Hur kan grafisk design bidra till en bättre
social samhörighet på gym?
How can graphic design contribute to a
better social affinity at the gym?
ALEXANDER ZWOLSKI
Delskurs Uppsats (15 hp)Handledare: Oskar Aspman
Kandidatarbete i grafisk design (30 hp) Program: Grafisk design, 180hp Malmö högskola, VT 2016
SAMMANFATTNING
VADSvenskar lägger årligen tiotals miljoner kronor på gymkort för ett medlemskap som aldrig används. Min hypotes är att det handlar om motivationen med en avgränsning inom
välkomnandet samt omhändertagandet för hur man som nybörjare bemöts på gymmen av de som redan är där.
HUR
En undersökning genomfördes via intervjuer av både medlemmar, anställda samt chefer hos gymkedjorna Friskis och Svettis samt Fitness 24 Seven i Malmö. Komplement till
undersökningen kom genom en kartläggning av gymkedjornas anläggningar för att se hur reklam och annan information faktiskt syntes utifrån en medlems perspektiv. En
konkurrentanalys av liknande mobilapplikationer genomfördes också. RESULTATEN
Analysen av materialet resulterade i specifika värdeord med kompletterande fakta vilket blev min röda tråd. Värdeord som Community, Social samhörighet och Gemenskap var ord som präglade mina intervjuer från undersökningen och som blev designprojektets grund. Baserat på denna information designade jag en mobilapplikation vid namn Socify vars syfte är att lösa de sociala problemen som många nybörjare känner och samtidigt knyta samman det med de praktiska och teoretiska kunskapsbristerna som nybörjare oftast besitter.
SÖKORD
Applikationsdesign, Träning, Gym, Grafisk formgivning, Social samhörighet, Interaktionsdesign, Motivation, App.
ABSTRACT
WHATSwedes spend annually tens of million crowns on gym memberships that are never used. My hypothesis is that it’s about motivation with a demarcation within the welcome and care for how beginners gets treated in the gyms by other members.
HOW
A survey was conducted through interviews with both members, employees and managers from two gym chains, Friskis och Svettis and Fitness 24 Seven in Malmo, Sweden. A complementary to the survey came through a survey of the gym chains facilities to see how the advertising and other information was perceived by the members. A competitive analysis of similar mobile applications was also conducted.
RESULTS
The analysis of the material resulted in specific core values including some additional facts which became my silver thread. Core values such as Community, Social affinity and Fellowship became words that characterized my interviews from the survey and later becoming the foundation for the design project. Based on this information, I designed a mobile application called Socify whose purpose is to solve the social problems that many beginners feel while linking it with the practical and theoretical knowledge gaps that beginners usually possess.
KEYWORDS
Application design, Exercise, Gym, Graphic design, Social affinity, Interaction design, Motivation, App.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...5 2. BAKGRUND ...7 2.1 UNDERSÖKNINGENS PREMISSER ...8 3. PROBLEM/SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR ...11 3.1 AVGRÄNSNING ...114. TEORI OCH METOD ...12
4.1 MOTIVATION OCH SOCIAL SAMHÖRIGHET ...12
4.2 INTERAKTIONSDESIGN ...14
4.3 FÖRDELARNA MED INTERVJUER SOM METOD ...16
4.4 KVOTURVAL ...16 4.5 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ...18 4.6 GENOMFÖRANDET AV INTERVJUERNA ...19 4.7 TRANSKRIBERINGEN AV INTERVJUERNA ...21 5. DESIGNPROCESSEN ...22 5.1 OBSERVATIONERNA ...22 5.2 KONKURRENTANALYS ...23 5.3 KONCEPT ...25 5.4 FUNKTIONERNA ...25 6. RESULTAT FÖR UNDERSÖKNINGEN ...27
6.1 RESPONDENTERNAS INTERVJU SVAR ...27
7. DESIGNLÖSNINGEN ...28
7.1 STARTSIDA ...29
7.2 SKAPA ETT KONTO ...29
7.3 SAMARBETA ...30
7.4 RANKING ...32
7.5 KALENDER ...33
7.6 AKTUELLT ...34
8. DISKUSSION OCH ÅTERKOPPLING TILL TEORIN ...35
9. SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION ...39
9.1 SAMMANFATTNING ...39 9.2 AVSLUTANDE REFLEKTION ...40 9.3 VIDARE FORSKNING ...41 10. LITTERATURFÖRTECKNING ...42 11. BILAGOR ...43 11.1 SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA ...43
1. INLEDNING
Den här uppsatsen handlar väldigt mycket om min designprocess och hur jag kom fram till den, både inför och under mitt designprojekt. Jag startade med en frågeställning utan att veta vad jag skulle designa. Utifrån detta gick jag sen ut och intervjuade personer vilket i sin tur ledde fram till själva designförslaget som presenterades inför den här uppsatsen.
Anledningen till att jag valde en inriktning mot träning för mitt examensarbete är på grund av att väldigt många i min bekantskapskrets på ett eller annat sätt är involverade eller positivt inställda till hälsa och träning via till exempel ett arbete inom en sådan bransch. Detta resulterade också i en personlig koppling till examensarbetet vilket jag anser är positivt. Valet av min inriktning resulterade i att jag i ett tidigt skede började fundera på min egen resa mot ett hälsosammare liv genom till exempel min träning och ifall det fanns något som jag upplevt som ett problem i förhoppning om att kunna lyfta fram det. Det jag fastnade för och som jag kände var värt att lyfta fram var hur jag upplevde att vara nybörjare inom
styrketräning och jag kände att jag omöjligt kunde vara ensam om dessa erfarenheter med en känsla av osäkerhet. Jag visste vad slutmålet av min träning skulle vara men jag visste inte hur jag skulle ta mig dit. En personlig tränare var för dyrt vilket gjorde att jag använda mig av internet som min kunskapskälla till att försöka få en förståelse för den teoretiska kunskapen (om muskler, kost, träning) och den praktiska kunskapen (om rörelserna, maskiner, fria vikter). Styrketräning består till stor del av övningar med fria vikter vilket krävde massvis med tittande på videoklipp, bilder samt förklarande texter.
Den viktigaste observationen var att den teoretiska kunskapen är fruktansvärt svår att applicera rent praktiskt. Det är inte bara att kopiera en rörelse utan du måste känna
muskelgruppen som ska tränas för att du ska uppnå ett effektivt resultat av din träning. Oftast handlar det om minimala ändringar i din kroppshållning för att få en bra kontakt med muskelgruppen, men det är väldigt svårt att se, känna samt förstå detta själv.
Som nybörjare kände jag mig ensam vilket gjorde att jag tvekade med att be om råd från medlemmar som jag då utåt uppfattade vara kunniga. I grund och botten fick jag ett medlemskap för att sedan klara mig själv. Min räddning kom när en anställd på gymmet började ge mig råd, både för den teoretiska kunskapen samt den praktiska kunskapen. Detta
höjde min motivation samt mitt träningsresultat. Allt eftersom tiden fortlöpte blev de teoretiska kunskaperna samt de praktiska kunskaperna allt mer avancerade.
Allt detta resulterade i att en social relation började växa fram där vi idag är goda vänner även privat. Jag vet att utan personens hjälp hade jag definitivt inte varit på samma nivå som jag är på idag och chansen är stor att jag hade tappat motivationen. De allra flesta förblir ovetandes i hur de ska börja med sin träning vilket påverkar motivationen vilket i sin tur gör att man fortsätter att stå utanför träningskollektivet i gymmet. Genom att hjälpa mig som nybörjare byggdes mitt självförtroende, min motivation samt att min sociala samhörighet stärktes vilket gjorde mig till en del av kollektivet.
Uppsatsens upplägg ser ut på följande vis. Vi börjar med 2. Bakgrund där jag förklarar uppkomsten av designprojektet samt undersökningens premisser. Därefter under 3. Problem/
Syfte/Frågeställningar pratar jag om just problem, syfte, frågeställningen men även
avgränsningarna. Nästa avsnitt 4. Teori och Metod är en stor del av min uppsats. Jag pratar först om teorierna kring motivation och social samhörighet samt interaktionsdesign som båda tar en relativt stor plats i mitt arbete. I samma avsnitt förklarar jag sedan valet av intervju som metod och dess fördelar, genomförande samt transkriberingen av allt material. Sedan kommer
5. Designprocessen där jag tar in delar från teorierna samt tar upp undersökningens
observationer samt konkurrentanalys som förklarar vissa beslut på vägen mot
designlösningens första koncept för att sedan börja diskutera uppkomsten av designlösningens funktioner. Vid 6. Resultat för undersökningen kommer respondenternas svar från intervjuerna att förklaras och varför dessa intervjuer var viktiga för designprojektet. Under 7. Designlösningen kommer det färdiga designprojektet att presenteras uppdelat på varje funktion. Jag kommer förklara hur funktionerna hänger samman med intervjuerna, observationerna samt
konkurrentanalysen. Avsnitt 8. Diskussion och Återkoppling till teorierna är en diskussion med en liten bit av analys där blicken lyfts för att jämföra mina observationer som metod med teorierna kring interaktionsdesign samt jämföra mina semistrukturerade intervjuer som metod med teorierna kring motivation och social samhörighet. Denna insikt var väldigt viktig för designprojektet. Sista avsnittet vilket är 9. Sammanfattning och Reflektion kommer dels ta upp faktiska slutsatser från min arbete och undersökningen för att sedan ta upp mina egna slutsatser med de mer generella och personliga insikterna. Allt avslutas med en titt på potentiell vidare forskning.
