Digitaliseringen är synnerligen prioriterat inom svensk förvaltning. Åtminstone frågan därom.
Flera riksdagsledamöter motionerar flitigt och riksdag och regering vill att den ska utvecklas och förbättras.
I huvudsak ses detta som en konstitutionell fråga snarare än en teknisk. KU avslår med jämna mellanrum initiativen med hänvisning till att vallagarna måste ändras. Sedan rapporten SOU 2013:24 har inte mycket hänt på denna front. Det har förvisso skrivits fler motioner om man dömer av senare hänvisningar, men frågan verkar helt klart ha svalnat jämfört med de tidigare delarna av 2000-talet då inga större utredningar eller lagförslag rests efter detta.
I flera av dokumenttyperna återkommer samma teman med frågeställningar eller argument.
Man får lätt intrycket att det mesta redan sagts och sedan bara upprepas från gång till gång. I synnerhet som det är ett fåtal dokument som lagt grunden för hela resonemanget och därefter korshänvisats genom åren.
Initialt verkade elektronisk röstning intressant för flera instanser. Trots att Regeringen initierat flera utredningar landar man konstant i att det är omöjligt baserat på tekniska problem. Ur ett systemperspektiv finns inte någon teknisk analys av tillämpning och införande – man spaltar gärna upp de krav man ställer men ungefär där tar det slut. Inga tekniska experter har
konsulterats i någon större utsträckning, förutom i SOU 2000:125 då man tog fram ett simpelt prototypsystem.
Det blir uppenbart ett moment 22 då politikerna väntar på bättre teknik, men inte heller är villiga att öppna för testning på det lagtekniska området. Lagen tillåter fortfarande inte denna typ av försök varken i folkomröstningar eller val, med hänvisning till att tekniken inte är testad. Men man har inte gjort några förändringar som skulle möjliggöra testning och öppna för ytterligare ändringar, ens i delar. Eller för den delen utvecklat tekniken som behövs för att motivera lagändringarna. Detta blir lite av ”hönan och ägget” – vilken del kommer först för att möjliggöra för den andra?
Motionärerna lämnar över frågan till utskotten som lämnar över till Riksdagen som som lämnar över till Regeringen som lämnar över till utredningarna som sedan används av utskotten och sedan börjar det om. Cirkeln upprepas gång efter annan.
Man ser att motionärer är ivriga på att införa det, staten är villig att utreda, men man landar gång på gång i det inte är möjligt. Viljan att utreda och undersöka finns, men man verkar inte riktigt våga lita på att verkligen testa på riktigt. Med tanke på mängden motioner på området borde man kanske se det som ett utfall av folkvilja att få mer tillgänglig röstning med hjälp av informationsteknologi.
Troligen skulle det krävas stor vilja att bestämma sig för i vilken ände man börjar – antingen bygga ett system som håller måttet och kan visa att det är värt att ändra lagen eller ändra lagen och testa system som visar sig vara funktionsdugliga. Men ännu har ingen tagit det första spadtaget.
I dagsläget är det svårt att se att frågan kommer lyftas och utredas ordentligt i närtid igen, då inget egentligen hänt sedan millennieskiftet på denna front.
Utifrån ett systemvetenskapligt perspektiv i kan man dra följande slutsatser om genomförbarheten:
Den tekniska genomförbarheten är tämligen låg. Ett system för elektroniska val inte är kompatibelt med gällande regelverk och således omöjligt att implementera om inte lagarna först ändras. Vidare saknas kännedom om användningen. Nya system ses som obeprövade och eftersom det har bara byggts ett prototypsystem har ingen direkt erfarenhet om användning kunna inhämtas. Slutligen saknas kännedom om den tekniska funktionen, bland beslutsfattare.
En stor oro är att valhemligheten skulle röjas och eftersom inga tekniska experter involverats i processen är Riksdagens instanser utlämnade åt okunskap som göder misstro mot denna typ av systems pålitlighet.
Den ekonomiska genomförbarheten är svårare att dra några definitiva slutsatser om. Ett ekonomiskt perspektiv saknas i de flesta dokument. Ingenstans frågar man sig vad ett sådant system skulle kunna kosta att införa. Däremot dras det vid flera tillfällen slutsatser om att det skulle bli en minskad kostnad för samhället på sikt, då färre valsedlar och funktionärer skulle behövas. På det sättet kan man möjligen säga att systemets return of investemnt (ROI) ses som något positivt.
