4 Empiri och resultat
4.5 Utredningar
4.1.1 År 2000
År 2000 initierade Regeringen en utredning som skulle inventera möjligheter och problem med Internetröstning (dir. 2000:10). Särskilt ville man se om valhemligheten kunde bevaras med ett sådant system. Det föreslogs att utredningen skulle inhämta erfarenheter från andra länder som testat detta innan.
Denna utredning tog namnet Valtekniska utredningen år 2000 och ledde till rapporten ”Teknik och administration i valförfarandet” (SOU 2000:125).
4.1.2 År 2003
År 2003 startades nästa utredning på området (dir. 2003:37). Denna gång ville man se vilken typ av elektronisk röstning som kunde tillämpas i Sverige – via Internet eller elektroniskt i vallokalen.
Det sågs nyttigt att uppmuntra tester för att se om ny teknik skulle stimulera intresse för valet och därmed deltagandet. Förslaget var att detta skulle i någon kommun eller i skolval.
Utredningen presenterade ett förslag till röstningssystem via Internet som hoppades kunna uppfylla vissa grundläggande säkerhetskrav.
Utredningen tog namnet 2003 års vallagskommitté och ledde till rapporten ”Ny vallag” (SOU 2004:111).
4.1.2 År 2011
Detta år startades en utredning med det uttalade målet ”att det bör införas ett elektroniskt röstningsförfarande vid allmänna val och folkomröstningar” (dir. 2011:97).
Vidare ville man också se om vilka möjligheter det fanns för att använda tekniskt stöd vid framställan av röstkort eller optisk räkning av antalet sedlar, då lagen inte begränsar denna användning.
Kommitténs namn blev 2011 års vallagskommitté och denna ledde fram till rapporten ”E-röstning och andra valfrågor” (SOU 2013:24).
Direktiv:
dir. 2000:10 dir. 2003:37 dir. 2011:97
Tabell 6. Kommittédirektiv
4.2 Betänkanden och utlåtanden
Här presenteras de teman som förekommer i Konstitutionsutskottets slutsatser vid beredning av motionerna kopplade till röstningsförfarandet.
Vid alla listade sammanträden avstyrktes samtliga motioner på detta tema.
De motioner som behandlades nämns inte, då dessa avhandlas under eget stycke.
4.2.1 Testning vid kommande val
Vid två på varandra påföljande sammanträden i början av millenniet, år 2000 respektive 2001, meddelade KU att utredningen SOU 2000:81 föreslog ett test av elektroniskt röstningsförfarande skulle göras i nästa EU-val som skulle infalla 2004, vilket ansågs mindre riskfyllt än att testa i ett val på hemmaplan (2000/01:KU7 och 2001/02:KU8).
Betänkanden:
2000/01:KU7 2001/02:KU8
Tabell 7. Betänkanden och utlåtanden, tema: testning vid kommande val
4.2.2 Invänta pågående utredning
Vid flera tillfällen avstyrktes motioner med hänvisning till att det pågick en utredning i frågan och att det var bättre att invänta ett resultat från dessa.
2001 inväntades utredningen Valtekniska utredningen år 2000 som utmynnade i SOU 2000:125 (2000/01:KU7).
2003 inväntades utredningen 2003 års vallagskommitté som utmynnade i SOU 2004:111.
Denna utredning förutspåddes presentera förslag på lagändringar som skulle möjliggöra att valtekniska förordningar skulle kunna ges av Regeringen i samråd med Valmyndigheten, då ett av kommitténs uttalade mål var att undersöka förutsättningarna för elektronisk röstning (2003/04:KU13).
2011 inväntades utredningen 2011 års vallagskommitté som utmynnade i SOU 2013:24. Denna kommitté skulle se över valsystemet, bland annat gällande elektronisk röstning, och därefter föreslå relevanta grundlagsändringar (2011/12:KU1).
Vi två sammanträden 2012 inväntades Vallagskommitténs arbete. Denna hade bland annat i uppdrag att utreda om det var möjligt att införa ett elektroniskt röstningsförfarande vid allmänna val och i folkomröstningar. Med hänvisning till denna utredning hade Riksdagen flaggat för att avslå alla sådana motioner och detta aviserade även utskottet vid nästföljande sammanträde (2012/13:KU13 och 2012/13/KU18).
