En översikt av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val

(1)

Uppsala universitet

Inst. för informatik och media

En översikt av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val

Eddie Fernberg

Kurs: Examensarbete Nivå: C

Termin: VT-21 Datum: 210528

(2)

Sammanfattning:

Denna studie undersöker förutsättningarna för införandet av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val genom att sammanställa främst styrdokument från offentliga organ inom området.

Det huvudsakliga målet är att ge en heltäckande översiktsbild av de politiska respektive juridiska ambitionerna och hindren för att röstning i svenska val skulle kunna digitaliseras helt eller delvis.

Studien identifierar vilka möjligheter och utmaningar som finns i dagsläget genom en litteraturstudie.

Nyckelord:

E-röstning, I-röstning, Allmänna val, Digitalisering

Abstract:

This paper examines the prerequisites for implementing electronic voting in Sweden’s general elections by compiling policies of public organs in this area. The main goal is to give a comprehensive overview of the political and juridical ambitions or hindrances, respectively, in order to fully or partly digitise Swedish elections.

The study identifies the present opportunities and challenges by the means of a literature study.

Keywords:

E-voting, I-voting, General elections, Digitisation

(3)

Till A-C, K och S:

En fura står aldrig starkare än sina rötter

Tack till:

F. Tétard för att generöst ha löst uppsatsarrangemanget trots pandemiska omständigheter.

C. Okhravi för en lärorik och smidigt genomförd opponering.

Kursadministratörerna vid Institutionen för informatik och media som till leda fick svara på mina studiefrågor.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 2

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Syfte och kunskapsbidrag ... 3

1.4 Frågeställning ... 3

1.5 Avgränsningar ... 4

2 Teknisk bakgrund ... 4

2.1 Genomförbarhet ... 4

2.2 Begreppsdefinition ... 5

2.2.1 E-röstning ... 5

2.2.2 I-röstning ... 5

2.2.3 Digitalisering ... 6

2.2.4 E-förvaltning ... 7

2.2.5 Offentliga dokument ... 8

2.3 Gällande lagar och förordningar ... 9

2.4 Nuvarande valprocess ... 9

2.5 Tidigare forskning ... 11

3 Metod ... 11

3.1 Forskningsstrategi ... 11

3.2 Datainsamling ... 12

3.3 Dataanalys ... 14

4 Empiri och resultat ... 15

4.1 Kommittédirektiv ... 15

4.1.1 År 2000 ... 15

4.1.2 År 2003 ... 15

4.1.2 År 2011 ... 15

4.2 Betänkanden och utlåtanden ... 16

4.2.1 Testning vid kommande val ... 16

4.2.2 Invänta pågående utredning ... 16

4.2.3 Försöksverksamhet ... 17

4.2.4 Valhemligheten ... 18

4.2.5 Systemkrav ... 18

4.2.6 Allmänhetens förtroende ... 18

4.2.7 Valhandlingens tyngd ... 19

4.2.8 Elektronisk röstning i vallokal ... 19

4.2.9 Tillgänglighet ... 19

4.2.10 Valdeltagande ... 19

4.2.11 Vallagen hindrar ... 20

(5)

4.2.12 Erfarenheter saknas ... 20

4.2.13 Annan instans har sagt emot ... 21

4.2.14 Har behandlats i närtid ... 21

4.3 Motioner ... 22

4.3.1 Utlandsröstning ... 22

4.3.2 Valdeltagande ... 22

4.3.3 E-röstning ... 23

4.3.4 I-röstning ... 23

4.3.5 Tekniken är tillförlitlig och säker ... 24

4.3.6 Billigt eller snabbt ... 25

4.3.7 Leda istället för att följa utvecklingen ... 26

4.3.8 Miljövänlighet ... 27

4.3.9 Risker ... 27

4.4 Propositioner och skrivelser ... 27

4.4.2 IT-stöd vid röstning ... 28

4.4.3 Förslag till lagändringar ... 28

4.4.4 EU-ramverk ... 28

4.5 Utredningar ... 29

4.5.1 Systemkrav ... 29

4.5.2 Försöksverksamhet ... 30

4.5.5 Lagändringar ... 31

5 Slutsats ... 31

5.2 Betänkanden och utlåtanden ... 32

5.3 Motioner ... 33

5.4 Propositioner och skrivelser ... 34

5.6 Sammanfattning ... 35

6 Diskussion ... 35

7 Tabellförteckning ... 38

8 Bildförteckning ... 38

9 Referenser ... 39

9.1 Litteratur ... 39

9.3 Motioner ... 40

9.4 Propositioner ... 40

9.5 Skrivelser ... 40

9.7 Utskottsbetänkanden ... 41

(6)

