Diskussion

I detta kapitel kommer resultatet av empirin och dess analys att diskuteras. Uppsatsens valda teorier samt kunskapsöversikt kommer ställas mot resultatet för att få en djupgående diskussion.

Efter att ha studerat valda kommuners översiktsplaner och detaljplaner går det att konstatera att hållbar utveckling är en strategi som de alla eftersträvar, dock i varierande utsträckning. Ett­ ­standardiserat­ förhållnings­sätt­ till­ begreppet­ verkar­ inte­ finnas­ på­ nationell­ nivå,­ vilket­ skapar stort tolkningsutrymme för varje enskild kommun. I plan-och bygglagen framgå r det att kommuner ska jobba för hållbar utveckling, men innebörden och tillvägagångssättet för detta­redogörs­inte­vidare.­(SFS­2010:900­3­kap.­5­§)­Denna­definitionsbrist­medför­tolknings-svårigheter­vilket­avspeglas­i­granskade­kommuners­översiktsplaner.­Säffle­kommun­uttrycker­ i sin översiktsplan att de “...vågar leda hållbar utveckling” vilket till synes går i linje med plan- och bygglagen.­(Säffle­kommun­2013:­13)­Vid­djupare­analys­av­dokumentet­uppdagas­det­dock­att­ hållbarhetsbegreppet­saknar­en­klar­definition,­och­strategier­för­hållbar­utveckling­blir­således­ otydliga­och­tappar­sin­effekt.­

Även i Östersunds kommuns översiktsplan formuleras arbetet för ett hållbart samhälle. (Östersunds kommun 2014: 2) Kommunen har vidare valt att utgå från de tre hållbarhets-dimensionerna ekonomisk, social och miljö mässig hållbarhet i sitt översiktliga planarbete. Detta är­en­något­tydligare­definition­av­hållbarhetsbegreppet­än­den­i­Säffle­kommuns­översikts- plan.­De­tre­dimensionerna­illustreras­även­i­översiktsplanen,­likt­­definitionen­i­Brundtland-rapporten, vilket skapar en djupare förståelse för hållbarhetsdimensionernas interaktion och samband. (Östersunds kommun 2014: 7) Illustrationen förtydligas dock inte i skrift utan läsaren får skapa sin egen uppfattning av innebörden. Detta skapar följaktligen en mängd tolkningar vilket vidare resulterar i förvirring och svåruppnåeliga målsättningar, menar De Roo och Porter. (2007: 21-22)

Att­hållbar­utveckling­är­ett­diffust­koncept­går­minst­sagt­att­understödja­efter­granskningen­ av­det­­empiriska­materialet.­Oavsett­kommunernas­geografiska­läge­och­storlek­och­de­relativt­ nyproducerade översikts planerna, varierar hållbarhetsstrategierna och hållbarhetsaspekternas utrymme­i­planerna.­Exempelvis­är­­Säffles­och­Östersunds­kommuns­översiktsplaner­antagna­ med tre månaders mellanrum, vilket rimligtvis skapar samma förutsättningar för framtagande av strategier. Detta då samtidens rådande doktriner och normer torde vara desamma. Trots detta är arbetet för hållbar utveckling skiftande i sin helhet. Detta skulle rimligtvis kunna bero på tjänstemännens kompetens och ambitionsnivå på respektive kommun. Enligt Baheram et al. är kvaliteten av behovsbedömningar beroende av den enskilde planhandläggarens inställning och kunskap till ämnet. (Baheram et al. 2015: 28) Detaljplanernas betydande miljöpåverkan bedöms således av hand läggare utan någon miljö kompetens. Detta kan rimligtvis få förödande miljö-konsekvenser i framtiden, men trots detta efterfrågas inte någon miljökompetens vid behovs-bedömningar. (Baheram et al. 2015: 28) Då det fram förallt är plan handläggare som producerar såväl översiktsplaner och detaljplaner är det sannolikt att liknande tillvägagångs sätt sker här som­vid­behovsbedömning.­Det­finns­således­en­risk­att­planhandläggare­utan­miljö­kompetens­ eller­intresse­för­hållbar­utveckling­tar­fram­bristfälligt­eller­diffust­material.­Å­andra­sidan­kan­ det­vara­som­­Persson­hävdar,­ett­rent­av­taktiskt­val­av­beslutsfattarna­att­inte­definiera­eller­ konkretisera hållbarhets begreppet. Detta för att lättare få igenom sina mål och visioner för den stora massan. (Persson 2013: 302)

