Är hållbar utveckling hållbart?

Är hållbar utveckling hållbart?

En studie om svenska kommuners arbete för hållbar

Nyckelord

Titel: Är hållbar utveckling hållbart? - En studie om svenska kommuners arbete

för hållbar utveckling inom fysisk planering

Författare: Erik Holmberg & Linnéa Säterberg Kurs: FM1473, Kandidatarbete

Omfattning: 15 högskolepoäng

Institution: Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Handledare: Anette Löfgren

Kursansvarig: Ulla Haglund Examinator: Abdellah Abarkan Datum: 2020-05-25

Fysisk planering, Hållbar utveckling, Ekologisk hållbarhet,

Förord

Efter tre år i “fysplans” korridorer avslutas nu våra studier på Blekinge Tekniska Högskola i och med detta kandidatarbete. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Anette Löfgren på Boverket och allas vår extra- mamma Ulla Haglund. Ert stöd har varit oersättligt! Vi vill även tacka varandra för ett bra ­samarbete­trots­rådande­omständigheter­med­covid-19,­som­gjort­att­vi­inte­träffats­en­enda­ gång under arbetet. Tack videosamtal och bra internetuppkoppling!

Erik Holmberg

Köping, 2020-05-22

Linnéa Säterberg

Sammanfattning

Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16)

Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljö­arbete,­ geografiska­ spridning­ samt­ antagandedatum­ för­ respektive­ plandokument.­ Det­ ­empiriska­material­som­studerats­är­översiktsplaner­samt­detaljplaner­från­Östersunds,­Säffle,­ Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning.

Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översikts-planerna. Detta framgår genom olika strat egier, både övergripande och mer konkreta sådana. Huruvida­begreppet­behandlas­i­detaljplanerna­är­mer­diffust.­Subjektiva­tolkningar­av­detalj-planernas innehåll gentemot översiktsHuruvida­begreppet­behandlas­i­detaljplanerna­är­mer­diffust.­Subjektiva­tolkningar­av­detalj-planernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detalj planernas områdesspecifika­ inriktning­ och­ översiktsplanernas­ övergripande­ och­ visionära­ orientering.­ Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detalj planerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna.

Innehållsförteckning

1. Introduktion...

Bakgrund... Problemformulering ... Syfte ... Forskningsfrågor ... Avgränsning ... Uppsatsens uppdelning ... Begreppsdefinition ...

2. Teori...

Hållbar utveckling ... Fuzzy Planning ... Applicering av teorier ...

3. Metod...

Fallstudie ... Kvalitativ textanalys ... Metodologiska överväganden ... Empiriskt material ...

4. Kunskapsöversikt...

Sveriges planeringssystem... Planering för hållbar utveckling: Dilemman för kommunala översiktsplanerare... Miljöhänsyn i detaljplanering ... Detaljplaner i praktiken: Är plan-och bygglagen i takt med tiden? ...

5. Fallstudier...

1. Introduktion

Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna rikt-ning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16)

Bakgrund

I nationella miljömål och kommunala styrdokument formuleras visioner om hur hållbar utveck-ling ska uppnås. Även regeringen hävdar i handutveck-lingsplanen för de globala målen att helhetssyn och samordning är av stor vikt inom kommunala plandokument för att uppnå hållbar utveck-ling på alla nivåer. (Regeringskansliet 2018) Trots detta är det inte självklart att hållbarheten får genomslag i praktiken.

När det kommer till den fysiska planeringen har kommunen en central roll. Därmed blir det till stor del på den kommunala nivån som de övergripande miljömålen och riktlinjerna ska över-sättas i praktiken och ge fysiska resultat. (Sveriges kommuner och regioner) Här är översikts-planen och detaljöversikts-planen väsentliga styrdokument för dessa frågor. Rådande praxis inom svensk detalj­planering­tenderar­att­hålla­detaljplanerna­flexibla.­Detta­öppnar­upp­för­många­möjlig-heter men ställer å andra sidan inte många krav på respektive byggherre. Vidare ska översikts-planeringen vara vägledande för detaljplanearbetet, då det är på denna nivå som över gripande mål och visioner för kommunens samhällsutveckling formuleras. Detaljplaner är juridiskt bindande av de två och styr således den fysiska miljön i större utsträckning. (SFS 2010:900 3 kap. 2 §) Av denna anledning är det aktuellt att de övergripande visionerna om hållbar ut veckling får genomslag även i detaljplaneringen. Hur de strategiska målen i översiktsplaner ska realiseras i till­synes­flexibla­detaljplaner­väcker­frågor­och­lägger­således­grunden­till­denna­uppsats.­

Problemformulering

Syftet med uppsatsen är att undersöka den ekologiska hållbarhetens utrymme i relation till de övriga hållbarhets aspekterna, i svenska kommuners översiktsplaner respektive detaljplaner. Uppsatsen ämnar således studera hur valda kommuner har arbetet med hållbar utveckling inom fysisk planering i dessa styrdokument.

Syfte

Forskningsfrågor som är relevanta för uppsatsens problemformulering och syfte:

• Hur jobbar valda kommuner med hållbar utveckling i översiktsplan respektive detaljplan?

• Hur förändras utrymmet som ges den ekologiska hållbarhetsaspekten i översiktsplaner i jämförelse med

Uppsatsen ämnar undersöka hållbarhetsaspekterna utifrån de valda kommunernas översikts-planer och detalj översikts-planer för att besvara studiens forskningsfrågor. Eftersom hållbar utveckling innefattar en mängd tolkningar kommer denna uppsats främst förhålla sig till den mest veder-tagna­av­definitioner,­den­i­Brundtland­rapporten.­(United­Nations­General­Assembly­1987)­I­ rapporten bryts begreppet ned i de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbar- het.­Huruvida­dessa­dimensioner­förhåller­sig­till­varandra­finns­illustrerat­i­ett­flertal­model-ler. I detta arbete kommer Giddings et al.s (2002) modell för hållbar utveckling att tillämpas. Modellen redovisas i kommande teorikapitel.

De översiktsplaner som kommer studeras ska vara antagna mellan 2013-2017. Denna av-gränsning säkerställer att kommunerna i närtid har jobbat med sina översiktliga strategier. ­Dessutom­finns­det­marginal­för­detalj­planer­att­få­laga­kraft­och­framställas­utifrån­översikts-planen. De planer som kommer behandlas i empirin ska även ha en fysisk utformning (inte web-baserad) för att skapa förutsättningar för en rättvis analys. Detaljplanerna som valts för analys ska bygga på den senaste översiktsplanen, samt fått laga kraft. Uppsatsen kommer behandla svenska samt internationella källor även om fallstudierna genomförs i en svensk kontext.

Vidare kommer uppsatsen inrikta sig mot kommuner som uttalat jobbar med klimatarbete. Detta för att skapa ett relevant underlag för en senare textanalys där hållbarhetsaspekternas ut-rymme kommer att granskas. En förening som jobbar aktivt med detta är Klimatkommunerna. Uppsatsen avgränsas därmed till kommuner som är medlemmar i denna förening. Totalt är 37 av Sveriges kommuner medlemmar i föreningen, men då uppsatsen avgränsas till kommuner med översiktsplaner antagna mellan 2013-2017, kvarstår 12 kommuner.(Klimatkommunerna a) Av dessa 12 kommer fyra att studeras i denna uppsats. Antalet motiveras med bakgrund till uppsatsens tidsram. Vidare underbyggs antalet för att minimera avvikande fall där resultatet markant sticker ut och riskerar att förvränga slutresultatet. För att stärka uppsatsens validitet har representanter från Sveriges olika landsdelar Norrland, Svealand och Götaland valts ut.

De valda kommunerna är: • Östersund - Norrland • Tyresö - Svealand • Säffle - Svealand • Kristianstad - Götaland

Avgränsning

Östersund Tyresö Säffle Kristianstad Denna uppsats har två författare som i stor ut sträckning jobbat fram

och utformat innehållet tillsammans. Uppsatsens introduktion, teo-ri- och metodkapitel samt kunskaps översikt har gemensamt formu-lerats för att skapa ett tydligt ramverk för de individuella delarna i empirin. De fyra fall som uppsatsen ämnar studera har delats upp om två, där Linnéa Säterberg har stud erat och analyserat Östersunds samt Kristianstads kommun, varpå Erik Holmberg har­ studerat­ och­ analyserat­ Tyresö­ samt­ Säffle­ kommun.­ Upp-satsens diskussionsdel samt slutsatser har utformats tillsammans.

Allmänna intressen: Ett allmänt intresse är ett intresse som berör många. Det kan till exempel

handla om natur- och kulturvärden eller hur bebyggelse utformas. (Boverket 2014)

BMP: BMP är en förkortning av betydande miljöpåverkan. Om en plan eller ett program antas

medföra BMP, ska undersökas av kommuner och myndigheter enligt lag. (SFS 1998:808)

Brundtlandrapporten: Brundtlandrapporten är en rapport framtagen av FN:s

världs-kommission och ska behandla ämnet för hållbar utveckling när det kommer till hur världens resurs- och miljöproblem ska lösas. (United Nations General Assembly 1987)

Dagvatten: Dagvatten är det vatten som rinner av och på hårdgjorda ytor som till exempel

asfalt. Vattnet kan tillkomma i form av regn eller smältvatten. Dagvatten behöver tas omhand för att inte förorena sjöar, hav eller vattendrag. (Naturvårdsverket 2019)

Kommunalt planmonopol: Det kommunala planmonopolet i Sverige innebär att kommunen

enskilt a nsvarar för att planlägga användningen av mark och vatten. (SFS 2010:900 1 kap. 2 §)

Kvartersmark: Kvartersmark avser den mark som inte är allmän plats eller vattenområde.

