Ökad tillgänglighet genom orsaksidentifiering av
stopporsaker i en instabil
process inom plastproduktion
– Increased uptime through root cause analysis of stop causes in an unstable process within plastic production
Examensarbete i Maskinteknik
Författare: Moa Ellmarker & Madeleine Johansson Handledare LNU: Joakim Bjurström
Handledare Emballator Växjöplast AB: Mattias Färlin Examinator LNU: Mirka Kans
Datum: 2021-06-04 Kurskod: 2MT14E, 15hp Ämne: Industriell ekonomi Nivå: Högskoleingenjör
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Teknik
Sammanfattning
En hållbar produktion har blivit en allt mer central och global fråga som alla tillverkande företag måste ta hänsyn till. Att på ett resurssnålt sätt kunna ta till vara på befintligt material och andra tillgångar har därför blivit en viktig aspekt för att minska produktionskostnader och kassationer. För att nå en hållbar produktion och därmed vara med och konkurrera på marknaden ställs stora krav på tillverkande företags processer. För att uppnå processer som är stabila handlar det om att skapa en jämvikt i det system som utforskas där det kommande utfallet kan förutsägas, vilket medför effektivare användning av både material och resurser. Önskade resultat nås genom en grundlig förståelse av hela verksamhetens produktion då både
maskintekniska och arbetsmässiga orsaker kan ligga till grund till varför man inte lyckas uppnå stabila processer. Genom att arbeta effektivt och resurssnålt krävs att företag kartlägger vad som orsakar de instabila processerna och arbetar med att finna rotorsaker till problem och därefter eliminera dessa.
En följd av att inte ha en tydlig kartläggning av orsaker som skapar en instabil process kan leda till påverkan på maskiners tillgänglighet. För att ständigt kunna arbeta med att finna rotorsaker till instabila processer krävs en strukturerad dokumentation som skapar förutsättningar för en lärande organisation. Detta arbetssätt skapar större medvetenhet kring var bristerna finns i processerna, samt möjlighet att påverka tillgängligheten hos maskinerna.
Denna kvalitativa fallstudie kommer därmed lyfta fram förståelsen för vad som kan skapa instabila processer och hur det påverkar tillgängligheten. För att besvara frågeställningen och uppnå syftet med studien har observation, mätning,
dokumentstudie och intervju använts som datainsamlingsmetoder för att skapa en studie med hög reliabilitet. Observation och mätning har varit den primära källan för datainsamling varvid intervju och dokumentstudie använts som kompletterande metoder.
Efter upprepade mätningar och observationer i produktion har en sammanställning av de stopporsaker som har störst påverkan på tillgängligheten kunnat identifierats i monteringsmaskinen. En redovisning av ekonomisk påverkan presenteras även i studien. Det som visar sig vara betydelsefullt för arbete mot en ökad tillgänglighet är att observera vad som verkligen sker i produktion och därefter basera sina beslut på fakta. Det är även av hög relevans att ha en strukturerad dokumentation för att bli en lärande organisation med ständiga förbättringar.
Nyckelord: Instabil process, tillgänglighet, orsaksidentifiering, dokumentation, stopporsak
Summary
A sustainable production has increasingly become a central and global question which all manufacturing industries must take into consideration. Being able to use existing materials and other assets resource-efficiently has therefore become an important aspect in reducing production costs and production waste. In order to achieve sustainable production and to compete on the market, demands are placed on all processes within manufacturing industries. Creating equilibrium in the system which is investigated is necessary to reach stable processes where outcome is predicted. This brings efficient use of material and resources. To achieve desired results, a thorough understanding of the entire production is required, as both mechanical and human-related factors can explain why stable processes are not achieved. By working efficiently with resources, a root cause analysis of all unstable processes is necessary in order to identify problems in order to eliminate them.
A failure to implement root cause analyses can lead to unstable processes, which may impact on machinery uptime. Structured documentation is important for a learning organization and necessary for the continuous work in finding the root causes to unstable processes. This working method identifies flaws within the process and allows the possibility to affect the uptime among the machines. Hence, this
qualitative case study highlights the knowledge of what causes may create unstable processes and how those affect uptime. To be able to answer this case study’s questions and fulfil the purpose of this study; observation, measurement, document study and interviews have been used as empirical methods to achieve a study with high reliability. Observation and measurement have been the primary source of empirical data collection, however interviews and document study have been used as complements.
After repeated measurements and observations in production, a compilation of root causes that have the greatest impact on uptime have been identified in assembly machinery. The economic impact is also presented in this case study.
The findings show that observation of production methods followed by evidence based improvements are significant to increase uptime. It is also important to have structured documentation in order to be a learning organization allowing continuous improvement.
Keywords: Unstable process, uptime, root cause analysis, documentation, stop cause
Förord
Fallstudien har genomförts som uppdrag för Emballator Växjöplast AB i Växjö inför slutgiltigt examensarbete inom ingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi på
Linnéuniversitetet i Växjö. Författarna har gemensamt bidragit till studien med support från handledare på företaget samt universitetet.
Vi vill tacka vår handledare Mattias Färlin samt personal på Emballator Växjöplast AB som har bidragit till genomförandet av studien. Vi vill även tacka Joakim Bjurström för en bra dialog och vägledning under utförandet av studien. Ett ytterligare tack till våra opponenter under studiens gång för värdefull respons.
Moa Ellmarker & Madeleine Johansson Växjö, 4 Juni 2021
Ordlista:
Nulägesanalys - En analys som görs för att få en grundlig förståelse för nuvarande situation i verksamheten (Rother, 2001).
Värdeflödesanalys - En metod som visar ett prestationsmått av den värdeskapande tiden i relation till ledtiden (Petersson & Ahlsén, 2015).
Täckningsbidrag - Ett bidrag för att täcka gemensamma kostnader för alla produkter (Lantz, Isaksson & Löfsten, 2018).
Intäkt - Värdet av levererade prestationer av en viss vara eller tjänst (Lantz, Isaksson
& Löfsten, 2018).