2. BAKGRUND
Fröet till designprojektet uppkom från en artikel som publicerades av SVT Nyheter vars ämne behandlar hur svenskar lägger tiotals miljoner kronor årligen på gymkort för ett medlemskap som aldrig används (SVT Nyheter, 2014). Detta fenomen lät oerhört intressant och efter en noggrann analys av artikeln framkom det sju tydliga punkter.
1. Dels arbetar anläggningens anställda kontinuerligt med att få folk att ta sig ner till gymmen genom att motivera medlemmarna. Gymkedjorna försöker kontakta medlemmar som haft flera månaders uppehåll.
2. Folk har oftast bortförklaringar till varför de inte hinner träna.
3. Väldigt många säger att de har intentionen att börja träna men att de inte lyckats hitta rätt träningsform som de trivs med vilket resulterar i att de inte kommer igång.
4. Det är vanligt att man blir besviken på resultatet. Folk förväntar sig snabba resultat. 5. En del medlemmar går ut för hårt i början och tappar då lusten, man rekommenderas att
börja med små steg.
6. Det slår väldigt hårt mot gymmen ekonomiskt när kunden inte använder sitt medlemskap. Gymmen vill ha aktiva medlemmar som fortsätter betala för sina medlemskap varje år. 7. Det är viktigt att medlemmen har motivationen och ett mål med sin träning.
Den viktigaste insikten från SVT Nyheters artikel är att detta slår väldigt hårt mot
medlemmarnas hälsa då de aldrig kommer igång med sin träning vilket blev designprojektets huvudinriktning. Senaste åren har det skett en förändring där allt fler människor börjat träna men trots detta kvarstår problemet.
Om nu denna förändring sker - Varför fortsä*er många som köper gymkort a0 ge upp i starten av
si# medlemskap?
Denna fråga är vad designprojektet försöker lösa. Gymkedjorna känner en ovisshet i hur man ska hantera dessa medlemmar som ständigt faller bort och ingen verkar ha en direkt lösning på problemet. Något som framkom vid designprojektets undersökning var att väldigt många, speciellt nybörjare, vill känna ett omhändertagande och en social samhörighet.
Svettis redan försökt motverka detta problem genom att lägga till fler gruppövningar i sitt utbud vilket gett ett positivt resultat. Enligt responsen från medlemmarna så fungerar dessa gruppövningar då de främjar den sociala samhörigheten samt stärker omhändertagandet. Detta gav ett stort fokus på en potentiell inriktning åt designprojektet och som följt med hela vägen, från början av designprojektet till ett färdigt designkoncept av en mobilapplikation. Utöver artikeln från SVT Nyheter som gav ena halvan av fröet åt designprojektet så baserades den motsvarade halvan av fröet på mina egna erfarenheter vilket också cementerade en slags trygghet i och med att alla varit nybörjare en gång i tiden.
2.1 UNDERSÖKNINGENS PREMISSER
Undersökningen genomfördes hos två olika gymkedjor i Malmö. Friskis och Svettis samt Fitness 24 Seven. Detta var viktigt av följande tre skäl.
1. Jämföra två olika gymkedjor för att se om de har samma problem. 2. De arbetar på olika sätt.
3. De arbetar utifrån olika koncept. De representerar varandras motpoler.
Tabellen (Tabell 1. Tabell med skillnaden mellan Friskis och Svettis samt Fitness 24 Seven) på nästföljande sida (Sida 9) visar tydligt skillnaden mellan båda gymkedjorna.
!
Undersökningens premisser med de tre skälen var viktiga då de också eliminerade flera potentiella riskfaktorer. En av dem är att få påverkade svar från medlemmarna i hur de upplevt att de välkomnats samt omhändertagits som nybörjare från både de anställda samt av andra medlemmar genom till exempel:
• Har intervjupersonen alltid tränat hos samma gymkedja eller har personen i fråga provat flera olika? Detta kan ge en intressant reflektion med jämförelser av
respondentens upplevelser och observationer utifrån gymkedjornas olika koncept. • Om intervjupersonen enbart tränat på samma gymkedja så har inte den personen
något att jämföra med om hur välkomnandet och omhändertagande kan kännas utan personen kan enbart utgå från en och samma gymkedja. Om alla svar hade varit från samma gymkedja i undersökningen så hade det inte varit en rättvis undersökning och jag hade fått påverkade resultat.
FRISKIS OCH SVETTIS FITNESS 24 SEVEN
• Icke kommersiell kedja. • 156 ideella föreningar i Sverige.
• Kommersiell kedja.
• Drygt 150 anläggningar i Sverige.
ATMOSFÄR & PRIORITERINGAR
• Socialt och öppet.
• Stort utbud med olika typer av gruppträningar (Hög prioritet för gymkedjan).
• Innehar konditions- och styrketräningsmaskiner (Låg prioritet för gymkedjan).
• Innehar fria vikter (Låg prioritet för gymkedjan. De anser att detta område är mindre viktigt).
• Inga separata tjejavdelningar. • För erfarna samt oerfarna. • Alla åldrar.
• Lokalerna har stängt på natten. Bemannat reguljära arbetstimmar på dagen.
ATMOSFÄR & PRIORITERINGAR
• Sköter helst dig själv.
• Begränsat utbud av gruppträningar (Låg prioritet för gymkedjan).
• Innehar konditions- och styrketräningsmaskiner (Hög prioritet för gymkedjan).
• Innehar fria vikter (Hög prioritet för gymkedjan. De anser att detta område är väldigt viktigt).
• Innehar separata tjejavdelningar ifall det önskas. • För erfarna samt oerfarna.
• Alla åldrar.
• Lokalerna har öppet dygnet runt. Bemannat på eftermiddagarna.
KOSTNAD
• Månadskort (utan bindningstid) - 399kr per månad.
KOSTNAD
• Månadskort (utan bindningstid) - 199kr per månad.
KONCEPT
• Lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla.
KONCEPT
• Hälsa på din villkor.
• Personen kan antingen vara nybörjare eller erfaren. På varje anläggning kommer slumpen att avgöra vem som väljs ut för att tillfrågas om att få intervjuas.
• Båda gymkedjorna driver sina verksamheter på helt skilda ”sätt” med helt olika tjänster och intressen.
• Gymkedjornas anställda har troligtvis helt olika erfarenheter från just sin specifika gymkedja och arbetsplats.
Genom att medvetet skapa denna spridning så ökade chanserna till att inte få samma resultat vilket är positivt. För finner man en röd tråd under dessa förhållanden så är det mer troligt att det resultatet stämmer. Hade alla respondenter som intervjuats kommit från samma gym, med samma bakgrund så hade det varit ett betydelselöst resultat.
Som det tidigare har nämnts så skapades en potentiell inriktning åt designprojektet utifrån två delar, dels artikeln från SVT Nyheter samt mina egna erfarenheter som nybörjare. Detta resulterade i funderingar om att dessa två halvor möjligtvis kan ha en koppling med varandra. Genom att se denna potentiella koppling så vidareutvecklades resonemanget om att
medlemmarnas bortförklaringar troligtvis existerar på grund av motivationsbrist. Den första teorin om medlemmars motivationsbrist som växte fram syftade på kommunikationen mellan gym
och medlemmar. Teorin handlade om att kunden får ett medlemskap för att sedan klara sig själv.
Det handlade i princip om hur gymkedjorna förmedlar sin information till kunden för att kunna skapa en trygghet. Det var en bra första avgränsning men den var bred och behövdes preciseras för att fungera korrekt inför undersökningen.
Avgränsningen arbetades om genom att lyfta fram följande tre punkter:
1. Beslutet att utföra undersökningen genom intervjuer bestämdes i ett tidigt skede. 2. Valet av metod föll på intervjuer på grund av kopplingen som framkom mellan artikeln
och ens egna erfarenheter. Just detta skäl gjorde att man snabbt ville se om medlemmar samt anställda upplevt liknande observationer under deras tid som nybörjare.
