Fallstudier

Kapitlet presenterar valda fall och deras utmärkelser för ett aktivt klimatarbete i Klimat-kommunerna. Detta för att vidare granska och analysera det empiriska materialet, med syfte att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Fallstudierna har gjorts individuellt om två kommuner vardera. Erik Holmberg har studerat Säffle och Tyresö kommun och Linnéa Säterberg har studerat Östersunds och Kristianstads kommun. En sammanfattande analys kommer presenteras efter vardera dokumentstudie.

Klimatkommunerna är en förening för kommuner och regioner som aktivt jobbar med klimat-arbete. Sedan starten 2003 har föreningen vuxit till 38 medlemmar som idag jobbar med erfarenhets utbyte, påverkans arbete samt spridning av goda exempel. Totalt omfattar föreningen fyra miljoner invånare i Sverige. Genom att belysa möjligheter, hinder och drivkrafter är målet att­driva­det­nationella­klimatarbetet­framåt.­För­att­bli­medlem­i­Klimatkommunerna­finns­ det ett antal kriterier som kommunerna måste uppfylla gällande miljö arbete och engagemang. (Klimatkommunerna a) Som medlemmar får kommunerna sedan utmärkelser utifrån det miljö-arbete­som­de­bedriver.­Totalt­finns­det­12­utmärkelser.­(Klimatkommunerna­b)­

Klimatkommunerna

Östersunds kommuns utmärkelser

• Utsläppsminskning • Klimatsmart mat • Engagerade skolor • Byggmaterial • Producerar förnybar el • Engagerat näringsliv • Bilfria resor

Tyresö kommuns utmärkelser

• Utsläppsminskning • Fossilbränslefri fordonsflotta • Producerar förnybar el

Säffle kommuns

utmärkelser

Kristianstads kommuns utmärkelser

Östersund

Tyresö Säffle

Utifrån den kunskapsöversikt som ligger till grund för denna uppsats har ett antal fråge-ställningar formulerats. Detta för att underlätta för en jämlik analys av fallstudierna samt be-svara uppsatsens forskningsfrågor.

Frågeställningar inför analysen

Finns det ett eget kapitel för hållbar utveckling?

• Om ja: Hur är detta formulerat? • Om nej: Var står det om hållbar

utveckling?

Har kommunen definierat/

problematiserat hållbar utveckling?

• Om ja: Hur då?

• Om nej: Går detta att utläsa ändå?

Har hållbar utveckling

kontextualiserats till kommunen?

• Om ja: Hur har detta formulerats? • Om nej: Hur lyfter kommunen detta

istället?

Finns det konkreta förslag på hur hållbar utveckling kan appliceras i den fysiska planeringen?

• Om ja: Vilka förslag har formulerats? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Granskning av översiktsplan

Finns det formulerade strategier för hållbar utveckling i detaljplanen?

• Om ja 1: Hur är detta formulerat? • Om ja 2: Går strategierna i linje med

översiktsplanen?

• Om ja 3: Var framgår detta i planen? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Är strategierna för hållbar

utveckling kopplade till de juridiska bestämmelserna i plankartan?

• Om ja: Hur har det formulerats? • Om nej: Vad kan detta bero på?

Östersunds kommun ligger i Jämtlands län i Norrland och har en areal om 2517 kvadrat-kilometer. (Östersunds kommun 2020a) Järnvägens intåg 1879 blev startskottet för Östersunds utveckling och invånarantalet fördubblades omgående. Detta bidrog till en hållfast handel och tillbyggnader, varpå stadskaraktären förstärktes. (Östersunds kommun 2020b)

Idag är Östersund Jämtlands residensstad och har ett invånarantal på 63 779 personer, vilket gör kommunen till Sveriges 37:e största och Norrlands sjätte största kommun. (Östersunds kommun 2020a;­SCB­2019)­I­­kommunen­finns­sex­tätorter­utöver­Östersund,­dessa­är­Brunflo,­Fåker,­ Häggenås, Lit, Orrviken och Tandsbyn. (Östersunds kommun 2019) Närheten till fjällandskap, Storsjön och landsbygden är något som kännetecknar kommunen och skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Östersunds kommun är även känd för sina event inom sport, musik och kultur. (Östersunds kommun 2020a)

Östersunds kommun

Östersunds kommuns gällande översiktsplan antogs i mars 2014. Översiktsplanen omfattar 80 sidor vilka är indelade i kapitel om olika fokusområden, kartor och bilagor. Det är främst kapitlen om Övergripande planerings förutsättningar, Strategier och Ställningstaganden Allmänna intressen som fokus har legat på vid granskning och analys av materialet.