Betänkanden:
2000/01:KU7 2003/04:KU13 2011/12:KU1 2012/13:KU13 2012/13/KU18
Tabell 8. Betänkanden och utlåtanden, tema: invänta pågående utredning
4.2.3 Försöksverksamhet
Vid flera tillfällen har utskottet landat i att det vore önskvärt med försöksverksamhet av elektroniska val innan de kan fatta ett slutgiltigt beslut i frågan. I väntan på dessa försök har ett flertal motioner avstyrkts.
2001 anfördes att försök bör genomföras innan frågan kunde behandlas djupare. Som exempel tog man upp att elektroniskt förrättande kunde användas vid rådslag i kommuner eller vid skolval först (2001/02:KU8 och 2001/02:KU14).
2012 anfördes att man bör försöka skapa både praktiska och rättsliga förutsättningar för att testa hur ett elektroniskt förfarande kan gå till i liten skala för att därefter utvärderas om det passade att ta i bruk på större skala (2012/13/KU18).
Betänkanden:
2001/02:KU8 2001/02:KU14 2012/13/KU18
Tabell 9. Betänkanden och utlåtanden, tema: försöksverksamhet
4.2.4 Valhemligheten
Utskottet avstyrkte år 2011 motioner med hänvisning till att valhemligheten inte kunde garanteras med nuvarande teknik.
KU var överlag positiva till att utnyttja tekniken, men oroades av att frågor kring valhemligheten och dess bevarande ännu inte var lösta. Valhemlighetens garanti nämns ofta i dessa utredningar som ett kritiskt systemkrav.
Motionerna avstyrktes och frågan lämnades över till Regeringen för vidare bearbetning (2001/02:KU8).
4.2.5 Systemkrav
Vid en behandling 2001 uttalade utskottet systemets grundkrav med hänvisning till vad som nämns i utredningen SOU 2000:125 enligt följande:
• Endast den med rösträtt ska kunna rösta
• Rösten ska inte kunna registreras mer än en gång
• Valhemligheten måste vara absolut
• Lagd röst skall ej kunna ändras i efterhand
• All sammanräkning måste vara korrekt på alla nivåer
4.2.6 Allmänhetens förtroende
Demokratiutredningen (SOU 2000:1) landade i slutsatsen att det viktigaste kravet vid elektronisk röstning är att allmänheten har förtroende för systemet. För att detta skulle möjliggöras behöver valhemligheten och rättssäkerheten kunna garanteras.
Utskottet delade denna syn och fann dessutom att det var för tidigt att uttala sig om hur IT kan användas i demokratiska processer (2001/02:KU14).
4.2.7 Valhandlingens tyngd
Utskottet utryckte oro för att ett elektroniskt valförfarande skulle göra att valhandlingen sker på slentrian och därmed förlorar sin högtidliga tyngd och värdighet. Om det blir för enkelt att rösta kanske inte valet görs särskilt genomtänkt eller seriöst var en tankegång (2001/02:KU14).
4.2.8 Elektronisk röstning i vallokal
Utskottet drog 2001 slutsatsen att det inte var aktuellt med elektronisk röstning utanför vallokaler i detta skede, men de var öppna för att det skulle utredas om elektronisk röstning kunde ske inne i vallokalerna eller användas för sammanräkning av röster (2001/02:KU14).
4.2.9 Tillgänglighet
Denna definition av tillgänglighet används i den snävare bemärkelsen där den enbart berör fysisk tillgänglighet för handikappade med nedsatt rörelseförmåga.
Vid åtminstone två tillfällen lyfte utskottet att funktionshindrade skulle kunna gynnas av ett elektroniskt röstningsförfarande. Ur demokratisk synvinkel har det setts som önskvärt att valförrättandet görs tillgängligt på mer jämlika villkor.
2001 hade Regeringen aviserat att en regeringsgrupp skulle tillsättas för att utreda möjligheterna för att främja rikets demokrati med elektroniska hjälpmedel, särskilt för funktionshindrade (2001/02:KU14).
2015 konstaterade utskottet återigen att elektroniska valalternativ skulle kunna bidra till att det blev enklare och mer tillgängligt att rösta, i synnerhet för funktionshindrade (2015/16:KU14).
I båda fallen lämnades dock inga konkreta förslag på ändringar.
Betänkanden:
2001/02:KU14 2015/16:KU14
Tabell 10. Betänkanden och utlåtanden, tema: tillgänglighet.