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMATISERING ... 2
1.3SYFTE OCH MÅL ... 2
1.4FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.5AVGRÄNSNINGAR ... 3
2. TEORI ... 4
2.1LEAN PRODUCTION ... 4
2.2FÖRBÄTTRINGSKATA ... 4
2.3DE ÅTTA SLÖSERIERNA ... 5
2.4VARIATION OCH STABILA PROCESSER ... 6
2.5TAK ... 6
2.6ROTORSAKSANALYS ... 7
2.7PARETODIAGRAM ... 8
3. METOD ... 9
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 9
3.2METODVAL ... 10
3.2.1 Urval och datainsamling ... 10
3.3FORSKNINGSKVALITET ... 11
3.4FORSKNINGSETIK ... 12
3.5GENOMFÖRANDE ... 12
3.5.1 Insamling av data ... 12
3.5.2 Testning ... 13
4. RESULTAT OCH ANALYS ... 14
4.1NULÄGE ... 14
4.1.1 Företagspresentation ... 14
4.1.2 Kapsylens utformning ... 15
4.1.3 Monteringsmaskinens utformning ... 16
4.1.4 Stopporsaker ... 17
4.1.5 Avgränsning ... 23
4.2HYPOTES FÖR TESTNING ... 23
4.3MÅLTILLSTÅND ... 24
4.3.1 Teoretisk tillgänglighet ... 24
4.3.2 Ekonomiska effekter ... 24
5. DISKUSSION ... 26
5.1TEORIDISKUSSION ... 26
5.2METODDISKUSSION ... 26
5.2.1 Felkällor ... 27
5.3RESULTATDISKUSSION ... 27
5.3.1 Hypotesdikussion ... 29
5.4REKOMMENDATIONER ... 29
5.5SAMHÄLLSRELEVANS ... 30
6. SLUTSATS ... 32
REFERENSER ... 33
BILAGOR ... 36
1. Introduktion
I introduktionskapitlet skapas en inblick i arbetet i form av bakgrund och problematisering, samt syfte och mål med arbetet och dess avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Miljö och hållbarhet är något som alla tillverkande företag måste förhålla sig till i dagens samhälle (Touzout & Benyoucef, 2019). Att på ett resurssnålt sätt kunna ta till vara på de material och tillgångar man har att tillgå blir därför en allt mer viktig aspekt hos ett tillverkande företag för att minska produktionskostnader och kassationer (Europakommissionen, 2015). En hållbar produktion har därmed blivit en allt mer central och global fråga som ställer högre krav på tillverkande företag (Touzout & Benyoucef, 2019).
Sverige rankas utifrån ett antal parametrar som det nionde mest konkurrenskraftiga landet i världen och därmed också det mest
konkurrenskraftiga landet i Norden (Olofsson, 2018). För att bibehålla denna position samt nå positiv tillväxt krävs ständig utveckling av nya
innovationer, teknologier och arbetssätt där hållbar utveckling sätts i fokus (Regeringskansliet, 2015).
Bergman och Klefsjö (2012) förklarar att företag ständigt måste möta kundens behov för att kunna vara med och konkurrera på marknaden. Det handlar om att kunna leverera produkten i rätt tid, till rätt plats och till rätt pris och samtidigt bistå kunden med den uttalade kvaliteten. Detta ställer stora krav på ett tillverkande företags produktion där stabila processer blir en nyckelfaktor till framgång. För att uppnå en stabil process handlar det om att skapa en jämvikt i det system som utforskas där det kommande utfallet kan förutsägas (Nationalencyklopedin, u.å). Det innebär att ha en grundlig förståelse för hela produktionen då både maskintekniska orsaker liksom handhavande faktorer kan ligga bakom de instabila processerna. För att skapa värde åt kunden gäller det att kartlägga verksamhetens instabila processer för att kunna eliminera slöserier (Petersson & Ahlsén, 2015).
Enligt Bergman och Klefsjö (2012) leder instabila processer till åtta olika former av slöserier. Inom tillverkningsindustrin är det viktigt att alla delar i värdeflödet samspelar med varandra.
1.2 Problematisering
Bergman och Klefsjö (2012) beskriver vikten i att ständigt söka rotorsaken till varför problem uppstår. Det finns alltid en bakomliggande orsak och denna är viktig att kartlägga. Bergman och Klefsjö (2012) belyser även 94/6-regeln som ett synsätt till varför problem uppstår. Denna regel innebär att 94 % av problemen härstammar från systemfel, medan endast 6 % av orsakerna till problem är kopplade till individen. Att arbeta med att finna rotorsaken till problem är en process som bidrar till en lärande organisation där förbättringsarbete blir en central del i det dagliga arbetet. För att bli en lärande organisation krävs ett engagerat ledarskap som framkallar ett
beteende för en systematisk dokumentation. Detta arbetssätt är en avgörande förutsättning för att kunna basera sina förbättringsbeslut på fakta och därmed finna rätt rotorsak till problemet. Det handlar alltså om att finna ett
orsak-verkan förhållande för att kunna ta rätt beslut. Att inte basera sina beslut på fakta utan att angripa den orsak som tros ligga bakom problemet innebär att spendera onödig tid på något det inte finns underlag för. Denna tid bör istället användas systematiskt som i slutändan leder till en lösning som gynnar företaget utifrån ett långsiktigt perspektiv (Bjurström, 2016;
Dalin & Bergman, 1997; Investopedia, 2021).
Tidigare forskning visar att otydlig kartläggning av verksamhetens instabila processer påverkar effektiviteten och utnyttjandet av kapaciteten i
tillverkningsprocessen (Carlsson & Aronsson, 2017). Enligt Carlsson och Aronsson (2017) kan stabila processflöden leda till en ökad tillgänglighet.
För att uppnå en ökad tillgänglighet krävs även strukturerad kartläggning och dokumentation för att ständigt kunna arbeta med att finna rotorsaker till det problem som skapar en instabil process. Då rotorsaker kan härstamma från både maskintekniska orsaker och handhavande faktorer, eller en kombination av båda, krävs det analysering av dessa områden för
eliminering av rotorsaker. Enligt Wiendahl och Ziersch (1985) går en ökad tillgänglighet att åstadkomma genom att förbättra arbetssätt genom ett systematiskt handhavande. Detta genom att använda de resurser som redan finns, dvs. utnyttja samma eller färre antal operatörer.
1.3 Syfte och Mål
Syftet med studien är att få en förståelse för vad som skapar instabila processer och hur det påverkar tillgängligheten.
Målet för studien är att identifiera de största orsakerna i en instabil process och därmed påvisa teoretisk tillgänglighet vid en möjlig eliminering av orsaker.
1.4 Frågeställningar
• Vilka orsaker skapar en instabil process och bidrar till en låg tillgänglighet?
• Vilka effekter ger en förändrad tillgänglighet?
1.5 Avgränsningar
Studien kommer baseras på en redogörelse av en utvald artikel från företagets produktsortiment. Kartläggning av rotorsaker för en instabil process kommer begränsas till en angiven maskin. Simulerad testning kommer formuleras i form av en hypotes. Ställtid/omställning inkluderas inte i studiens mätningar. Studien kommer inte innefatta några
förbättringsåtgärder. Förbättringsåtgärder kommer ligga i företagets ansvar och vidare ställningstagande för åtgärd.
2. Teori
Detta kapitel redogör relevant teori för att ge en förståelse för de resultat och förklaringar som görs inom studien.
2.1 Lean Production
Lean Production är en filosofi och ett överlevnadstänk för att stärka konkurrenskraften gentemot andra företag (Petersson & Ahlsén, 2015).
Petersson och Ahlsén (2015) förklarar att begreppet omfattar företagskultur, värderingar, grundläggande principer, metoder, ledarskap och
medarbetarskap. Genom att utnyttja resurser och eliminera slöserier skapas förutsättningar för att nå verksamhetens vision och samtidigt öka värdet för slutkunden. Med samma resurser vill företag ha ut mer resultat av arbetet.
