § 4; Skolverket 2019).

Läroplanen betonar respekten för den gemensamma miljön som ett utbildningsmål

(Skolverket 2019, s. 5). En annan viktig aspekt i de grundläggande utbildningsmålen är den personliga hållningen och ansvar. Detta uttrycks genom att slå fast ett miljöperspektiv och ett etiskt perspektiv (Skolverket 2019, s. 8). Skolan är därför den plats där demokratiska

medborgare ska formas med en mångsidig utbildning, med läroplanen som ett normativt styrdokument i bakgrunden. På så sätt ger läroplanen ett ramverk för skolundervisningen och skolböcker utan att föreskriver närmare hur undervisningen eller läroböcker ska gestaltas.

Vid produktionen av läroböcker har förlagen inga specifika riktlinjer från statens sida som är att följa, då ingen statlig tillsyn för läroboksproduktion finns i Sverige sedan 1992. Det som styr produktionen är köpbeslutet för skolorna eller lärarna som väljer böckerna för

undervisningen. Detta beslut bygger på följande kriterier: anpassad till läroplanen, baserad på aktuell vetenskaplig forskning, skolans profil och lärarpersonalens personliga åsikter.

Eftersom läroböcker framställs med hjälp av författare, kan ingå olika perspektiv och olika politiska attityder i läroböckernas texter.

De fyra analyserade läroböckerna visar varierande upplägg angående den miljöetiska hållningen (se Tabell 1). De dominerande diskurser är en människofokuserade diskurs där relationen till naturen diskuteras som hot eller nyttan för människan (Titano Biologi; Biologi

29

Direkt), den ekologiska diskursen som lyfter naturens egenvärde (Puls Biologi, Spektrum Biologi), den ekonomiska diskursen som betonar de finansiella värde av resurser respektive kostnader vid miljöskador (Titano Biologi) och den politiska diskursen som omfattar de miljökvalitetsmålen och hållbar utveckling (Titano Biologi, Puls Biologi), och en ekologisk diskurs (Puls Biologi).

För att se närmare på den sociala praktiken ska diskursordningar synliggöras samt deras förändrande eller bevarande effekter i relation till den sociala, ideologiska eller politiska bakgrunden. Den sociala praktiken består i att utger läroböcker som är en del av såväl den institutionella ram som skolsystemet utgör som den fria marknaden där olika

lärobokproducenter konkurrerar med varandra. Läroböcker produceras specifikt för

undervisning för att förmedla kunskap. Språket anpassas för att förenkla komplext innehåll.

Skolsystemet är avsett för att förmedla de rådande sociala normerna för att säkerställa samhällets fortsatta existens. Läroböckerna kan då i vidare bemärkelse anses som normativa texter. Samtidigt transporteras vid normöverföring också ideologiska attityder som existerar i samhället och formar de respektive författarnas uttryckssätt.

I samband med den antropocentriska hållningen som dominerande diskurs, nedtonas agentiviteten genom t. ex. nominalisering eller/och passivisering: genom det ”moderna skogsbruket” leder till att alla träd ”avverkas” (Henriksson 2015, s. 211). I den

människoorienterade diskursordningen ingår en tydligt ekonomisk diskurs som betonar resursernas värde för människorna och deras ekonomi. Inte minst blir en politisk diskurs synlig genom den intertextuella anknytningen till de svenska miljökvalitetsmålen. Intrycket att läroböcker kan anses som en politisk arena förstärks genom uppträdandet av diskurser som finns med i läroböckerna även om de är exkluderade från de från statliga sida formulerade miljömålen. Björkman (2017, s. 27) pekar på nyliberala drag inom den ekonomiska diskursen som inte kommer till användningen i miljökvalitetsmålens texter, men är synlig i en

biologibok med en text om miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” (Henriksson 2015, s. 138).

Med den invävd uppfattningen om privatföretagens exklusiva möjligheter att kunna ta hand om naturen: ”[…] markägare, jordbrukare, skogsbolag och andra som påverka eller kan påverka arternas framtid.” (Henriksson 2015, s. 20). Statens ansvar reduceras till en råd- och stödgivande roll som går ihop med en nyliberal ideologi: ”Markägare kan t.ex. få ekonomiska bidrag för att de bevarar värdefulla naturområden […].” (Henriksson 2015, s. 20). Den

30

tillagda diskursen utmana den diskursordning som den offentliga makten – staten - följer i miljökvalitetsmålen. Det visade exempel förstärker den antropocentriska hållningen och står emot målet att uppnå en hållbar utveckling. Den ekonomiska diskursen innehar alltså en ideologisk dimension eftersom den bidrar att påverka de maktförhållande. I det här fallet är det ett steg tillbaka till en mindre miljöskyddande. Att få en bild på de ideologiska

konsekvenserna av förändringar i diskursordningen är viktigt, eftersom det handlar om vilka kunskaps- och betydelsesystem som influerar skolutbildningen.

I texterna med en dominerande ekocentrisk diskurs utmanas de bestående maktrelationer i riktning av förändring mot ett mer miljövärnande samhälle. Det blir tydligt genom att den diskordningen i miljökvalitetsmålen domineras av den ekonomiska och människocentrerade diskursen och den ekologiska diskursen är svag (Björkman 2017, s. 28). Genom t. ex.

intertextualitet anknytes biologiboktexten till miljörörelsen som var aktiv i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet förde denna diskurs till allmänheten. "Sol, vind och vatten"

(Andréasson 2011, s. 124) är en textrad från en låt som också användes för närvarande för att kräva förändring. I de undersökta texterna kan ofta ses en tydlig agency, där människan är synlig eller jämställdheten mellan alla arter och ekosystem betonas. När det gäller

naturresurser betonas människors handlande som mer exploaterande. I slutändan syftar denna presentation till att förändra samhället och därmed också de befintliga strukturerna för att skydda miljön. I texten uttrycks detta ofta av ett tydligt: ”Vi måste skydda miljön”. Intressant nog är detta mål också nödvändigt ur det antropocentriska perspektivet för att kunna hålla de befintliga strukturerna på plats i framtiden.