4.2.10 Valdeltagande
Vid några tillfällen har utskottet nämnt att det förment låga valdeltagandet är ett problem som borde stävjas. Flera motionärer har framfört att deltagandet skulle kunna ökas om elektroniska alternativ infördes.
2003 framhölls Umeå universitets kårval, som hade förrättats elektroniskt, som ett intressant och lyckat exempel på hur e-röstning kunde användas. Dock konstaterade man också att valdeltagandet inte ökat i detta val (2003/04:KU13).
2010 behandlades återigen frågan om valdeltagande och huruvida ett elektroniskt förfarande skulle ge en tillgängligare röstning och således bidra till att fler röstar (2010/11:KU28).
Betänkanden:
2003/04:KU13 2010/11:KU28
Tabell 11. Betänkanden och utlåtanden, tema: valdeltagande
4.2.11 Vallagen hindrar
Ett stort hinder för införande av elektronisk röstning anses vara att lagarna runt val är utformade på så sätt att de inte tillåter annat än manuell röstning.
2005 konstaterade man kortfattat att dåvarande Vallagen (1994:692) inte lämnade utrymme för denna tillämpning och avstyrkte frågan.
2007, 2010 och 2013 hänvisade man till att den gällande Vallagens (2005:837) 7. kap uttryckligen stipulerade att väljaren måste kryssa för sin valsedel bakom en skärm och sedan lägga den i ett kuvert.
Betänkanden:
2005/06:KU9 2007/08:KU18 2010/11:KU28 2013/14:KU22
Tabell 12. Betänkanden och utlåtanden, tema: vallagen hindrar
4.2.12 Erfarenheter saknas
Flera gånger landade utskottet i att det saknas tillräckliga erfarenheter från användning av e-röstning. Man efterlyste tester innan man blir villig att ta initiativ till lagändringar.
2001, 2005 och 2010 konstaterade utskottet endast att det saknades erfarenhet och kunskap utan att ge vidare förslag eller rekommendationer hur man kunde vidare för att införskaffa erfarenheter (2001/02:KU14, 2005/06:KU9 och 2010/11:KU28).
2007 och 2013 hänvisade man till Regeringens utlåtanden i proposition 2004/05:163 där det konstaterades att området ännu var alltför outforskat och att tester vid lokala rådslag eller skolval kunde vara en start. Därifrån kunde man sedan hämta erfarenheter, särskilt aspekter om
säkerhet och demokrati vid ett valförfarande, för att vidare utvärdera (2007/08:KU18 och 2013/14:KU22).
2015 blickade man framåt och menade en utveckling mot e-röstning är möjlig i framtiden om det först gjorts en djupgående analys av kostnader och skydd för den personliga integriteten.
Försöksalternativ bör i så fall presenteras, men utskottet såg ingen anledning att bifalla att några försök initierades (2015/16:KU14).
Betänkanden:
2001/02:KU14 2005/06:KU9 2007/08:KU18 2010/11:KU28 2013/14:KU22 2015/16:KU14
Tabell 13. Betänkanden och utlåtanden, tema: erfarenheter saknas
4.2.13 Annan instans har sagt emot
2007 anförde regeringen i proposition 2004/05:163 att det saknades underlag för e-röstning och avrådde därför emot ett införande. Även Valmyndigheten yttrade sig i rapporten och menade att kunskapsbristen var för stor för att det skulle vara realistiskt att genomföra (2007/08:KU18).
4.2.14 Har behandlats i närtid
2008, 2009 och 2010 avstyrkte utskottet motionerna medelst förenklat förfarande, vilket betyder att de anses behandlade av samma instans i närtid och därför inte behöver ny behandling.
Betänkanden:
2008/09:KU4 2009/10:KU26 2010/11:KU28
Tabell 14. Betänkanden och utlåtanden, tema: har behandlats i närtid.
4.3 Motioner
Här presenteras de teman som förekommer i motioner kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.
Samtliga listade motioner avstyrktes vid de utskottsmöten de behandlats under.
4.3.1 Utlandsröstning
Flera motionärer tog upp att det borde bli lättare för utlandssvenskar att avlägga sina röster.
Att ta sig till en beskickning kan vara tidsödande och krångligt och poströster tar lång tid att komma fram. Av förklarliga skäl anser flera motionärer då att Internetröstning vore det bästa alternativet. Med enklare röstningsförfarande hoppas man att fler skulle ta sig tid att rösta och kunna ta tillvara på sin demokratiska rätt, även om man bor utomlands.