3. Få höra anställdas egna åsikter och observationer om medlemmars motivation. Den nya avgränsningen inom medlemmars motivationsbrist handlade nu istället om det
utan att vara för restriktiv. Respondenterna ges plats till att få röra sig fritt i ämnen utan att låsa in dem i ett hörn. Detta var ett viktigt steg. Om artikeln från SVT Nyheter kan anses vara designprojektets första katalysator så kan denna händelse med den nya avgränsningen ses som den andra katalysatorn som lyfte projektet till nästa nivå.
3. PROBLEM/SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR
Problemet rör sig inom det human sociologiska området och det handlar om medlemmarnas motivation med avgränsningen välkomnandet och omhändertagandet som nybörjare men även nya medlemmar känner.
3.1 AVGRÄNSNING
Undersökningens avgränsning begränsades till att enbart involvera gym i Malmö för att ha en möjlighet att besöka dem. Nästa avgränsning var att begränsa till gymkedjorna Friskis och Svettis samt Fitness 24 Seven då det ena är icke-kommersiell medan det andra är kommersiell för att se om det fanns någon skillnad. Valen av respondenter begränsades till att enbart involvera personer som tränar aktivt för att få höra deras observationer i hur de upplevde sig bemötas som nybörjare.
!
Genom att förbättra kommunikationen mellan gymmens anläggningar och medlemmarna med avgränsningen välkomnandet och omhändertagandet så kan man förhoppningsvis minska det årliga bortfallet av inaktiva medlemmar.
!
Vilken lösning inom ämnet grafisk design kan jag använda mig av för att påverka och skapa en bättre social samhörighet på gymmens anläggningar?
Problemet består av en tydlig sida - Den handlar om medlemmarnas mo-va-on som nybörjare.
Sy#et är a* minska bor2allet - Man åstadkommer de.a genom a. förbä.ra den sociala samhörigheten
som råder på gymmet.
Frågeställningen faller in på följande - Hur kan grafisk design bidra /ll en bä2re social samhörighet på
4. TEORI OCH METOD
Under denna rubrik kommer jag först ta upp teorier som berör motivation och social
samhörighet för att sedan gå över på interaktionsdesign då båda dessa områden varit en stor del av designprojektet. Jag kommer sedan ta upp vilka metoder och material som använts samt undersökningens genomförande. Delar av metod kommer sedan fördjupas och knytas ihop under rubriken 8. Diskussion och Återkoppling till teorin.
4.1 MOTIVATION OCH SOCIAL SAMHÖRIGHET
Vad betyder ord som motivation och social samhörighet? De är helt olika varandra men samtidigt är de en del av varandra. Motivation kan bäst beskrivas som en drivkraft, en källa av energi bakom allt man gör. Allt som vi gör utgår från vårt beteende och det i sin tur styrs alltid utifrån en eller flera orsaker. Dessa orsaker kan innehålla allt från ens insikter, drifter till genomtänkta syften samt reflexer. Våra handlingar är oftast avsiktligt utförda vilket i praktiken betyder att ens handlingar är direkt kopplade till en form av motiv. Personens motiv kan i dessa fall vara både medvetet eller omedvetet. Enligt Aronsson et al. (2012:199) styrs vårt beteende av motivet som alltid är riktad mot ett bestämt håll med en varierande intensitet, varaktighet och styrka. Deci och Ryan (2000a) skriver att intensiteten anspelar på hur
motiverad en person är medan riktningen handlar om vad som driver en person till att utföra en specifik handling. Aronsson et al. (2012:199) skriver att en persons beteende kan ha flera olika motiv och att den ackumulerade effekten i det fallet kommer leda till ett visst beteende i en viss situation och det är detta som kallas för motivation. Motsatsen till motivation kallas för amotivation, Det är en kondition där personer helt saknar en önskan och strävan till handling vilket betyder att personen helt saknar motivation. Just amotivation uppkommer när personer till exempel inte ser något effekt på sina eftertraktade resultat eller avsaknaden av kontroll (Deci & Ryan, 2000:237).
Aronsson et al. (2012:199) nämner att ens motivation kan variera relativt mycket, både mellan individer, i olika situationer samt över tid. Motivationens riktning kan delas in i två delar, den inre samt den yttre motivationen. För att den inre motivationen ska kännas både meningsfull och rolig så behöver själva aktiviteten till stor del vara för personens egna skull. Allt som inte omfattar själva aktiviteten är istället den yttre motivationen vilket bäst beskrivs genom en skala där själva aktiviteten helt och hållet utgår från att den utförs med en ovilja till att bli mer
självvald och då utföras genom ett högst personligt engangemang. Detta kan till exempel enligt Deci och Ryan (2000a) vara att aktiviteten kan leda till något åtråvärt och samtidigt se till att själva aktiviteten i sig inte förblir det primära.
!
Aronsson et al. (2012:199) skriver att eftersom man vill försöka förstå motivation och hur det uppstår har det därför uppkommit ett flertal teoretiska modeller. En av alla dessa modeller som uppkom från dessa studier kring förhållandet mellan inre samt yttre motivation fick förkortningen SDT vilket står för Self Determination Theory (Deci & Ryan, 2000a).
Deci och Ryan (2000a) tar upp att om vi människor ska kunna uppnå en hög inre motivation så behöver vi få uppleva en belåtenhet utifrån de tre grundläggande behoven, autonomi, kompetens samt tillhörighet vilket är själva basen inom SDT. Det första behovet vilket är autonomi handlar i sin kärna om hur var och en av oss är själva källan till vårt beteende och att vi kommer verka utifrån våra egna intressen och värden (Deci & Ryan, 2002:7-8). Får man en känsla av hög autonomi vid till exempel styrketräning så kan det mycket väl betyda att den är vald frivilligt då man utför den för ens egen skull. Andra grundläggande behovet som Deci och Ryan (ibid.) tar upp handlar om hur kompetensen syftar till att man ska känna sig nyttig i samspelet med vår sociala omgivning och samtidigt få erfara att det finns möjligheter till att få utöva samt uttrycka sin kompetens. Ens upplevelse av kompetens kan i grunden handla om ens individuella förmåga till att kunna handskas med en utmaning som till exempel
styrketräning hade kunnat inneburit. Dessa utmaningar kan i princip vara allt från
utrustningar, diverse övningar eller att enbart försöka ta sig till gymmet. Det tredje och sista grundläggande behovet inom SDT är tillhörighet vilket enligt Deci och Ryan (ibid.) innebär
att vi får en känsla av samhörighet gentemot andra individer i grupp vilket i sin tur skapar en känsla av gemenskap. Detta kan tydligast visa sig genom att personen känner sig som en del av träningskollektivet i gymmet och det har också visat sig enligt Deci och Ryan (2000a) att om en samhörighet uppnås så är individen definitivt mer mottaglig för motivation. En nybörjare kan till exempel tänkas uppleva dessa tre grundläggande behov som uppfyllda när själva aktiviteten i sig upplevs som frivillig, där träningen förblir helt anpassad efter realistiska mål och att det tillslut ger en chans till ett socialt sammanhang. Enligt Deci och Ryan (2000b) finns det en väldig stark koppling mellan den inre motivationen och en belåtenhet i behoven autonomi samt kompetens. Det har även framkommit att en hög grad av autonomi samt kompetens visats sig förutsäga ett genuint intresse och engangemang. En låg nivå är enligt Reinboth och Duda (2004) däremot starkt kopplat till en tätare rapportering gällande symptom på fysisk ohälsa.
I dagsläget finns det inte lika tydliga kopplingar inom idrotts och prestationsforskning när det kommer till det tredje behovet tillhörighet. En hel del som som tränar gör det på egen hand och upplever trots allt en inre motivation vilket möjligtvis, i alla fall för just de individerna, kan tyda på att social samhörighet inte är nödvändigt för inre motivation. Tillhörighet och dess behov verkar ändå spela en stor roll (Deci & Ryan, 2000b). Till exempel så finns det situationer där ledaren ignorerar sina efterföljare vilket senare visar på en låg nivå av inre motivation hos efterföljarna (Andersson et al. 1976). Ifall behovet tillhörighet tillgodoses så påvisas istället en hög nivå av tillfredsställelse inom exempelvis arbetet eller ens relationer (Hofer & Busch, 2011).
4.2 INTERAKTIONSDESIGN
I början av 1990-talet befann sig Bill Moggridge hos designbyrån IDEO och under denna tidpunkt insåg Bill att det som han och hans kollegor skapat under en längre tid i själva verket sågs som en ny typ av designinriktning. Det var varken produktdesign, kommunikationsdesign eller datavetenskap. De använde sig av alla tre discipliner där fokuset låg på att ansluta
människor genom de produkter som de använde (Dan Saffer, 2010:2). Under denna period myntades uttrycket interaktionsdesign av Bill Moggridge (Saffer, 2010:2).
