6. RESULTAT OCH ANALYS
6.2. ÄR TERRORISM ETT KONTROVERSIELLT ÄMNE?
Fortsättningsvis under intervjuerna ställdes frågor om lärarna undervisar om terrorism och om ämnet kan uppfattas som kontroversiellt.
6.2.1. Det är inte kontroversiellt på min skola
Lärarna resonerade om skolornas upptagningsområde, det vill säga variationen av elever, och hur detta kunde inverka på kontroversiella ämnen i undervisningen. Lärare B och C anser att de arbetade på en så kallad homogen skola. Andelen elever från medelklasshem var hög medan andelen elever med mångkulturell bakgrund var låg. Vidare sade lärarna att denna brist på mångkulturalitet kan vara en orsak till att terrorism inte uppfattas som ett kontroversiellt ämne. Lärare C menade att elever med olika bakgrunder har olika referensramar och har olika synsätt på samhällsfrågor. Eleverna på skolorna har enligt lärare B och C samma socioekonomiska bakgrund och därför diskuteras kontroversiella ämnen utifrån samma referensram.75 Utifrån lärarnas argument görs tolkningen att elevernas vardagliga kunnande utgår ifrån samma förutsättningar. Detta kan resultera i att undervisningen blir mer likvärdig, det vill säga eleverna invänder sig inte i lika stor utsträckning vid diskussion om kontroversiella ämnen såsom terrorism.
6.2.2. Terrorism som ”skräckblandad förtjusning”
Följaktligen visade lärarna olika svar på vad som kan uppfattas som ett kontroversiellt ämne. Följande fråga ställdes: “Vilka arbetsområden kan då löpa större risk för att uppfattas som kontroversiella?” Denna fråga fanns inte med i intervjuguiden. Frågan ansågs lämplig om samtalet under intervjun gav utrymme för den. Under vissa intervjuer exemplifierade lärarna själva med olika arbetsområden. Lärare A och D exemplifierade med arbetsområden såsom ”Grupper och individer” och ”Brott och straff”. Lärare B och C gav exemplet ”Sveriges politiska system och politiska partier”. Lärare E exemplifierade med arbetsområdet ”Migration och arbetskraft” och belyste att diskussioner inom arbetsområden kan leda till förutfattade åsikter snarare än kontroversiella åsikter.76
Nej, kanske inte planerar där eleverna ska få lära sig ett typiskt kontroversiellt område, snarare att beroende på vart diskussionen leder och får för riktning kan det finnas risk för att fördomar och påståenden kommer fram [...]. Möjligtvis när Trump blev president
75 Lärare B, 2018-11-22, Lärare C, 2018-11-21. 76 Lärare E, 2018-12-07.
och vi följde presidentvalet som elever började fråga kring varför Trump ville bygga en mur mot Mexiko och då får man sakligt och med statistik visa varför den tanken har växt fram som den har i USA men även visa på varför invandring är vanligt från just Mexiko och flera länder. USA är ju större i geografisk skala och såklart har ett större behov av arbetskraft än jämfört med Sverige.77
I citatet ovan urskiljs att lärare E använder ett integrerat kunnande som visar att kontroversiella ämnen framkommer i flera arbetsområden, men i större eller mindre utsträckning.
Vidare betonade lärare A att terrorism inte är ett utskrivet arbetsområde i kursplanen. Läraren uttryckte sig som nedanstående när frågan ställdes om hen undervisar om terrorism och terrordådet 9/11.
Absolut, varför samhället är fixerat i säkerhetsåtgärder om man ska ut och flyga, det öppna demokratiska samhället och hotet mot det [...]. Inte säkert att man väljer att ta upp 9/11, kanske hellre terrorattentatet i Stockholm förra året. 9/11 är redan historia för dagens elever [...] och har inte samma symbolvärde. 9/11 är större för oss (respondenten pekar på sig själv och oss) än för dem.78
Lärare A:s svar tolkas som att hen inkluderar elevernas vardagliga kunnande vid diskussioner om terrorism där ämnet blir mer relevant för elevernas samtid. Lärare A uttryckte att terrordådet 9/11 är viktigt för att förklara nutidshistoria, men inte lika relevant för att diskutera terrorism i dag. Eleverna är födda efter 2001 och har därför ingen uppfattning om världen innan terrordådet 9/11.79 Även lärare C uttryckte liknande argument att terrordådet 9/11 lyfts fram i historieämnet som nutidshistoria.
Lärare C sade:
Ofta när det händer såna här saker är elever intresserade och suger i sig kunskap när man förklarar orsaken bakom terrordåd, men också lite den ”skräckblandade förtjusningen” lockar elever och oss vuxna.80
Vi kunde relatera till denna ”skräckblandade förtjusning” som kan vara en orsak till att lärare och elever diskuterar stora trauman som sker i samhället. Möjligtvis är det lockelsen av stora tragedier som kan utgöra den problemfokuserade integrationen.