Att utläsa huruvida detaljplanerna har tagit med och gjort avvägningar inom ämnet för hållbar utveckling är svårt att avgöra. Mycket på grund av begreppets avsaknad i detaljplanerna, men också­på­grund­av­­deras­­geografiska­fokus­och­förutsättningar.­Vad­en­detaljplan­bör­eller­inte­

gående kapitel. Hur väl översiktsplanernas visioner om hållbar utveckling gick att tyda i detalj-planernas planbeskrivningar och planbestämmelser blev således analysens fokus. Det är dock ett stort glapp mellan övergripande visioner i översiktsplanerna och planbestämmelserna för ett del område inom detaljplanerna. Nilsson problematiserar detta glapp och menar att hållbarhets-mål­kan­vara­svåra­att­översätta­till­ett­specifikt­geografiskt­område.­När­detaljplaner­framställs­ uppstår svårigheter att applicera översiktsplaners visioner till fysiska resultat. (Nilsson 2001: 109) I detaljplanen för Akvarievägen valde Tyresö kommun att skydda ett naturområde. (Dp 469) Att kommunen vill bevara naturområdet skulle kunna vara en direkt koppling till översikts planens övergripande vision om att “Stärka de gröna sammanhängande stråken”. (Tyresö kommun 2017: 30) Å andra sidan kan det likväl handla om att ge förskolebarnen ett grön område att leka vid. Frågan är vilket motiv som ligger bakom bevarandet och om det var ett medvetet val i förmån för ekologisk hållbarhet.

Det var framförallt svårt att uttyda ekonomiskt hållbara strategier i detaljplanerna. Däremot var bakom liggande intentioner av planerna många gånger sprunget utifrån en ekonomisk syn-vinkel. Detta innebär att det uppstår en situation där ett ekonomisk intresse bland annat ska mätas mot ekologiska värden. Det kan till exempel handla om en campingverksamhet som ska utvidgas i Vänerns skärgård, vilket var fallet i detalj planen för Ekenäs. (Dp 2016-000143) I detalj planen kan det till synes se ut som att ekologiskt hållbara aspekter fått prioritet över ekonomiska aspekter. Naturvärdesinventeringar gjordes, en undersökning om planen kunde medföra betydande miljöpåverkan genomfördes, prickmark lades in i planbestämmelserna för­att­skydda­mark­från­bebyggelse­och­så­vidare.­(Dp­2016-000143)­I­slutändan­fick­dock­ detalj planen laga kraft, vilket innebär att campingen kommer utvidgas. Detta innebär således att ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska även om detaljplanen till synes tagit hänsyn till miljömässiga värden i planprocessen. Vidare menar Baheram et al. att utfallet av behovs bedömningar ofta grundar sig i vilken kompetens och ambition som planarkitekten har. (Baheram et al. 2015: 28) Att detaljplanen ej bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan blir nog ofta fallet när planarkitekten själv får bestämma.

Uppsatsen avgränsades till Klimatkommunerna med motiveringen att valda kommuner ska förse relevant material att analysera, inom ramen för hållbar utveckling. Sett till utmärkelserna som­respektive­kommun­blivit­tilldelad­från­Klimatkommunerna­finns­ett­mönster­som­går­att­ utläsa.­Säffle­kommun­som­fått­minst­antal­utmärkelser­är­också­den­kommun­som­enligt­fall-studierna jobbat minst med att implementera hållbar utveckling, i framförallt översiktsplanen. De andra kommunerna har ett mer gediget hållbarhetsarbete där strategier och målsättningar framgår tydligare. Hur kommunerna valt att presentera sitt arbete för en hållbar utveckling varierar dock. Tyresö kommun har till exempel valt att låta hållbar utveckling vara en del av kommunens “identitet” medans Kristianstads och Östersunds kommun valt att lägga fullt fokus på hållbar utveckling inom separata kapitel. (Tyresö kommun 2017; Kristianstads kommun 2013; Östersunds kommun 2014) Det går att diskutera huruvida det ena upplägget är bättre än det andra. Sett ur ett pedagogiskt perspektiv är det fördelaktigt att formulera hållbarhets-strategierna i ett eget kapitel. Detta för att göra det så tydligt och konkret som möjligt för motta- garen­att­förstå­kommunens­definition­och­arbete­för­hållbar­utveckling.­Å­andra­sidan­är­håll-bar utveckling en pågående process som bör genomsyra kommunens övergripande strategier. Av den anledningen är det positivt att låta hållbar utveckling få ett genomgående utrymme i översiktsplanen. Förutsatt att strategierna tydligt beaktas och inte lämnas för tolkning.

det läggs därmed stor vikt vid eget ansvar och engagemang hos planerarna. Detta är rimligtvis en konsekvens av kommunernas rådande självstyre. Det går således att diskutera hur hållbart detta system är med tanke på översiktsplanernas varierande utformning. Kanske vore det bättre att skapa tydligare riktlinjer och krav på en nationell nivå för att säkerställa att hållbar utveckling får ett större genomslag i praktiken. Kalbro et al. menar att plan- och bygglagen inte överens-stämmer med planprocessens faktiska verklighet, och det är nog på tiden att en förändring sker. (Kalbro et al. 2012: 65) Ett mer standardiserat arbetssätt kan vara en förändring. Att lagen även säger “hur” arbetet för hållbar utveckling ska genomföras, inte bara “att” kan vara ett steg i rätt riktning.­Framförallt­bör­konceptet­hållbar­utveckling­ifrågasättas­och­definieras­på­statlig­nivå­ för att tydliggöra begreppets verkan.