Kommunens vision om ett “demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund” presenteras i översiktsplanens introduktion. (Östersunds kommun 2014: 2) Innebörden av dessa begrepp­framgår­inte­lika­tidigt.­Det­går­inte­att­finna­en­tydlig­definition­av­vad­hållbar­ut-veckling innebär eller hur en sådan målsättning uppnås i översiktsplanen. I kapitlet Övergripande

planerings strategier illustreras hållbarhetsdimensionerna likt den i Brundtlandrapporten, dock utan

vidare förklaring. Ekologisk hållbarhet har även omnämnts som Miljömässig hållbarhet i samma ­illustration.­(Östersunds­kommun­2014:­7)­Även­om­kommunen­inte­har­definierat­hållbar­ut-veckling i sin helhet har de kontextualiserat de tre dimensionerna och vidare rubricerat såväl utmaningar som strategier för ett hållbart Östersund.

Vad gäller de ekologiska frågorna i översiktsplanen belyser kommunen vikten av att arbete för ett kretslopps tänk, att värna om naturen och den biologiska mångfalden, att minimera växthus-gasutsläpp­och­att­effektivt­hushålla­med­energi­och­materialval.­(Östersunds­kommun­2014:­ 7, 14, 17) Vidare diskuteras infrastrukturens påverkan på omgivningen och de rådande klimat-förändringarna i världen till följd av mänsklig aktivitet. I Östersunds kommun visar statistik att resor och transport står för 50% av kommunens totala växthusgas utsläpp. För att minska utsläppen och bli en fossilbränslefri kommun, krävs en stadsstruktur som gynnar gång-, cykel- och­kollektivtrafik,­menar­Östersunds­kommun.­(2014:­7,­11)­Detta­konkretiseras­ytterligare,­ exempelvis­genom­att­öka­turtätheten­och­tillgängligheten­för­kollektivtrafiken,­samt­planera­för­ en blandstad och en förtätning av staden. Syftet med det sistnämnda är att skapa en levande stad under­dygnets­alla­timmar,­där­service­och­arbetstillfällen­finns­nära­till­hands­och­således­upp-muntrar befolkningen till att gå eller cykla till sina destinationer. (Östersunds kommun 2014: 15) Även jordbrukets betydelse diskuteras i översiktsplanen. Kommunen vill bli mer själv försörjande än­de­är­idag­och­med­några­av­landets­mest­bördiga­jordar­finns­det­goda­förutsättningar­för­ detta. (Östersund 2014: 9, 20) Kommunen skriver vidare att “Odlingsmarken inte ska minska” och om

vikten att hushålla med odlingsmarken, i och med ett ökat tryck på världens resurser. Samtidigt skriver kommunen att bebyggelsen ska prioriteras framför jordbruksmark vid förtätning av ­staden,­i­de­fall­ingen­annan­mark­finns­tillgänglig­att­bebygga.­­(Östersunds­kommun­2014:­18,­ 20)