Lean Production handlar om att kontinuerligt arbeta med att skapa en förståelse för problem som uppstår i en verksamhet och därmed få in ett beteende av att ständigt förbättra kunskap och processer.
2.2 Förbättringskata
Enligt Bjurström (2016) är förbättringskatan en övningsrutin för att utveckla vetenskapligt tänkande som underlättar förbättringsarbete. Det är en iterativ process som hjälper att förstå komplexiteten i ett mål och dess utmaningar för att nå målet. Rutinen möjliggör en förståelse för hela förbättringsarbetet utifrån ett större perspektiv samt fokusering på det som är viktigt i
utmaningen. För att nå uppsatta mål i ett förbättringsarbete krävs dagliga rutiner som leder till ett ryggmärgsbeteende i form av en kata. Rother (2013) definierar kata som ett sätt att göra; en metod eller en rutin.
Förbättringskatan är uppbyggd i fyra olika steg, se figur 1. Första steget innebär att ta ut riktningen utifrån ett företags affärsidé, verksamhetsidé, vision, mission och värderingar. När företagets riktning är fastställd blir nästa steg att få en förståelse för nuläget. En nulägesanalys görs för att få en förståelse för hur situationen ser ut i dagsläget. Analysen baseras på
observationer och kan dokumenteras med olika metoder, till exempel med en värdeflödesanalys. Därefter utformas en långsiktig plan och en årlig plan.
Den långsiktiga planen är strategisk med en spegling i företagets vision. Den årliga planen är utmaningar som är nedbrutna från den långsiktiga planen.
Utmaningarna ska vara mätbara och tidssatta. När nuläget samt långsiktiga och årliga planer är identifierade kan ett måltillstånd på kort sikt etableras.
Detta tidsspann bör inte vara längre än 3 månader. Måltillståndet är en beskrivning på vad som kommer att vara annorlunda i arbetssättet under det valda tidsintervallet. Måltillstånd ska vara utmanande där lösningen för att nå målet ska vara bortom nuvarande kunskapsgräns. När framtida
måltillståndet är etablerat blir det tydligt vilka hinder företaget står inför för att nå det nya framtida läget. När hinder har identifierats påbörjas
experimentering som sista steg mot måltillståndet (Bjurström, 2016).
Figur 1. Förbättringskata
2.3 De åtta slöserierna
För att öka flödeseffektiviteten och skapa stabila processer krävs förståelse för hur olika typer av slöserier kan elimineras. Att förstå vad som faktiskt inte skapar något värde för kunden är lika viktigt som att förstå vad som skapar värde för kunden (Bergman & Klefsjö, 2012; Bjurström, 2016).
Bergman och Klefsjö (2012) definierar åtta typer av slöserier som leder till ineffektivitet;
1. Överproduktion: Överproduktion innebär att det tillverkas mer av produkten än vad som säljs. Produkter som inte når kunden direkt skapar inget värde. Att producera för fort, för tidigt eller för mycket leder till ökat lager som inte skapar något värde.
2. Väntan: Väntan uppstår då en operatör eller en maskin måste vänta på att nästa processteg eller resurs ska vara tillgängliga för att påbörja nästa arbetscykel. Det kan till exempel innebära väntan på verktyg eller materialinformation vilket inte skapar något värde.
3. Onödiga transporter: Alla interna transporter som inte är dirket kopplade till kund anses vara slöseri. Tid som läggs på transporter adderas till ledtider vilket inte ger något värde. Genom att
omorganisera värdeflödet kan slöserier elimineras då onödiga transporter inte genomförs.
4. Inkorrekta processer: För att undvika slöseri krävs att processen skapar produkter som uppfyller ställda krav och inte leder till kassationer.
5. Onödiga lager: Att lagerhålla mer material och enheter på lager än vad som är nödvändigt skapar inget värde åt kunden. Att bygga lager kan leda till obalans i produktion vilket leder till slöserier. Osäkerhet i leveranser från leverantörer kan även vara en orsak till varför företag lagrar material och enheter.
6. Onödiga rörelser: Onödiga förflyttningar av material eller rörelser som medarbetare behöver utföra är slöserier. Dessa förflyttningar av människor och material ska minimeras för att eliminera slöserier.
7. Defekter: Omarbetning och produktion av defekta enheter innebär en form av slöseri. Efterkontroller innebär extra tid och arbete vilket leder till slöseri.
8. Outnyttjad kreativitet hos medarbetarna: Att inte ta tillvara på medarbetarnas kreativt och engagemang är ett stort slöseri då potentiella förbättringar och möjlighet till att lära går förlorade.
2.4 Variation och stabila processer
Inom tillverkning är förståelsen för variation inom produktion viktig för att kunna skapa stabila processer (Chakhunashvili, Barone, Johansson,
Bergman, 2009). Enligt Bergman och Klefsjö (2012) kan fenomen som påverkar processer uppstå från slumpmässiga eller urskiljbara orsaker. De urskiljbara orsakernas påverkan går att eliminera vilket leder till att det endast finns slumpmässig variation kvar. Så länge ingen urskiljbar orsak uppkommer och den slumpmässiga variationen hålls inom rimliga gränser är en process stabil. Då processen är stabil kan det kommande utfallet förutses.
När processen är stabil handlar det om att kontinuerligt övervaka denna samt samla in ny information och data kring processen. Detta leder till ett arbete där urskiljbar variation kan elimineras genom en kontinuerlig
orsaksidentifiering.
2.5 TAK
TAK-värdet är en svensk översättning på OEE, vilket betyder Overall Equipment Efficiency (Hagberg & Henriksson, 2018). TAK är en beräkningsmetod som lägger fokus på tappad förlust för att åskådliggöra
produktionens effektivitet (McCarthy & Rich, 2004). Totala TAK-värdet räknas ut för att få en förståelse för helheten kring ett valt
tillverkningsområde (Hansen, 2001).
Hagberg och Henriksson (2018) förklarar att TAK-värdet står för
tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitetsutbyte. Tillgänglighet redogör förhållandet mellan tillgänglig tid och den disponibla tiden under ett tidsintervall. Tillgänglighet beskriver i vilken utsträckning ett
tillverkningsområde drabbas av stopp. Anläggningsutnyttjande visar förhållandet mellan verklig produktionshastighet och maximal
produktionshastighet. Formeln framhäver hastighetssänkningar under tillgänglig tid. Kvalitetsutbyte redogör förhållandet mellan godkänd produktion och den totala produktionen under ett tidsintervall.
Kvalitetsutbytet upplyser en produktionsvolym som inte uppfyller kvalitetskrav.
Figur 2. Formler för beräkning av TAK
2.6 Rotorsaksanalys
Rotorsaksanalys är en strukturerad utredning som hjälper till att identifiera den sanna orsaken av ett problem samt eliminera orsaken med lämpliga metoder (Andersen & Fagerhaug, 2006). Andersen och Fagerhaug (2006) menar att rotorsaksanalys är ett samlingsord för att beskriva olika
angreppssätt, verktyg och tekniker som används för att identifiera orsaker till problem. Dessa metoder används som hjälpmedel för att få en förståelse för problemet, samla in data kring problemet samt upplyser rotorsaker som bör elimineras. En metod för datainsamling är “Check Sheet”, vilket är ett strukturerat dokument för noteringar av data som tillämpas under en
insamlingsperiod. Därefter kan Paretodiagram användas för analysering av identifierade orsaker.