Den organisatoriska genomförbarheten ger heller inga entydiga svar. Sett till den strategiska orienteringen framhävs ökat valdeltagande som ett argument för ett införande, medan utredningarna landar i att det inte går att veta om valdeltagandet går upp, med hänvisning till tester i andra länder. Här går alltså skiljelinjen mellan om elektronisk röstning skulle uppfylla sitt syfte ej. Gällande intressenter har användarna (väljarna) inte involverats i någon större utsträckning när det kommer till utformningen av systemet eller om det ens finns ett behov av ett sådant system. Eftersom staten redan från start tvivlar på införandet kan de heller inte uppmuntra användarna till delaktighet.
Utan att man faktiskt gör en ordentlig analys av genomförbarheten vid behandlingen av förslag som rör elektronisk röstning är det svårt att se att det kommer kunna genomföras.
7 Tabellförteckning
Tabell 1. Beskrivning av dokumenttyper. ... 9
Tabell 2. Initiala sökresultatet. ... 13
Tabell 3. Resultat efter filtrering baserat på dokumenttyp. ... 13
Tabell 4. Resultat av sökning i innehåll efter nyckelord. ... 13
Tabell 5. Resultat efter genomläsning och hänvisningar. ... 14
Tabell 6. Kommittédirektiv ... 16
Tabell 7. Betänkanden och utlåtanden, tema: testning vid kommande val ... 16
Tabell 8. Betänkanden och utlåtanden, tema: invänta pågående utredning ... 17
Tabell 9. Betänkanden och utlåtanden, tema: försöksverksamhet ... 18
Tabell 10. Betänkanden och utlåtanden, tema: tillgänglighet. ... 19
Tabell 11. Betänkanden och utlåtanden, tema: valdeltagande ... 20
Tabell 12. Betänkanden och utlåtanden, tema: vallagen hindrar ... 20
Tabell 13. Betänkanden och utlåtanden, tema: erfarenheter saknas ... 21
Tabell 14. Betänkanden och utlåtanden, tema: har behandlats i närtid. ... 21
Tabell 15. Motioner, tema: utlandsröstning ... 22
Tabell 16. Motioner, tema: valdeltagande ... 23
Tabell 17. Motioner, tema: e-röstning ... 23
Tabell 18. Motioner, tema: i-röstning ... 24
Tabell 19. Motioner, tema: tekniken är tillförlitlig och säker ... 25
Tabell 20. Motioner, tema: billigt eller snabbt ... 25
Tabell 21. Motioner, tema: leda istället för att följa utvecklingen ... 26
Tabell 22. Motioner, tema: tillgänglighet ... 26
Tabell 23. Motioner, tema: miljövänligt ... 27
Tabell 24. Motioner, tema: risker ... 27
Tabell 25. Propositioner och skrivelser, tema: IT-stöd vid röstning ... 28
Tabell 26. Propositioner och skrivelser, tema: förslag till lagändringar ... 28
Tabell 27. Propositioner och skrivelser, tema: EU-ramverk ... 29
Tabell 28. Utredningar, tema: systemkrav ... 30
Tabell 29. Utredningar, tema: tillgänglighet ... 31
Tabell 30. Utredningar, tema: lagändringar ... 31
8 Bildförteckning
• Omslagsbild: XKCD. Voting software. https://xkcd.com/2030/ (hämtad 2021-05-26).
• Bild 1: Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Nationell aktörskarta för Sveriges digitalisering. https://digitaliseringsradet.se/sveriges-digitalisering/sveriges-digitaliseringspolitik/aktoerer-inom-sveriges-ekosystem-foer-landets-digitalisering/
(hämtad 2021-05-26).
9 Referenser
9.1 Litteratur
• Axborn, L., Rydberg, R. 2019, Elektroniska val i Sverige, Högskolan i Borås, Borås.
• Beynon-Davies, P. 2013, Business information systems, Upplaga 2, Palgrave Macmillan, New York.
• Digitaliseringsrådet. Vårt uppdrag, https://digitaliseringsradet.se/vi-aer-digitaliseringsraadet/vaart-uppdrag/ (hämtad 2021-05-26).
• Falk, E. 2017, En nulägesanalys av internetröstning i svenska allmänna val. Uppsala universitet, Uppsala.