1 Inledning

I kapitlet nedan förklaras kort hur den allmänna förvaltningen fungerar och därefter ges problembeskrivningen. Studiens syfte och frågor presenteras och avslutas slutligen med att definiera avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Sverige har en lång tradition av demokrati och medborgainflytande. Makten utgår från folket som, genom fria och hemliga val, utser Riksdagen att fatta beslut i dess namn. Detta förfarande följer ett enkelt och beprövat system – väljaren kryssar för sitt val på en valsedel och därefter placeras denna i ett kuvert och sedan i en urna. Slutligen räknas och rapporteras varje valsedel manuellt och valresultatet sammanställs.

Förvaltningen består förutom av Riksdag och Regering av domstolarna och myndigheterna, dit frågor rörande särskilda områden kan delegeras, samt vidare rikets regioner och kommuner.

Riket har i stor utsträckning legat i framkant när det gäller elektronisk förvaltning. Det var tidigt ett uttalat mål att Sverige skulle bli världsledande på digitalisering och e-förvaltning – ett mantra som gärna upprepats genom åren (Melin, 2018).

I takt med teknikens landvinningar och digitaliseringen av andra allmännyttiga tjänster har tankar på att även valförrättandet skulle kunna bli elektroniskt frodat sedan runt millennieskiftet (SOU 2000:1). De allra flesta myndigheter erbjuder idag många av sina tjänster på Internet.

Den allmänna förvaltningen jobbar alltså intensivt med att tillhandahålla elektroniska tjänster och ständigt utveckla dessa. Ett område som dock ännu inte tagit klivet ut är röstningen.

Förslag till digitaliseringar av röstning eller försök därtill har kommit från flera utredningar genom åren. Frågor som rör röstningsförfarandet är en rent lagteknisk fråga som därför ligger på Riksdagens bord och inte kan beslutas av någon annan instans. Däremot har inte Riksdagen tagit ställning till utformning eller implementation av ett sådant system ännu.

Trots att de råd och myndigheter som existerat genom åren explicit profilerat sig med teknisk kompetens från både industrin och näringslivet har dessa aldrig deltagit i förslagen kring digital röstning.

(7)

1.2 Problemformulering

En stor del av samhällets offentliga förvaltning går idag att sköta digitalt, men inte valförrättandet.

Diskussioner har pågått länge om att också valförrättandet helt eller delvis bör kunna genomföras elektroniskt (SOU 2000:1). I huvudsak är detta en fråga om i första hand politisk vilja och i andra hand folkflertalets inställning. Utan politiska drivkrafter är det svårt att se att införandet av ett digitalt röstsystem realiseras.

Sverige var tidigt ute med digitalisering och har länge försökt profilera sig som en föregångare på detta område. 2017 aviserade Regeringen att riket skulle bli världsbäst på elektronisk förvaltning (Näringsdepartementet 2017) och visa sig framme med investeringar på tjänster och infrastruktur.

Fokus var initialt brett och tänkt att täcka samhällets alla aspekter och särskild vikt lades vid en möjlig digitalisering av rikets röstningsförfarande. I början av 2010-talet undersöktes frågan intensivt, men mot slutet av detta årtionde har elektronisk röstning i någon form ännu inte införts.

Trots stora löften om att digitalisera valförrättandet har egentligen ingenting hänt. Denna uppsats gör en ansats att förstå de politiska tongångar som funnits och varför utvecklingen inte lett till ett elektroniskt röstningssystem.

1.3 Syfte och kunskapsbidrag

Syftet med studien är att skapa en översiktsbild av hur den politiska viljan att införa ett digitalt röstningssystem ser ut i Sverige. Kunskapsbidraget är en beskrivning som försöker ge en tydlig ögonblicksbild av aktuella politiska styrdokument kopplade till elektronisk röstning – hur tankarna gått och vilka beslut som fattats.

Då lagstiftning är en lång och snårig process bidrar denna studie dels till att visa skedena i denna process och dels till att visa om den politiska viljan ser olika ut hos de olika instanserna under lagstiftningens väg.

