Under rubrikerna 4. Teori och Metod förklarades teoriernas grunder och under 5. Designprocessen förklarades det hur teorierna sedan applicerades inför uppkomsten av applikationens
funktioner. I detta avsnitt lyfter jag blicken för en diskussion som är bitvis analytisk där jag dels kommer ta upp och jämföra mina observationer med teorier kring interaktionsdesign samt jämföra mina semistrukturerade intervjuer med teorierna kring motivation och social samhörighet. Denna uppdelning av teorierna är i vissa fall flytande med teorierna kring metod och kan därför i vissa fall korsa observationerna samt de semistrukturerade
intervjuerna. Detta gäller även avsnittet som helhet då små delar av diskussionen kan komma att flyta över på nästkommande avsnitt, vilket är 9. Sammanfattning och Reflektion.
Designprojektets första skede och till vad som senare visade sig bli den utlösande faktorn inför själva undersökningen, uppkom när blicken lyftes för att titta på gymmets aktiva medlemmar för att verkligen försöka se hur de tränar, förstå vilka dem är och vad deras mål kan tänkas vara. Samtidigt valde jag att vända blicken inåt mot mig själv för att reflektera över min egen
träningsresa och hur jag upplevde allt som nybörjare fram tills nu. Jag insåg att ifall jag
upplevde en oro som nybörjare så fanns det en sannolikhet att fler varit med och känt likadant när de var nybörjare och för att ta reda på ifall detta kunde stämma så behövde jag gå direkt till källan vilket i detta fallet blev gymmens anläggningar för observationer och intervjuer. Denna insikt och observation resulterade i valet att påbörja designprojektets undersökning genom ett kvoturval i kombination med semistrukturerade intervjuer och det visade sig vara ett klokt beslut då insikten från intervjuerna resulterade i att bli själva grogrunden åt vad som senare kom att bli den färdiga designlösningen tack vare flera väldigt beskrivande
informationer (Dalen, 2008:9). Det som framgår väldigt tydligt nu i efterhand är vikten av en bra och grundlig undersökning inför själva designprocessen. Anledning till att det var möjligt att få väldigt beskrivande informationer från både observationen och framförallt från
respondenternas intervjuer var på grund av att undersökningen utgick från både Saffers (2010) tre regler ursprunget ur antropologi samt Denscombes (2009) beskrivning av fördelarna med intervjuer, båda vilka är beskrivna under 4. Teori och Metod.
En fördjupning och analys av dessa regler visar på att första steget var kritiskt och det var att gå till försökspersonerna istället för att låta dem komma till mig. Detta för att kunna observera miljön där aktiviteterna utförs så att man kan få en ärlig uppfattning av verkligheten (Saffer 2010:82). Genom att utföra detta första steg kunde nästa del i undersökningen påbörjas vilket var de semistrukturerade intervjuerna. Själva intervjuerna var väldigt viktiga på grund av tre anledningar. (1) Dels lät jag respondenten få berätta sin egen historia som nybörjare på sitt eget sätt vilket gav mig en fylligare och mer detaljerad data (Denscombe, 2009:29). (2) Detta i sin tur gav mig möjligheten till att få höra nyanserna i berättandet och detta kan säga lika mycket för oss som designers som själva innehållet i historien (Saffer 2010:82). (3) För det tredje så kunde den direkta kontakten erbjuda omedelbara möjligheter till att bekräfta datan (Denscombe, 2009:29). Något som verkligen gav mig viktig data inför designprocessen var just nyanserna från respektive respondent. Detta visade tydligt på att detaljerna gör skillnad. Precis som Ekholm (2002) tar upp så skiljer sig respondenternas bakgrunder och erfarenheter från varandra, så även i mitt fall och det var därför extra viktigt att vara både hänsynstagande och lyhörd vid utförandet av intervjuerna.