All kvartersmark inom en detaljplan ska ha en användning, vilket till exempel kan vara bostad eller industri. (Boverket 2019d)

Riksintressen: Riksintressen är områden som är viktiga ur nationell synpunkt. Det kan till

exempel vara ett naturområde. (Boverket 2017)

Undersökning: Undersökning gick tidigare under benämningen “behovsbedömning”. En

under sökning ska enligt 6 kap. 5 § miljöbalken utföras om en myndighet eller kommun upp rättar eller ändrar en plan eller p rogram, för att bedöma om dessa kan medföra någon betydande miljö påverkan. (SFS 1998:808)

2. Teori

Begreppet hållbarhet har under en lång tid formats av olika personer, organisationer och myndig-heter. Dessa har med sin världsbild tolkat begreppet och därmed skapat sin egen upp fattning om innebörden. Tolkningssvårigheter uppstår när problem utifrån hållbarhetsperspektivet ska formuleras, och påföljande åtgärder föreslås. En vedertagen och gemensam uppfattning är att aspekterna ekonomi, ekologi samt den sociala aspekten innefattas av hållbarhetsbegreppet. (Giddings­et­al.­2002:­1-2)­Den­idag­kanske­mest­använda­definitionen­av­hållbarhet­ingår­i­ Brundtlandrapporten. I rapporten står det att hållbar utveckling är en föränderlig process som ska “...ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to

meet their own needs.” (United Nations General Assembly 1987). Oklarhet råder om hur detta ska

illustreras och representeras, samt vilken vikt som ska läggas på respektive aspekt för att mot-svara hållbar utveckling i sin helhet. (Giddings et al. 2002)

Hållbar utveckling

De tre hållbarhetsaspekterna visas ofta som tre jämlika cirklar som delvis tangerar varandra på ett sym metriskt sätt, samtidigt som de ses som tre enskilda enheter. Giddings et al. menar att det finns­en­mängd­olika­­situationer­där­dessa­tre­aspekter­har­olika­påverkan­och­betydelse.­Den­ enligt författarna förenklade modellen, där aspekterna ses som åtskilda, riskerar att ignorera den mängd av mångsidighet och komplexitet som verklig heten består av. (Giddings et al. 2002: 6-7) Likaså­menar­Giddings­et­al.­att­det­finns­risk­att­prioritera­en­av­aspekterna­och­missa­helheten­ i samma modell. (Giddings et al. 2002: 3) Just denna prioritet menar författarna att den eko-nomiska aspekten har fått, då sociala och ekologiska aspekter utnyttjas som resurser till förmån för ekonomin. Detta kan bland annat handla om fattigdom, arbetslöshet och nedskräpning. Giddings et al. menar dock att ekonomin i själva verket är beroende av både miljön och social interaktion. (Giddings et al. 2002: 5)

Människors liv bygger på social interaktion och ekonomin bygger i sin tur på människans existens. Utan social interaktion skulle vi människor inte existera, menar Giddings et al. Vidare hävdar de att dessa mänskliga inter aktioner utspelar sig i naturen, varför den ekologiska aspekten således ringar in hela hållbarhets begreppet. (Giddings et al. 2002: 5) Giddings et al. illustrerar en, enligt dem, mer korrekt bild av hållbar utveckling. Tre ringar symboliserar fortsatt de olika dimensionerna­men­här­ska­den­ekonomiska­ringen­finnas­inom­den­­sociala,­och­den­sociala­ inom den ekologiska, vilken således bildar den yttersta cirkeln. Vidare hävdar Giddings et al. att det mänskliga samhället är beroende av miljön, men att den ekologiska dimensionen fortsatt skulle existera utan de andra två. (Giddings et al. 2002: 5)

Giddings, Hopwoods och O’Briens modell av hållbar utveckling

“Kompakta städer”, “Gröna städer”, “Attraktiva städer”, “Hållbar utveckling”. Dessa är några av de termer som är återkommande inom planering. Vad är det som faktiskt menas? Vad är innebörden? De Roo och Porter (2007) har forskat på detta och vill med forskningen visa på att ingenting är så enkelt som det verkar, inte inom planering och inte heller i livet. Det är detta som­kan­påstås­vara­“fuzzy”­-­när­något­är­komplext­eller­diffust­och­ger­utrymme­för­olika­ tolkningar. (De Roo och Porter 2007: 22) Här är hållbarhetsbegreppet ett vedertaget exempel på ett “fuzzy concept” inom planering.

Fuzzy Planning

För­att­kunna­planera­för­en­bättre­framtid­finns­det­uppsatta­mål,­visioner­och­doktriner­på­så-väl global som kommunal nivå. Problematik uppstår dock när dessa mål tas för givet, inte minst av planerare själva, menar De Roo och Porter. (2007: 14) Ofta formuleras mål med vedertagna begrepp såsom ”hållbarhet” utan att ifråga sättas. Detta eftersom ”hållbarhet” i teorin låter som en­självklar­eftersträvan­för­de­flesta,­även­om­det­visat­sig­att­det­i­praktiken­sällan­får­något­ faktiskt genomslag. (De Roo och Porter 2007: 15) Hur kan det komma sig att något som nästan alla eftersträvar, inte realiseras i det fysiska utfallet? De Roo och Porter menar att hållbarhets-begreppets­praktiska­utfall­länge­har­underskattats,­samt­att­begreppet­har­många­definitioner.­ ­Organisationen­OECD­har­beräknat­att­det­minst­finns­ett­hundratal­varierande­definitioner­ av­”hållbarhet”.­Utan­en­tydlig­och­av­alla­accepterad­definition­av­vad­hållbarhetsbegreppet­ innebär­kommer­det­fortsatt­finnas­mängder­av­tolkningar,­vilket­fortsatt­kommer­att­resultera­i­ förvirring och en ouppnåelig målsättning, menar författarna. (2007: 21-22)

Trots att det är mer än 13 år sedan som De Roos och Porters (2007) forskning på ämnet gjordes är ”hållbarhet” som ett “fuzzy concept” minst lika aktuellt idag. I såväl globala som kommunala mål talas det fortfarande om ”hållbarhet” och dess relevans för en bättre framtid, utan att ­egentligen­vidareutveckla­begreppets­definition.­Persson­(2013)­menar­att­detta­kan­vara­lön-samt i styrdokument och rent av taktiskt från beslutsfattarnas håll. Detta eftersom bredare ­koncept­är­lättare­för­medborgare­att­acceptera­och­ta­till­sig­än­allt­för­specifika­­sådana.­På­så­ vis behöver beslutsfattare inte konkretisera vad eller hur de ska uppfylla ”hållbarhet”, även om det är deras målsättning. (Persson 2013: 302) Om detta är det mest optimala sättet att uppnå ”hållbarhet”, går att diskutera. De Roo och Porter hävdar motsatsen. För att vi ska kunna för-lita­oss­på­doktriner­måste­dessa­ständigt­reflekteras­över­och­ifrågasättas,­annars­riskerar­vi­att­ förlita oss på något som inte längre existerar, menar de. (De Roo och Porter 2007:16) Vem som vågar ifrågasätta något så slagkraftigt och fundamentalt som Brundtlandrapportens uttalande om­miljöskydd,­ekonomisk­tillväxt­och­social­rättvisa,­trots­diffusa­tillvägagångssätt,­frågar­sig­ Persson. (2013: 302)

Teorin Fuzzy Planning kommer att appliceras i uppsatsens empiri för att skapa en större för-ståelse­för­hållbarhets­begreppets­komplexitet­och­“fuzziness”.­Detta­är­relevant­att­reflektera­ över när det senare kommer till att granska de styrdokument som uttalat jobbar för hållbar utveckling. Vidare kommer teorin Hållbar utveckling användas i uppsatsen för att bryta ner och definiera­vad­samma­begrepp­kan­tänkas­innebära.­Denna­teori­illustrerar­ett­alternativt­sätt­ att se på hierarkin och korrelationen hållbarhetsaspekterna emellan, vilket till viss del skiljer sig­från­den­mer­vedertagna­modellen­som­definieras­i­Brundtlandrapporten.­Detta­innebär­ att den ekologiska hållbarhetsaspekten ses som ett fundament för de andra två, till skillnad från­Brundtland­rapportens­definition­där­alla­tre­aspekter­är­av­jämlik­storlek­och­hierarkisk­ ordning. Med hjälp av dessa teorier ämnar uppsatsen studera hur kommuner beskriver arbetet för hållbar utveckling, med fokus på den ekologiska hållbarhets aspekten, från översiktsplan till detaljplan. Detta för att besvara uppsatsens syfte samt forskningsfrågor.

