DISKUSSION - Ämnesintegration i Historia och Samhällskunskap: Hur lärare utvecklar elevers förs

Detta arbete har syftat till att undersöka hur lärare undervisar om terrorism utifrån uppsatsförfattarnas ämnen historia och samhällskunskap.

8.1. Metoddiskussion

Utifrån studiens kvalitativa metod hade resultatet kunnat bli annorlunda om fler intervjuer hade genomförts. Dock menar uppsatsförfattarna att de fem genomförda intervjuerna resulterade i tillräckligt med underlag för att besvara studiens frågeställningar. Med en kvantitativ metod hade det kunnat behövas ett större omfång av respondenter, men det hade dock inneburit en risk för att inte få lika ingående svar på studiens frågeställningar.

8.2. Vidare forskning

Baserat på denna undersökning hade det varit av intresse att utgå ifrån argumenten studiens respondenter lyfte fram, exempelvis skolornas upptagningsområde med fokus på heterogenitet och homogenitet. Ytterligare fortsatt forskning hade kunnat vara att redogöra för ett elevperspektiv genom exempelvis klassrumsobservationer eller elevenkäter för att inkludera deras perspektiv på kontroversiella ämnen och terrorism. Detta hade kunnat testa studiens slutsatser huruvida elever utvecklar mångsidiga perspektiv om terrorism. I ett problemområde med fokus på elevperspektiv hade uppsatsförfattarna även kunnat undersöka huruvida verktyget historiemedvetande utvecklar elevernas medborgarbildning. Avslutningsvis hade ett annat intressant forskningsområde kunnat vara att jämföra bedömning i ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning mellan ämnena historia och samhällskunskap. Således hade denna jämförelse visat på om ämnesintegration utvecklar elevernas förmåga att förklara samhället genom flera perspektiv eller om ämnesintegration hade gett motsatt effekt och gjort undervisningen svårbegriplig.

8.3. Yrkesrelevans

Uppsatsförfattarna anser att studien är relevant för deras yrke och för att uppmärksamma hur lärarna styrs av kursplanen och ser på fenomenet terrorism. I takt med ökningen av

terrordåd har uppsatsförfattarna mött flera elever som har ställt frågor om orsaker till terrordåd, vem som är en terrorist och varför det finns olika typer av terrorism. Uppsatsförfattarna har med denna undersökning velat uppmärksamma lärarnas erfarenheter av att undervisa om kontroversiella ämnen, exempelvis terrorism, i ämnesintegrerad undervisning. Med denna studie har uppsatsförfattarna lärt sig fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning, som de hoppas få stöta på i sitt eget yrkesliv. Förhoppningsvis har denna studie förberett uppsatsförfattarna mer inför framtida arbetsområden där de hoppas på att få undervisa ämnesintegrerat. Studie har även synliggjort hur lärare följer kursplanen i mer eller mindre utsträckning snarare än att diskutera relevanta samhällsämnen som eleverna själva efterfrågar. Avslutningsvis hoppas uppsatsförfattarna att de har bidragit med inspiration till att arbeta mer med integration i samband med aktuella samhällsfrågor för att främja elevers medborgarbildning.

Referenser

Andersson, Björn, Om kunskapande genom integration. NA-SPEKTRUM, 10, 1994, Andersson Hult, Lars, Att finna meningen i ett historieprov: en studie om mer eller mindre

utvecklat historiemedvetande. Licentiatavhandling Lund: Lunds universitet, 2011

Blanck, Sara, När ämnen möts, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Karlstad: Karlstad University Studies, 2011

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. 1. uppl. Stockholm: Liber s.27–30.

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 3, 2018

Bursjöö, Ingela, Att skapa sammanhang: lärare i naturvetenskapliga ämnen,

ämnesövergripande samarbete och etiska perspektiv i undervisningen. Nordina, 11,

2015,

Christensen, T. S., Hobel, P. Interdisciplinaritet - en udfordring til fagdidaktikken. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, 2014:1, 2014 Europarådet, Att verka i spänningsfält - Undervisa om kontroversiella frågor genom

utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE) - Utbildningspaket för lärare, Council of Europe, 2016,

Hess, Diana, Controversies about Controversial Issues in Democratic Education, Political science and Politics, 2004

Hess, Diana E., Controversy in the classroom: the democratic power of discussion, Routledge, New York, 2009

Hess, Diana, Stoddard, Jeremy, 9/11 in the Curriculum: A Retrospective, The Social Studies 102, Copyright C Taylor & Francis Group, LLC, ISSN: 0037-7996 print / 2152- 405X online, DOI: 10.1080/00377996.2011.585551, 2011, sid. 178-179, Hämtad: 2018- 11-21,

Jeismann, Karl-Ernst, Geschichtsbewusstsein, i Klaus Bergmann, Anette Kuhn, Jörn Rüsen och Gerd Schneider (red.), Handbuch der Geschichtsdidaktik. Band 1, Düsseldorf: Schwann, 1979.

Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle - Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar. Fakulteten för humaniora och

samhällsvetenskap. Karlstad: Karlstad University Studies, 2015

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande: historiedidaktik

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. [rev.] uppl., Lund, 2014

Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.), Kontroversiella

frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen, 1. uppl., Gleerups Utbildning,

Malmö, 2015,

Sandahl, Johan, Att ta sig an världen [Elektronisk resurs] : lärare diskuterar innehåll och

mål i samhällskunskapsämnet, Karlstads universitet, Licentiatavhandling Karlstad :

Karlstads universitet, Karlstad, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7430, 2011

Sandahl, Johan, Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och

relation i diskurs och ämnesplaner. Nordidactica - Journal of Humanities and Social

Science Education 2014

Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen

för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet, Diss. Stockholms universitet, Stockholm, 2015

SAOB, Terrorism, http://www.saob.se/artikel/?unik=T_0703-0311.25S2&pz=5

(Hämtad: 2018-12-27)

Schechterman, Bernard, Irrational terrorism, Multidimensional terrorism (red. Martin Slann & Bernard Schechterman), Boulder, 1987

Skolinspektionen, Undervisning i SO-ämnen 7–9, Kvalitetsgranskning, rapport 2013:04, 2013

Skolor som politiska arenor: medborgarkompetens och kontrovershantering: internationella studier, Skolverket, Stockholm, 2010 http://www.skolverket.se (Hämtad: 2018-12-15)

Skolverket, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, rev. 2018

Thomsson, Heléne. Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur AB: Lund, 2002

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning, Stockholm, 2002,

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad: 2018-11-16)

Bilaga 1 – Samtyckesblankett

Deltagande i examensarbete

Hej!

Vi heter Nathali Andersson och Fia Persson och studerar sista terminen på Malmö universitet. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete som handlar om kontroversiella frågor med fokus på terrorism. Vårt syfte är att fokusera på ämnesintegrerad undervisning i historia och samhällskunskap, för att undersöka hur verksamma SO-lärare arbetar med elevers förmåga att förstå kontroversiella frågor i kontext till terrorism.

Vi skulle vilja intervjua dig eftersom du är en erfaren och verksam SO-lärare. Intervjufrågorna kommer att utgå ifrån ovan nämnt syfte och själva intervjun kommer ta högst en timme. Du kommer att få intervjufrågorna tillgängliga via e-post innan intervjun kommer att ske, för att det ska bli en så bra intervju som möjligt. För att noggrant dokumentera intervjun och för att i efterhand kunna lyssna på vad du har att säga vill vi gärna spela in intervjun via Malmö universitetets diktafonutrustning. Enligt Forskningsetiska nämndens regler är det endast vi som kommer att ha tillgång till inspelningarna från intervjun. Allt material kommer därefter att raderas och förstöras när kursen avslutas. Du kommer vara anonym då du får ett fiktivt namn eller en anonym benämning i arbetet. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Hoppas du vill och finner möjlighet att medverka i vår studie.

Ge gärna förslag på tider som passar utifrån ditt schema under veckorna 47 och 48.

Kontaktuppgifter:

Handledare Magnus Persson – magnus.x.persson@mah.se Nathali Andersson – nathali_9505@hotmail.com

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgifterna kommer endast att användas i utbildningssyfte inom ramen för Ämneslärarprogrammet på Malmö universitet. Du kan när som helst ta tillbaka samtycket och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till dataskyddsombud@mau.se. Klagomål som inte kan lösas med Malmö universitet kan lämnas till berörd tillsynsmyndighet.

Samtycke

Härmed samtyckes till att nedanstående deltagare får medverka i ovan beskrivna examensarbete och att deltagaren har tagit del av informationen om Malmö universitetets behandling av uppgifter.

……… Underskrift

Bilaga 2 - Intervjuguide

1. Hur länge har du undervisat i SO?

2. Hur arbetar ditt arbetslag med ämnesintegrerad undervisning? Ge gärna exempel på teman ni har använt er av i undervisningen.

3. Ge exempel på undervisningssituationer där det är vanligt att stöta på frågor eller uttalanden som upplevs kontroversiella.

4. Berätta hur du ser på att ämnesintegrera historia och samhällskunskap?

5. Berätta hur du ser på att ämnesintegrera historia och samhällskunskap i undervisning om terrorism.

6. Planerar du för kontroversiella frågor i din undervisning? Om ja, hur går du tillväga? Om nej, varför?

7. Ge exempel på vilket sätt terrorism kan uppfattas som ett kontroversiellt ämne i undervisningen. Berätta gärna om något undervisningsmoment där du upplevt detta.

8. Hur lyfter du in terrordådet 9/11 i din undervisning?

9. Upplever du att moment om terrorism borde planeras in i undervisningen? Om ja, hur går du tillväga? Om nej, varför?

10. Känner du att kontroversiella frågor och terrorism är viktigt eller att det inte borde ingå i dina arbetsuppgifter? Motivera gärna ditt svar.

11. Hur kan din undervisning bidra till elevers förståelse om kontroversiella frågor med fokus på terrorism?

12. Upplever du någon förändring i undervisningen i takt med 9/11?

13. Berätta om ämnesdidaktiska problem du möts av när ämnet terrorism behandlas? Har du något att tillägga?

In document Ämnesintegration i Historia och Samhällskunskap: Hur lärare utvecklar elevers förståelse om kontroversiella frågor med fokus på terrorism (Page 37-43)