Detaljerna i berättelserna var oerhört viktiga att fånga upp vid intervjuerna och definitivt något som visade sig vara värdefullt i detta anseende. För att uppnå detta var det viktigt att låta respondenterna få utveckla sina idéer och synpunkter (Denscombe, 2009:234-235). Samtliga respondenters berättelser under intervjuerna uppvisade en drivkraft till att vilja förbättra sig själv genom sin träning, både fysiskt och psykiskt hela vägen från nybörjare fram tills nu. Denna källa av energi kallas även för motivation och precis som Aronsson et al. (2012:199) nämner så var motivet hos mina respondenter alltid riktat mot ett bestämt håll men med en varierande intensitet, varaktighet och styrka mellan var och en. Något som sticker ut vid undersökningen och som fick många nybörjare till att vilja fortsätta kämpa var själva intensiteten vilket anspelar på hur motiverad en person är och inte själva riktningen som handlar om vad som driver personen till att vilja utföra en specifik handling (Deci & Ryan, 2000a). Var och en av respondenterna uppgav att de hade ett mål med sin träning men analysen av samtliga intervjuer visar på att en hög grad av inre motivation i början är det som kommer avgöra ifall de orkar ta sig igenom första tiden som nybörjare. Detta kan uppnås genom att medlemmarna får uppleva en belåtenhet utifrån de tre grundläggande behoven av autonomi, kompetens samt tillhörighet (Deci & Ryan, 2000a). Många av respondenterna började reflektera över behoven. Två av behoven, autonomi samt kompetens är de som stack ut under samtliga intervjuer och som väldigt tydligt hänger ihop med graden av inre
motivation som en nybörjare känner samt hur man upplevde sitt välkomnande och
omhändertagande som nybörjare. Precis som Deci och Ryan (2000b) tar upp så finns det en väldigt stark koppling mellan den inre motivationen och en belåtenhet i behoven autonomi samt kompetens vilket också stämde hos mina respondenter och att det ger ett genuint intresse och engangemang.
Om dessa behov hade förbisetts så var chansen stor att en nybörjares inre motivation
försämrades. En del av respondenterna uppgav att de tog sig igenom nybörjarfasen och därav behöll en hög belåtenhet utifrån de tre grundläggande behoven genom att de fick hjälp av antingen en personlig tränare, sina vänner eller tränings guider där samtliga tre täcker båda behoven. Om en nybörjare har en låg autonomi så påverkas viljan till att lösa det andra behovet vilket är kompetens. Har en nybörjare samtidigt svårt för kompetens behovet vilket är den praktiska kunskapen vid styrketräning, till exempel rörelserna, maskiner samt fria vikter så påverkas nybörjarens inre motivation åter igen negativt. Detta i sin tur påverkar det tredje behovet negativt vilket är tillhörighet och detta påverkar en nybörjares samhörighet gentemot
andra individer på gymmet genom en brist av gemenskap (Deci & Ryan, 2000a). Tillhörighet är ett väldigt viktigt behov för uppnår en nybörjare en samhörighet så är individen mer mottaglig för motivation (Deci & Ryan, 2000a). Detta i sin tur ökar graden av autonomi vilket i sin tur påverkar kompetens behovet positivt. Samtliga analyser av respondenternas svar visar på att gymmens välkomnande och omhändertagande är av yttersta vikt för att behålla en nybörjare för att så fort denna negativa spiral får fortlöpa (inget omhändertagande från gymmens sida) så ökar chansen till att individen tappar sin motivation och istället anammar en kondition vid namn amotivation där personer helt saknar en önskan och strävan till handling. Detta betyder att personen, oftast en nybörjare, helt förlorat sin motivation och detta uppkommer när personen i fråga till exempel inte ser någon effekt på sina eftertraktade resultat eller avsaknaden av kontroll (Deci & Ryan, 2000:237). Detta korrelerar direkt med de tre behoven vilket blev en av de viktigaste insikterna från undersökningen inför
designprocessen.
Enligt Deci och Ryan (2000b) finns det i dagsläget inte lika tydliga kopplingar inom indrotts och prestationsforskning när det kommer till behovet tillhörighet där en hel del tränar på egen hand och upplever trots allt en inre motivation vilket kan tyda på att social samhörighet inte är nödvändigt för en inre motivation. Detta är väldigt intressant då samtliga delar i min undersökning motsäger deras påstående genom min analys av de tre behoven och
respondenternas intervjuer som jag förklarat ovanför. Trots detta påstående av Ryan och Deci (2000b) så väljer dem samtidigt att skriva att tillhörighet och dess behov verkar ändå spela en stor roll.