Kapitlet omfattar reflektion och egna tankar kring rapportens utfall samt diskussion kring andra avsnitt som format rapporten.
5.1 Teoridiskussion
Relevant teori skapar en förståelse för grunderna till innehållet. Presentation av grundlig teori ger en enklare läsning för intressenter inom området. En introduktion till förbättringskatan ges i teorin då denna metod bygger upp studiens struktur genom en röd tråd. Metoden har även använts som tillvägagångssätt under genomförandet för uppdraget hos företaget.
Ytterligare relevant teori har redogjorts för att uppnå mål och syfte samt kunna besvara studiens frågeställningar.
Teori som hade kunnat inkluderas är värdeflödesanalys och ställtid. Teori kring värdeflödesanalys hade varit relevant om hela artikelns process hade utforskats. Denna metod hade fångat alla delar i processen som kan orsaka störning. Detta hade gett en större omfattning av studien, men för att skapa en detaljfokuserad rapport valdes inte denna teori. Ställtid valdes att tas med som en avgränsning för studien. Om ställtid valts att inkluderas i
kartläggningen hade ytterligare Lean-verktyg varit relevant att redogöra i teorikapitlet.
5.2 Metoddiskussion
En kvalitativ fallstudie har varit relevant för uppbyggnaden av detta arbete då studien grundar sig i insamling av större mängder av empiri på en utvald artikel. Den största datainsamlingen bygger på observationer och mätningar som sedan jämförts med vald dokumentstudie från företagets affärssystem.
Affärssystemet registrerar alla stopp med tillhörande tidsintervall varvid operatören kategoriserar stoppen i generella stoppkoder. Då affärssystemet ligger i företagets ansvar blir dokumentstudien ett område som inte går att påverka som utomstående. Ett alternativ till dokumentstudie hade varit att samla in likgiltig data enbart genom observationer. Detta skulle medföra observationer från endast dagskiftet och inte en prognos över stopp från hela dygnet. Denna metod skulle medföra observationer under flera veckor för att få samma mängd data som fåtts genom att använda dokumentstudie som metod.
Mätningar som gjorts har valts att baseras på 7 dygn på grund av begränsad tid för fallstudien samt extra belastning för operatörer på grund av
dokumentering i tabeller. För att styrka reliabiliteten hade mätningarna kunnat göras under en längre period. Detta hade medfört en förhöjd säkerhet i mätvärdena vid mätning under en annan mätperiod.
På grund av rådande situation med Covid-19 har simulerad testning
påverkats. Testning för simulering av framtida eliminering av stopporsaker var planerad som en del av studien men har inte kunnat genomföras.
Testning valdes som metod för att påvisa utfallet vid noll antal stopp. Detta har inte påverkat slutresultat och slutsatser då tillgängligheten och dess ekonomiska effekter beräknats teoretiskt utifrån kartläggningen av stopporsaker.
5.2.1 Felkällor
Mätningen som utförts i denna studie medför en viss felmarginal. De tabeller som använts för studien har fyllts i av operatörerna vilket lett till en viss variation i sättet att dokumentera. Instruktioner har delats ut för att finnas som stöd för utförandet av mätningarna under alla skift. Syftet med instruktionerna är att dokumentationen ska ske på ett strukturerat sätt för att lätt kunna koda stoppen och sammanställa datan. Då dokumentationen sker av olika operatörer kan de givna instruktionerna tolkas tvetydigt och dokumenteringen kan därmed skiljas mellan skiften. Detta kan leda till felmarginal vid sammanställning av stopporsaker och jämförelser med dokumentstudie vilket bör tas i beaktande.
Vissa tider som dokumenterats under mätningen har inte kunnat kopplas till tiderna i företagets affärssystem. Detta leder till stoppkoder som inte går att koppla till något specifikt tidsintervall i företagets affärssystem. Då
mätningarna är gjorda under 7 dygn påverkar felmarginalen inte det
slutgiltiga resultatet av orsaksidentifieringen. De två största stopporsakerna kommer fortfarande visa sig vara signifikant högre då felmarginalen är minimal. Däremot påverkar de oidentifierade tiderna uträkningen av den teoretiska tillgängligheten då den logiskt sett bör vara högre än vad som kan beräknas fram.