Under strategin och rubriken En attraktivare och hållbarare stad belyser Östersunds kommun vikten av att bygga energisnåla hus, att bebyggelsen ska vara av god kvalitet samt arkitektoniskt till- talande.­Att­reflektera­över­rätt­husstorlek,­byggmaterial­och­byggnadsteknik­för­att­spara­resur-ser och energiåtgång, menar kommunen är en god idé för en hållbar stad. Då trä är en råvara som­finns­i­länet­och­ett­material­som­inte­påverkar­koldioxidutsläppen­i­samma­utsträckning­ som exempelvis betong, anser kommunen att trä är ett fördelaktigt materialval vid planläggning. Andra åtgärder som kommunen belyser som energisnåla och hållbara är passivhus och plushus, fjärrvärme och solteknik, skuggande vegetation och frikyla. (Östersunds kommun 2014: 17) I översiktsplanens övergripande planeringsstrategier kontextualiserar kommunen även sociala och kulturella perspektiv, kopplade till kommunen. Här skriver de om vikten av tillgänglighet för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Tillgänglighet både vid utformning av bostäder men även i den fysiska miljön, till fritids aktiviteter och natur- och rekreationsområden. Detta för att skapa förutsättningar för en mer aktiv befolkning och sociala möten. (Östersunds kommun 2014: 8, 9) Kommunen belyser även vikten av mångfald, jämställdhet och utbildning i arbetet för ett socialt hållbart Östersund. Olika värden i staden attraherar olika människor, och det är något som kommunen eftersträvar. (Östersunds kommun 2014: 8, 9) Mer konkreta förslag på hur social hållbarhet ska uppnås i kommunen anges inte i detta kapitel. En ambition som eftersträvas och omnämns längre fram i översiktsplanen är Design för alla. Detta är ett synsätt som syftar till att kommunen ska planeras och ut formas för alla, även funktionsnedsatta. Kommunen menar dess-utom­att­det­är­mer­kostnadseffektivt­att­­planera­utifrån­detta­synsätt­i­ett­tidigt­skede,­istället­för­ att anpassa planeringen i efterhand. Här vill kommunen utnyttja sin roll som markägare för att uppnå ett hållbart byggande. (Östersunds kommun 2014: 17)

Den ekonomiska utvecklingen i regionen är också något som omnämns i kapitlet om de Övergripande

planerings strategierna.­Kommunen­har­en­tillväxtplan­vars­främsta­mål­är­fler­människor,­fler­jobb­

och­fler­­bostäder.­För­att­möjliggöra­för­detta­vill­Östersunds­kommun­integrera­regionen­mer,­ bland annat genom att skapa bättre förutsättningar för kommunikationer. (Östersunds kommun 2014: 9) Ett förslag som omnämns är projektet Green Highway. Det är ett regionsbrett arbete för en fossilbränslefri transportkorridor från Sundsvall till Trondheim, via Östersund. (Östersunds kommun 2014: 13) Andra fokusområden för tillväxt är jord bruket, mat produktionen och Mitt-universitetet. Dessa områden vill kommunen fortsatt utveckla för att skapa ekonomisk utveck-ling i regionen. Några konkreta förslag ges inte i detta kapitel.

Översiktsplanen­omfattar­ett­kapitel­som­tar­ställning­till­de­allmänna­intressen­som­finns­inom­ kommunens gränser. Här ges bland annat förslag på hur vissa av kommunens strategier kan åtgärdas i den fysiska planeringen. Ett exempel på detta är “Alla nya eller reviderade detaljplaner

ska säkerställa att det finns tillräckligt med grönytor (naturliga eller skapade) för ett lokalt omhändertagande av dagvattenhantering”. (Östersunds kommun 2014: 47) Vidare skriver kommunen att de ska planera

för fysisk tillgänglighet och trygghet för alla. De vill även införa en ny parkeringsnorm samt skapa en exempelsamling som ska hjälpa fastighetsägare att omhänderta dagvatten. Ett förslag

Kommunen har i sin översiktsplan lyckats rama in arbetet för hållbar utveckling väl. Detta då de­genomgående­i­dokumentet­beskriver­de­utmaningar­och­strategier­som­finns­i­­kommunen,­ kopplade­till­dessa­frågor.­Där­emot­har­de­inte­definierat­hållbarhetsbegreppet­i­stort­eller­för-klarat syftet med att jobba för såväl ekonomisk, miljömässig eller social hållbarhet. Det går dock­ att­antyda­att­kommunen­utgår­ifrån­Brundtlandrapportens­definition­om­ vad­hållbar­ utveckling innebär, eftersom detta illustreras på ett liknande sätt i översiktsplanen. (Östersunds kommun 2014: 7) Att låta läsaren själv tolka en illustration utan en mer ingående förklaring under­stryker­problematiken­kring­diffusa­begrepp­likt­”hållbarhet”,­vilket­också­är­uppsatsens­ teoretiska ramverk. Hur ska politiken och invånare förstå varandra och vidare veta att de vill uppnå­samma­mål,­om­det­inte­finns­tydliga­tolkningar­och­definitioner­av­dessa?­Översikts-planen ska enligt lag vara vägledande för en långsiktig planering och eftersom ingen vet hur framtiden­kommer­se­ut­finns­det­goda­skäl­att­hålla­planen­generell.­(SFS­2010:900­3­kap.­2­§)­ Det­kan­även­finnas­taktiska­skäl­bakom­generella­planer­och­tolkningar,­då­dessa­är­lättare­att­ acceptera för den stora massan. (Persson 2013: 302) Huruvida Östersunds kommun är taktisk eller­inte­är­svårt­att­säga.­Trots­avsaknad­definition­av­hållbarhetsbegreppet­ger­kommunen­ flera­konkreta­förslag­på­hur­”hållbarhet”­kan­appliceras­i­planeringen.­