3. Metod

Som namnet antyder handlar fallstudier om att undersöka händelser, förhållanden, erfaren heter eller processer i, för forskningsprojektet, valda fall. Inom metoden ligger fokus på relationer och processer snarare än slut resultat och produkt. Denscombe menar att syftet med fallstudier är

“...att belysa det generella genom att titta på det specifika”. (Denscombe 2017: 85-86) Detta innebär

att­studier­av­ett­eller­flera­fall­ämnar­tillhandahålla­förståelse­för­konsekvenser­ur­ett­bredare­ perspektiv. Samtidigt kan utgångsläget med en fallstudie vara att stärka en generalisering som redan gjorts. (Bjereld et al. 2018: 79) Fallstudien ger, till skillnad från en mer ytlig och över siktlig studie, möjlighet att hitta mer komplexa förhållanden som annars inte skulle framkommit. Fall-studien­ fokuserar­ mer­ på­ “varför”­ än­ “hur”­ något­ inträffar­ och­ förespråkar­ således­ ett­ mer­ holistiskt förhållningssätt istället för att leta efter enstaka händelser. (Denscombe 2017: 87-88) Vidare anser författaren att resultatet(en) i en fallstudie inte går att betrakta som slutligt eller absolut. Utfallet kommer vara dynamiskt och i behov av bekräftelse från annan forskning. Detta behövs för att stärka validiteten av resultatet. (Denscombe 2017: 86, 94)

Fallstudie

Den mest kritiska delen av en fallstudie infaller när resultatet ska tolkas ur ett bredare perspektiv. Tolkningen bör vara noga avvägd och öppet visa i vilken omfattning det valda fallet(en) liknar eller motsätter sig andra liknande fall. (Denscombe 2017: 97) Denscombe lyfter också betydelsen av materialet som ska undersökas utifrån rapportens fall. Här menar författaren att det många gånger kan vara svårt att få tillgång till rätt empiri, då mycket material kan vara känsligt ur etisk synpunkt. Om åtkomst till önskat material inte kan ges blir fall studien problematisk att genom-föra. Samtidigt är avvägningen om vilket material som ska undersökas svår, men av görande för fallstudiens resultat. (Denscombe 2017: 98)

Kritik mot fallstudie

Kvalitativ textanalys ämnar analysera och kartlägga samhälleliga fenomen med hjälp av redan producerade texter, med ursprung i olika medier. (Widén 2015: 176) Som metod lämpar sig således en kvalitativ textanalys bra när skriftliga dokument och texter ska granskas. (Widén 2015: 176) Det kan exempelvis handla om skrifter i anteckningsböcker, journaler, broschyrer eller­ offentliga­ dokument.­ Vilka­ texter­ som­ lämpar­ sig­ att­ ­analysera­ beror­ på­ studiens­ syfte­ och frågeställningar. (Widén 2015: 176-177) Analysen av texterna går vidare att genom föra utifrån tre grundläggande perspektiv. Det första perspektivet syftar till att analysera upphovs-mannen till en text, snarare än texten själv. Detta görs för att undersöka författarens faktiska syfte med texten, menar Widén. (2015: 178) Det andra perspektivet fokuserar på texten snarare än dess upphovsman. Här granskas således textens språkliga och litterära innehåll och form. (Widén 2015: 178) Det tredje perspektivet fokuserar varken på upphovsmannen eller texten i fråga, utan söker se förhållanden mellan text och omgivning. Analysen här går således ut på att tolka textens innebörd i relation till ett annat forum, för att vidare tyda samhälls strukturer och normer, dominerande värderingar och idéer. (Widén 2015: 178-180) För denna uppsats kommer den andra dimensionen att tillämpas vid analysen. Detta då det är texternas innehåll som är av intresse för att besvara uppsatsens forskningsfrågor.

Val av metoder har sitt ursprung i den samhällsvetenskapliga och humanistiska läran, där frågor som “hur” och “varför” kommer att besvaras. (Denscombe 2017: 88; Bjereld et al. 2018: 108) Både fallstudie och kvalitativ textanalys som metod används ofta inom dessa ämnesområden och lämpar sig bra för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. En kvantitativ textanalys skulle teoretiskt sätt kunna appliceras som metod för denna studie, för att exempelvis mäta i vilken utsträckning ord som “hållbarhet” används i respektive dokument. (Bjereld et al. 2018: 107) En sådan metod är dock problematisk för att besvara uppsatsens frågeställningar. Detta eftersom paraplybegrepp såsom “hållbarhet” innefattar många tolkningar vilka lätt försummas, varför en kvantitativ metod riskerar att skapa ett missvisande resultat.

Då­empirin­kommer­att­delas­upp­om­två­per­student,­finns­risk­att­analysen­utförs­på­olika­ sätt. Det är därför av stor vikt att som metod hålla regelbunden kommunikation samt göra gemensamma överväganden under analysens gång. Detta för att skapa ett trovärdigt resultat som bygger­på­likvärdiga­analyser.­Som­två­plan­arkitektstudenter­finns­det­även­risk­att­­sub­jektiva­ och förutfattade meningar kommer påverka analysen av empirin. Med detta i åtanke måste ett objektivt ställningstagande eftersträvas under arbetets gång. Detta är den metodologi som ligger till grund för uppsatsens genomförande. (Bjereld et al. 2018: 98)

Metodologiska överväganden

Uppsatsen ämnar studera fyra kommuners arbete för hållbar utveckling med fokus på den eko-logiska aspekten. Dessa kommuner utgör således de fall som vidare kommer studeras i empirin. Datainsamlingen för respektive fall kommer främst utgöras av skriftliga källor såsom kommunala plan- och policydokument som är relevanta för uppsatsens forskningsfrågor. Vid analys av valda källor kommer en kvalitativ textanalys att tillämpas för att vidare skapa en djupare förståelse för dess faktiska innebörd. De valda källor som vidare kommer att analyseras bedöms vara pålitliga samt­ha­hög­auktoritet.­Detta­eftersom­de­är­offentliga­kommunala­dokument­som­granskats­av­ såväl kommunfullmäktige som länsstyrelse innan de träder i kraft.

Empiriskt material

Kritik som ofta riktas mot kvalitativa metoder är dess tendens att bygga på subjektiva intryck och känslor hos forskaren. (Bjereld et al. 2018: 107) Detta eftersom kvalitativa metoder syftar till att­förstå­företeelser­genom­att­kolla­på­dess­egenskaper­och­kvaliteter,­snarare­än­att­kvantifiera­ materialet i fråga. Här råder det dock tvetydighet eftersom andra kritiker menar att det är lön-löst­att­försöka­kvantifiera­något­som­inte­kan­kvantifieras.­(Bjereld­et­al.­2018:­107)­För­att­rikta­ kritik­mer­specifikt­mot­kvalitativ­textanalys­som­metod,­finns­det­anledning­att­ifrågasätta­och­ grundligt undersöka auktoriteten hos upphovsmannen till forskarens valda textmaterial. Detta för att kunna bedöma källans trovärdighet. (Denscombe 2017: 339) Det är även relevant att lyfta att intentionerna bakom analysmaterialet respektive studiens syfte ofta skiljer sig från varandra och således skapar en mer osäker analys.

4. Kunskapsöversikt

I Sverige utgår planeringssystemet från regionplaner, översiktsplaner, områdesbestämmelser samt detalj planer. Dessa planeringsinstrument regleras i plan- och bygglagen. (SFS 2010:900) ­Vidare­finns­det­havsplaner,­dessa­regleras­i­miljöbalken.­(SFS­1998:808­4­kap.­10­§)­Region­planer­ och översiktsplaner är dokument som syftar till att vägleda den efterkommande planeringen samt ge riktlinjer på lång sikt. Dessa är inte juridiskt bindande. (SFS 2010:900 3 kap. 2 §) De dokument som efter laga kraft blir juridiskt bindande är detaljplaner och områdes bestämmelser. Detta innebär att det som står i en detaljplan eller områdesbestämmelser har stöd i lagen och ej kan förbises. (SFS 2010:900 4 kap. 1 §)

Sveriges planeringssystem

EU har viss påverkan på svensk planering, vilket till stor del sker via olika EU-direktiv och EU-förordningar. (Riksdagen 2019) Det är framförallt inom miljöområdet med svensk planeringslagstiftning och praxis som detta har fått genomslag. EU är exempelvis reglerande när det kommer till miljökvaliteten i luft och vatten, där olika gränsvärden är satta. Detta styrs framförallt genom olika policydokument och uppsatta mål som EU:s medlemsländer upp-muntras implementera i sina nationella mål och styrdokument. (Boverket 2016)

EU-nivå

Statens roll inom svensk planering handlar främst om att formulera nationella mål, lagar samt peka ut riks intressen. Detta för att på så vis påverka regional och kommunal planering i önskad riktning. Områden för riks intressen anges av Riksdagen eller statliga myndigheter enligt 3 samt 4 kap. miljöbalken. (SFS 1998:808) Det är länsstyrelsens roll att bevaka dessa intressen och se till att kommunerna följer de uppsatta målen. (Boverket 2019b) Utöver detta, är det på nationell nivå som lagar och regler formuleras, där plan- och bygglagen är det främsta styrmedlet för den fysiska miljön. (Boverket 2019c)