5.3 Resultatdiskussion
Utifrån nuläget kan det konstateras att de två största stopporsakerna i monteringsmaskinen är fullt i lådor för färdigmonterade artiklar och innerdelsbana- nedfall. Dessa orsaker har störst påverkan på
tillgängligheten. Orsakernas stopptid har summerats till 8,25 timmar och kan liknas vid tiden av ett arbetsskift. Denna tid kan frigöras till värdeskapande
aktiviteter och leda till ekonomiska fördelar som gynnar företaget. Enligt teoretiska beräkningar medför en eliminering av stopporsaker en ökad tillgänglighet på 6,4 % under 7 dygn. Differensen på 6,4 % resulterar i ökade intäkter och totalt täckningsbidrag med 53 088,77 kr respektive 20 109,38 kr beräknat utifrån 8,25 frigjorda timmar. Om företaget skulle eliminera dessa stopporsaker leder det till ökade intäkter på 1 782 237,60 kr och ett totalt täckningsbidrag på 675 090 kr under ett år.
En förutsättning vid arbete med ökad tillgänglighet är att arbeta systematiskt med att identifiera rotorsaker till instabila processer. Vid en identifiering räcker det inte enbart med att räkna antalet stopp för respektive orsak, utan det krävs en sammanvägning mellan antal stopp och de tidsintervall som stoppet sker. De stopporsaker som har haft störst antal stopp och den längsta sammanlagda stopptiden har identifierats som de största stopporsakerna.
Utöver de stopporsaker som har haft den sammanvägda största påverkan på tillgängligheten finns det ytterligare två orsaker som är viktiga att belysa utifrån paretodiagrammet. Dessa två orsaker är kategorin för fackligt arbete samt rast. Under den observerade tiden skedde arbete för fackligt arbete endast en gång men utgör 31 % av den totala stopptiden för handhavande faktorer. Fackligt arbete är viktigt utifrån en arbetsmiljösynpunkt, men med hänsyn till undersökningens syfte har denna orsak stor påverkan på
tillgängligheten. Då fokus ligger på att öka tillgängligheten kan tidpunkten för fackligt arbete planeras bättre för att undvika längre stopp under
produktionstid. Ett bättre planeringsarbete för denna typ av aktivitet kan öka tillgängligheten avsevärt.
Utifrån paretodiagrammet och de observationer som gjorts har det visat sig att även rast är en orsak som kan påverka tillgängligheten. Denna aktivitet bör planeras med överlappning av annan operatör för att inte påverka tillgängligheten negativt. Då det långsiktiga målet är att
monteringsmaskinen ska bli en stabil process som inte drabbas av stopp genom framtida eliminering av stopporsaker, kommer överlappningen med tiden bli mindre avgörande.
På grund av de stopp som i dagsläget sker i monteringsmaskinen har
företaget satt en optimal hastighet på maskinen för att utjämna antalet stopp.
För att öka effektiviteten ytterligare är en förhoppning att på sikt höja hastigheten på maskinen. Studiens kartläggning av rotorsaker till stoppen och framtida eliminering av dessa är en möjlighet att på sikt öka hastigheten i monteringsmaskien. Med utebliven eliminering av stopporsaker och ett kontinuerligt förbättringsarbete blir det svårt att öka hastigheten.
För att öka effektiviteten och uppnå långsiktiga förbättringar krävs det att arbeta systematiskt och alltid finna rotorsaken till problem för att basera sina beslut på fakta. På sikt leder det till ett arbete där hållbarhet sätts i fokus där både material och andra tillgångar utnyttjas mer effektivt och bidrar till ekonomiska fördelar.
5.3.1 Hypotesdikussion
Syftet med den planerade testkörningen var att simulera noll antal stopp för de två största stopporsakerna och därmed påvisa hur det påverkar
tillgängligheten. Den uteblivna testningen har inte påverkat det slutliga resultatet men hade däremot ökat trovärdigheten och förståelsen för effekten vid en möjlig eliminering av stopporsaker. Den simulerade testningen hade visat att det med kreativa lösningar går att eliminera stopp i
monteringsmaskinen. Testningen hade endast byggt på tillfälliga metoder och tekniker som inte skulle hållt i längden. De tillfälliga lösningarna hade däremot kunnat öppna upp för ett kreativt tänkande för berörd personal angående långsiktiga lösningar som går att implementera på sikt.