Designprojektet är tänkt att lösa den sociala samhörigheten mellan medlemmar på gym med fokus på nybörjare. Saffer pratar bland annat om social interaktionsdesign och det är något
som stämmer bra överens med designprojektet och de tänkta målen. Social interaktionsdesign är enligt Saffer (2010) en metod som fokuserar på hur produkter används till att underlätta samspelet mellan människor vilket är precis det designprojektets mobilapplikation är tänkt att göra då den öppnar upp de sociala barriärerna som många nybörjare upplever samt stärker det sociala samspelet mellan medlemmarna.
Dan Saffer (2010:6) skriver att slutanvändaren enbart bryr sig om att kunna lösa sina
uppgifter snabbt och smidigt. De bryr sig inte om ”hur” det görs utan bara ”att” det görs. För att kunna få en mobilapplikation som fungerar bra och som stämmer överens med det
slutanvändaren kräver så var det viktigt att varje designbeslut var förankrat i undersökningens material. Precis som Saffer skriver så utgick desingprojektets undersökning utifrån följande strategi, (1) Utföra en research, (2) Observationer, (3) Analysera materialet, (4) Hitta
kopplingar, (5) Skriva ner idéer, (6) Ta fram principer, (7) Förfina materialet samt (8) Påbörja utvecklingen av designprojektets prototyp (Saffer, 2010:74). Detta var viktigt då det kan förhindra eventuella kostsamma misstag längre fram då man alltid kan luta sig tillbaka mot faktan (Saffer. 2010:75). Interaktionsdesign behöver inte vara avancerat men det gäller att man tänker efter vilka val man gör under designprocessen. För att underlätta dessa val inför designforskningen som sedan kommer leda till själva kreativa designprocessen så är det alltid rekommenderat att följa tre regler ursprunget ur antropologi. Enligt Saffer (2010) är det följande regler; (1) Du går till dem. Designers borde inte läsa andras forskning på sina försökspersoner från ett bekvämt kontor. Försökspersonerna ska aldrig komma till dig som designer eller en ny obekant plats. Att observera miljön - där aktiviteten utförs - är en viktig del oavsett forskningsområde. (2) Du pratar med dem. Designers borde inte läsa om deras försökspersoner eller fråga andra personer om dem. En designer måste låta sina
försökspersoner få berätta sin egen historia på sitt eget sätt. Nyanserna i hur en sådan historia återberättas kan berätta lika mycket för en designer som själva innehållet i historien. (3) Du antecknar. Vi kan inte komma ihåg allt och därför är det viktigt att skriva ner allt som vi designers kan höra eller se under våra observationer. Dessa tre regler är viktiga då de lägger en grund för den kreativa processen. Kreativitet handlar om förmågan att skapa idéer och lösningar genom att tänka nytt och annorlunda (Wikberg, 2015:104).
4.3 FÖRDELARNA MED INTERVJUER SOM METOD
För att besvara uppsatsens frågeställning påbörjades designprojektets inledande fas efter att valet av metod föll på kvoturval i kombination med semistrukturerade intervjuer. Fördelarna samt genomförandet av metoderna kommer att förklaras nedanför. Därefter vid rubriken 5.
Designprocessen diskuteras och fördjupas dessa resultat i den avslutande fasen av
undersökningen vilket skedde genom observationer av gymmens medlemmar och anläggningar, konkurrentanalyser samt tidiga koncept och funktioner.
Beslutet att utföra undersökningen genom intervjuer bestämdes i ett tidigt skede på grund av flera skäl. Ändamålet med en intervju är att få fram beskrivande information (Dalen, 2008:9). Denscombe skriver att ”Forskaren kan i kontexten ansikte mot ansikte känna av om han eller hon får oriktig information på ett sätt som inte är möjligt vid postänketer, än mindre vid telefonintervjuer” (Denscombe, 2009:29). Denna direkta kontakt med respondenterna var viktig och förutom att enbart känna av stämningen så påpekar även Denscombe flertalet andra fördelar (Denscombe, 2009:29). Fördelarna med intervjuer är följande:
1. Intervjuer ansikte mot ansikte kan ge fylligare och mer detaljerad data.
2. Den direkta kontakten erbjuder även omedelbara möjligheter till att bekräfta dem. 3. Forskaren ges möjligheten till att omsorgsfullt välja sina respondenter utifrån sina egna
kategorier för att få en balans.
Precis som Denscombe skriver så skapar dessa fördelar ”[…]en inbyggd effektivitet i denna form av datainsamling[…]” (Denscombe, 2009:29). Det är också viktigt att vara medveten om att skillnader i bakgrund hos intervjuobjektet medför krav på hänsynstagande och lyhördhet (Ekholm, 2002:19). Mer beskrivande om metoden med intervjuerna kommer längre ner men för att förstå det valet behövs en förklaring av steget som krävdes först, närmare bestämt kvoturvalet.
4.4 KVOTURVAL
Att som forskare, fritt kunna välja respondenter utifrån sina egna kategorier, var ett väldigt viktigt steg inför själva undersökningen och för att ta tillvara dessa fördelar krävdes ett
kvoturval. Metoden kvoturval innebär att man fastställer speciella kategorier som anses vara nödvändiga till att ha med i urvalet för att sedan försöka fylla dessa kategorier i proportion till deras förekomst i populationen (Denscombe, 2009:34-35). Själva metoden utgör inte ett slumpmässigt val av respondenter utan mer av att välja människor eller företeelser som utgör det nödvändiga antalet inom varje kategori (Denscombe, 2009:35).
Att ha kategorierna färdiga och uppställda var viktigt inför intervjuerna av tre skäl. Det minskar drastiskt att undersökningen får ”ett onödigt överskott” av människor och företeelser, de tre fördelarna med intervjuer som nämndes ovan kombineras genom en metod som kallas för semistrukturerade intervjuer. Det tredje skälet är att samtliga skäl resulterar i att man behöver avsätta mycket tid till att genomföra intervjuerna samt analysera dem i efterhand vilket gör att man bestämmer antalet respondenter utifrån den tidsram undersökningen medger. Nackdelen med kvoturval är dock att det nödvändiga antalet respondenter i varje kategori kan bli relativt litet vilket kan ge upphov till att man kan ifrågasätta deras
användbarhet i en analys (Denscombe, 2009:35). Tyvärr fick denna nackdel accepteras vid undersökningen på grund av två skäl:
1. Ett fåtal respondenters personliga åsikter vägde tyngre än kvoturvalets möjliga upphov till ett ifrågasättande i deras användbarhet i analysen.
2. Designprojektets korta tidsram begränsade antalet respondenter inom varje kategori. Inför designprojektet var alla dessa punkter av relevans då de cementerar underlaget åt projektet. Detta var viktigt då underlaget i grund och botten handlade om att få höra människors personliga åsikter eftersom alla har olika bakgrunder och erfarenheter av den valda frågan; hur upplevde en nybörjare sitt välkomnande och omhändertagande?
Inför undersökningens intervjuer bestämdes två viktiga punkter. Punkt ett är att precis som det togs upp under rubriken 2. Bakgrund (se Tabell 1. Tabell med skillnaden mellan Friskis och Svettis samt Fitness 24 Seven) så genomfördes undersökningen hos två olika gymkedjor i Malmö. Eftersom de representerade varandras motpoler gällande koncept, prioriteringar och atmosfär så kunde eventuella liknelser i svaren nästan helt elimineras. Riskfaktorerna till att få samma svar från medlemmarna om deras erfarenhet av välkomnandet och
fastställdes med metoden kvoturval inför undersökningen ökade chanserna till att finna rimliga svar. Valet av respondenter utgick från följande variabler för att skapa kvoturvalet:
• Det var viktigt att inte blanda in egna fördomar av medlemmarna genom att titta på deras teknik, typ av träning, ålder, kön, etnicitet samt socialgrupp. Utgå med ett öppet sinne och låt intervjun utvecklas naturligt.
• Det går dock att fråga sig vilka dessa personer som går på gym faktiskt är. Kan ett urval möjligtvis redan ha skett och har det då skapat en inverkan? Ett tänkbart urval som säkerligen redan skett är i form av en persons vilja till att förändra sig till att må bättre, både fysiskt men även psykiskt. En potentiell inverkan är i så fall att
respondenten inte är beroende av anläggningens välkomnande och omhändertagande då personen i fråga är så pass motiverad att alla motgångar och funderingar hanteras genom att personen antingen läser sig till svaren alternativt pratar med mer erfarna medlemmar.
• Ett brett ålderspann mellan urvalets samtliga respondenter. Alla har något att bidra med.
• Utgå från medlemmar som utför olika typer av träningsmoment i gymmet. Inte enbart en viss typ av grupp.