Nationell nivå

Plan- och bygglagen är den lag som bland annat omfattar och reglerar översiktsplaner och detaljplaner, vilka denna uppsats ämnar att studera. Detaljplaner regleras i 4-6 kap. plan- och bygglagen och översiktsplaner i 3 kap. i samma lag. (SFS 2010:900) I lagens syfte går att utläsa

“I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.” (SFS 2010:900 1 kap. 1 §) Vid planläggning enligt plan- och bygglagen

ska kommunen bland annat från en social synvinkel skapa goda livsmiljöer som tillgängliggörs för­alla.­Vidare­ska­god­ekonomisk­tillväxt­och­en­effektiv­konkurrens­eftersträvas,­samt­under-lätta för en god hushållning med mark, vatten och råvaror. Slutligen ska goda miljöförhållanden prioriteras. (SFS 2010:900 2 kap. 3 §)

Det­finns­globala­mål­för­hållbar­utveckling­som­Sverige­ska­förhålla­sig­till.­De­globala­­målen­ syftar till att uppnå ett hållbart samhälle till år 2030, och går av denna anledning under benämningen Agenda 2030. (Regeringskansliet) Regeringen har utifrån Agendan formulerat en handlingsplan som avser underlätta för alla aktörer i denna successiva omställning för en hållbar utveckling. (Regeringskansliet 2018) När det kommer till den fysiska planeringen i handlings-planen vill regeringen bland annat skapa en bättre helhetssyn och sam ordning för översikts-planer, detaljplaner samt områdesbestämmelser. Detta för att få kvalitet i arbetet med hållbar utveckling. (Regeringskansliet 2018: 46)

Vidare har Sverige 16 nationellt uppsatta miljökvalitetsmål vilka syftar till att ge riktlinjer för ett hållbart miljöarbete, samt belysa vad som är en god miljö i Sverige. Övergripande för dessa miljömål är det så kallade generationsmålet. Detta mål syftar till att lämna över ett samhälle till nästa generation, där de stora miljö problemen är lösta, samtidigt som ingen miljöpåverkan får ske utanför landets gränser. (Sveriges miljömål)

Övergripande miljöarbete

På­regional­nivå­finns­regionplaner­vilka­syftar­till­att­vägleda­beslut­för­översiktsplaner,­detalj-planer samt områdesbestämmelser. Enligt plan- och bygglagen är det enbart Stockholms samt Skåne­län­som­måste­regionplaneras.­(SFS­2010:900­7­kap.­1­§)­Trots­avsaknat­lagkrav­finns­det­ exempel på andra utformade regionplaner kommuner emellan, till exempel Storstadsregion 2030 för Linköpings och Norrköpings kommun. (Linköping & Norrköping kommun 2010) Många delar av Sverige saknar dock en regional planering.

Regional nivå

I Sverige har kommunerna planmonopol, vilket innebär att det är de som har enskilt ansvar för­plan­läggning­av­mark-­och­vattenområden­inom­sina­geografiska­gränser.­Kommunen­är­ enligt plan- och bygglagen skyldig att ha en kommuntäckande översiktsplan, vilken syftar till att ge riktlinjer för kommunens utveckling. (SFS 2010:900 3 kap. 1 §) Kommunen ska i översikts-planen även redovisa hur de nationella och regionala målen samt planer och program tagits i

Kommunal nivå

miljöbalken. (SFS 1998:808 3 och 4 kap. 1-8 §§) Vid planläggning enligt plan- och bygglagen ska även hänsyn ges miljökvalitetsnormer. (SFS 2010:900 2 kap. 10 §) Dessa regleras i miljöbalken och syftar till att skydda människors hälsa samt miljön. Miljökvalitetsnormerna är uppsatta för-orenings- och störningsnivåer som ej får över- eller underskridas. (SFS 1998:808 5 kap. 1-2 §§) Miljöbalkens övergripande syfte är att “...främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och

kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att för valta naturen väl.” (SFS 1998:808 1 kap. 1 §) Miljö balken är således en lag som Sveriges

Alla­svenska­kommuner­ska­ha­en­aktuell­och­geografiskt­heltäckande­översiktsplan­enligt­plan-­ och bygglagen. (SFS 2010:900 3 kap. 1 §) Planen har två tydliga huvudsyften vilka är att väg-leda kommunens utveckling av den fysiska miljön på lång sikt, samt att verka som underlag för senare detaljplaneärenden. Vidare ämnar översiktsplanen vägleda beslut om hur mark- och vatten områden samt den bebyggda miljön ska hanteras. (SFS 2010:900 3 kap. 2 §) I planen ska det även redovisas för hur kommunen tagit hänsyn till allmänna intressen, riksintressen, nationella och regionala mål och program samt miljökvalitetsnormer. (SFS 2010:900 3 kap. 2-5 §§) Översikts planens grunddrag ska framgå i såväl kartor som text. (SFS 2010:900 3 kap. 3 §)

Översiktsplanering

Planprocessen för översiktsplanen är lagreglerad i plan- och bygglagen. Processen ska bland annat möjliggöra för allmänheten att lämna synpunkter och vara delaktig i den fysiska miljöns utveckling i kommunen. (SFS 2010:900 3 kap. 8-11 §) Samråd är ett exempel på medborgardel-tagande som är lagreglerat för denna process. Här ges kommuninvånare, berörda intressenter, fastighetsägare, länsstyrelsen och andra kommuner möjlighet att påverka planen. Detta för att skapa ett demokratiskt och välarbetat beslutsunderlag. (SFS 2010:900 3 kap. 7-8 §§) Efter sam-rådet ska planförslaget granskas under minst två månader. (SFS 2010:900 3 kap. 12 §) Detta ska kungöras innan granskningstidens början för att informera allmänheten om var planförslaget finns­tillgängligt­samt­hur­synpunkter­kan­lämnas­in.­(SFS­2010:900­3­kap.­13­§)

Efter granskningstiden ska kommunen sammanställa de synpunkter som eventuellt inkommit. Vid påtagliga och avsevärda ändringar av planen måste planförslaget åter granskas. Om inga väsentliga ändringar görs kan planen istället antas av kommunfullmäktige. (SFS 2010:900 3 kap. 18-19 §§) Beslutet om antagandet får laga kraft men planen blir inte juridiskt bindande. (SFS 2010:900 3 kap. 2, 21 §§) Detta innebär att planen inte längre kan överklagas men samtidigt inte har någon rättsverkan. Trots att översiktsplanen inte är juridiskt bindande är det ändock ett avgörande styrdokument för kommunerna och ett för domstolarna viktigt underlag vid prövning av bygglov och detaljplaner. (Boverket 2020b) För att säkerställa att en antagen över-siktsplan hålls uppdaterad ska den aktualiseras (minst) en gång varje mandatperiod. Politiken styr således de planerings strategier som råder i kommunen i en kontinuerlig process. (Boverket 2020d) Även om en aktualisering av planen ska ske kontinuerligt och dess innehåll till viss del styrs i lagen, är kvaliteten och utformningen av översikts planerna fortsatt varierande. Den nu äldst antagna översiktsplanen i Sverige är från 1990, enligt Boverkets data. (Boverket 2018)

Översiktsplaneprocessen

ett­geografiskt­område­inom­kommunen­och­dessa­syftar­till­att­reglera­grunddragen­i­mark-­ och vattenanvändningen. Detaljplaner reglerar även detta, men här framförs även rättigheter och skyldigheter inom det detaljplanerade området. (SFS 2010:900 4 kap.) Detaljplaner och områdesbestämmelser ligger till grund för kommande bygglovsärenden. (Boverket 2019a) En fördjupad redogörelse för översikts- och detaljplanering kommer senare i detta kapitel.