5.4 Rekommendationer
Under studiens utförande har olika förbättringsområden upptäckts som kan vara till nytta för företagets utveckling. De rekommendationer som ges gynnar företagets tillgänglighet utifrån ett långtidsperspektiv. Under arbetets gång vid orsaksidentifiering av stopporsaker har det uppmärksammats ett bristfälligt arbetssätt för dokumentation. Då insatser för förbättringsåtgärder görs dokumenteras inte den åtgärd som gjorts vilket försvårar uppföljning av förbättringsprocessen. För att eliminera identifierade stopporsaker krävs kontinuerlig dokumentation av de insatser som görs för att förenkla och effektivisera förbättringsprocessen. Detta arbetssätt är nödvändigt för att bli en lärande organisation med stabila processer där information är
lättillgängligt. Detta skapar förutsättningar för en kunskapshöjande arbetsmiljö utifrån ett långtidsperspektiv.
I dagsläget sker en generell kodning av stopporsaker i företagets affärssystem, vilket gör det svårt att på ett överskådligt sätt se vilka orsakerna är. Kartläggningen av stopporsaker har resulterat i en tydlig kategorisering, vilket kommer underlätta arbetet för eliminering av orsaker i fortsättningen. För att ständigt kunna arbeta med att eliminera stopporsaker krävs det att affärssystemet dokumenterar stoppen på ett mer detaljerat sätt.
De stopporsaker som framgår i paretodiagrammen bör ligga inne i
affärssystemet för en mer specifik kategorisering. För en rimlig förändring av dokumentation föreslås införande av de sammanlagt fem största
kategorierna som identifierats under studien. De kodningar som föreslås ligga inne i affärssystemet är nedfall innerdelsbana, fullt i lådor för
färdigmonterade artiklar, fastnat i stansen i kapsylmontering, stopp i bana till oblatmaskin, tomt i binge för kapsyl. De resterande identifierade
kategorierna föreslås att grupperas som övrigt. Vid gradvis eliminering av de fem största stopporsakerna kommer kategorin för övrigt att innehålla allt mer ospecificerade stopporsaker. Då denna kategori ökar bör en liknande mätning eller studiens beprövade metod utföras för kartläggning av kvarvarande stopporsaker.
För att införa en systematisk dokumentation krävs ett engagerat ledarskap som framkallar förändringar i beteenden. Beteenden ska utmanas och i detta fall hade en beteendeförändring behövts i genomförandet av dokumentation i förbättringsarbetet. Ledarskapet behöver toppstyras i organisationen för att ändra i kulturen och ständigt leta efter rotorsaken till instabila processer. En risk med uteblivet ledarskap är att utvecklingen som bidrar till en lärande organisation blir ouppnåelig då en beteendeförändring eftersöks.
En av de avgränsningar som valdes i studien var att inte inkludera ställtid då fokus ligger på kartläggning av stopporsaker. Däremot har ställtid påverkan på tillgängligheten och bör därför utvärderas som en påverkande faktor. För en ytterligare ökning av tillgängligheten i monteringsmaskinen kan lämpliga metoder och verktyg inom Lean-filosofin tillämpas.
5.5 Samhällsrelevans
Studiens innehåll anses relevant för tillverkande företag som upplever liknande instabila processer. Tydlig kartläggning av processer inom ett företag bidrar till bättre överblick och kontroll på företagets egna processer.
Både kartläggning och dokumentering kan appliceras på alla företag som upplever instabila processer för att enklare kunna spåra variation som uppstår i en instabil process och därmed arbeta med ett kontinuerligt
förbättringsarbete. Arbetssättet med kartläggning och dokumentering bidrar till en miljömässig och ekonomisk hållbarhet där resurser som tillhandahålls maximeras och inte går till spillo. Detta leder i sin tur till en social hållbarhet där personal undviker påfrestningar av stress i en arbetsmiljö med instabila processer.
Studiens resultat upplyser även att investering av en ny maskin inte är
nödvändig för att undgå instabila processer. Med enkla beprövade medel och för en mindre summa pengar är det möjligt att förbättra befintliga processer.
Detta skapar en kreativitet av att använda befintliga resurser där pengar inte används för att lösa problemet. Genom att lösa ett problem med nya
investeringar gör att fokus tappas från de resurser som finns tillgängliga.
Därför bör företag se över resurser detaljerat för att undvika göra en onödig investering som istället kan lösas för mindre summa pengar. Studiens
innehåll visar därmed att tänka detaljerat först, för att kunna tänka större senare. Att arbeta detaljfokuserat med befintliga resurser är en Lean-filosofi där långsiktiga beslut gynnar företaget i längden och utesluter kortsiktiga beslut som gynnar företaget för tillfället. Ett kortsiktigt beslut bidrar därmed till överinvesteringar som inte gynnar företaget långsiktigt.