1.4 Frågeställning

Utifrån syftet och problematiseringen ges här nedan frågeställningen. Studien svarar på hur läget ser ut gällande införande av e-röstning i Sverige genom följande fråga:

• Vilken är den politiska viljan för införande av e-röstning?

(8)

1.5 Avgränsningar

Denna studie syftar till att försöka sammanställa de politiska styrdokument som producerats inom området elektroniska val. Med politiska styrdokument menas lagar, Statens offentliga utredningar (SOU) och riksdagsmotioner.

Den är inte intresserad av allmänhetens inställning till att digitalisera val, eller åsikter från forskare, experter eller journalister.

Ej heller tar den ställning till hur en införandeprocess kan och bör se ut eller hur systemet skall utformas.

Det geografiska området begränsar sig till Sverige.

2 Teknisk bakgrund

I detta kapitel presenteras den teoretiska ramen och förklaringar av studiens begrepp. Relevanta lagar och förordningar förklaras och slutligen görs en kort sammanställning av tidigare forskning kopplad till området.

2.1 Genomförbarhet

Undersökningen utgår från genomförbarheten (feasibility) av att införa elektronisk röstning vid allmänna svenska val ur ett politiskt och lagtekniskt perspektiv.

Roth, Dennis och Wixom (2013, ss. 23-34) presenterar tre olika varianter av genomförbarhet.

Dessa beskrivs ingående och förklaras som olika aspekter av en sammanhängande analys när kraven för ett system skall utvärderas. Denna analys används alltid i inledningen av projektet att ta ett nytt system i bruk och brukar på svenska närmast jämföras med en förstudie, alltså att utredning av risker, kostnader och andra förutsättningar för att kunna gå vidare. Dock bör denna analys även revideras och uppdateras flera gånger under projektets gång, särskilt när man inleder designarbetet.

Kort sammanfattat innebär de olika varianterna följande analyser:

Teknisk genomförbarhet – kan vi bygga det?

• Kännedom (familiarity)

o om användningen (of the application) är viktig eftersom organisationen lätt kan missa att göra ändringar och slutanvändarna omöjligt kan använda systemet korrekt annars. Nyutvecklade system ses i regel som mer riskabla än äldre, beprövade system just för att erfarenheten om dem är lägre.

o om den tekniska funktionen (of the technology) är av stor vikt, både för organisation som inför det och för slutanvändarna som använder det. Om denna kännedom är låg skapar det långsammare idrifttagande och minskar tilltron till systemets upplevda pålitlighet.

(9)

• Kompatibilitet (compatibility) för systemet är väldigt viktigt. Systemet måste fungera med befintlig infrastruktur och system för att vara relevant och användbart. Här spelar också regelverk och policyer en betydande roll.

Ekonomisk genomförbarhet – borde vi bygga det?

• Kostnader för utveckling, idrifttagande och underhåll av systemet. Här är det viktigt att ta ställning till vad ett system kostar att införa och hålla uppdaterat och därefter väga det mot avkastningen. Idealt skall det ju ger mer än det tagit. Det finns olika sätt att mäta detta på, bland annat genom kapitalflöde, break-even eller return of investment (ROI).

Organisatorisk genomförbarhet – om vi bygger det, kommer det användas?

• Strategisk orientering (strategic alignment) är av vikt för att det inte skall uppstå ett glapp mellan projektstrategi och affärsmodell och därmed orsaka risker. Ett exempel på haveri som kan uppstå är om IT-avdelningen driver igenom ett system utan att ha resten av organisationen ombord i projektet.

• Intressenter (stakeholders) är de som påverkar eller påverkas av ett system. Dessa grupper utgörs av systemägare och systemanvändare. Hänsyn måste tas till dessa vid både implementering och fortsatt utveckling av ett nytt system. Idealt borde systemägaren uppmuntra användningen av systemet samtidigt som systemanvändarna får vara delaktiga i utvecklingen, så att dessa inte avvisar systemet när det tas i drift.

2.2 Begreppsdefinition

Här presenteras korta beskrivningar av de nyckelbegrepp som förekommer i studien.

2.2.1 E-röstning

Elektronisk röstning. Är ett vidare begrepp än, och innefattar också, i-röstning. Kort menas alla typer av elektroniska system som en väljare kan använda vid röstningsförfarandet.