2.7 Paretodiagram
Inför ett förbättringsarbete kan flera problem vara aktuella att belysa i samband med att finna grundorsaken (Bergman & Klefsjö, 2020). Bergman och Klefsjö (2020) förklarar att Paretodiagram visualiserar orsakerna i mest påverkan på problemet. För att bestämma vilken ordning problem ska
angripas kan Paretodiagram användas. När en instabil process studeras är det viktigt att problemet som bidrar till störst variation angrips först, för att senare gå vidare till det näst största problemet. Dataunderlag som samlas in utifrån en instabil process kan presenteras i en tabell. Tabellen med insamlad data presenteras tydligt i ett Paretodiagram med hjälp av staplar och
eventuellt en linjesträckning. För framtida analyser och förbättringar är det viktigt att beskriva var, när och hur data har insamlats för tydlig uppföljning.
3. Metod
Metodkapitlet redovisar studiens uppbyggnad och struktur utifrån
forskningsdesign och metodval. Därefter avslutas kapitlet med forskningskvalitet och etik.
3.1 Forskningsdesign
Forskningsdesign handlar om att skapa ett tillvägagångssätt där rätt metoder används för att utforska problematiseringen (Blomkvist & Hallin, 2014).
Enligt Blomkvist och Hallin (2014) är en fallstudie en forskningsmetod där grundlig empiri samlas kring ett valt fall som sedan används för att diskutera och analysera fenomenet. En kvalitativ fallstudie utförs då mätning,
observation och intervju är aktuella för att utföra studien.
En grundlig förståelse för problemet och dess bakgrund utförs för att på ett systematiskt sätt kunna planera genomförandet av studien. En kartläggning av organisationens nuläge görs för att sedan kunna forma ett framtida måltillstånd mot en ökad tillgänglighet genom tillämpning av
förbättringskatan. Insamling av teori är en pågående process för att inte utesluta någon relevant förklaring som ligger till grund för förståelsen av problemet. Datainsamling sker genom observation, mätning, samt intervju med produktionsnära personal, se bilaga 1. Intervjuer hålls både på ett strukturerat och spontant sätt för att även fånga upp den dialog som sker med operatören vid observation. Utöver dessa metoder används även
dokumentstudie för att skapa en övergripande förståelse av tillståndet för det berörda fenomenet. Datainsamling kommer bli en iterativ process för att ständigt arbeta med att finna rotorsaker till instabila processer. Efter att grundlig insamling av empiri gjorts utformas ett framtida målltillstånd och därefter utförs olika tester. Sammanställning av resultat samt analys av en förändrad tillgänglighet kommer tas fram utifrån den iterativa processen.
Som en avslutning kommer diskussion och slutsatser dras kring studiens utfall samt vidare applicerbara förbättringsområden att redogöras.
Figur 3. Forskningsdesign
3.2 Metodval
Säften och Gustavsson (2019) förklarar att rapporter som är av vetenskaplig karaktär kräver användning av etablerade forskningsmetoder för att uppnå hög tillförlitlighet och relevans. Det gäller att välja de metoder som lämpar sig bäst för det valda forskningsområdet. Som forskare krävs förarbete kring redan tillgänglig forskning. Detta på grund av att forskare ska veta hur forskning kring valt ämnesområde ska tolkas. För att få en sammanhängande förståelse för det studerande fenomenet krävs insamling av existerande information i form av teori (Patel & Davidson, 2011). För att förstå studiens grunder har relevant teori samlats in för att stödja studiens uppbyggnad.
Inom vetenskapligt arbete handlar det om att relatera teori och verklighet till varandra. Det finns tre olika begrepp för att förklara logiken av att arbeta med att relatera teori och verklighet till varandra. Dessa begrepp är deduktiv, induktiv och abduktiv, varvid denna studie kommer redogöra förhållandet mellan teori och verklighet på ett induktivt sätt. Att arbeta utefter ett induktiv arbetssätt handlar om att studera forskningsobjektet för att sedan formulera en upptäckt som en teori (Patel & Davidson, 2011).
Att utföra mätningar är en teknik som används vid insamling av data för fenomen som sker i verkligheten (Säfsten & Gustavsson, 2019). Vid
observation sker insamling av data genom att iaktta företeelser som sker vid just det tillfället. Intervjuer används som en kompletterande metod för att kunna jämföra observationer med faktiska upplevelser från individen i en produktionsnära miljö. Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) är
forskningsintervju en passande teknik som lämpar sig för datainsamling då information ska samlas i form av uppfattningar, erfarenheter och
upplevelser. Med enkla medel kan forskare på så vis förstå hur individers uppfattningar skiljer sig (Blomkvist & Hallin, 2014). Utöver dessa metodval har även dokumentstudie använts som en kompletterande metod för att kunna ställa observation och mätningar i likhetsgranskning till
dokumentstudien. Denna typ av studie omfattar sekundärdata och är ett komplement till primärdata (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Enkätstudie används då en studie är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att studien omfattar många individers svar på de fenomen som är av intresse.
Denna metod lämpar sig alltså bäst då intresse ligger i att finna ett generellt svar bland flertal individer (Blomkvist & Hallin, 2014). Denna metod är inte relevant för denna studie då den är av kvalitativ karaktär samt fokuserar på att besvara specifika frågor kring en utvald artikel.
3.2.1 Urval och datainsamling
Vid genomförandet av en undersökning görs ett urval bland relevanta objekt eller individer (Säfsten & Gustavsson, 2019). Datainsamling görs med fokus
på en utvald artikel. Genomförandet av datainsamling förbereds för att en dokumentation ska ske på ett systematiskt sätt. Valet att inkludera lämplig personal för studien har baserats på ett snöbollsurval. Denna metod baseras på att en person ofta föreslår en annan person som är lämplig för det specifika urvalet (Säfsten & Gustavsson, 2019). Detta tillämpas genom att både produktionsplanerare, operatörer och tekniker varit delaktiga vid studiens datainsamling.
Observationer görs som observerande deltagare. Att inta denna roll innebär att inte delta i något arbete utan endast integrera med individen genom att ställa frågor (Blomkvist & Hallin, 2014). Frågor som ställs vid observation är delvis spontana men kompletteras med planerade intervjufrågor där dokumentation sker via skriftliga noteringar. Utdrag av dokumentdata görs sporadiskt vid tillgång till företagets affärssystem. Utvald data visar aktuell tillgänglighet för maskinen samt kodade stopp som registrerats i systemet.
Urvalet av vetenskapliga artiklar har gjorts utifrån universitetsbibliotekets databas. De vetenskapliga artiklarna är granskade enligt peer-reviewed och bidrar därmed till ökad trovärdighet samt påvisar problematiken i det forskande området.