• Utgå från tre grupper med koppling till gymmen; medlemmar, anställda som ansvarar för den den dagliga driften av anläggningarna samt cheferna som ansvarar för den långsiktiga driften av gymkedjorna. Detta var viktigt då alla tre grupper har sin egen uppfattning av hur en nybörjare upplever sitt välkomnade och omhändertagande på gymmet. Genom att analysera alla tre grupper kan förhoppningsvis en gemensam nämnare hittas.
4.5 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER
Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en färdig lista med frågor och ämnen som skall behandlas. Intervjuaren måste dock samtidigt vara inställd på att vara flexibel med ämnenas ordningsföljd och låta respondenten utveckla sina idéer och synpunkter utan att föra deras talan om ämnen som intervjuaren tar upp (Denscombe, 2009:234-235). Precis som beskrivet tidigare är intervjuer en perfekt metod för undersökningens ändamål. Några ytterligare fördelar är, (1) Informationen kommer från en källa: den intervjuade, (2) Intervjun
är relativt lätt att kontrollera, (3) Lättare att analysera och skriva ut en bandinspelning som enbart involverar en deltagare (Denscombe, 2009: 235). Viktigaste fördelen med intervjuer som metod i undersökningen var att varje respondents svar kunde användas till att
vidareutveckla materialet inför nästkommande intervju. Det var viktigt av två skäl, (1) Varje respondent hade sin egen synvinkel på det belysta problemet och detta togs tillvara genom att låta varje ny respondent ta del av den föregåendes respondentens tankar samt funderingar, (2) Genom att ta den föregåendes respondentens synpunkter i beaktande kunde djupare
diskussioner bearbetas fram vilket i slutändan gav utförligare svar jämfört med föregående respondent. Det handlar inte om att låta respondenter utveckla varandras svar då det hade färgat av svaren utan syftet var att lära sig ställa mer preciserade och djupgående frågor genom att lära sig från föregående respondents svar och tankebanor men att fortsätta låta den nuvarande respondenten tala fritt och öppet.
4.6 GENOMFÖRANDET AV INTERVJUERNA
Undersökningen påbörjades hos Fitness 24 Seven av tre skäl, (1) Undersökningen krävde respondenter och inte informanter. Enligt Holme och Solvang (1997) är respondenter individer som själva är delaktiga i fenomenet man studerar kontra informanter som är
individer med en insikt i området men som inte är själva delaktiga, (2) Då undertecknade själv är medlem hos Fitness 24 Seven blev det ett naturligt val till att påbörja undersökningen hos dem, samt (3) Det finns färre antal Friskis och Svettis anläggningar i Malmö (5 stycken) jämfört med Fitness 24 Seven (17 stycken). Då materialet behövde utvecklas inför varje ny respondent var det bättre att börja med gymkedjan som hade flest anläggningar och medlemmar. Det ökade chansen till att få bättre och jämnare svar hos båda gymkedjorna i slutet genom att låta Fitness 24 Sevens tidigare besök få agera som ett test i utvecklingen av materialet.
Inför varje besök hos en Fitness 24 Seven anläggning skedde följande av etiska skäl. Först fick de anställda förklarat för sig undersökningens syfte. Följdfrågan blev uppdelad i två delar, (1) Be om tillåtelse att få intervjua medlemmar samt personal, (2) Be om tillåtelse att få spela in samtliga intervjuer med ljudupptagning. Just ljudupptagningar erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentation av det som sägs under intervjun (Denscombe, 2009:259). Svaret blev alltid ett ja under förutsättning att beslutet om att ställa upp på en intervju
tillfaller varje individ. När stegen var utförda tillfrågades de anställda ifall de kunde ställa upp på en intervju för att få höra deras personliga uppfattningar. Därefter intervjuades
medlemmarna. Då respondenten tränar är det desto viktigare att snabbt föreslå en överenskommen tidslängd för intervjun oavsett den satta tiden istället för att antyda att intervjun ”tar den tid som det behövs” (Denscombe, 2009:252). Efter att intervjun med den anställde slutförts analyserades medlemmarna i anläggningen utifrån kvoturvalet som
upprättats inför undersökningen. När en medlem sedan passade in i urvalet presenterades och förklarades syftet med undersökningen och samtliga tillfrågade ställde upp.
De respondenter (inklusive de anställda) som ställde upp för en intervju erhöll först ett dokument som tydligt förklarar syftet med undersökningen inklusive kontaktuppgifter. Detta gjordes av två skäl, (1) För att behålla allt material som framkom så spelades samtliga
intervjuer in genom ljudupptagningar för att kunna analyseras i efterhand, (2) För att stärka samtals viljan hos respondenten behövdes det att inge en rimlig grad av tillit och förtroende (Denscombe, 2009:243). Genom att skapa denna tillit skapas en avslappnad atmosfär där den intervjuande känner sig fri att tala öppet om det ämne som avhandlas (Denscombe,
2009:255). Detta var viktigt då tanken med metoden semistrukturerade intervjuer var att få fram personliga uppfattningar samt privata händelser och för att uppnå detta måste personen i fråga kunna känna sig säker på att informationen hanteras på ett konfidentiellt sätt
(Denscombe, 2009:243). När dokumentet var förklarat fick respondenten en kort muntlig presentation av ett hypotetiskt exempel av hur en nybörjare kan tänkas känna:
!
Exemplet avslutades med en fråga om hur respondenten känner och uppfattar att ens egna välkomnande och omhändertagande upplevts och ifall de kan känna igen sig i det som sagts. Själva förklaringen är lång men frågan är relativt kort. Den första frågan är särskilt viktigt för
Svenskar lägger -otals miljoner kronor årligen på gymkort som aldrig används. Jag tänkte mig a9 det kan ha a$ göra med mo,va,onen och det finns olika infallsvinklar i vad problemet fak,skt kan vara. Min avgränsning hamnar inom välkomnade och omhändertagande som en kund känner. Kunden kommer in och får e0 medlemskort. Sen vet inte personen vad han eller hon vill göra. De vet inte vilken träningsmetod de ska börja med. Om du inte vet de7a så finns det en stor chans a7 du trö7nar. Jag ska försöka hi,a en grafisk design lösning för de,a. Därför skulle jag bara vilja höra dina egna tankar om välkomnande och omhändertagande, är det något du själv tänk på?
intervjun då den ska ge respondenten en möjlighet till att finna sig till rätta och slappna av ytterligare en nivå (Denscombe, 2009:256). Samtalen fortlöpte och precis som Denscombe (2009) beskriver det så är intervjuer ”levande” händelser vilket kräver att man justerar planerna efter händelseutvecklingen. I snitt tog en intervju cirka 15 minuter att genomföra. När intervjun var avslutad tackades respondenten för sin medverkan. Sedan letades nästa respondent upp i gymkedjans anläggning. Efter att samma procedur av intervjuerna utförts på ett flertal av Fitness 24 Seven anläggningar skiftades sedan fokuset mot gymkedjan Friskis och Svettis ena anläggning som också låg i Malmö. Skillnaden jämfört med undersökningen hos Fitness 24 Seven var att intervjuerna även inkluderade två chefer som ansvarar för den
långsiktiga driften av gymkedjan och inte den dagliga driften av anläggningarna. Personerna i fråga var Lasse Twetman, chef för Friskis och Svettis i Malmö regionen samt Sus Andersson, övergripande anläggningschef i Malmö regionen. Deras åsikter var av stor vikt då de har den övergripande blicken av verksamheten. Deras intervjuer var de sista som utfördes.
4.7 TRANSKRIBERINGEN AV INTERVJUERNA
Även om flera kopplingar framkom under intervjuerna så behövde intervjuerna analyseras i efterhand. Denscombe gör ett intressant konstaterande då han skriver ”Arbetet med att skriva ut intervjun är visserligen mödosamt, men det är också en värdefull del av forskningen
eftersom forskaren därigenom kommer i ”närkontakt” med data” (Denscombe, 2009:260). Även om dessa kopplingar framkommit under intervjuerna så behövde de bekräftas genom noggranna analyser av ljudinspelningarna. Detta gör att chansen till att finna den röda tråden mellan samtliga respondenter ökar då transkriberingsprocessen väcker samtalet till liv igen (Denscombe, 2009:260). Själva transkriberingsprocessen innebar inte att enbart skriva ned de intervjuades ord till punkt och pricka. För att spara tid blev transkriberingen mer av en sammanfattning av det som framkom under intervjuerna. Det viktigaste var att samtliga intervjuer som analyserades kompletterades med informella anteckningar och kommentarer i anslutning till respondentens svar. Detta var viktigt då dessa kommentarer delvis baserades på minnen som aktualiserades under transkriberingsprocessen.