Enligt plan- och bygglagen är det “En kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och

vatten enligt denna lag”. (SFS 2010:900 1 kap. 2 §) Detta innebär att det är kommunen som är

Detaljplaneprocessen

samma lag. (SFS 2010:900) Adolfsson och Boberg menar att en detaljplan har två överg ripande syften, vilka är att “...reglera förändringar av markanvändning och bebyggelse och att reglera bevarande eller

förnyelse av befintliga bebyggelseområden”. (2015: 27) I plan- och bygglagen framgår även att en

detalj-plan inte får omfatta ett större område eller vara mer detaljerad, än vad som behövs med hän-syn till planens syfte. (SFS 2010:900 4 kap. 36 §)

Vidare­finns­det­krav­på­vad­kommunen­ska­reglera­i­en­detaljplan.­Dessa­är­att­bestämma­och­ ange gränserna och användningen för allmänna platser, kvartersmark och vatten områden. Om kommunen är huvudman på allmän platsmark ska användningen och utformningen bestämmas. (SFS 2010:900 4 kap. 5, 21 §)

Utöver­ dessa­ obligatoriska­ bestämmelser­ finns­ en­ mängd­ andra­ regleringsmöjligheter­ som­ kommunen kan använda sig av för att uppnå syftet med detaljplanen. Exempelvis kan reglering göras för markens utformning och vegetation. (SFS 2010:900 4 kap. 6-18, 26-29 §) Den reglerade mark- och vattenanvändningen gäller på, över och under mark- och vattenytan i en detaljplan. (Adolfsson och Boberg 2015: 27) I plan- och bygglagen framgår också vad en detalj plan ska bestå av. Detta är dels en plankarta med bestämmelser, vilken ska visa hur området är upp-delat­och­vilka­­bestämmelser­som­tillhör­vilket­område.­Det­ska­även­finnas­en­planbeskrivning,­ med syfte att ge förståelse till plankartan samt beskriva hur detaljplanen ska genomföras. (SFS 2010:900 4 kap. 30-31 §)

När­ detaljplaner­ tas­ fram­ finns­ det­ fyra­ standardiserade­ förfaranden­ att­ följa,­ beroende­ av­ situation. Dessa är standard-, utökat-, samordnat- samt begränsat förfarande. (Boverket 2020a) Det vanligaste och det som kommer redogöras för vidare i texten är standardförfarandet. Standard förfarande kan användas om detalj planen är förenlig med kommunens översiktsplan, länsstyrelsens granskningsyttrande samt om den inte är av stort allmänt intresse eller i övrigt av stor betydelse. Vidare får planen inte antas medföra betydande miljö påverkan. (SFS 2010:900 5 kap. 7 §) Standardförfarandets delar innefattar samråd, underrättelse, granskning, gransknings-utlåtande, antagande samt laga kraft. (Boverket 2020c) Hela denna process är lagreglerad i 5 kap. plan- och bygglagen. (SFS 2010:900)

För att få in synpunkter och ideér till planförslaget håller kommunen samråd. Under samrådet presenterar kommunen detaljplanen för allmänheten men framförallt för berörda sakägare. Samråd måste även ske med lantmäterimyndigheten och länsstyrelsen. (Boverket 2020c) Efter samrådet justerar kommunen detaljplanen utifrån inkomna synpunkter, om detta anses nöd-vändigt. Därefter ska detaljplanen granskas men först måste kommunen underrätta de som berörs av planen. Granskningen ska sedan pågå under minst två veckor där olika myndigheter, sakägare­med­flera­har­rätt­att­komma­med­synpunkter.­Efter­granskningstiden­kan­­kommunen­ enbart göra små justeringar av planen, vid större ändringar måste planen granskas på nytt. (Boverket 2020c)

Kristina Nilsson (2001) har författat en forskningsrapport som delvis tangerar ämnet för denna uppsats. Vidare kommer de resultat och delar som är relevanta för detta arbete att lyftas. Syftet med Nilssons forsknings rapport är att “...med stöd av aktuell planeringsteori uttyda,

kategorisera, analysera och tolka de svårigheter och problem som de under sökta översiktsplanerarna beskriver från sitt arbete med hållbar utveckling.” (Nilsson 2001: 5) 15 översiktsplanerare valdes ut utifrån deras

innovativa och progressiva arbete med hållbar ut veckling. Därmed blir det naturligt att dessa översiktsplanerare lägger stor vikt vid miljöfrågorna i arbetet på den strategiska nivån, menar Nilsson (2001: 5, 102) Kommunerna som de intervjuade planerarna jobbar i, har antagit den ­definition­av­hållbarhets­begreppet­som­beskrivs­i­Brundtlandsrapporten.­Planerarna­lyfter­de­ tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De menar att dessa hänger ihop och är beroende av varandra för att uppnå ett hållbart samhälle. Samtidigt ser planerarna mot-sättningar och dilemman mellan dimensionerna i deras arbete. (Nilsson 2001: 103, 145)

Enligt författaren tenderar planerarna ha en närmare relation till den ekologiska aspekten. Vid svårigheter att tolka de ekonomiska och sociala dimensionerna hamnar fokus naturligt på den ekologiska. Anledningen skulle enligt Nilsson kunna grunda sig i att de ekologiska värdena är enklare­att­fysiskt­mäta­utifrån­de­­kriterier­som­finns­inom­ramen­för­naturvetenskapen.­Det­blir­ således enklare att motivera de ekologiska värdena i planerings processen. (Nilsson 2001: 103, 146) Planerarna understryker den ekologiska dimensionens nära koppling till den fysiska miljön. Dels på grund av att de ekologiska systemen påverkas i hög grad av den fysiska strukturen. Dels för att den fysiska strukturen möjliggör, alternativt förhindrar människor att leva ett hållbart liv. Slutligen på grund av att den fysiska strukturen är långlivad, vilket innebär att den påverkar de två f öregående punkterna under väldigt lång tid. (Nilsson 2001: 145) I frågor om arbete för ekonomisk och social hållbarhet har planerarna svårare att motivera relevansen till fysisk planering. Gällande den ekonomiska dimensionen lyfts vikten av att bevara kommunens närings-liv, annars är osäkerheten stor. Angående den sociala dimensionen ser planerarna medborgar-deltagande som det viktigaste redskapet att bidra med. (Nilsson 2001: 145) När det kommer till relationen, hållbarhetsdimensionerna emellan, menar Nilsson att den ekonomiska dimensionen till synes oftast ställs som motpart till de sociala och ekologiska aspekterna i planerarnas arbete. Planerarna anser att de hamnar i dilemman där de måste välja vilken aspekt som ska främjas. Generellt tycks den ekologiska dimensionen få prioritet av översiktsplanerarna, menar Nilsson. (Nilsson 2001: 146)

Nilsson problematiserar också hållbarhetsbegreppet på översiktsplane- och visionsnivå, då det som norm inte behöver konkretiseras här. Svårigheter uppstår i framtiden när hållbarhets-visionerna ska översättas till fysiska bestämmelser i till exempel en detaljplan. Frågor väcks om

Planering för hållbar utveckling: Dilemman

för kommunala översiktsplanerare

vad­ som­ egentligen­ är­ ekologiskt­ hållbart­ eller­ hur­ hållbarhetsmål­ ska­ uppnås­ i­ ett­ ­specifikt­ ­geografisk­område.­(Nilsson­2001:­109)­Nilsson­menar­även­att­det­finns­en­problematik­­gällande­ tidsperspektiven på de olika nivåerna. Långsiktigt framtidsperspektiv är naturligt i arbetet med kommunala visioner och översiktsplaner. Detalj- och projektplanering förhåller sig å andra sidan mot ett mer kortsiktigt och genomförandeinriktat tidsperspektiv. Förhållandet mellan översikts-plan och detaljöversikts-plan kan på grund av de olika tidsperspektiven bli motsägelsefullt. (Nilsson 2001: 110-111) Nilsson poängterar vidare att det sällan är samma planerare som tar fram visioner och översiktsplaner som detalj planerar. Detta bidrar till problematik i hållbarhets arbetet, dokumenten emellan. (Nilsson 2001: 150)

Nilsson­ avrundar­ rapporten­ med­ att­ reflektera­ över­ kommunernas­ självstyre­ och­ belyser­ att­ omställningen för hållbarhet och arbetet som ska läggas på det, till stor del ligger på deras eget bord. Viktiga beslut gällande bland annat den fysiska planeringen ska tas på en kommunal nivå. Kan kommunens mål om hållbar utveckling mer vara en symbolisk handling än strävan mot konkreta resultat? (Nilsson 2001: 150)

På uppdrag av Naturvårdsverket gjorde WSP Samhällsbyggnad en rapport 2015, för att be-lysa hur det rättsliga styrmedlet miljöbedömning används i svensk förvaltning. Författarna till denna rapport är konsulterna Elina Baheram, Charlotta Faith-Ell samt Jon Halling. (2015) För att Naturvårdsverket ska kunna bedöma huruvida de 16 miljökvalitetsmålen samt generations-målet kan uppnås görs regelbundet fördjupade ut värderingar likt denna rapport. Naturvårds-verkets bedömning är att samhälls planering och fysisk planering är ett viktigt styrmedel för samtliga­miljömål.­Det­har­påvisats­i­tidigare­studier­att­det­finns­brister­i­hur­bestämmelser­om­ planering tillämpas. (Baheram et al. 2015: 11) I detta fall har författarna valt att studera detalj-planer i svenska kommuner för att se hur dessa tillämpar bedömningen av betydande miljö-påverkan (en så kallad under sökning). Detta eftersom behovsbedömningar verkar vara en av de mest komplexa stegen i processen för miljö bedömningar, samtidigt som det är en viktig del för att främja hållbar utveckling. (Baheram et al. 2015: 11-12)

För att ta reda på hur behovsbedömningar tillämpas i kommunerna granskades i studien totalt 191 detalj planer. Av dessa hade 185 gjort en bedömning av betydande miljöpåverkan (BMP), men endast i 18 av fallen bedömdes planen medföra BMP. Detta innebär att 10 procent av de studerade planerna ansågs medföra BMP. (Baheram et al. 2015: 23) Denna statistik är högre än den av Boverket uträknade, där statistiken indikerar att endast fem procent av alla detalj-planer i Sverige medför BMP. Varför statistiken skiftar är svårt att säga, menar Baheram et al. En anledning kan vara detaljplanernas (o)tillgänglighet på internet, eftersom studien enbart är ­baserad­på­detaljplaner­som­finns­åtkomlig­på­kommunernas­webbplatser.­(Baheram­et­al.­2015:­ 49) Denna statistik bekräftar även behovet att kartlägga hur och när aktörer jobbar med behovs-bedömning. I drygt hälften av fallen har kommunerna utgått från checklistor för att bedöma om planen kommer medföra BMP. Till dessa checklistor har motiven ofta kommenterats skriftligen, men i varierad ambitionsnivån, menar Baheram et al. (2015: 27)

