Diskussion

I detta avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras mot de syfte och frågeställningar som presenterades i början. Resultatet kommer att diskuteras, och vi kommer att resonera kring den valda metoden med stöd från teori och tidigare forskning.

Mullins (2012) beskriver hinderbanelopp som en tränings- och tävlingsform dit

vardagsmotionärer, fitnessentusiaster och andra söker sig för att testa något nytt och utmana sig själva. En av respondenterna menar att hans främsta motivation till deltagande grundade sig i vilja att testa något nytt. Samtliga i vår studie ser Toughest som en utmaning, där de upplever att deras fysiska och psykiska förmåga testas.

Vi ser ett samband mellan deltagande i Toughest och idrottslig bakgrund, då majoriteten i vårt urval har en bakgrund inom organiserad idrott. Ett flertal respondenter beskriver att deras organiserade idrott avrundades någon gång under ungdomsåren och har därefter varit aktiva spontant och på egen hand. Gym och cykling nämns exempelvis som en del av deras fysiskt aktiva liv idag. Toughest tolkar vi har varit en del av den spontana fysiska aktiviteten efter deras organiserade aktiva år. Respondenterna beskriver Toughest som en utmaning som utmanar hela kroppen, det är lättillgängligt och roligt. Att komma från en organiserad idrott tror påverkar respondenternas framtida aktiva liv. Som nämnt tidigare ser respondenterna en möjlighet till att röra på sig, på ett sätt som är roligt och som till viss del också är organiserat. Som vår undersökning visar har majoriteten av deltagarna någon gång i livet varit aktiva i organiserad idrott. Även om Toughest välkomnar alla människor, på olika fysiska nivåer tolkar vi det utifrån resultat i vår studie som att det finns ett samband mellan idrottslig bakgrund och deltagande i Toughest.

Vi ville använda oss av självbestämmandeteorin och kognitivutvärderingsteorin för att lättare kunna kategorisera vårt resultat för att göra det tydligt för läsaren. Vi insåg under

genomförandet av analysen att vi hade hjälp av teorierna för att kategorisera, dock upplevde vi att teorierna saknade någonting som skulle hjälpa oss till djupare förståelse. Vi vill därför presentera en teori som har skapat utifrån vårt empiriska material i studien.

Ser vi till vårt resultat, visade det på en stor bredd av motivationsfaktorer. Vi upplevde att det inte fanns en specifik anledning till varför man ville delta i Toughest. Respondenterna har uppgett ett flertal motivationsfaktorer som var avgörande i deras beslut till deltagande.

44

Exempelvis har samtliga respondenter uttryckt utmaningen till att delta som en motivationsfaktor, vilket inte ryms i någon av teorierna utifrån vår tolkning. Även de

respondenter som uppger en stark drivkraft och passion för OCR hamnar utanför teorierna då de utifrån vår tolkning behandlar motivation i ett smalt perspektiv.

Teorierna saknar grundläggande underkategorier vilket gör dem svåra att använda för att förklara den specifika motivationen som respondenterna erhåller. Vi upplever, utifrån vårt resultat, att teorierna brister då respondenterna uttrycker mer än en bakomliggande

motivationsfaktor. Vi har använt oss av vårt empiriska material för att konstruera en mer omfattande teori som gör vårt resultat rättvisa. Där vi byggt upp den på de underkategorier inom motivation som vi upplevde saknades.

Utifrån självbestämmandeteorin (SDT) och kognitiv utvärderingsteori (CET) använde vi oss av inre motivation, yttre motivation, socialt sammanhang och miljö samt inkluderade

begreppet passion. Både teorier och begrepp förklaras i teorietiskt ramverk, se kapitelrubrik 7.2 Vi har byggt ihop en skala som tar utgångspunkt i mitten, vid utmaning. Samtliga respondenter har uppgett betydande motivationsfaktorer till deltagande och utifrån vår tolkning placeras dessa på skalan.