• Melin, U. 2018, Vetenskaplig kunskap och bildning för samhällets framtida digitalisering – ett nationellt centrum. Linköpings universitet, Linköping.
• Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Vårt uppdrag, https://www.digg.se/om-oss/vart-uppdrag (hämtad 2021-05-26).
• Nationalencyklopedin, digitalisering.
http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalisering (hämtad 2021-05-26).
• Näringsdepartementet. 2017, För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D), Stockholm.
• Oates, B.J. 2006, Researching information systems and computing, SAGE Publications, London.
• P8_TA(2015)0395. Europaparlamentets resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen, Europarlamentet: Bryssel.
• Rienecker, L., Stray Jørgensen, P. 2018, Att skriva en bra uppsats, Upplaga 4, Liber, Stockholm.
• Roth, R.M., Alan, D., Wixom, B.H. 2013, Systems analysis and design, International student version 5th edition, John Wiley & Sons, Singapore.
• SFS 1974:152. Regeringsformen, Sveriges riksdag: Stockholm.
• SFS 1992:339. Lag om proportionellt valsätt, Sveriges riksdag: Stockholm
• SFS 1994:692 Vallag, Sveriges riksdag: Stockholm.
• SFS 2005:837. Vallag, Sveriges riksdag: Stockholm.
• SFS 2005:874. Valförordning, Sveriges riksdag: Stockholm.
• SFS 2018:1486. Förordning med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, Sveriges riksdag: Stockholm.
9.2 Kommittédirektiv
• Kommittédirektiv 1998:38. Kommissionen för analys av informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen - IT-kommissionen, Regeringskansliet: Stockholm.
• Kommittédirektiv 2000:10. Vissa tekniska och administrativa frågor som rör valsystemet, Justitiedepartementet: Stockholm.
• Kommittédirektiv 2003:37. En ny vallag, Justitiedepartementet: Stockholm.
• Kommittédirektiv 2011:97. Översyn av valsystemet, Justitiedepartementet: Stockholm.
9.3 Motioner
• Motion 1999/2000:K228, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 1999/2000:K246, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2001/02:K285, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2001/02:K304, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2001/02:K60, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2001/02:K70, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2001/02:T466, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2002/03:T463, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2003/04:T560, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2004/05:K30, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2004/05:T459, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2006/07:K248, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2007/08:K233, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2008/09:K364, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2009/10:K209, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2009/10:K390, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K206, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K217, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K273, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K322, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K339, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2010/11:K401, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K203, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K240, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K265, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K275, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K290, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2011/12:K363, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2013/14:K266, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2014/15:1189, Sveriges riksdag: Stockholm.
• Motion 2014/15:1475, Sveriges riksdag: Stockholm.
9.4 Propositioner
• Proposition 2001/02:80, Regeringen: Stockholm.
• Proposition 2004/05:1, Regeringen: Stockholm.
• Proposition 2004/05:163, Regeringen: Stockholm
• Proposition 2004/05:163, Regeringen: Stockholm.
9.5 Skrivelser
• Skrivelse 2003/04:110, Regeringen: Stockholm.
• Skrivelse 2004/05:81, Regeringen: Stockholm.
• Skrivelse 2017/18:139, Regeringen: Stockholm.
9.6 Utredningar
• SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyre på 2000-talet, Demokratiutredningen: Stockholm.
• SOU 2000:125. Teknik och administration i valförfarandet, Valtekniska utredningen år 2000: Stockholm.
• SOU 2000:81. Valdeltagande och Europaparlamentsval, Rådet för utvärdering av 1998 års val: Stockholm.
• SOU 2004:111. Ny vallag, 2003 års vallagskommitté: Stockholm.
• SOU 2013:24. E-röstning och andra valfrågor, 2011 års vallagskommitté: Stockholm
9.7 Utskottsbetänkanden
• Utskottsbetänkande 2000/01:KU7, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2001/02:KU14, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2001/02:KU8, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2003/04:KU13, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2005/06:KU9, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2007/08:KU18, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2008/09:KU4, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2009/10:KU26, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2010/11:KU28, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2011/12:KU1, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2012/13:KU13, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2012/13/KU18, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2013/14:KU22, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2015/16:KU14, Konstitutionsutskottet: Stockholm.
• Utskottsbetänkande 2015/16:KU27, Konstitutionsutskottet: Stockholm.