Ofta beror behovsbedömningens kvalitet på den enskilde planhandläggarens kompetens och

vissa aspekter av planen anses medföra BMP, men att den slutliga bedömningen ändock hävdar motsatsen. (Baheram et al. 2015: 28)

Rapporten formulerar avslutningsvis rekommendationer för hur högre kvalitet och bättre behovs bedömningar kan möjliggöras för. Detta med utgångspunkt i studiens resultat och slut-satser, vilka kan summeras med att verkningsgraden för behovsbedömningar är lägre än önskat. Några exempel på rekommendationer är:

• en standardiserad checklista,

• en utbildning för konsulter och planhandläggare vad gäller bedömning av BMP för detalj-planer,

• ökad samverkan mellan Boverket, Sveriges kommuner och regioner samt länsstyrelserna vad gäller arbetet för miljöbedömningar. (Baheram et al. 2015: 51)

Thomas Kalbro, Eidar Lindgren och Jenny Paulsson (2012) har tillsammans med avdelningen för fastighets vetenskap vid Kungliga tekniska högskolan, undersökt huruvida plan- och bygg-lagen är i takt med tiden. Vidare har de studerat detaljplaner i praktiken och gjort 10 fallstudier för att undersöka hur detaljplane processen ser ut. Detta med syfte att få en tydligare bild över den rådande processens genomförande samt vilken tidsåtgång som krävs för den. (Kalbro et al. 2012: 2)

Innan fallstudierna för valda detaljplaner analyseras, redogör Kalbro et al. för plan- och bygg-lagens historia. (2012: 5) Det noteras att grundstommen nästintill är oförändrad sedan 1931 års stadsplanelag, bortsett från en del nya benämningar. Däremot framgår det att detaljplanens funktion har förändrats med tiden. Författarna menar att funktionen har skiftat från att vara en­plan­för­framtida­bebyggelse­till­en­första­tillståndsprövning­i­ett­specifikt­projekt.­(Kalbro­ et al. 2012: 51) Att beslut om byggande ska ske i två steg står i 2011 års plan- och bygglag, där detaljplanen utgör det första steget och ska belysa mer övergripande frågor, varpå bygglovs-prövningen utgör det andra steget och ska behandla mer detaljerade frågor. (Kalbro et al. 2012: 54) Trots detta tenderar detaljplaneringen att bli allt mer detaljerad vilket vidare skapar problematik i bygglovsskedet, menar Kalbro et al. (2012: 54, 65) Problematiken uppkommer när detaljplanen får laga kraft innan tekniska och f ysiska förutsättningar hinner klargöras. Detta riskerar att skapa komplikationer i nästkommande bygglovs skede. Både rättsliga och praktiska komplikationer kan uppstå exempelvis om det uppdagas att markens bärighet inte håller för planens fastställda syfte. (Kalbro et al. 2012: 53, 65)

Kalbro et al. menar att 2011 års plan- och bygglag inte överensstämmer med planprocessens faktiska verklighet och redovisar således förslag till förbättring. Ett förslag som initieras är att använda sig av ett enda byggbeslut, som innefattas av både detaljplan och bygglov. Detta för att undvika situationer där detaljplanen fastställer beslut som i nästa skede inte kan realiseras. (Kalbro et al. 2012: 65) Vidare föreslår författarna att detalj planen bör upphöra efter planens genomförandetid, då den annars skapar låsningar i planen som inte längre är relevanta. (Kalbro et al. 2012: 65)

5. Fallstudier

Klimatkommunerna är en förening för kommuner och regioner som aktivt jobbar med klimat-arbete. Sedan starten 2003 har föreningen vuxit till 38 medlemmar som idag jobbar med erfarenhets utbyte, påverkans arbete samt spridning av goda exempel. Totalt omfattar föreningen fyra miljoner invånare i Sverige. Genom att belysa möjligheter, hinder och drivkrafter är målet att­driva­det­nationella­klimatarbetet­framåt.­För­att­bli­medlem­i­Klimatkommunerna­finns­ det ett antal kriterier som kommunerna måste uppfylla gällande miljö arbete och engagemang. (Klimatkommunerna a) Som medlemmar får kommunerna sedan utmärkelser utifrån det miljö-arbete­som­de­bedriver.­Totalt­finns­det­12­utmärkelser.­(Klimatkommunerna­b)­

Klimatkommunerna

• Skarpare klimatmål • Utsläppsminskning • Bilfria resor • Fossilfria placeringar • Gröna obligationer • Klimatväxling • Fossilbränslefri fordonsflotta • Producerar förnybar el • Klimatsmart mat • Engagerade skolor • Engagerat näringsliv

Östersunds kommuns utmärkelser

• Utsläppsminskning • Klimatsmart mat • Engagerade skolor • Byggmaterial • Producerar förnybar el • Engagerat näringsliv • Bilfria resor

Tyresö kommuns utmärkelser

• Utsläppsminskning • Fossilbränslefri fordonsflotta • Producerar förnybar el

Säffle kommuns

utmärkelser

• Fossilfria placeringar • Gröna obligationer • Klimatväxling • Fossilbränslefri fordonsflotta • Bilfria resor • Producerar förnybar el • Klimatsmart mat • Engagerade skolor • Engagerat näringsliv

Kristianstads kommuns utmärkelser

Östersund

Tyresö Säffle

Utifrån den kunskapsöversikt som ligger till grund för denna uppsats har ett antal fråge-ställningar formulerats. Detta för att underlätta för en jämlik analys av fallstudierna samt be-svara uppsatsens forskningsfrågor.

Frågeställningar inför analysen

Finns det ett eget kapitel för hållbar utveckling?

• Om ja: Hur är detta formulerat? • Om nej: Var står det om hållbar

utveckling?

Har kommunen definierat/

problematiserat hållbar utveckling?

• Om ja: Hur då?

• Om nej: Går detta att utläsa ändå?

Har hållbar utveckling

kontextualiserats till kommunen?

• Om ja: Hur har detta formulerats? • Om nej: Hur lyfter kommunen detta

istället?

Finns det konkreta förslag på hur hållbar utveckling kan appliceras i den fysiska planeringen?

• Om ja: Vilka förslag har formulerats? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Granskning av översiktsplan

Finns det formulerade strategier för hållbar utveckling i detaljplanen?

• Om ja 1: Hur är detta formulerat? • Om ja 2: Går strategierna i linje med

översiktsplanen?

• Om ja 3: Var framgår detta i planen? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Är strategierna för hållbar

utveckling kopplade till de juridiska bestämmelserna i plankartan?

• Om ja: Hur har det formulerats? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Östersunds kommun ligger i Jämtlands län i Norrland och har en areal om 2517 kvadrat-kilometer. (Östersunds kommun 2020a) Järnvägens intåg 1879 blev startskottet för Östersunds utveckling och invånarantalet fördubblades omgående. Detta bidrog till en hållfast handel och tillbyggnader, varpå stadskaraktären förstärktes. (Östersunds kommun 2020b)

Idag är Östersund Jämtlands residensstad och har ett invånarantal på 63 779 personer, vilket gör kommunen till Sveriges 37:e största och Norrlands sjätte största kommun. (Östersunds kommun 2020a;­SCB­2019)­I­­kommunen­finns­sex­tätorter­utöver­Östersund,­dessa­är­Brunflo,­Fåker,­ Häggenås, Lit, Orrviken och Tandsbyn. (Östersunds kommun 2019) Närheten till fjällandskap, Storsjön och landsbygden är något som kännetecknar kommunen och skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Östersunds kommun är även känd för sina event inom sport, musik och kultur. (Östersunds kommun 2020a)

Östersunds kommun

Östersunds kommuns gällande översiktsplan antogs i mars 2014. Översiktsplanen omfattar 80 sidor vilka är indelade i kapitel om olika fokusområden, kartor och bilagor. Det är främst kapitlen om Övergripande planerings förutsättningar, Strategier och Ställningstaganden Allmänna intressen som fokus har legat på vid granskning och analys av materialet.

Kommunens vision om ett “demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund” presenteras i översiktsplanens introduktion. (Östersunds kommun 2014: 2) Innebörden av dessa begrepp­framgår­inte­lika­tidigt.­Det­går­inte­att­finna­en­tydlig­definition­av­vad­hållbar­ut-veckling innebär eller hur en sådan målsättning uppnås i översiktsplanen. I kapitlet Övergripande

planerings strategier illustreras hållbarhetsdimensionerna likt den i Brundtlandrapporten, dock utan

vidare förklaring. Ekologisk hållbarhet har även omnämnts som Miljömässig hållbarhet i samma ­illustration.­(Östersunds­kommun­2014:­7)­Även­om­kommunen­inte­har­definierat­hållbar­ut-veckling i sin helhet har de kontextualiserat de tre dimensionerna och vidare rubricerat såväl utmaningar som strategier för ett hållbart Östersund.