För att vara lite transparent och kritisk mot metoden, precis som det nämndes under rubriken
2. Bakgrund så baseras en del av designprojektet på mina egna erfarenheter. Eftersom det är
annan person med exakt samma bakgrund och som använt exakt samma data, kunnat dragit exakt samma slutsatser? För precis som Denscombe (2009) nämner så vill man helst undvika ”forskareffekten”, d.v.s. när en forskare påverkar det empiriska materialet.
5. DESIGNPROCESSEN
Under denna rubrik kommer jag först ta upp undersökningens observationer som förklarar varför vissa beslut togs på vägen mot designlösningens första koncept för att sedan diskutera valen som kom att prägla uppkomsten av designlösningens funktioner. Det färdiga konceptet kommer sedan presenterats under rubriken 7. Designlösningen.
Under rubriken 4.2 Interaktionsdesign beskrev jag en lista som var framtagen av Dan Saffer. Designprojektets undersökning baserades på denna strategi för att nå fram till
designprojektets slutgiltiga designlösning. Det var därför viktigt att hela tiden ha dessa punkter i bakhuvudet och arbeta metodiskt efter dem under hela designprojektet:
1. Utföra en research 2. Observationer 3. Analysera materialet 4. Hitta kopplingar 5. Skriva ner idéer 6. Ta fram principer 7. Förfina materialet
8. Påbörja utvecklingen av designprojektets prototyp 5.1 OBSERVATIONERNA
Designprojektet fick utstå flera olika stadier av designbeslut. Undersökningen resulterade i fem tydliga observationer:
1. Medlemmar tycker om gruppträningar. Detta skapar en ökad motivation genom social samhörighet, det är visserligen tidskrävande men väldigt effektivt.
2. Individuell hjälp genom en personlig tränare är en effektiv metod att lära sig men det är inget som efterfrågas. Det kostar mycket för medlemmen och det är även tidskrävande för gymkedjorna.
3. Vissa anläggningar erbjuder en genomgång av maskinerna. Det är inte särskilt effektivt, vare sig för medlemmen eller anläggningen då det är tidskrävande och dyrt.
4. Ingen ser affischerna för regler och instruktioner. 5. Många medlemmar använder sina mobiler.
Dessa observationer inklusive undersökningens material ledde fram till beslutet att
designlösningen skulle bli en mobilapplikation. Den mest unika observationen som tydligast fångar kärnan av designprojektet och dess lösning utspelade sig på ett gym. Jag såg en kvinna utföra situps på en pilatesboll samtidigt som hon använde sin smartphone till läsning. Denna insikt var en stor bidragande orsak till att jag beslutade mig för att designa en
mobilapplikation istället för ett tryckt format. 5.2 KONKURRENTANALYS
Direkt efter observationerna var det viktigt att utföra en konkurrentanalys av olika
träningsapplikationer som också försöker främja social samhörighet. Det var viktigt att ta reda på vilka funktioner som dessa applikationer innehöll och vilka som hamnar under kategorin att ”motivera” sina medlemmar utifrån frågorna, (1) Hur skapar de en community-känsla? (2) Vilka grafiska attribut använder de för att tolka dessa funktioner?
De applikationer som undersöktes var Friskis och Svettis, Endomondo och Garmin Connect. Analysen av konkurrenterna visade att samtliga applikationer innehöll tre viktiga delar, (1) Alla krävde någon form av registrering för val av träningsmetod, (2) Alla ville involvera ens vänner då träning ska handla om social samhörighet, (3) Alla försökte förmedla innehållet genom moderna grafiska element.
Konkurrentanalysen visade att kontrasten på applikationerna som använde mörk bakgrund var avsevärt lättare att förstå då accentfärgen fick ett bättre fokus. Valet att använda sans-serifer föll sig naturligt då läsbarheten på de mörka bakgrunderna fungerade bättre. Dessa observationer underlättade användningen av applikationen.
Att utföra denna konkurrentanalys var viktigt då analysen visade att en stor del av hur en community-känsla uppstår kommer från, (1) Att jämföra ens resultat med ens vänner, (2) Se sin och andras statistik, (3) Motivationen höjs genom att tävla mot varandra. Förutom dessa observationer skilde det sig även väldigt mycket i hur informationen förmedlades i
applikationen rent grafiskt.
Konkurrentanalyserna användes senare för att ta fram tidiga koncept:
!
5.3 KONCEPT
!
!
Första konceptet skulle innehålla flera delar, (1) Medlemmarna skulle ha LED lampor som fästes på deras kläder för att signalera ifall personen är nybörjare, (2) LED lampan skulle vara kopplad till mobilapplikationen, (3) Allt skulle även vara kopplat till en tv skärm i
anläggningen så att andra medlemmar kan följa resultaten. 5.4 FUNKTIONERNA
I början var det väldigt svårt att designa funktionerna åt applikationen. Alla funktioner kändes utspridda och konceptet behövde förenklas åt slutanvändaren. Kärnan i konceptet handlade om att skapa en community, främja teoretiska och praktiska kunskaper genom att få medlemmarna att våga be samt ge hjälp. Därför togs både LED lamporna och TVn ut ur konceptet. Genom att titta på problemet, själva kärnan, och utifrån det skala bort allt som var onödigt, likt LED lamporna och TVn så framgick det rätt tydligt att applikation i sig faktiskt
kan lösa samtliga problem som kom upp genom intervjuerna, observationerna samt konkurrentanalysen. Något som var väldigt viktigt var att designen måste utgå från
funktionerna och inte tvärtom och för att uppnå detta färgindelades konceptets alla idéer till sex stycken kategorier. Varje kategori innehöll flera efterfrågade funktioner och efter detta började samtliga kategorier designas för den slutgiltiga applikationen. Nedanför kommer en illustration (se Bild 5. Mobilapplikationens funktioner) med de valda kategorierna och de är placerade i mitten där funktionerna Samarbeta, Aktuellt och Kalender är de viktigaste.
!
6. RESULTAT FÖR UNDERSÖKNINGEN
Under denna rubrik kommer jag presentera samt gå igenom respondenternas svar från intervjuerna efter att ha analyserat dem i ett tidigare skede i ett försök att hitta gemensamma nämnare i svaren. Samtliga respondenter presenteras i 11. Bilagor under 11.1 Sammanfattning av
intervjuerna inklusive deras individuella sammanfattningar från intervjuerna.
6.1 RESPONDENTERNAS INTERVJU SVAR
Efter att ha analyserat samtliga respondenters intervjuer framkom det en hel del relevant fakta. Enligt Caroline, som är anställd hos Fitness 24 Seven, så erbjuder hon genomgångar av maskinerna åt sina medlemmar för att det får folk att vilja komma tillbaka. Detta utför hon på eget bevåg eftersom hon brinner för sitt jobb. Det märks tydligt att medlemmarna efterfrågar möjligheten för genomgångar då flera andra respondenter själva argumenterar att detta är viktigt för en nybörjare. Det har till och med gått så långt att Rosie, som också är anställd hos Fitness 24 Seven, nu lämnat in förslag för att se till att det erbjuds en timmes genomgång varje torsdag hos Fitness 24 Seven. Flera respondenter, till exempel Niklas och Dean, där Niklas är aktiv i sin träning och Dean är ej aktiv för tillfället, de är medlemmar som gärna velat ha någon typ av individuell hjälp gällande de fria vikterna men de ville samtidigt inte betala för en personlig tränare då de likt många andra tyckte det var för dyrt.
Denna information bekräftades senare genom Rosie då hon som anställd hos Fitness 24 Seven informerar om att en reaktion till det så går Fitness 24 Seven verksamhet med
personliga tränare så pass dåligt att de tvingats placera samtliga personliga tränare på enbart de största anläggningarna. Enligt Niklas och Dean så hade gymkedjorna kanske kunnat göra en kompromiss genom att låta nybörjare få ta del av ett tryckt material för att komma igång med den teoretiska och praktiska kunskapen.
Samtliga respondenter uttryckte även att det hjälper väldigt mycket för en nybörjare att få höra pepp om det så är från vänner eller personer på gymmet. Det höjer motivationen och viljan till att fortsätta kämpa. Ännu en Fitness 24 Seven anställd vid namn Andreas, nämner att det tar runt sex månader för en person att vänja sig vid träningen och därför är det så pass viktigt att se till att omhändertagandet är bra för varje nybörjare i början.
Likt Caroline så instämmer Sus Andersson, övergripande anläggningschef i Malmö regionen hos Friskis och Svettis samt Lasse Twetman, chef i Malmö regionen för Friskis och Svettis, att Andreas påstående stämmer och samtliga höll även med om att det individuella
omhändertagandet som en nybörjare får behöver bli bättre utifrån gymkedjornas håll. Något som definitivt framkom från flera av respondenterna var vikten av att skapa en social samhörighet. En medlem hos Fitness 24 Seven vid namn Sofia pratar om träningsmetoden crossfit och hur pass stark social samhörighet det råder där och precis som en av Fitness 24 Seven anställda vid namn Martina nämnde så behövs samma typ av känsla fast hos vanliga gym. Det som är intressant är att flera av respondenterna faktiskt nämnt träningsmetoden crossfit som en förebild i hur gruppdynamiken bör vara på ett gym. Rosie säger att crossfit bör ses som en förebild då de verkar göra något rätt eftersom det funkar i praktiken vilket även Dean, som icke aktiv medlem, bekräftar påståendet då han själv provat på crossfit tidigare.