Motioner:
1999/2000:K228 2001/02:K285 2001/02:T466 2002/03:T463 2003/04:T560 2004/05:T459 2011/12:K363 2013/14:K266
Tabell 15. Motioner, tema: utlandsröstning
4.3.2 Valdeltagande
Valdeltagandets förment låga nivåer är ett vanligt argument bland flera motionärer.
Att fler grupper kan få bredare representation eller att gör demokratin mer lättillgänglig är ett resonemang som återkommer hos flera. Man motiverar gärna med att om det vore enklare att rösta skulle fler göra det och därmed skulle röstningstalen gå upp.
Motioner:
1999/2000:K228 1999/2000:K246 2001/02:K70 2001/02:K285 2001/02:K304 2001/02:T466 2002/03:T463
2008/09:K364 2010/11:K217 2010/11:K322 2010/11:K339 2010/11:K401 2011/12:K203 2011/12:K265 2013/14:K266
Tabell 16. Motioner, tema: valdeltagande
4.3.3 E-röstning
Typ av röstningssystem brukar antingen vara e- eller i-röstning. Flera motioner föreslår explicit att man bör införa ett system där väljaren röstar elektroniskt i vallokalen, alltså med stöd av en röstningsmaskin under samma premisser som val förrättas idag.
Argument ges för att detta skulle kunna vara en bra start vid införande av elektronisk röstning eller som ett komplement till nuvarande manuella system.
Vissa verkar snarare avse en rösträkningsmaskin än en röstningsmaskin när de skriver
”elektronisk röstning”. Andra nämner mer specifika anordningar för, exempelvis att man har en röstningsmaskin och inga valsedlar eller ”elektroniska pennor” ihop med vanliga röstsedlar (2010/11:K206).
Motioner:
1999/2000:K228 2004/05:K30 2010/11:K206 2010/11:K273 2010/11:K322 2010/11:K339 2011/12:K203 2011/12:K240 2011/12:K290 2014/15:1475
Tabell 17. Motioner, tema: e-röstning
4.3.4 I-röstning
Typ av röstningssystem brukar antingen vara e- eller i-röstning. Flera motioner föreslår explicit att man bör införa ett system där väljaren röstar elektroniskt via Internet.
Som argument anges att det vore enklare och smidigare om man var som helst i världen kunde använda Internet för att lämna sin röst utan att resa eller behöva planera.
Det ges oftast inga beskrivningar av systemet i övrigt, utan man önskar allt som oftast att lagarna möjliggör detta.
Motioner:
1999/2000:K246 2001/02:K60 2001/02:K285 2003/04:T560 2004/05:T459 2010/11:K322 2011/12:K363 2013/14:K266
Tabell 18. Motioner, tema: i-röstning
4.3.5 Tekniken är tillförlitlig och säker
Oavsett om man menar system för e-röstning eller i-röstning anser flera motionärer att tekniken är mogen.
Särskilt när det gäller motioner som handlar om i-röstning är tilltron stor. Kan man göra bankärenden på Internet borde man rimligen kunna rösta där också, resonerar flera motionärer.
Säkerheten för dessa tillämpningar anges som god utan att närmare specificera vilken typ av teknik som avses. Vissa anser att det skulle vara säkrare att rösta via en maskin än det är att rösta i vallokal.
Att färre fel skulle uppstå i den manuella hanteringen, både av väljaren själv och valförrättaren anses vara den största vinsten med ett elektroniskt system. Man skulle inte råka kryssa för fel och valförrättaren riskerar inte att fylla i fel blankett.
Rösträkningen anges att den skulle kunna genomföras snabbare och mer noggrant om den förrättades elektroniskt. Vissa motionärer verkar tycka att bara räkningen skall ske automatiskt och att resten förrättas manuellt, medan andra vill datorisera hela kedjan. Särskilt fall där röster har behövt räknas om anses det kunna hjälpa demokratin framåt.
Maskiner kan inte göra fel och därmed skulle röstningen bli vattentätt är också ett argument som används.
Motioner:
1999/2000:K246
2001/02:K70
Tabell 19. Motioner, tema: tekniken är tillförlitlig och säker
4.3.6 Billigt eller snabbt
Några motioner anför att det skulle bli billigare eller snabbare att använda elektronisk röstning.