Exempelvis skulle det kunna innebära att röstandet genomförs vid en maskin i röstlokalen eller att väljaren röstar hemifrån via sin egen dator och Internet. Dessutom innefattas system för att genomföra elektroniska folkomröstningar.

System för framställan och upprätthållande av röstlängder och liknande som används av valfunktionärer räknas ej in här, ej heller rena rösträkningsmaskiner.

Studien använder genomgående begreppet i någon av varianterna e-röstning eller elektronisk röstning.

2.2.2 I-röstning

Internetröstning. Smalare begrepp än e-röstning då det i huvudsak inbegriper röstning på distans via egen dator och Internet.

(10)

Röstning via offentliga Internetanslutna datorer, i till exempel bibliotek, räknas också hit även om denna kategori av system kan falla någonstans mellan i- och e-röstning beroende på hur de utformas (Beynon-Davies, 2013).

Studien använder huvudsakligen begreppet e-röstning för att inte ta ställning till systemets utformning.

2.2.3 Digitalisering

Digitalisering (av latin digitus 'finger'), ursprungligen omvandling av information från analog till digital representation, numera även allmänt om övergången till ett digitalt informationssamhälle (Nationalencyklopedin).

I den senare bemärkelsen, som också används i denna uppsats, avser digitalisering att innehåll och tjänster blir tillgängliga digitalt, med hjälp av informationsteknologi. Allt som oftast också att sagda material och tjänster även blir åtkomliga över Internet.

Syftet med digitalisering är olika. I vissa fall vill man spara arbete på administration, i andra fall vill man spara resurser och pengar. Det huvudsakliga skälet till att samhället digitaliseras är dock att underlätta för medborgaren (Beynon-Davies, s. 267).

Ett exempel är banktjänster som traditionellt skötts över disk och på papper numera kan skötas över Internet. Det blir bekvämt för kunden och sparar tid för bankens anställda.

1998 inrättade regeringen ett råd som bistod i tillsynen av digitaliseringens utveckling (dir.

1998:38). Detta råd består av experter från förvaltning, forskning och näringsliv. Tanken att vara ett samlat kompetenscentra för Regeringen har varit central sedan start, men uppgift och namn har varierat med tiden. I dess senaste iteration heter det Digitaliseringsrådet och har i uppdrag att följa och stöda Regeringen i sitt arbete med digitalisering, följa utvecklingen i riket och utomlands samt komma med förslag på konkreta insatser inom detta område (Digitaliseringsrådet).

Vidare finns ett antal myndigheter som har på sitt bord att arbeta med digitaliseringsfrågor, både rent tekniskt men också främst inom sitt eget förvaltningsområde. Här är värt att nämna Myndigheten för digital förvaltning - DIGG på vars ansvarsområde det ligger att samordna och stöda den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.

DIGG arbetar mer samhällsövergripande än Digitaliseringsrådet, vari man också har representanter, genom att koordinera insatserna gentemot andra myndigheter och offentliga intressenter (Myndigheten för digital förvaltning -DIGG).

Att DIGG inrättades 2018 kan i någon mån tolkas som att Regeringen vill ta ett helhetsgrepp runt digitaliseringspolitiken inom alla förvaltningsområden. Denna myndighet övertog flertalet funktioner från andra myndigheter som tidigare hade handlagt ärenden inom främst digital infrastruktur (SFS 2018:1486).

I Regeringen är digitaliseringsministern ansvarigt statsråd. Digitaliseringsrådet rapporterar direkt till denne medan DIGG sorterar under Infrastrukturdepartementet som samme minister delar ihop med infrastrukturministern (Digitaliseringsrådet).

(11)

Då förvaltningens digitalisering spänner över många olika samhällsområden måste många aktörer samverka för att utvecklingen skall gå åt samma håll, vilket också medför att det dels blir stor koordinering och dels att det är långa tidsperspektiv som det planeras för.

Den största delen av förvaltningens digitalisering handlar om att utveckla och tillhandahålla infrastruktur för informationsutbyte dels myndigheter emellan och dels mellan myndigheter och medborgare. I det senare fallet rör det sig oftast om att erbjuda tjänster via Internet.

Exempel på aktörer som är delaktiga i rikets digitalisering:

Bild 1: Nationell aktörskarta för Sveriges digitalisering

2.2.4 E-förvaltning

E-förvaltning är en kortform av begreppet ”elektronisk förvaltning”.