Vad gäller de ekologiska frågorna i översiktsplanen belyser kommunen vikten av att arbete för ett kretslopps tänk, att värna om naturen och den biologiska mångfalden, att minimera växthus-gasutsläpp­och­att­effektivt­hushålla­med­energi­och­materialval.­(Östersunds­kommun­2014:­ 7, 14, 17) Vidare diskuteras infrastrukturens påverkan på omgivningen och de rådande klimat-förändringarna i världen till följd av mänsklig aktivitet. I Östersunds kommun visar statistik att resor och transport står för 50% av kommunens totala växthusgas utsläpp. För att minska utsläppen och bli en fossilbränslefri kommun, krävs en stadsstruktur som gynnar gång-, cykel- och­kollektivtrafik,­menar­Östersunds­kommun.­(2014:­7,­11)­Detta­konkretiseras­ytterligare,­ exempelvis­genom­att­öka­turtätheten­och­tillgängligheten­för­kollektivtrafiken,­samt­planera­för­ en blandstad och en förtätning av staden. Syftet med det sistnämnda är att skapa en levande stad under­dygnets­alla­timmar,­där­service­och­arbetstillfällen­finns­nära­till­hands­och­således­upp-muntrar befolkningen till att gå eller cykla till sina destinationer. (Östersunds kommun 2014: 15) Även jordbrukets betydelse diskuteras i översiktsplanen. Kommunen vill bli mer själv försörjande än­de­är­idag­och­med­några­av­landets­mest­bördiga­jordar­finns­det­goda­förutsättningar­för­ detta. (Östersund 2014: 9, 20) Kommunen skriver vidare att “Odlingsmarken inte ska minska” och om

vikten att hushålla med odlingsmarken, i och med ett ökat tryck på världens resurser. Samtidigt skriver kommunen att bebyggelsen ska prioriteras framför jordbruksmark vid förtätning av ­staden,­i­de­fall­ingen­annan­mark­finns­tillgänglig­att­bebygga.­­(Östersunds­kommun­2014:­18,­ 20)

Under strategin och rubriken En attraktivare och hållbarare stad belyser Östersunds kommun vikten av att bygga energisnåla hus, att bebyggelsen ska vara av god kvalitet samt arkitektoniskt till- talande.­Att­reflektera­över­rätt­husstorlek,­byggmaterial­och­byggnadsteknik­för­att­spara­resur-ser och energiåtgång, menar kommunen är en god idé för en hållbar stad. Då trä är en råvara som­finns­i­länet­och­ett­material­som­inte­påverkar­koldioxidutsläppen­i­samma­utsträckning­ som exempelvis betong, anser kommunen att trä är ett fördelaktigt materialval vid planläggning. Andra åtgärder som kommunen belyser som energisnåla och hållbara är passivhus och plushus, fjärrvärme och solteknik, skuggande vegetation och frikyla. (Östersunds kommun 2014: 17) I översiktsplanens övergripande planeringsstrategier kontextualiserar kommunen även sociala och kulturella perspektiv, kopplade till kommunen. Här skriver de om vikten av tillgänglighet för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Tillgänglighet både vid utformning av bostäder men även i den fysiska miljön, till fritids aktiviteter och natur- och rekreationsområden. Detta för att skapa förutsättningar för en mer aktiv befolkning och sociala möten. (Östersunds kommun 2014: 8, 9) Kommunen belyser även vikten av mångfald, jämställdhet och utbildning i arbetet för ett socialt hållbart Östersund. Olika värden i staden attraherar olika människor, och det är något som kommunen eftersträvar. (Östersunds kommun 2014: 8, 9) Mer konkreta förslag på hur social hållbarhet ska uppnås i kommunen anges inte i detta kapitel. En ambition som eftersträvas och omnämns längre fram i översiktsplanen är Design för alla. Detta är ett synsätt som syftar till att kommunen ska planeras och ut formas för alla, även funktionsnedsatta. Kommunen menar dess-utom­att­det­är­mer­kostnadseffektivt­att­­planera­utifrån­detta­synsätt­i­ett­tidigt­skede,­istället­för­ att anpassa planeringen i efterhand. Här vill kommunen utnyttja sin roll som markägare för att uppnå ett hållbart byggande. (Östersunds kommun 2014: 17)

Den ekonomiska utvecklingen i regionen är också något som omnämns i kapitlet om de Övergripande

planerings strategierna.­Kommunen­har­en­tillväxtplan­vars­främsta­mål­är­fler­människor,­fler­jobb­

och­fler­­bostäder.­För­att­möjliggöra­för­detta­vill­Östersunds­kommun­integrera­regionen­mer,­ bland annat genom att skapa bättre förutsättningar för kommunikationer. (Östersunds kommun 2014: 9) Ett förslag som omnämns är projektet Green Highway. Det är ett regionsbrett arbete för en fossilbränslefri transportkorridor från Sundsvall till Trondheim, via Östersund. (Östersunds kommun 2014: 13) Andra fokusområden för tillväxt är jord bruket, mat produktionen och Mitt-universitetet. Dessa områden vill kommunen fortsatt utveckla för att skapa ekonomisk utveck-ling i regionen. Några konkreta förslag ges inte i detta kapitel.

Översiktsplanen­omfattar­ett­kapitel­som­tar­ställning­till­de­allmänna­intressen­som­finns­inom­ kommunens gränser. Här ges bland annat förslag på hur vissa av kommunens strategier kan åtgärdas i den fysiska planeringen. Ett exempel på detta är “Alla nya eller reviderade detaljplaner

ska säkerställa att det finns tillräckligt med grönytor (naturliga eller skapade) för ett lokalt omhändertagande av dagvattenhantering”. (Östersunds kommun 2014: 47) Vidare skriver kommunen att de ska planera

Kommunen har i sin översiktsplan lyckats rama in arbetet för hållbar utveckling väl. Detta då de­genomgående­i­dokumentet­beskriver­de­utmaningar­och­strategier­som­finns­i­­kommunen,­ kopplade­till­dessa­frågor.­Där­emot­har­de­inte­definierat­hållbarhetsbegreppet­i­stort­eller­för-klarat syftet med att jobba för såväl ekonomisk, miljömässig eller social hållbarhet. Det går dock­ att­antyda­att­kommunen­utgår­ifrån­Brundtlandrapportens­definition­om­ vad­hållbar­ utveckling innebär, eftersom detta illustreras på ett liknande sätt i översiktsplanen. (Östersunds kommun 2014: 7) Att låta läsaren själv tolka en illustration utan en mer ingående förklaring under­stryker­problematiken­kring­diffusa­begrepp­likt­”hållbarhet”,­vilket­också­är­uppsatsens­ teoretiska ramverk. Hur ska politiken och invånare förstå varandra och vidare veta att de vill uppnå­samma­mål,­om­det­inte­finns­tydliga­tolkningar­och­definitioner­av­dessa?­Översikts-planen ska enligt lag vara vägledande för en långsiktig planering och eftersom ingen vet hur framtiden­kommer­se­ut­finns­det­goda­skäl­att­hålla­planen­generell.­(SFS­2010:900­3­kap.­2­§)­ Det­kan­även­finnas­taktiska­skäl­bakom­generella­planer­och­tolkningar,­då­dessa­är­lättare­att­ acceptera för den stora massan. (Persson 2013: 302) Huruvida Östersunds kommun är taktisk eller­inte­är­svårt­att­säga.­Trots­avsaknad­definition­av­hållbarhetsbegreppet­ger­kommunen­ flera­konkreta­förslag­på­hur­”hållbarhet”­kan­appliceras­i­planeringen.­

I översiktsplanen är de tre hållbarhetsdimensionerna omnämnda i ett gemensamt kapitel, där dess utrymme är relativt jämlik. (Östersunds kommun 2014: 7-9) Det går dock att antyda att den ekologiska dimensionen genom syrar såväl kommunens sociala som ekonomiska strategier längre fram i översiktsplanen. Kommunen vill exempel vis tillgängliggöra grönområden för att skapa en mer aktiv befolkning och möjliggöra för inter aktion och ett rikt kulturliv. (Östersunds kommun 2014: 8) Detta skapar förutsättningar för en social hållbarhet men även en miljömässig sådan, eftersom grönstrukturen utvecklas i samma åtgärd. En annan satsning kommunen vill göra är

Green Highway, vilket ska främja tillväxten och näringslivet i kommunen. Grund dragen i arbetet

bygger på att skapa en fossilbränslefri transportkorridor mellan Sundsvall och Trondheim, via Östersund, vilket i sin tur är fördelaktigt för miljön. (Östersunds kommun 2014: 13) Det går såklart att vända på ekvationen och istället säga att kommunen utnyttjar sina naturresurser för att främja den ekonomiska och sociala hållbarheten. Östersund vill satsa på jordbruket för att skapa­fler­arbetstillfällen­och­högre­mat­produktion­till­­kommunen.­En­sådan­satsning­utnyttjar­ således ekologiska värden till förmån för ekonomin, vilket ofta är fallet, menar Giddings et al. (Giddings et al. 2002: 5) Samtidigt kan en satsning på jordbruket likväl gynna odlingsmarken, vilket­är­kommunens­uttalade­ambition.­Det­finns­dock­en­motsättning­här­eftersom­­kommunen­ vill värna om odlingsmarken men samtidigt vill prioritera bebyggelse framför jordbruksmark i framtida förtätnings projekt. (Östersunds kommun 2014: 18, 20)