3.3 Forskningskvalitet
Vetenskapliga undersökningar och resultat som presenteras måste vara valida och reliabla för att kunna lita på de resultat som redovisas. Validitet och reliabilitet beskrivs som giltighet och tillförlitlighet. Genom att stärka validitet används triangulering (Säfsten & Gustavsson, 2019). Triangulering används genom olika datainsamlingsmetoder för att besvara studiens
frågeställningar och stärka studiens resultat. Datainsamlingsmetoderna som väljs används för att få en djupare förståelse samt infallsvinklar från olika perspektiv kring vad som kan orsakar en låg tillgänglighet.
Ett annat tillvägagångssätt för att stärka validitet är respondentvalidering.
Detta sker genom att resultat och slutsatser återförs till personer som medverkat i undersökningen för upplysning av felaktigheter och
missförstånd (Säfsten & Gustavsson, 2019). Problemformulering och data från intervjuer återförs för kontroll till medverkande för att uppnå hög validitet.
Forskningskvalitet avgörs under planering och genomförandet av en undersökning. En mätning som kan upprepas av andra eller vid olika tillfällen och ge samma resultat styrker reliabiliteten. För att styrka reliabiliteten görs upprepade mätningar. Vid denna typ av mätning kan
slumpmässiga fel uppstå och bör tas hänsyn till och därmed utvärderas som en eventuell felkälla (Säfsten & Gustavsson, 2019).
De datainsamlingsmetoder som väljs planeras på ett systematiskt
tillvägagångssätt innan genomförandet för att stärka reliabiliteten. Datan som samlas in dokumenteras noggrant och sammanställs i passande program eller tabell för att tydliggöra materialet.
3.4 Forskningsetik
Forskningsetik innebär att arbeta utefter ett vetenskapligt arbetssätt. Detta innebär att utföra arbetet på ett sådant sätt att ingen skadas av det utförda arbetet samt formulera och presentera arbetet på ett opartiskt sätt.
Objektivitet lyfts fram genom ett sakligt, faktabaserat, värderingsfritt och opartiskt förhållningssätt (Säfsten & Gustavsson, 2019). Detta
förhållningssätt ökar därmed tillförlitligheten samt förståelsen av det presenterade resultatet (Blomkvist & Hallin, 2014).
För att uppfylla en del av företagets säkerhetspolicy har ett sekretessavtal skrivits. Detta avtal säkerställer att den data och information som finns tillgänglig inom företaget inte används i andra sammanhang som kan skada företaget. Prisbelopp som används i studien är fiktiva men realistiska enligt företagets sekretesspolicy. Som forskare gäller det att alltid ta ett etiskt ansvar när det gäller forskning inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (Blomkvist & Hallin, 2014). Då större delar av
datainsamlingsmetoderna innefattar observation samt intervjuer tas ett etiskt ansvar i beaktande både när det kommer till en strukturerad dokumentation samt personintegritet. Vid observation och intervju kommer personen i fråga vara förberedd på händelsen för att skapa en bekväm arbetssituation. Detta skapar förutsättningar för utförliga svar och trovärdiga observationer.
3.5 Genomförande
3.5.1 Insamling av data
Vid observationer har noteringar kring stopporsaker gjorts i ett dokument.
Observationer har även utförts i samband med produktomställning för att fånga andra potentiella orsaker till stopp i monteringsmaskinen. För att kartlägga möjliga stopporsaker har en anpassad tabell för orsaksidentifiering delats ut till berörd operatörspersonal. Möjliga orsaker till stopp har
sammanställts och en ny version av tabellen har skapats för att underlätta dokumenteringen för operatörerna, se bilaga 2. I den nya versionen av tabellen har varje stopporsak kopplats till en stoppkod. Vid ett noterat stopp
anges stoppkod tillsammans med tidsintervall. Tabellerna har fyllts i under totalt 7 dygn, under två tillfällen, för att kartlägga antalet återkommande stopp och dess tidsspektrum. De stopp som har noterats under de 7 dygnen har jämförts med affärssystemets registrering av stopp för en exakt
beräkning av tidsintervall. Därefter har stopporsakerna kategoriserats utefter maskintekniska och handhavande faktorer, se bilaga 3. Utefter den
insamlade datan har cirkeldiagram och paretodiagram sammanställts för att få en tydlig redogörelse av två största stopporsakerna och dess påverkan på tillgängligheten. Under observationstillfällen har frågor ställts spontant varvid svaren noterats i anteckningar i form av text och skisser. De strukturerade intervjuerna har planerats i förväg och sammanställts i ett dokument där även svaren har redogjorts.
3.5.2 Testning
En simulerad testkörning av de två största stopporsakerna planerades att utföras för att påvisa ökad tillgänglighet vid noll antal stopp. Den planerade testningen har inte kunnat genomföras på grund av Covid-19. Testningen hade baserats på att identifiera hinder och därefter överkomma dessa. Ett alternativt påvisande kommer göras i form av en hypotes. Hypotesen grundar sig utifrån den simulerade testkörningen som var planerad. En planerad testkörning hade gjorts genom en övervakning av processen med tillhörande verktyg för att motverka stopp.
4. Resultat och analys
I detta kapitel redogörs företagets nuvarande tillstånd och måltillstånd. Det presenteras en sammanställning av empirisk data i form av grafer och diagram under 7 dygn. Det presenteras även beräkningar av teoretisk tillgänglighet vid framtida eliminering av stopporsaker samt vad det genererar för ekonomiska effekter.
4.1 Nuläge
4.1.1 Företagspresentation
Emballator Växjöplast är en del av Emballator-gruppen och består av 10 företag som är geografiskt lokaliserade i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Storbritannien. Företagen tillverkar och utvecklar olika
förpackningslösningar och levererar produkter till över 50 länder.
Emballator-gruppen omsätter cirka 2,1 miljarder och har cirka 900 medarbetare.
Emballator Växjöplast tillverkar förslutande kapsyler och producerar 600 miljoner kapsyler årligen. Företaget har 65 anställda med formsprutning i femskift och flerkomponentsmontering i treskift. Emballator Växjöplast omsatte cirka 142 miljoner år 2019.
4.1.1.1 Företagsspecifikt problem
Studien baseras på ett aktuellt problem i produktion. Företaget upplever en låg tillgänglighet i en av deras monteringsmaskiner då den drabbas av stopp vid drift av en specifik artikel. Denna artikel är en dunkkapsyl och hade en tillgänglighet på 55,7 % under år 2020. Monteringsmaskinen körs med en hastighet på 7500 detaljer/timme då det visat sig vara den optimala hastigheten för den aktuella problemet. I dagsläget upplever företaget en bristfällig kartläggning av stopporsaker. Kunskap kring möjliga
stopporsaker finns endast hos erfaren produktionspersonal. Det upplevs även svårt att planera det dagliga arbetet för operatören.