Argument som framförs handlar om att antalet valsedlar skulle kunna minskas drastiskt, med ekonomiska besparingar som följd. Också kostnader för valförrättare skulle kunna minska om det behövdes färre anställda i vallokalerna. I vissa fall anges också tillämpningen/systemet självt som billigt i både framställan och drift.
När det gäller hastigheten menar man ofta att valresultatet skulle kunna sammanställas och redovisas snabbare. Särskilt som alla manuella felkällor skulle försvinna.
Motioner:
Tabell 20. Motioner, tema: billigt eller snabbt
4.3.7 Leda istället för att följa utvecklingen
Några motionärer anser att det vore mer önskvärt att ta tag i denna fråga ordentligt och börja leda utvecklingen istället för att sitta och vänta in lösningar från andra länder.
Flera lyfter fram att Sverige har en utbredd IT-kompetens och skickliga företag som skulle kunna lösa frågan enkelt. Med det skulle vi själva kunna ta täten och bidra att fler får tillgång till dessa lösningar.
Motioner:
2001/02:K60 2001/02:K70
Tabell 21. Motioner, tema: leda istället för att följa utvecklingen
4.3.8 Tillgänglighet
Ett argument som ofta återkommer är olika varianter av tillgänglighet.
Vissa framför att det stundtals är svårt att ta sig till vallokalen – beroende på dåliga kommunikationer eller sjukdom. Äldre med dålig ork eller rörlighet, liksom personer boende på landsbygden (2011/12:K363 och 2013/14:K266) med långa resvägar skulle då kunna gynnas av med tillgänglig röstning.
Andra riktar in sig på tillgänglighet för funktionshindrade och menar att dessa till följd av rörelsehinder eller andra nedsättningar i syn eller motorik skulle kunna få tillgång till demokratin på lika villkor (2010/11:K322 och 2013/14:K266).
Ytterligare några menar att tillgänglighet skall förstås som att Internet självt är tillgängligt för de allra flesta som bor i Sverige och därmed borde utnyttjas mer (2008/09:K364 och 2009/10:K390).
I dessa fall skulle det alltså vara enklare att kunna sitta hemma vid köksbordet och i-rösta istället för att behöva bege sig ut.
Motioner:
2003/04:T560 2008/09:K364 2009/10:K390 2010/11:K322 2010/11:K401 2011/12:K363 2013/14:K266 2014/15:1475
Tabell 22. Motioner, tema: tillgänglighet
4.3.8 Miljövänlighet
Två motioner nämner uttryckligen att det skulle bli miljövänligare att rösta elektroniskt, särskilt med hänvisning till att antalet tryckta valsedlar kunde minskas drastiskt.
Även transporter av personer och gods till och från vallokalerna kunde minskas genom digitalisering.
Motioner:
2010/11:K322 2011/12:K240
Tabell 23. Motioner, tema: miljövänligt
4.3.9 Risker
Två motioner framför att digitalisering av röstningsförfarandet innebär stora risker och höjer ett varningens finger.
En framför att det kommer bli ett komplicerat system med många och svåra krav för att fungera tillfredsställande, särskilt vad gäller säkerheten. Vidare att nuvarande valsystem är lätt och beprövat och att ett nytt förfarande alltid innebär risker. Om detta tvunget skall genomföras bör källkoden åtminstone vara öppen (2014/15:1189)
Ytterligare en framför att det förutom är svårt att minska problem med nya sätt är stor risk att väljare blir utsatta för otillbörlig påverkan när de utför valhandlingen. Dessutom måste frågor runt korrekt legitimering lösas innan ett sådan system kan tas i bruk (2001/02:T466).
Motioner:
2014/15:1189 2001/02:T466
Tabell 24. Motioner, tema: risker
4.4 Propositioner och skrivelser
Här presenteras de teman som förekommer i propositioner och skrivelser kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.
4.4.1 Valhandlingens tyngd
Demokratiutredningen (SOU 2000:1) framhöll att valhandlingen riskerade att och förlora sin högtidliga tyngd och värdighet om valförfarandet blev elektroniskt. Man oroade sig för att ett förenklat röstande skulle göra att det skedde på slentrian och inte skulle göras lika genomtänkt.
Detta lyfte Regeringen fram som ett skäl om att e-röstning inte vore aktuellt för Sverige.