Enligt Beynon-Davies innebär e-förvaltning först och främst att erbjuda och leverera tjänster till medborgarna. Med hjälp av digitalisering kan förvaltningens arbete underlättas och medborgarna lättare ta del av tjänsterna. Detta kallas G2C (government to citizen) och är ett av

(12)

flera synsätt på hur förvaltningen kan implementera tjänsteutbud medelst informationsteknologi (Beynon-Davies, s. 267).

Förvaltningens tjänster och ärendefunktioner flyttas eller har flyttats från manuell hantering på papper till att bli åtkomliga från medborgarens egen dator. Ett typexempel är hur skattedeklarationen ursprungligen endast kunde göras på en pappersblankett som behövde postas till Skatteverket, men numera är nåbar som en tjänst på Internet.

Under e-förvaltning sorterar också begreppet e-demokrati. I korthet går e-demokrati ut på att använda informationsteknologi för att stötta demokratiska processer och system (Beynon- Davies). Denna syn är det som denna uppsats huvudsakligen intresserar sig för.

2.2.5 Offentliga dokument

Offentliga dokument innebär egentligen alla typer av dokument som utfärdats av ett organ inom den offentliga förvaltningen och tillgängliggjorts för alla att läsa.

De dokument som använts har alla sitt ursprung i lagstiftningsprocessens olika skeden. Som nämns i kapitel 2.3 Gällande lagar och förordningar måste valförrättandet regleras i lag och dessa dokument speglar hur ärendet hanteras på sin färd mot bli antagen som en sådan.

I denna studie används begreppet om dessa dokumenttyper:

• Motioner

• Propositioner

• Utskottsbetänkanden

• Utredningar (Statens offentliga utredningar, SOU)

• Regeringens skrivelser

• Kommittédirektiv

Dokumenttyp Utfärdas av Beskrivning

Motioner Enskilda ledamöter Enskild ledamot väcker

förslag medelst dessa.

Propositioner Regeringen Regeringen väcker förslag

medelst dessa.

Utskottsbetänkanden Riksdagens utskott Riksdagens olika utskott behandlar förslag innan de tas upp i plenum.

Utredningar (Statens

offentliga utredningar, SOU)

Utredare utsedda av Regeringen

Utredare lämnar in sin slutsats i en särskild fråga.

Dessa används som underlag för propositioner.

Regeringens skrivelser Regeringen Regeringen meddelar sitt arbete till Riksdagen genom dessa.

Kommittédirektiv Regeringen Regeringen ger en utredare

eller kommitté instruktioner med dessa.

(13)

Tabell 1. Beskrivning av dokumenttyper.

2.3 Gällande lagar och förordningar

Sveriges statsskick regleras av Regeringsformen (SFS 1974:152), en av rikets fyra grundlagar.

I denna stipuleras att all offentlig makt i Sverige utgår från folket vilket således förklarar att Sverige är en demokrati där folket väljer sina företrädare. Beslut om rikets angelägenheter fattas genom lagstiftning i Riksdagen, dit folkets representanter väljs in.

Med rikets angelägenheter avses här alla former av handlingar som staten kan tänkas företa.

Kort sagt måste det alltid finnas en lag som tillåter att staten genom- och utför en viss handling.

Av detta kan vi alltså dra slutsatsen att frågan om hur val förrättas en helt lagteknisk fråga som enbart avgörs av Riksdagen. Eftersom lagar berör mångas liv krävs det ett grundligt arbete med att stifta dem och av det skälet är det en relativt långsam och segdragen process med många steg.

Riksdagen utser Regeringen som verkställer de beslut som fattats. Den offentliga förvaltningen utgörs vidare av rikets domstolar och övriga myndigheter.

I Regeringsformen förklaras enbart översiktligt hur val skall förrättas. Djupare specifikationer om förfarandet återfinns i:

• Vallag (SFS 2005:837)

• Valförordning (SFS 2005:874)

• Lag om proportionellt valsätt (SFS 1992:339)

Häri förklaras bland annat hur röstsedlar utformas, hur valförrättare skall arbeta och hur processen går till vid själva valhandlingen. Vidare förklaras också hur rösträkning- och redovisning skall förfaras.

Val i Sverige bygger på fri och allmän rösträtt – alla medborgare över 18 år får rösta i samtliga val. I kommunal- och regionvalen får också EU-medborgare eller utländska medborgare som sedan tre år är folkbokförda i Sverige delta. Valen är vidare hemliga och direkta (SFS 2005:837).