4.1.2 Kapsylens utformning
Kapsylen består av ett oblat (1), en innerdel (2) och en hätta (3). Kapsylens innerdel är designad med en garantiring. Garantiringen är en försegling som påvisar en obruten vara. På innerdelen monteras en hätta. I kapsylens innerdel monteras därefter ett oblat beroende på vilken vätska som aktuell förpackning ska innehålla.
Figur 4. Kapsylens utformning
4.1.3 Monteringsmaskinens utformning
Två bingar med innerdelar respektive hättor är placerade i början av maskinen. Kapsyldelarna transporteras upp för en rullbandstrappa och samlas i en snurrande trumma. Trummans funktion är att få kapsylerna att hamna på rätt håll för att sedan transporteras vidare ner till innerdelsbanan respektive banan för hättor. Därefter möts innerdel och hätta i stansen för ihopsättning. Kapsylen transporteras sedan vidare till oblatstansen för stansning av oblat. Slutligen transporteras kapsylen ut från oblatmaskinen till rullbandet för vidare transport till lådor för färdigmonterade artiklar.
Figur 5. Övergripande utformning av monteringsmaskin
4.1.4 Stopporsaker
Sammanställning av data har resulterat i att 60 % av antalet stopp beror på handhavande faktorer och 40 % sker av maskintekniska orsaker. Detta resulterar i en tillgänglighet på 72,7 % beräknat under 7 dygn, se bilaga 4 varvid disponibel tid liknas vid planerad produktionstid. För att finna rotorsaker med störst påverkan på tillgängligheten har en finkategorisering av både handhavande och maskintekniska orsaker gjorts i separata diagram och grafer.
Figur 6. Cirkeldiagrammet visar en övergripande kategorisering av stopporsaker i monteringsmaskinen.
4.1.4.1 Maskintekniskt
Vid kategorisering av maskintekniska orsaker framkommer att
innerdelsbana - nedfall orsakar flest antal stopp utifrån totala antalet stopp, se figur 7. Stopporsaken står för 33 % av de totala antalet maskintekniska stopp som sker i monteringsmaskinen. Anledningen till att innerdelsbana - nedfall bidrar till flest stopp är att garantiringen som sitter på kapsylens innerdel hakar på en annan garantiring. Detta bidrar till att
monteringsmaskinen slutar förses med innerdelskapsyler.
Figur 7. Cirkeldiagrammet redogör för totala antalet stopp för respektive kategori kopplade till maskintekniska faktorer.
Vid kategoriindelning av maskintekniska orsaker gällande stopptiden blir det uppenbart att kategorin för innerdelsbana- nedfall även har den längsta stopptiden, se figur 8. Stopporsaken står för 49 % av den totala stopptiden för maskintekniska orsaker, vilket motsvarar 220 minuter.
Figur 8. Cirkeldiagrammet redogör för den totala stopptiden för respektive kategori kopplade till maskintekniska faktorer.
Paretodiagrammet redogör för en sammanslagning av de två
cirkeldiagrammen för att åskådliggöra sambandet mellan antalet stopp och stopptider för respektive kategori gällande maskintekniska orsaker. I
diagrammet syns tydligt att stopporsaken för innerdelsbana- nedfall medför högst antal stopp samt har den längsta stopptiden. Enligt nulägesanalysen har denna stopporsak störst påverkan på tillgängligheten. Beräkningar för en ny teoretisk tillgänglighet kommer grundas utifrån denna orsak vid en framtida eliminering av stopporsak.
Figur 9. Paretodiagrammet redogör för det maskintekniska sambandet av antalet stopp och dess stopptid för respektive kategori givet i procent.
4.1.4.2 Handhavande
Vid kategorisering av antalet stopp i samband med handhavandet
framkommer att orsaken fullt i lådor för färdigmonterade artiklar bidrar till flest antal stopp, se figur 10. Fyra kartonger placeras i dagsläget på en karusell som snurrar. Monteringsmaskinen räknar automatiskt rätt antal detaljer till fyra lådor. När lådorna innehåller rätt antal detaljer stannar maskinen för att operatören manuellt ska stänga lådorna och lägga på pall.
På karusellen placeras fyra nya tomma lådor och maskinen startas återigen.
Fullt i lådor för färdigmonterade artiklar står i nuläget för 66 % av totala antalet handhavande stopp.
Figur 10. Cirkeldiagrammet redogör för totala antalet stopp för respektive kategori kopplade till handhavande faktorer.
Vid kategoriindelning av stopptid i samband med handhavande synliggörs i diagrammet att fullt i lådor för färdigmonterade artiklar även bidrar till en lång stopptid på 275 minuter, vilket motsvarar 40 % av den totala stopptiden för handhavande faktorer.
Figur 11. Cirkeldiagrammet redogör för den totala stopptiden för respektive kategori kopplade till handhavande faktorer.
Paretodiagrammet redogör för en sammanslagning av de två
cirkeldiagrammen för att åskådliggöra sambandet mellan antalet stopp och stopptider för respektive kategori gällande handhavandet. Kategorin för fullt i lådor för färdigmonterade artiklar påvisar ett högt antal stopp och
resulterar även i en lång stopptid. Denna stopporsak medför störst påverkan på tillgängligheten. Studien kommer därmed även fokusera på att beräkna en ny teoretisk tillgänglighet för denna orsak vid en framtida eliminering av stopporsak.
Figur 12. Paretodiagrammet redogör för sambandet mellan antalet stopp och dess stopptid i handhavandet för respektive kategori givet i procent.
4.1.5 Avgränsning
Under studiens genomförande har en avgränsning gjorts genom att fokusera på de två största stopporsakerna. Stopporsakerna representerar en orsak från maskintekniska orsaker respektive handhavande faktorer, detta med hänsyn till studiens tidsbegränsning.
4.2 Hypotes för testning
Hypotesen grundar sig i den planerade simuleringen. Vid simulering av de två största stopporsakerna förväntas antalet stopp bli försumbara och påvisa en ökad tillgänglighet vid en möjlig eliminering.
4.3 Måltillstånd
4.3.1 Teoretisk tillgänglighet
Utifrån de två största identifierade stopporsakerna kan en teoretisk tillgänglighet räknas ut. En teoretisk tillgänglighet beräknas från två tillfällen då mätningar gjorts. Disponibel tid liknas vid planerad
produktionstid. Disponibel tid och stopptid åskaliggörs i bilaga 4. Utifrån en framtida eliminering av stopporsaker räknas en teoretisk tillgänglighet ut.
Stopptiden för de två största identifierade stopporsakerna summeras och därefter subtraheras från den totala stopptiden. Den teoretiska
tillgängligheten resulterar i 79,1 %, vilket är en ökning på 6,4 %.
Figur 13. Teoretisk tillgänglighet
4.3.2 Ekonomiska effekter
Den teoretiska tillgängligheten leder till en extra produktionsvolym.