77 Lärare E, 2018-12-07.
78 Lärare A, 2018-11-27. 79 Lärare A, 2018-11-27. 80 Lärare C, 2018-11-21.
Uppsatsförfattarnas uppfattning är att lärarna gärna pratar om aktuella samhällsproblem tillsammans med eleverna eftersom det påverkar elevernas vardag.
Vidare sade lärarna att det är viktigt att markera i diskussioner om kontroversiella ämnen och terrorism att alla ämnen inte innefattar något givet svar. Dock är det viktigt att tydliggöra rätt och fel agerande, som i exempelvis terrordåd.81 Lärare B menade att lärare måste tydliggöra problemet i terrordåd. Hen menade att problemet inte ligger i att tycka olika om människor, men att utföra våldsdåd mot andra och detta måste lärare betona är fel för eleverna.82 Under denna del av intervjun identifierades att om elever får diskutera samhällsproblem utan att ta ställning kan de utveckla sin medborgarbildning, för att få en bild av att alla problem inte kan lösas med ett fast svar. Utifrån Sandahls resonemang kan det tolkas att medborgarbildning förändras hela tiden och i takt med de åsikter elever får möta ute i samhället.
6.2.3. Medias informationsflöde
Eftersom terrorism som ämne diskuteras med ”skräckblandad förtjusning” presenterade lärarna olika argument emot att terrorism uppfattas som ett kontroversiellt ämne. Därför ställdes under intervjuerna följande fråga: ”I vilka sammanhang tar man upp terrorism och terrordådet 9/11 i undervisningen och uppfattas terrorism inte som något kontroversiellt?” Samtliga lärare gav entydiga svar som poängterade att terrorism främst diskuteras vid ett uppmärksammat terrordåd.83 Lärare C sade: ”Förekommer när det har hänt och aktualitetshändelse som man sen följer upp [...] media har blivit bisarra och överinformerar”.84 Även lärare A uttalade sig om medias inverkan på hur terrorism diskuteras i undervisningen.
Lärare A sade:
När man tar upp massmedias rapportering exempelvis ett terrorattentat i Bryssel blir större än ett terrordåd på en marknad i Bagdad. Skillnad på reportage eller notis i media. Närhetsprincipen påverkar hur terrorism kommer fram.85
81 Lärare A, 2018-11-27, Lärare B, 2018-11-22, Lärare C, 2018-11-21, Lärare D, 2018-12-04, Lärare E, 2018-12-07.
82 Lärare B, 2018-11-22.
83 Lärare A, 2018-11-27, Lärare B, 2018-11-22, Lärare C, 2018-11-21, Lärare D, 2018-12-04, Lärare E, 2018-12-07.
84 Lärare C, 2018-11-21. 85 Lärare A, 2018-11-27.
Vidare sade lärare A att media uppdateras hela tiden. Vid aktuella terrordåd förklaras främst vem som genomförde terrordådet, det vill säga förövaren och vem/vilka som blev offret/offren. Även lärare B uttryckte liknande argument: “Samtidigt kommer terrorism in naturligt utifrån medias inverkan.”86
Detta tolkas som att media främst presenterar ett vardagligt kunnande, det vill säga redogör vad som har hänt, men inget vetenskapligt kunnande. Det vetenskapliga
kunnandet framkommer i låg grad eftersom media inte redogör för någon djupare analys
om bakomliggande orsaker till terrordåd. Å ena sidan hade det tagit för lång tid för media att rapportera och tillämpa det vetenskapliga kunnandet under sina nyhetsinslag. Här kan det lämpa sig bättre att lärare bidrar med en ingående analys om terrorism i undervisningen.
Lärare C presenterade ett annat intressant perspektiv på hur media har påverkat synen av terrordådet 9/11:
De (eleverna) känner till att något hände i USA då men vi andra kommer ihåg TV- sändningarna i dag och hur media hade gjort i dag. Hade detta hänt i dag hade det varit galna tv-sändningar och dygnet runt.87
Genom en tolkning av lärare C:s svar med hjälp av Jonasson Ring kan svaret sammankopplas med tidigare argument, som betonar hur medias överinformation påverkar vårt reflektiva tänkande och perspektivtagande. Därför konstaterade lärarna under sina intervjuer att det behövs en historisk kontext oavsett ämne. Detta kan förklaras genom figur 3 där historiska kopplingar kan utgöra verktyget för att eleverna ska utveckla sitt integrerade kunnande och således förstå det vetenskapliga kunnandet, exempelvis ämnen som terrorism utifrån flera perspektiv.
86 Lärare B, 2018-11-22.