Analys av översiktsplanen

dämpande åtgärder vid byggnation samt mindre boyta per person för minskad energiåtgång. Utöver­detta­har­kommunen­som­prioriterat­att­främja­gång-­och­cykeltrafiken­och­menar­att­ bilen­som­norm­borde­reflekteras­över.­(Östersunds­kommun­2014:­32,­39,­42,­47,­51,­55)

I­ oktober­ 2019­ fick­ detaljplanen­ för­ Törnrosen­ 12­ mfl.­ i­ Östersunds­ kommun­ laga­ kraft.­ (Dp­2017-2)­Plan­området­återfinns­i­Blomängens­bostadsområde,­vilket­ligger­i­kommunens­ centralare delar. Detaljplane området omfattar totalt 3,7 hektar och består av fem olika fastig-heter, varav fyra ägs privat och en ägs av ett företag. Syftet med planen är att möjliggöra för

bostäder­i­gårdshusmiljö.­(Dp­2017-2:­4)­Idag­finns­fem­­befintliga­flerbostadshus­inom­plan-området, vilka har två våningar med tillhörande källare, samt vind i två fall. Intill bostadshusen finns­tillhörande­gårdar­med­en­del­uppvuxna­träd,­buskage­och­häckar.­Kommunen­vill­med­ planen höja kvaliteten och trivseln på dessa gårdar samt skapa tydligare privata/halvprivata ytor, för att öka användningen av dessa. Av denna anledning ska gårdshusen placeras bakom befintliga­byggnader­för­att­förhöja­karaktären­av­platsen.­(Dp­2017-2:­8)­Kommunen­förklarar­ i dokumentet att detaljplanen är för enlig med gällande översiktsplan och att den går i linje med strategierna för “...en mer attraktiv och hållbar stad”. (Dp 2017-2: 4-5)

I detaljplanens planbeskrivning framgår det bland annat vilka motiv och riktlinjer som ligger till grund för planförslaget. Den juridiskt bindande plankartan med bestämmelser preciseras även här i viss mån. Kommunen motiverar dels bestämmelser om bebyggandets omfattning, utformning och utförande i planbeskrivningen. Detta med bakgrunden att de vill bevara en balans­mellan­stadsbebyggelse­och­grönstruktur.­(Dp­2017-2:­5)­­De­redan­befintliga­flerbostads-husen är idag av kulturellt värde och ska därför bevaras och hanteras varsamt. De tillkommande gårdshusen­anpassas­således­i­omfattning­för­att­vara­underordnad­och­i­symbios­med­­befintliga­ huvudbyggnader. Detta säkerställs bland annat genom att anpassa gårdshusens höjd, vilket även minskar skugg risken för omkringliggande gårdar. (Dp 2017-2: 8) Planens utformning fastställer också att gårdshusen ska ha en träpanel av enkel karaktär, likt huvudbyggnadens. Dessutom säkerställs här att gårdshusens tak ska vara av solceller, växtbeklädda eller orange plåt. Detta motiveras­inte­mer­ingående.­Fastställd­prickmark­ska­främja­befintlig­grönstruktur­men­även­ uppmuntra till en ökad grönska inom området, skriver kommunen. (Dp 2017-2: 7) På samma vis ska begränsningen av hårdgjorda ytor optimera dagvatten hanteringen och risk för över-svämning. (Dp 2017-2: 14)

Andra bestämmelser som motiveras i planbeskrivningen är skydd mot störningar. Kommunen har­bestämt­att­det­ska­finnas­ett­bullerskydd­med­en­höjd­om­två­meter,­detta­då­några­av­fastig-heterna beräknas få förhöjda bullervärden. Eftersom planen bland annat syftar till att skapa användbara gårdsmiljöer, anser kommunen att detta behöver säkerställas. Detta i enlighet med plan-­och­bygglagen­samt­riksdagens­förordning­om­trafik­buller­vid­bostäder.­Vidare­föreslås­ komplettering av bullerplank med exempelvis vegetation eller in tilliggande cykelställ med väder-skydd. Detta är dock inte fastställt i planbestämmelserna utan endast riktlinjer från kommunens sida. En annan planbestämmelse fastställer även att samma bullerskydd ska “... utformas som del av

miljö och be byggelse” men detta förtydligas inte i planbeskrivningen utan refereras vidare till plan-

I­detaljplanearbetet­för­Törnrosen­12­mfl.­har­Östersunds­kommun­aktivt­jobbat­med­håll-bar utveckling. Detta framgår i detaljplanens planbeskrivning och planbestämmelser. I plan-beskrivningen nämner kommunen att detaljplanen är förenlig med översiktsplanens strategier för en “...attraktiv och hållbar stad”. (Dp 2017-2: 5) Vidare beskrivs vilka aspekter som är kopplade till såväl ekologiska, sociala och ekonomiskt hållbara perspektiv. I planbeskrivningen, till skillnad från översiktsplanen, skrivs dimensionerna inte ut på samma sätt. Hur och på vilket sätt något är ”hållbart” får mottagaren själv tolka i detaljplanedokumentet. Exempelvis skriver kommunen att planen främjar jämställdhet och ett aktivt liv, detta går således att tolka som en social hållbarhets-aspekt eftersom det är människors hälsa och värde det talas om. (Dp 2017-2: 5) Även införandet av bullerskydd i planen kan anses vara sprunget från ett socialt hållbart perspektiv, då det är på grund av människors hälsa som bullerskyddet tillkommer. På samma vis går det att tolka att den­befintliga­samhällsstrukturen­som­finns­inom­planområdet­är­ekonomiskt­hållbart.­Detta­då­ inga resurser behöver läggas på nya fjärrvärmenät eller el- och vattensystem. Samtidigt går det att analysera huruvida en plan är socialt hållbar ur ett jämställdhetsperspektiv när kommunen skriver att det är jämställt på grund av att staden förtätas. Det är ett relativt vagt antagande att­planen­är­jämställd­enbart­av­den­anledningen.­Detta­är­ett­av­många­diffusa­begrepp­som­ kommuner ofta använder sig av för att det “låter bra” och ”ser bra ut” i teorin, men vad är det de faktiskt åstadkommer? (De Roo och Porter 2007: 15)

Även den ekologiskt hållbara dimensionen har beaktats i detaljplanen. Av de planbestämmelser som har fastställts är detta den dimension som troligtvis fått störst utrymme av de tre. En av planbestämmelserna fastställer bland annat att materialvalet för gårdshusen ska vara i trä. (Dp 2017-2: 9) Även om syftet med detta framförallt är att vara i symbios med huvudbyggnaden, går det även i linje med översiktsplanens riktlinjer om trä som material val vid nybyggnationer. Eftersom­trä­är­en­resurs­som­finns­i­länet­samt­inte­påverkar­växthusgas­utsläppen­i­lika­stor­ utsträckning som exempelvis betong, anser kommunen att det är ett klimatsmart alternativ. (Östersund 2014: 17) Andra fördelar med materialvalet är kortare transportsträckor samt den ekonomiska vinningen för länet i stort att använda närproducerade resurser.

En annan planbestämmelse möjliggör även för solceller och växtbeklädda tak vilket kan motiveras för klimatet. (Dp 2017-2: 9) Växtbeklädda tak skapar dels förutsättningar för en god dagvattenhantering och minimerar således risk för översvämning, men det skapar även gröna korridorer för den biologiska mångfalden. Sol celler skapar å andra sidan goda förutsättningar för att värma upp husen på ett miljövänligare sätt och främjar således den ekologiska hållbar-heten på det sättet. Solceller som uppvärmningsalternativ av bostäder går även i linje med över-siktsplanens strategier om miljövänliga energival. I samma planbestämmelse har kommunen dock valt att lägga till ett tredje alternativ för tak, orange plåt. (Dp 2017-2: 9) Detta gör att fastighetsägaren har tre valmöjligheter vid val av tak för gårdshusen. Det återstår att se vilket

Analys av detaljplanen

avfallshantering. Detta gör området än mer attraktivt att förtäta, menar kommunen. (Dp 2017-2: 5)

som väljs i byggskedet. Frågan är dock om det är önskvärt att skapa denna valmöjlighet? Efter-som kommunen uppmuntrar till växt beklädda tak i planbeskrivningen borde det rimligtvis vara det enda alternativet i planbestämmelsen, alternativt i kombination med andra klimatsmarta möjligheter. Som det är nu hade det haft lika stort genomslag att stryka “växtbeklätt tak” i plan-bestämmelsen som att låta det stå kvar. Eftersom det inte är det enda alternativet men samtidigt uppmuntras i planbeskrivningen.