Förutsättningarna för att nå denna produktionsvolym är en total eliminering av de två största stopporsakerna vilket leder till den frigjorda tiden på 8,25 timmar. En maskinhastighet på 7500 st/timme medför en ökning av
61 875 st detaljer under den frigjorda tiden. En ökning av 61 875 st detaljer skulle generera ökad intäkt samt totalt täckningsbidrag. Genom att eliminera 8,25 timmar stopptid som sker under 7 dygn skulle företagets intäkter öka med 53 088,75 kr samt ett ökat totalt täckningsbidrag med 20 109,38 kr.
Figur 14. Ekonomiska effekter efter frigjord tid
För att förstå vilken påverkan de två största stopporsakerna medför under ett år, beräknas produktionsvolym, intäkt och totalt täckningsbidrag på nytt.
Vid en utebliven eliminering skulle 8,25 timmar stopptid teoretiskt beräknas till 276,96 timmar per år. Detta skulle medföra en ökad produktionsvolym på 2 077 200 st detaljer per år som företaget går miste om. På ett år skulle elimineringen leda till en extra intäkt på 1 782 237,60 kr samt totalt täckningsbidrag på 675 090 kr.
Figur 15. Ekonomiska effekter under ett år
5. Diskussion
Kapitlet omfattar reflektion och egna tankar kring rapportens utfall samt diskussion kring andra avsnitt som format rapporten.
5.1 Teoridiskussion
Relevant teori skapar en förståelse för grunderna till innehållet. Presentation av grundlig teori ger en enklare läsning för intressenter inom området. En introduktion till förbättringskatan ges i teorin då denna metod bygger upp studiens struktur genom en röd tråd. Metoden har även använts som tillvägagångssätt under genomförandet för uppdraget hos företaget.
Ytterligare relevant teori har redogjorts för att uppnå mål och syfte samt kunna besvara studiens frågeställningar.
Teori som hade kunnat inkluderas är värdeflödesanalys och ställtid. Teori kring värdeflödesanalys hade varit relevant om hela artikelns process hade utforskats. Denna metod hade fångat alla delar i processen som kan orsaka störning. Detta hade gett en större omfattning av studien, men för att skapa en detaljfokuserad rapport valdes inte denna teori. Ställtid valdes att tas med som en avgränsning för studien. Om ställtid valts att inkluderas i
kartläggningen hade ytterligare Lean-verktyg varit relevant att redogöra i teorikapitlet.
5.2 Metoddiskussion
En kvalitativ fallstudie har varit relevant för uppbyggnaden av detta arbete då studien grundar sig i insamling av större mängder av empiri på en utvald artikel. Den största datainsamlingen bygger på observationer och mätningar som sedan jämförts med vald dokumentstudie från företagets affärssystem.
Affärssystemet registrerar alla stopp med tillhörande tidsintervall varvid operatören kategoriserar stoppen i generella stoppkoder. Då affärssystemet ligger i företagets ansvar blir dokumentstudien ett område som inte går att påverka som utomstående. Ett alternativ till dokumentstudie hade varit att samla in likgiltig data enbart genom observationer. Detta skulle medföra observationer från endast dagskiftet och inte en prognos över stopp från hela dygnet. Denna metod skulle medföra observationer under flera veckor för att få samma mängd data som fåtts genom att använda dokumentstudie som metod.
Mätningar som gjorts har valts att baseras på 7 dygn på grund av begränsad tid för fallstudien samt extra belastning för operatörer på grund av
dokumentering i tabeller. För att styrka reliabiliteten hade mätningarna kunnat göras under en längre period. Detta hade medfört en förhöjd säkerhet i mätvärdena vid mätning under en annan mätperiod.
På grund av rådande situation med Covid-19 har simulerad testning
påverkats. Testning för simulering av framtida eliminering av stopporsaker var planerad som en del av studien men har inte kunnat genomföras.
Testning valdes som metod för att påvisa utfallet vid noll antal stopp. Detta har inte påverkat slutresultat och slutsatser då tillgängligheten och dess ekonomiska effekter beräknats teoretiskt utifrån kartläggningen av stopporsaker.
5.2.1 Felkällor
Mätningen som utförts i denna studie medför en viss felmarginal. De tabeller som använts för studien har fyllts i av operatörerna vilket lett till en viss variation i sättet att dokumentera. Instruktioner har delats ut för att finnas som stöd för utförandet av mätningarna under alla skift. Syftet med instruktionerna är att dokumentationen ska ske på ett strukturerat sätt för att lätt kunna koda stoppen och sammanställa datan. Då dokumentationen sker av olika operatörer kan de givna instruktionerna tolkas tvetydigt och dokumenteringen kan därmed skiljas mellan skiften. Detta kan leda till felmarginal vid sammanställning av stopporsaker och jämförelser med dokumentstudie vilket bör tas i beaktande.
Vissa tider som dokumenterats under mätningen har inte kunnat kopplas till tiderna i företagets affärssystem. Detta leder till stoppkoder som inte går att koppla till något specifikt tidsintervall i företagets affärssystem. Då
mätningarna är gjorda under 7 dygn påverkar felmarginalen inte det
slutgiltiga resultatet av orsaksidentifieringen. De två största stopporsakerna kommer fortfarande visa sig vara signifikant högre då felmarginalen är minimal. Däremot påverkar de oidentifierade tiderna uträkningen av den teoretiska tillgängligheten då den logiskt sett bör vara högre än vad som kan beräknas fram.
5.3 Resultatdiskussion
Utifrån nuläget kan det konstateras att de två största stopporsakerna i monteringsmaskinen är fullt i lådor för färdigmonterade artiklar och innerdelsbana- nedfall. Dessa orsaker har störst påverkan på
tillgängligheten. Orsakernas stopptid har summerats till 8,25 timmar och kan liknas vid tiden av ett arbetsskift. Denna tid kan frigöras till värdeskapande
aktiviteter och leda till ekonomiska fördelar som gynnar företaget. Enligt teoretiska beräkningar medför en eliminering av stopporsaker en ökad tillgänglighet på 6,4 % under 7 dygn. Differensen på 6,4 % resulterar i ökade intäkter och totalt täckningsbidrag med 53 088,77 kr respektive 20 109,38 kr beräknat utifrån 8,25 frigjorda timmar. Om företaget skulle eliminera dessa stopporsaker leder det till ökade intäkter på 1 782 237,60 kr och ett totalt täckningsbidrag på 675 090 kr under ett år.
En förutsättning vid arbete med ökad tillgänglighet är att arbeta systematiskt med att identifiera rotorsaker till instabila processer. Vid en identifiering räcker det inte enbart med att räkna antalet stopp för respektive orsak, utan det krävs en sammanvägning mellan antal stopp och de tidsintervall som stoppet sker. De stopporsaker som har haft störst antal stopp och den längsta sammanlagda stopptiden har identifierats som de största stopporsakerna.