I översiktsplanen är de tre hållbarhetsdimensionerna omnämnda i ett gemensamt kapitel, där dess utrymme är relativt jämlik. (Östersunds kommun 2014: 7-9) Det går dock att antyda att den ekologiska dimensionen genom syrar såväl kommunens sociala som ekonomiska strategier längre fram i översiktsplanen. Kommunen vill exempel vis tillgängliggöra grönområden för att skapa en mer aktiv befolkning och möjliggöra för inter aktion och ett rikt kulturliv. (Östersunds kommun 2014: 8) Detta skapar förutsättningar för en social hållbarhet men även en miljömässig sådan, eftersom grönstrukturen utvecklas i samma åtgärd. En annan satsning kommunen vill göra är

Green Highway, vilket ska främja tillväxten och näringslivet i kommunen. Grund dragen i arbetet

bygger på att skapa en fossilbränslefri transportkorridor mellan Sundsvall och Trondheim, via Östersund, vilket i sin tur är fördelaktigt för miljön. (Östersunds kommun 2014: 13) Det går såklart att vända på ekvationen och istället säga att kommunen utnyttjar sina naturresurser för att främja den ekonomiska och sociala hållbarheten. Östersund vill satsa på jordbruket för att skapa­fler­arbetstillfällen­och­högre­mat­produktion­till­­kommunen.­En­sådan­satsning­utnyttjar­ således ekologiska värden till förmån för ekonomin, vilket ofta är fallet, menar Giddings et al. (Giddings et al. 2002: 5) Samtidigt kan en satsning på jordbruket likväl gynna odlingsmarken, vilket­är­kommunens­uttalade­ambition.­Det­finns­dock­en­motsättning­här­eftersom­­kommunen­ vill värna om odlingsmarken men samtidigt vill prioritera bebyggelse framför jordbruksmark i framtida förtätnings projekt. (Östersunds kommun 2014: 18, 20)

Analys av översiktsplanen

dämpande åtgärder vid byggnation samt mindre boyta per person för minskad energiåtgång. Utöver­detta­har­kommunen­som­prioriterat­att­främja­gång-­och­cykeltrafiken­och­menar­att­ bilen­som­norm­borde­reflekteras­över.­(Östersunds­kommun­2014:­32,­39,­42,­47,­51,­55)

I­ oktober­ 2019­ fick­ detaljplanen­ för­ Törnrosen­ 12­ mfl.­ i­ Östersunds­ kommun­ laga­ kraft.­ (Dp­2017-2)­Plan­området­återfinns­i­Blomängens­bostadsområde,­vilket­ligger­i­kommunens­ centralare delar. Detaljplane området omfattar totalt 3,7 hektar och består av fem olika fastig-heter, varav fyra ägs privat och en ägs av ett företag. Syftet med planen är att möjliggöra för

bostäder­i­gårdshusmiljö.­(Dp­2017-2:­4)­Idag­finns­fem­­befintliga­flerbostadshus­inom­plan-området, vilka har två våningar med tillhörande källare, samt vind i två fall. Intill bostadshusen finns­tillhörande­gårdar­med­en­del­uppvuxna­träd,­buskage­och­häckar.­Kommunen­vill­med­ planen höja kvaliteten och trivseln på dessa gårdar samt skapa tydligare privata/halvprivata ytor, för att öka användningen av dessa. Av denna anledning ska gårdshusen placeras bakom befintliga­byggnader­för­att­förhöja­karaktären­av­platsen.­(Dp­2017-2:­8)­Kommunen­förklarar­ i dokumentet att detaljplanen är för enlig med gällande översiktsplan och att den går i linje med strategierna för “...en mer attraktiv och hållbar stad”. (Dp 2017-2: 4-5)