7. DESIGNLÖSNINGEN
Under denna rubrik kommer jag presentera samt gå igenom den färdiga designlösningen som blev en mobilapplikation vid namn Socify. Samtliga funktioner som presenterades under rubriken 5.4 Funktioner (se Bild 5. Mobilapplikationens funktioner) kom med i den färdiga designlösningen.
Detta avsnitt kommer delas upp i punkter (A1, A2, och så vidare) för att det ska bli lättare att kunna hänvisa till dem när designprojektets färdiga resultat presenteras längre ner.
Undersökningens samtliga intervjuer går att sammanfatta genom följande punkter:
(A1) Man måste ta reda på vad kunden vill med sitt medlemskap redan vid receptionen. (A2) Man måste ge individuell feedback.
(A3) Det är för lite personal för att kunna hjälpa alla. (A4) Individuellt omhändertagandet är lågt.
(A5) Många känner sig vilsna på gymmet. (A6) För lång väntekö för instruktioner. (A7) Ingen tar eget initiativ.
(A8) Antingen för många eller för få alternativ av träningsmetoder. (A9) Medlemmar vill höra pepp.
(A10) Medlemmar gillar få tips av anställda. (A11) Folk vill oftast ha snabba resultat.
Sammanfattning av punkterna A1 till A11 är det som bäst beskriver problemen som designprojektet försökt lösa.
7.1 STARTSIDA
Startsidan presenterar applikationens funktioner. Applikationen ska stärka den sociala samhörigheten, teoretiska samt praktiska kunskapen. Dessa foton valdes då de förmedlar en känsla av träning och djupet skapar en luftig och levande atmosfär.
7.2 SKAPA ETT KONTO
Undersökningen visade att det är viktigt att ta reda på vad kunden vill åstadkomma med sitt medlemskap redan vid receptionen. Detta är viktigt då många medlemmar kände sig vilsna i början. Det framkom även att medlemmar behöver få individuell feedback som motivation. Inspirationen kommer från konkurrentanalysen då samtliga applikationer använde sig av en registrering där man var tvungen till att välja en träningsmetod. Skillnaden är att i denna applikationen skulle alla anställda få tillgång till sina egna medlemmars information för att enkelt kunna följa deras utveckling från första början.
!
Funktionen besvarar punkt A1, A2 och A5. Tidsbrist gav kompromisser i form av mindre val åt slutanvändaren. Förslag på vidareutvecklingen hade varit mer val inom statistiken.
7.3 SAMARBETA
Vid undersökningen framkom det flera problem som behövde lösas. Det är ofta för lite personal vid anläggningarna till medlemmarnas förfogande vilket beror på lokalens storlek vilket kan hindra det individuella omhändertagandet. Få medlemmar tar initiativ vilket skapar långa köer för till exempel genomgångar av maskiner. Det framkom även att
medlemmar tycker om att få tips från anställda gällande teoretiskt eller praktisk kunskap. Ett problem som lyfts fram av de anställda är att de inte hinner hjälpa alla medlemmar.
Applikationen försöker få medlemmar till att börja be om hjälp av varandra för att stärka den sociala samhörigheten. Det föll sig naturligt till att slå ihop dessa problem. Medlemmarna tvingas till egna initiativ vilket resulterar i att alla tänker på kollektivets bästa. Då försvinner relevansen gällande anläggningen storlek.
Designprojektet ser till att medlemmarna blir basen och de anställda blir ett komplement när det kommer till att få hjälp. På detta sätt kan de anställda istället koncentrera sig på de individer som verkligen behöver hjälp.
!
Funktionen Samarbeta ser till att sociala relationer, teoretisk kunskap samt praktisk kunskap möts vilket stärker den sociala samhörigheten. Mer erfarna medlemmar ska vilja hjälpa nybörjare och nybörjare ska våga be om råd från de mer erfarna.
Förklaring av funktionen Samarbeta:
1. Thomas vill hjälpa Lisa med en övning. Han avsätter 15 minuter åt Lisa. En kod skapas och en timer börjar räkna ner till nästa kod.
2. Lisa tackar ja till hjälpen och trycker på kamera ikonen för att scanna koden på Thomas mobilskärm. Lisa kan antingen ändra tiden eller godkänna passet.
3. När 15 minuter passerat indikeras det genom ett alarm. Thomas måste då scanna Lisas mobilskärm för att bekräfta att han hjälpt henne.
4. Lisa måste sedan godkänna passet för att avsluta. 5. Båda får poäng för sitt engagemang.
Dessa moment stärker den sociala samhörigheten då folk börjar socialisera. Det blir mer fokus på gruppdynamiken än individualismen. Poäng utdelas för att skapa ett incitament åt
medlemmarna då poängen kan användas till att få köpa saker och ting hos gymkedjan, till exempel förtäring eller andra produkter.
Funktionen Samarbeta besvarar punkterna A3, A4, A5, A6, A7, A9 och A10. Anläggningens väntekö försvinner och den främjar omhändertagandet. En vidareutveckling hade varit ifall medlemmen kan sätta upp sig på en väntelista vilket underrättar den anställdes mobil om att en medlem är i behov av hjälp men att det sker i tur och ordning. Detta hade mycket väl kunnat vara en oerhört effektiv metod för att steg för steg kunnat följa en medlems utveckling.
7.4 RANKING
Ranking är kopplad till funktionen Samarbeta. Ett incitament åt medlemmarna är en funktion
som visar folks motivation och vilja till att hjälpa varandra vilket resulterar i fina belöningar. I funktionen Samarbeta får både personen som bad om hjälp samt personen som väljer att hjälpa till, poäng för passet. Poängen används som valuta inom anläggningen för köp av förtäring eller andra produkter. Personen som väljer att hjälpa till hamnar också på en ranking lista som visar, (1) Hur många personer man hjälpt, (2) Hur många poäng man har, (3) Antalet spenderade timmar.
Vinsten i fråga hade kunnat resultera i 6 månaders gratis medlemskap eller få åka på en resa med andra vinnare inom gymkedjan. Helt enkelt en stor belöning för ens engagemang.
!
Funktionen Ranking är väl utformad rent innehållsmässigt. Den utför sitt jobb och den fungerar som ett bra komplement åt funktionen Samarbeta. På grund av tidsbrist blev funktionen förenklad. En vidareutveckling hade kunnat visa mer statistik och fler alternativ.
7.5 KALENDER
Sammanfattning från intervjuerna visade att, (1) Samtliga respondenter ansåg att det
individuella omhändertagande var för lågt, (2) Medlemmar gillade att få tips av de anställda, (3) Det var även långa köer till att få en genomgång av maskinerna.
För att främja medlemmens utveckling kan träningsprogram synkas med Kalendern. Detta låter de anställda se medlemmars träningsvanor alla dagar i veckan. Kalendern kan användas av de anställda för att skapa aktiviteter för att sedan se vilka medlemmar som vill vara med på gruppgenomgångar av maskinerna eller andra övingar. Den anställde kan skapa
gruppövningar baserat på vad medlemmen har i sitt träningschema den veckan. Ett väldigt effektivt sätt för den anställde att hantera alla medlemmar och ge effektiv hjälp.
!
Funktionen Kalender besvarar punkt A2, A3, A4, A6 och A10. Kalendern kan räknas som applikationens huvudfunktion då den löser många av de påpekade problemen från intervjuerna samt observationerna. Det finns en stor potential till vidareutveckling av funktionen. Kalendern kan effektivisera medlemmars resultat och anläggningens omhändertagande genom att annonsera uppdateringar om genomgångar eller andra nyheter.
7.6 AKTUELLT
Många medlemmar vill höra pepp från andra men de ville också vara en del i en större grupp. Ett annat problem är att en anläggning består av många medlemmar vilket får vissa individer till att försvinna i den stora massan.
Ett komplement till funktionerna Samarbeta, Ranking och Kalender är funktionen Aktuellt. Denna funktion är ett nyhetsflöde i textformat. Istället för att visa ett foto så visas ett textresultat som gjort en skillnad i individens utveckling. Man kan gilla en persons uppdatering eller så kan man kommentera. Ett enklare textflöde ökar chansen till att man snabbare ser andra medlemmars prestationer. Anläggningarna kan också nå ut till samtliga medlemmar med nyheter av olika slag.