Utöver de stopporsaker som har haft den sammanvägda största påverkan på tillgängligheten finns det ytterligare två orsaker som är viktiga att belysa utifrån paretodiagrammet. Dessa två orsaker är kategorin för fackligt arbete samt rast. Under den observerade tiden skedde arbete för fackligt arbete endast en gång men utgör 31 % av den totala stopptiden för handhavande faktorer. Fackligt arbete är viktigt utifrån en arbetsmiljösynpunkt, men med hänsyn till undersökningens syfte har denna orsak stor påverkan på
tillgängligheten. Då fokus ligger på att öka tillgängligheten kan tidpunkten för fackligt arbete planeras bättre för att undvika längre stopp under
produktionstid. Ett bättre planeringsarbete för denna typ av aktivitet kan öka tillgängligheten avsevärt.
Utifrån paretodiagrammet och de observationer som gjorts har det visat sig att även rast är en orsak som kan påverka tillgängligheten. Denna aktivitet bör planeras med överlappning av annan operatör för att inte påverka tillgängligheten negativt. Då det långsiktiga målet är att
monteringsmaskinen ska bli en stabil process som inte drabbas av stopp genom framtida eliminering av stopporsaker, kommer överlappningen med tiden bli mindre avgörande.
På grund av de stopp som i dagsläget sker i monteringsmaskinen har
företaget satt en optimal hastighet på maskinen för att utjämna antalet stopp.
För att öka effektiviteten ytterligare är en förhoppning att på sikt höja hastigheten på maskinen. Studiens kartläggning av rotorsaker till stoppen och framtida eliminering av dessa är en möjlighet att på sikt öka hastigheten i monteringsmaskien. Med utebliven eliminering av stopporsaker och ett kontinuerligt förbättringsarbete blir det svårt att öka hastigheten.
För att öka effektiviteten och uppnå långsiktiga förbättringar krävs det att arbeta systematiskt och alltid finna rotorsaken till problem för att basera sina beslut på fakta. På sikt leder det till ett arbete där hållbarhet sätts i fokus där både material och andra tillgångar utnyttjas mer effektivt och bidrar till ekonomiska fördelar.
5.3.1 Hypotesdikussion
Syftet med den planerade testkörningen var att simulera noll antal stopp för de två största stopporsakerna och därmed påvisa hur det påverkar
tillgängligheten. Den uteblivna testningen har inte påverkat det slutliga resultatet men hade däremot ökat trovärdigheten och förståelsen för effekten vid en möjlig eliminering av stopporsaker. Den simulerade testningen hade visat att det med kreativa lösningar går att eliminera stopp i
monteringsmaskinen. Testningen hade endast byggt på tillfälliga metoder och tekniker som inte skulle hållt i längden. De tillfälliga lösningarna hade däremot kunnat öppna upp för ett kreativt tänkande för berörd personal angående långsiktiga lösningar som går att implementera på sikt.
5.4 Rekommendationer
Under studiens utförande har olika förbättringsområden upptäckts som kan vara till nytta för företagets utveckling. De rekommendationer som ges gynnar företagets tillgänglighet utifrån ett långtidsperspektiv. Under arbetets gång vid orsaksidentifiering av stopporsaker har det uppmärksammats ett bristfälligt arbetssätt för dokumentation. Då insatser för förbättringsåtgärder görs dokumenteras inte den åtgärd som gjorts vilket försvårar uppföljning av förbättringsprocessen. För att eliminera identifierade stopporsaker krävs kontinuerlig dokumentation av de insatser som görs för att förenkla och effektivisera förbättringsprocessen. Detta arbetssätt är nödvändigt för att bli en lärande organisation med stabila processer där information är
lättillgängligt. Detta skapar förutsättningar för en kunskapshöjande arbetsmiljö utifrån ett långtidsperspektiv.
I dagsläget sker en generell kodning av stopporsaker i företagets affärssystem, vilket gör det svårt att på ett överskådligt sätt se vilka orsakerna är. Kartläggningen av stopporsaker har resulterat i en tydlig kategorisering, vilket kommer underlätta arbetet för eliminering av orsaker i fortsättningen. För att ständigt kunna arbeta med att eliminera stopporsaker krävs det att affärssystemet dokumenterar stoppen på ett mer detaljerat sätt.
De stopporsaker som framgår i paretodiagrammen bör ligga inne i
affärssystemet för en mer specifik kategorisering. För en rimlig förändring av dokumentation föreslås införande av de sammanlagt fem största
kategorierna som identifierats under studien. De kodningar som föreslås ligga inne i affärssystemet är nedfall innerdelsbana, fullt i lådor för
färdigmonterade artiklar, fastnat i stansen i kapsylmontering, stopp i bana till oblatmaskin, tomt i binge för kapsyl. De resterande identifierade
kategorierna föreslås att grupperas som övrigt. Vid gradvis eliminering av de fem största stopporsakerna kommer kategorin för övrigt att innehålla allt mer ospecificerade stopporsaker. Då denna kategori ökar bör en liknande mätning eller studiens beprövade metod utföras för kartläggning av kvarvarande stopporsaker.
För att införa en systematisk dokumentation krävs ett engagerat ledarskap som framkallar förändringar i beteenden. Beteenden ska utmanas och i detta fall hade en beteendeförändring behövts i genomförandet av dokumentation i förbättringsarbetet. Ledarskapet behöver toppstyras i organisationen för att ändra i kulturen och ständigt leta efter rotorsaken till instabila processer. En risk med uteblivet ledarskap är att utvecklingen som bidrar till en lärande organisation blir ouppnåelig då en beteendeförändring eftersöks.
En av de avgränsningar som valdes i studien var att inte inkludera ställtid då fokus ligger på kartläggning av stopporsaker. Däremot har ställtid påverkan på tillgängligheten och bör därför utvärderas som en påverkande faktor. För en ytterligare ökning av tillgängligheten i monteringsmaskinen kan lämpliga metoder och verktyg inom Lean-filosofin tillämpas.
5.5 Samhällsrelevans
Studiens innehåll anses relevant för tillverkande företag som upplever liknande instabila processer. Tydlig kartläggning av processer inom ett företag bidrar till bättre överblick och kontroll på företagets egna processer.
Både kartläggning och dokumentering kan appliceras på alla företag som upplever instabila processer för att enklare kunna spåra variation som uppstår i en instabil process och därmed arbeta med ett kontinuerligt
förbättringsarbete. Arbetssättet med kartläggning och dokumentering bidrar till en miljömässig och ekonomisk hållbarhet där resurser som tillhandahålls maximeras och inte går till spillo. Detta leder i sin tur till en social hållbarhet där personal undviker påfrestningar av stress i en arbetsmiljö med instabila processer.
Studiens resultat upplyser även att investering av en ny maskin inte är
nödvändig för att undgå instabila processer. Med enkla beprövade medel och för en mindre summa pengar är det möjligt att förbättra befintliga processer.
Detta skapar en kreativitet av att använda befintliga resurser där pengar inte används för att lösa problemet. Genom att lösa ett problem med nya
investeringar gör att fokus tappas från de resurser som finns tillgängliga.
Därför bör företag se över resurser detaljerat för att undvika göra en onödig investering som istället kan lösas för mindre summa pengar. Studiens