4.4.2 IT-stöd vid röstning
Att informationsteknik kan användas som stöd vid röstning påtalades av Regeringen i skrivelser 2001 och 2003.
2001 menade man att elektronisk röstning i vallokaler vore ett bra komplement och att räkningen av valsedlarna borde kunna genomföras elektroniskt (2001/02:80).
2003 menade man att det ännu var för tidigt att dra slutsatser om användandet av IT i röstningen, men att man inte kunde utesluta att så skulle kunna ske i framtiden (2003/04:110).
Propositioner/skrivelser:
2001/02:80 2003/04:110
Tabell 25. Propositioner och skrivelser, tema: IT-stöd vid röstning
4.4.3 Förslag till lagändringar
I en skrivelse från 2003 aviserade Regeringen att man ämnade tillsätta en utredning (dir.
2003:37) som skulle utreda möjligheterna till elektronisk röstning och komma med förslag på de lagändringar som skulle krävas för att detta skulle bli verklighet (2003/04:110).
2004 meddelade Regeringen först att de ville ändra vallagen så att den skulle tillåta elektronisk röstning i vallokal (2004/05:1). Detta skulle utredas genom dir. 2003:37. Senare samma år meddelade de dock att elektronisk röstning inte skulle användas vid allmänna val, men att man uppmuntrade att prova det i kommunala rådslag, samt eventuellt ändra lagen om folkomröstningar för att bli mer tillåtande för denna teknik (2004/05:163).
Propositioner/skrivelser:
2003/04:110 2004/05:1 2004/05:163
Tabell 26. Propositioner och skrivelser, tema: förslag till lagändringar
4.4.4 EU-ramverk
I två skrivelser, från 2004 respektive 2017, meddelade Regeringen att EU tagit fram ramverk och rekommendationer för elektroniska röstningsförfaranden.
2004 aviserades att EU-ramverket IP1-S-EE innehöll två rekommendationer gällande elektronisk röstning:
• 2004(11) om elektronisk röstning i vallokal
• 2004(15) om e-förvaltning
2017 konstaterades att förnyade standarder för elektroniska röstningsförfaranden tagits fram av EU, men här gavs inga referenser till dessa.
Propositioner/skrivelser:
2004/05:81 2017/18:139
Tabell 27. Propositioner och skrivelser, tema: EU-ramverk
4.5 Utredningar
Här presenteras de teman som förekommer i Statens offentliga utredningar (SOU) kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.
Regeringen inrättade ett antal utredningar med syfte att undersöka förutsättningarna för elektronisk röstning och närliggande frågor. Dessa utredningar var:
• Valtekniska utredningen år 2000, inrättad genom direktiv 2000:10. Överlämnade rapporten ”Teknik och administration i valförfarandet” (SOU 2000:125)
• 2003 års vallagskommitté, inrättad genom direktiv 2003:37. Överlämnade rapporten
”Ny vallag” (SOU 2004:111).
• 2011 års vallagskommitté, inrättad genom direktiv 2011:97. Överlämnade rapporten
”E-röstning och andra valfrågor” (SOU 2013:24).
Se 4.1 Kommittédirektiv ovan för fler detaljer om direktiven.
4.5.1 Systemkrav
I SOU 2000:125 listas systemkraven för ett elektroniskt röstningssystem.
Grundkraven är:
• Höga krav på tillförlitlighet
• Garanti att valhemligheten inte röjs
• Valförrättningen måste vara enkel och smidig Dessa krav specificeras tydligare och innebär att:
• Endast den med rösträtt ska kunna rösta
• Rösten ska inte kunna registreras mer än en gång
• Valhemligheten måste vara absolut
• Lagd röst skall ej kunna ändras i efterhand
• All sammanräkning måste vara korrekt på alla nivåer
Korrekt och säker identifiering av väljaren lyfts dessutom som ett viktigt krav. Här ges ett exempel på att fysiska identitetskort med personuppgifter lagrade elektroniskt skulle kunna vara ett alternativ.
I denna rapport går utredningen också igenom principerna för hur ett simpelt röstningssystem skulle kunna sammanställas och hur många gånger rösterna behöver krypteras för att det skulle kunna fungera tillfredsställande gällande säkerhet och integritet (SOU 2000:125).
SOU 2013:24 lyfter också att systemets transparens och verifierbarhet är av högsta vikt. Allra
SOU 2013:24 lyfter också att systemets transparens och verifierbarhet är av högsta vikt. Allra