!
Funktionen Aktuellt besvarar punkt A9. Det är ett intressant koncept att enbart försöka använda text i
nyhetsflödet. Funktionen i sig gör sitt jobb men den kan definitivt vidareutvecklas. Funktionen kan upplevas som otydlig och det kan delvis ha att göra med att den är rätt avskalad till att mest fokusera på punkt A9.
8. DISKUSSION OCH ÅTERKOPPLING TILL TEORIN
Under rubrikerna 4. Teori och Metod förklarades teoriernas grunder och under 5. Designprocessen förklarades det hur teorierna sedan applicerades inför uppkomsten av applikationens
funktioner. I detta avsnitt lyfter jag blicken för en diskussion som är bitvis analytisk där jag dels kommer ta upp och jämföra mina observationer med teorier kring interaktionsdesign samt jämföra mina semistrukturerade intervjuer med teorierna kring motivation och social samhörighet. Denna uppdelning av teorierna är i vissa fall flytande med teorierna kring metod och kan därför i vissa fall korsa observationerna samt de semistrukturerade
intervjuerna. Detta gäller även avsnittet som helhet då små delar av diskussionen kan komma att flyta över på nästkommande avsnitt, vilket är 9. Sammanfattning och Reflektion.
Designprojektets första skede och till vad som senare visade sig bli den utlösande faktorn inför själva undersökningen, uppkom när blicken lyftes för att titta på gymmets aktiva medlemmar för att verkligen försöka se hur de tränar, förstå vilka dem är och vad deras mål kan tänkas vara. Samtidigt valde jag att vända blicken inåt mot mig själv för att reflektera över min egen
träningsresa och hur jag upplevde allt som nybörjare fram tills nu. Jag insåg att ifall jag
upplevde en oro som nybörjare så fanns det en sannolikhet att fler varit med och känt likadant när de var nybörjare och för att ta reda på ifall detta kunde stämma så behövde jag gå direkt till källan vilket i detta fallet blev gymmens anläggningar för observationer och intervjuer. Denna insikt och observation resulterade i valet att påbörja designprojektets undersökning genom ett kvoturval i kombination med semistrukturerade intervjuer och det visade sig vara ett klokt beslut då insikten från intervjuerna resulterade i att bli själva grogrunden åt vad som senare kom att bli den färdiga designlösningen tack vare flera väldigt beskrivande
informationer (Dalen, 2008:9). Det som framgår väldigt tydligt nu i efterhand är vikten av en bra och grundlig undersökning inför själva designprocessen. Anledning till att det var möjligt att få väldigt beskrivande informationer från både observationen och framförallt från
respondenternas intervjuer var på grund av att undersökningen utgick från både Saffers (2010) tre regler ursprunget ur antropologi samt Denscombes (2009) beskrivning av fördelarna med intervjuer, båda vilka är beskrivna under 4. Teori och Metod.
En fördjupning och analys av dessa regler visar på att första steget var kritiskt och det var att gå till försökspersonerna istället för att låta dem komma till mig. Detta för att kunna observera miljön där aktiviteterna utförs så att man kan få en ärlig uppfattning av verkligheten (Saffer 2010:82). Genom att utföra detta första steg kunde nästa del i undersökningen påbörjas vilket var de semistrukturerade intervjuerna. Själva intervjuerna var väldigt viktiga på grund av tre anledningar. (1) Dels lät jag respondenten få berätta sin egen historia som nybörjare på sitt eget sätt vilket gav mig en fylligare och mer detaljerad data (Denscombe, 2009:29). (2) Detta i sin tur gav mig möjligheten till att få höra nyanserna i berättandet och detta kan säga lika mycket för oss som designers som själva innehållet i historien (Saffer 2010:82). (3) För det tredje så kunde den direkta kontakten erbjuda omedelbara möjligheter till att bekräfta datan (Denscombe, 2009:29). Något som verkligen gav mig viktig data inför designprocessen var just nyanserna från respektive respondent. Detta visade tydligt på att detaljerna gör skillnad. Precis som Ekholm (2002) tar upp så skiljer sig respondenternas bakgrunder och erfarenheter från varandra, så även i mitt fall och det var därför extra viktigt att vara både hänsynstagande och lyhörd vid utförandet av intervjuerna.
Detaljerna i berättelserna var oerhört viktiga att fånga upp vid intervjuerna och definitivt något som visade sig vara värdefullt i detta anseende. För att uppnå detta var det viktigt att låta respondenterna få utveckla sina idéer och synpunkter (Denscombe, 2009:234-235). Samtliga respondenters berättelser under intervjuerna uppvisade en drivkraft till att vilja förbättra sig själv genom sin träning, både fysiskt och psykiskt hela vägen från nybörjare fram tills nu. Denna källa av energi kallas även för motivation och precis som Aronsson et al. (2012:199) nämner så var motivet hos mina respondenter alltid riktat mot ett bestämt håll men med en varierande intensitet, varaktighet och styrka mellan var och en. Något som sticker ut vid undersökningen och som fick många nybörjare till att vilja fortsätta kämpa var själva intensiteten vilket anspelar på hur motiverad en person är och inte själva riktningen som handlar om vad som driver personen till att vilja utföra en specifik handling (Deci & Ryan, 2000a). Var och en av respondenterna uppgav att de hade ett mål med sin träning men analysen av samtliga intervjuer visar på att en hög grad av inre motivation i början är det som kommer avgöra ifall de orkar ta sig igenom första tiden som nybörjare. Detta kan uppnås genom att medlemmarna får uppleva en belåtenhet utifrån de tre grundläggande behoven av autonomi, kompetens samt tillhörighet (Deci & Ryan, 2000a). Många av respondenterna började reflektera över behoven. Två av behoven, autonomi samt kompetens är de som stack ut under samtliga intervjuer och som väldigt tydligt hänger ihop med graden av inre
motivation som en nybörjare känner samt hur man upplevde sitt välkomnande och
omhändertagande som nybörjare. Precis som Deci och Ryan (2000b) tar upp så finns det en väldigt stark koppling mellan den inre motivationen och en belåtenhet i behoven autonomi samt kompetens vilket också stämde hos mina respondenter och att det ger ett genuint intresse och engangemang.
Om dessa behov hade förbisetts så var chansen stor att en nybörjares inre motivation
försämrades. En del av respondenterna uppgav att de tog sig igenom nybörjarfasen och därav behöll en hög belåtenhet utifrån de tre grundläggande behoven genom att de fick hjälp av antingen en personlig tränare, sina vänner eller tränings guider där samtliga tre täcker båda behoven. Om en nybörjare har en låg autonomi så påverkas viljan till att lösa det andra behovet vilket är kompetens. Har en nybörjare samtidigt svårt för kompetens behovet vilket är den praktiska kunskapen vid styrketräning, till exempel rörelserna, maskiner samt fria vikter så påverkas nybörjarens inre motivation åter igen negativt. Detta i sin tur påverkar det tredje behovet negativt vilket är tillhörighet och detta påverkar en nybörjares samhörighet gentemot
andra individer på gymmet genom en brist av gemenskap (Deci & Ryan, 2000a). Tillhörighet är ett väldigt viktigt behov för uppnår en nybörjare en samhörighet så är individen mer mottaglig för motivation (Deci & Ryan, 2000a). Detta i sin tur ökar graden av autonomi vilket i sin tur påverkar kompetens behovet positivt. Samtliga analyser av respondenternas svar visar på att gymmens välkomnande och omhändertagande är av yttersta vikt för att behålla en nybörjare för att så fort denna negativa spiral får fortlöpa (inget omhändertagande från gymmens sida) så ökar chansen till att individen tappar sin motivation och istället anammar en kondition vid namn amotivation där personer helt saknar en önskan och strävan till handling. Detta betyder att personen, oftast en nybörjare, helt förlorat sin motivation och detta uppkommer när personen i fråga till exempel inte ser någon effekt på sina eftertraktade resultat eller avsaknaden av kontroll (Deci & Ryan, 2000:237). Detta korrelerar direkt med de tre behoven vilket blev en av de viktigaste insikterna från undersökningen inför
designprocessen.
Enligt Deci och Ryan (2000b) finns det i dagsläget inte lika tydliga kopplingar inom indrotts och prestationsforskning när det kommer till behovet tillhörighet där en hel del tränar på egen hand och upplever trots allt en inre motivation vilket kan tyda på att social samhörighet inte är nödvändigt för en inre motivation. Detta är väldigt intressant då samtliga delar i min undersökning motsäger deras påstående genom min analys av de tre behoven och
respondenternas intervjuer som jag förklarat ovanför. Trots detta påstående av Ryan och Deci (2000b) så väljer dem samtidigt att skriva att tillhörighet och dess behov verkar ändå spela en stor roll.