I detaljplanens planbeskrivning framgår det bland annat vilka motiv och riktlinjer som ligger till grund för planförslaget. Den juridiskt bindande plankartan med bestämmelser preciseras även här i viss mån. Kommunen motiverar dels bestämmelser om bebyggandets omfattning, utformning och utförande i planbeskrivningen. Detta med bakgrunden att de vill bevara en balans­mellan­stadsbebyggelse­och­grönstruktur.­(Dp­2017-2:­5)­­De­redan­befintliga­flerbostads-husen är idag av kulturellt värde och ska därför bevaras och hanteras varsamt. De tillkommande gårdshusen­anpassas­således­i­omfattning­för­att­vara­underordnad­och­i­symbios­med­­befintliga­ huvudbyggnader. Detta säkerställs bland annat genom att anpassa gårdshusens höjd, vilket även minskar skugg risken för omkringliggande gårdar. (Dp 2017-2: 8) Planens utformning fastställer också att gårdshusen ska ha en träpanel av enkel karaktär, likt huvudbyggnadens. Dessutom säkerställs här att gårdshusens tak ska vara av solceller, växtbeklädda eller orange plåt. Detta motiveras­inte­mer­ingående.­Fastställd­prickmark­ska­främja­befintlig­grönstruktur­men­även­ uppmuntra till en ökad grönska inom området, skriver kommunen. (Dp 2017-2: 7) På samma vis ska begränsningen av hårdgjorda ytor optimera dagvatten hanteringen och risk för över-svämning. (Dp 2017-2: 14)

Andra bestämmelser som motiveras i planbeskrivningen är skydd mot störningar. Kommunen har­bestämt­att­det­ska­finnas­ett­bullerskydd­med­en­höjd­om­två­meter,­detta­då­några­av­fastig-heterna beräknas få förhöjda bullervärden. Eftersom planen bland annat syftar till att skapa användbara gårdsmiljöer, anser kommunen att detta behöver säkerställas. Detta i enlighet med plan-­och­bygglagen­samt­riksdagens­förordning­om­trafik­buller­vid­bostäder.­Vidare­föreslås­ komplettering av bullerplank med exempelvis vegetation eller in tilliggande cykelställ med väder-skydd. Detta är dock inte fastställt i planbestämmelserna utan endast riktlinjer från kommunens sida. En annan planbestämmelse fastställer även att samma bullerskydd ska “... utformas som del av

miljö och be byggelse” men detta förtydligas inte i planbeskrivningen utan refereras vidare till plan-

och­bygg­lagen.­(Dp­2017-2:­13-14)­Vidare­finns­det­en­bestämmelse­som­säger­att­gårdshusen­ inte får ges startbesked förrän bullerplank har upprättats, men detta motiveras inte i texten. Utöver detaljplanens planbestämmelser framgår det i planbeskrivningen att planen främjar jämställdhet, tillgänglighet och aktivitet. Eftersom planen är ett förtätningsprojekt bidrar det till att­fler­människor­vistas­i­området,­vilket­i­sig­skapar­högre­trygghet­och­således­ett­mer­jämställt­ samhälle, menar Östersunds kommun. (Dp 2017-2: 5, 10) Områdets centrala läge skapar för-utsättningar­för­ett­aktivt­liv­och­en­god­folkhälsa­efter­som­service­och­diverse­funktioner­finns­ nära­till­hands­och­således­främjar­gång-­och­cykeltrafikanter.­De­gång-­och­cykelvägar­som­finns­ i närområdet bedöms vara säkra och i gott skick vilket skapar förutsättningar för tillgänglig het, vilket­även­kollektivtrafikens­nära­läge­gör.­I­detta­fall­ligger­närmaste­busshållplats­intill­en­av­ de fem fastigheter som berörs av planen. Detta går i linje med kommunens rekommendationer