På EU-nivå finns reglering i form av resolution P8_TA(2015)0395 som medger att medlemsländerna får införa elektronisk röstning om de själva önskar och utifrån sina egna förutsättningar.

2.4 Nuvarande valprocess

Sammantaget är det valen till riksdag, region och kommun samt till EU-parlamentet som avses när man talar om allmänna val.

(14)

I Sverige förrättas valen till kommun, region och Riksdag på samma dag, vilken infaller andra söndagen i september vart fjärde år. EU-valen förrättas vart femte år och följer samma principer. Därutöver finns också nationella och kommunala folkomröstningar som till utförandet påminner om val, men avhandlar en specifik fråga och kan förrättas på andra tider än de allmänna valen.

Väljaren kan antingen förtidsrösta eller rösta i sitt valdistrikts vallokal på valdagen.

Förtidsröster kan lämnas in på alla förtidsröstställen i hela Sverige under en period före valet, vanligen 18 dagar innan och fram till och med valdagen. Rösten skickas då till det egna valdistriktet och räknas där. Detta medför att det går att ändra sin röst genom att avge en ny röst i sin vallokal på valdagen. Röstning på valdagen sker mellan klockan 08.00 och 20.00 i den vallokal som utsetts åt det valdistrikt man tillhör, vilket oftast är nära där väljaren bor.

Röstberättigade som bor utomlands eller befinner sig ombord på fartyg kan sända sina röster medelst post. Vissa svenska beskickningar tar även emot fysiska röster. De som inte kan ta sig till vallokalen på grund av sjukdom eller ålder och de som sitter på anstalt sänder sina röster med bud. På sjukhus och ålderdomshem och liknande inrättningar brukar det finnas särskilda har röstställen där rösterna kan lämnas in.

I samtliga fall måste det vara en standardiserat valsedel som fylls i. Partierna ger ut egna valsedlar med förtryckta namn, vilka skall finnas tillgängliga på röstningsställena. Vissa partier sänder också hem röstsedlar till sina medlemmar.

Vid utlandsboende får man som röstberättigad en tom röstsedel som man fyller i själv. Och sänder till Valmyndigheten. Rösten är bara godkänd om den har ett parti- och kandidatnamn ifyllt, eller enbart ett partinamn (partiröst).

I de fall man röstar fysiskt på plats – i vallokal, vid förtidsröstställe eller på vårdinrättning går valet till som följande:

• Väljaren kommer till röstningsstället och har antingen med sig egna valsedlar eller hämtar dessa ur ett tråg vid dörren, samt ett tomt valkuvert.

• Därefter går väljaren in bakom en skärm som påminner om ett litet bås och fyller i sina valsedlar. Dessa stoppas ned i kuvertet.

• Väljaren lämnar sedan över kuvertet till en valförrättare som kontrollerar att väljaren finns i röstlängden och att det endast ligger en sedel i kuvertet.

• Slutligen läggs kuvertet i valurnan och väljaren markeras som att ha lämnat in sin röst.

När röstmottagningen avslutats på valdagen räknas rösterna manuellt. Poströster läggs i rätt urna och därefter räknar distriktets valmottagare samman samtliga röster. Ordningen är riksdagsval, kommunval och sist regionval. När räkningen är avslutad lägg rösterna i särskilda påsar som förseglas och därefter överlämnas till valnämnden som transporterar dem till länsstyrelserna för slutlig sammanräkning.

Länsstyrelserna gör en preliminär uträkning av partiernas mandatfördelning och rapporterar detta till Valmyndigheten under valnatten. Därefter görs en slutgiltig sammanräkning av mandatfördelning och personröster, vilket leder till att ordinarie och ersättande ledamöter i de

(15)

olika församlingarna utses. All rösträkning sker offentligt och kan bevittnas och kontrolleras av vem som helst. (SFS 2005:837 och SFS 2005:874)

2.5 Tidigare forskning

Tidigare studier har gjorts i frågan, särskilt inom systemvetenskapen och dess närliggande vetenskapsområden. Jag gjorde en översiktlig sökning i Diva fann särskilt två studier som haft särskild inverkan på denna studie: Falk 2017 samt Axborn & Rydberg 2019.