Social ← Upplevelse ← Miljö ← Utmaning → Överraskning → Prestation → Passion Motivationsskala

8.1 Generella motivationsfaktorer till att delta i Toughest

Eagleman (2005) säger att generell motivation till att delta i hinderbanelopp är fysiskt-och psykiskt välmående. De motivationsfaktorer som framträder ur våra intervjuer när vi frågade respondenterna vad de tror att andra deltagare motiveras av är främst aktivitetens

underhållningsvärde, där respondenterna menar att Toughest är en rolig aktivitet och utmaning. Vidare nämner respondenterna status och prestige som en motivationsfaktor. De uttrycker att “det är en statusgrej” och kunna säga “ja jag har sprungit Toughest”. Samt möjligheten att bevisa för sig själv och testa sina gränser som en potentiell motivationsfaktor för andra. Vad respondenterna själva anser de motiveras av i jämförelse med vad de tror andra motiveras finns det en viss skillnad. Exempelvis är status ett återkommande begrepp,

45

vilket väcker en intressant vinkel för diskussion. Vi ställer oss frågan, varför våra respondenter inte uppger att dom motiveras av status, när dem tror att andra gör det. Det skulle kunna vara så att respondenten upplever frågan som jobbig eller svår och därav undviker att svara fullt ut. Kanske är det så att status och prestige är två känsliga begrepp inom kategorin motivation där respondenten inte vill att omgivningen ska uppfatta personen ifråga på ett visst sätt. Vilket kan leda till att en viss del av svaret undanhålls och uteblir. Detta kan även bero på respondentens aktiva val i vad de anser är relevant i frågan och hur betydelsefull status och prestige är för personens motivation. Kanske är det så att status och prestige är en underliggande motivationsfaktor som inte anses vara särskilt stark och därför inte nämns men som undermedvetet till viss del kan påverka. Respondenternas ordval och berättelse kan påverkas av intervjusituation och relationen mellan intervjuare och respondent. Känner sig respondenten trygg kan intervjusvaren bli mer utförliga och genomgående. Vilket kan påverka intervjuns utfall och studiens resultat (Bryman, 2011).

8.2 Metoddiskussion

Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av en fallstudie där vi samlade in empiri genom semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju är en flexibel intervjuform där vi utgick från ett antal relativt öppna frågor, där respondenten får stort ansvar att forma sina svar som hen vill. Tonvikten ligger på hur respondenten uppfattar och tolkar frågorna. Svaren grundas i respondentens perspektiv och upplevelse (Bryman, 2011). Vi upplevde att öppna frågor gav mer bredd och djup i svaren ur intervjuerna, där vi kunde tolka respondentens resonemang kring och upplevelse av Toughest. Vi upplever att

semistrukturerade intervjuer möjliggör för omfattande empiri som sedan kan bearbetas och relevant empiriskt material plockas ut.

En nackdel som blivit tydlig i vår undersökning är svårigheten i att faktiskt plocka ut relevant empiriskt material ur intervjuerna. Då semistrukturerade intervjuer ger respondenten

utrymme att prata fritt kring ämnet tenderar respondenten att lätt glida in på detaljer som är betydelselösa i sammanhanget. Samtidigt som långa svar kan ses ur en negativ aspekt, upplever vi också att respondenter ger enformiga och outvecklade svar. Då upplevde vi det som att det var svårt att analysera, eftersom det inte fanns så mycket svar att analysera. Därför var det viktigt för oss att ibland lägga till att respondenten gärna fick utveckla och förklara deras svar.

46

Alternativ metod för att samla in empiri hade kunnat vara enkätundersökning där

respondenterna hade fått svara på ett mer specifikt sätt. Vi hade exempelvis kunnat använda oss av en skala ett till fem, för att se hur respondenterna kategoriserat sig själva. Svaren utifrån enkätundersökning hade dock varit betydligt svårare att tolka, eftersom det inte finns något djup i svaren. Dessutom är det svårt att få en helhetsbild utifrån denna metod, då det endast är svart på vitt. En enkätundersökning hade kunnat hjälpa oss att styrka resultatet som vi har fått fram utifrån intervjuerna.

47

In document Är du redo att anta utmaningen? (Page 43-47)