I­detaljplanearbetet­för­Törnrosen­12­mfl.­har­Östersunds­kommun­aktivt­jobbat­med­håll-bar utveckling. Detta framgår i detaljplanens planbeskrivning och planbestämmelser. I plan-beskrivningen nämner kommunen att detaljplanen är förenlig med översiktsplanens strategier för en “...attraktiv och hållbar stad”. (Dp 2017-2: 5) Vidare beskrivs vilka aspekter som är kopplade till såväl ekologiska, sociala och ekonomiskt hållbara perspektiv. I planbeskrivningen, till skillnad från översiktsplanen, skrivs dimensionerna inte ut på samma sätt. Hur och på vilket sätt något är ”hållbart” får mottagaren själv tolka i detaljplanedokumentet. Exempelvis skriver kommunen att planen främjar jämställdhet och ett aktivt liv, detta går således att tolka som en social hållbarhets-aspekt eftersom det är människors hälsa och värde det talas om. (Dp 2017-2: 5) Även införandet av bullerskydd i planen kan anses vara sprunget från ett socialt hållbart perspektiv, då det är på grund av människors hälsa som bullerskyddet tillkommer. På samma vis går det att tolka att den­befintliga­samhällsstrukturen­som­finns­inom­planområdet­är­ekonomiskt­hållbart.­Detta­då­ inga resurser behöver läggas på nya fjärrvärmenät eller el- och vattensystem. Samtidigt går det att analysera huruvida en plan är socialt hållbar ur ett jämställdhetsperspektiv när kommunen skriver att det är jämställt på grund av att staden förtätas. Det är ett relativt vagt antagande att­planen­är­jämställd­enbart­av­den­anledningen.­Detta­är­ett­av­många­diffusa­begrepp­som­ kommuner ofta använder sig av för att det “låter bra” och ”ser bra ut” i teorin, men vad är det de faktiskt åstadkommer? (De Roo och Porter 2007: 15)

Även den ekologiskt hållbara dimensionen har beaktats i detaljplanen. Av de planbestämmelser som har fastställts är detta den dimension som troligtvis fått störst utrymme av de tre. En av planbestämmelserna fastställer bland annat att materialvalet för gårdshusen ska vara i trä. (Dp 2017-2: 9) Även om syftet med detta framförallt är att vara i symbios med huvudbyggnaden, går det även i linje med översiktsplanens riktlinjer om trä som material val vid nybyggnationer. Eftersom­trä­är­en­resurs­som­finns­i­länet­samt­inte­påverkar­växthusgas­utsläppen­i­lika­stor­ utsträckning som exempelvis betong, anser kommunen att det är ett klimatsmart alternativ. (Östersund 2014: 17) Andra fördelar med materialvalet är kortare transportsträckor samt den ekonomiska vinningen för länet i stort att använda närproducerade resurser.

En annan planbestämmelse möjliggör även för solceller och växtbeklädda tak vilket kan motiveras för klimatet. (Dp 2017-2: 9) Växtbeklädda tak skapar dels förutsättningar för en god dagvattenhantering och minimerar således risk för översvämning, men det skapar även gröna korridorer för den biologiska mångfalden. Sol celler skapar å andra sidan goda förutsättningar för att värma upp husen på ett miljövänligare sätt och främjar således den ekologiska hållbar-heten på det sättet. Solceller som uppvärmningsalternativ av bostäder går även i linje med över-siktsplanens strategier om miljövänliga energival. I samma planbestämmelse har kommunen dock valt att lägga till ett tredje alternativ för tak, orange plåt. (Dp 2017-2: 9) Detta gör att fastighetsägaren har tre valmöjligheter vid val av tak för gårdshusen. Det återstår att se vilket

Analys av detaljplanen

avfallshantering. Detta gör området än mer attraktivt att förtäta, menar kommunen. (Dp 2017-2: 5)

Planprocessen för detaljplanen har utförts genom ett normalt planförfarande och anses inte medföra någon betydande miljöpåverkan varpå ingen miljökonsekvensbeskrivning har fram-ställts. Detta intygar även länsstyrelsen. Planen antas inte påverka några riksintressen eller miljö-kvalitetsnormer och är förenlig med 3, 4 och 5 kap. i miljöbalken. (Dp 2017-2: 6)

som väljs i byggskedet. Frågan är dock om det är önskvärt att skapa denna valmöjlighet? Efter-som kommunen uppmuntrar till växt beklädda tak i planbeskrivningen borde det rimligtvis vara det enda alternativet i planbestämmelsen, alternativt i kombination med andra klimatsmarta möjligheter. Som det är nu hade det haft lika stort genomslag att stryka “växtbeklätt tak” i plan-bestämmelsen som att låta det stå kvar. Eftersom det inte är det enda alternativet men samtidigt