Båda dessa kandidatuppsatser tar upp förhållningssätt till och möjligheterna för införandet av ett elektroniskt röstningssystem. Deras ansats har varit mer inriktad på att utreda inställningarna till ett införande och hört experter på systemets utformning.

I dessa uppsatser har fokus tydligt legat på experternas eller folkets inställning till införandet av ett sådan system och främst tagit fasta på en införandeprocess och hur denna skulle utformas.

Dessa bidrog med flera intressanta perspektiv och startpunkter för denna analys. Nischen för denna uppsats faller huvudsakligen inom att förstå varför elektronisk röstning inte införts, utgående från den politiska viljan formulerad i offentliga dokument. Genomförbarheten analyseras således ur ett lagtekniskt perspektiv snarare än ur experters eller användares.

3 Metod

Detta kapitel förklarar val av forskningsstrategi och datainsamlingens process. Slutligen framställs analysen av data.

3.1 Forskningsstrategi

Utgående från Oates (2006) beskrivningar av forskningsstrategier har jag valt följande tillvägagångssätt för att genomföra studien.

Studien är en fallstudie, alltså en undersökning av en specifik företeelse, (Oates, s. 141) som analyserar förutsättningarna för införandet av ett elektronisk röstningsförfarande ur ett lagtekniskt perspektiv. Genom detta försöker studien svara på varför det idag inte går att rösta elektroniskt och vilka politiska styrdokument som legat till grund för denna utveckling.

Empirin består av funna dokument (found documents), vilket beskrivs som existerande dokument som skapats av en instans, oftast med ett annat syfte än att vara forskningsunderlag (Oates, s. 233). Analysen behandlar dokumenten som behållare (documents as vessels) vilket innebär att det är innehållet som är relevant och att dokumenten i sin egen rätt inte analyseras (Oates, s. 239).

(16)

Denna genomförs som en litteraturstudie och bygger på analys av innehållet i de dokument som utgör empirin. Huvudsakligen har jag inriktat mig på att finna teman som återkommer som bärande punkter i dessa dokument. Eftersom empirin består av texter är datan kvalitativ (Oates, s. 266) och därför passar en litteraturstudie väl när man vill jämföra innehåll och utveckling över tid.

Genom att analysera texter från offentliga dokument skapas en djupare förståelse för den konstitutionella förankringen till elektronisk röstning och hur man drivit eller begränsat frågan från politiskt håll.

3.2 Datainsamling

För att finna relevanta dokument användes söktjänsten för ”Dokument & lagar” på

Riksdagens webbplats (riksdagen.se/sv/dokument-lagar). Här publiceras dokument från flera olika instanser efter att de behandlats i Riksdagen på sin väg mot att bli lagstiftning.

Sökfunktionen är utformad så att den kan ta sökord samt olika filter såsom datum,

dokumenttyp eller vilket organ som utfärdat dokumentet. Svaren går att sortera baserat på relevans, datum och nummerbeteckning. Här valdes att använda datum. I detta fall sorteras sökträffarna från nyast till äldst. För att avgöra dokumentets årtal räcker det att titta på titeln – offentliga dokument namnges alltid med året de behandlats.

Flera sökord kan anges. Beroende på hur de anges genomförs sökningen olika:

1. Om flera ord anges med mellanrum genomförs sökning på orden separat.

Exempel: elektronisk röstning kommer ge resultat för både elektronisk och röstning, ej nödvändigtvis tillsammans.

2. Om flera ord anges med mellanrum, men med citationstecken runt, genomförs sökningen tillsammans.

Exempel: ”elektronisk röstning” kommer ge resultat där orden hör ihop och kommer i den ordningen.

Om andra tecken anges kommer dessa tecken ersättas med mellanrum och således genomföra sökningen enligt 1. ovan.

Exempel: e-röstning kommer ge resultat för e och röstning och således inte vara särskilt hjälpsamt i utsållningen.

På förhand hade sökordet elektronisk röstning valts ut, då detta oftast förekommer i litteraturen.

Databas: Dokument & lagar på Riksdagen.se Datum: 2021-04-25

Sökord Antal träffar

elektronisk röstning 624

”elektronisk röstning” 83

(17)

Tabell 2. Initiala sökresultatet.

Därefter filtrerades resultatet baserat på dokumenttyp, enligt tabell 2.

Dokumenttyp Filter: Dokumenttyp Antal träffar

Motioner Motioner 16

Propositioner och skrivelser Propositioner och skrivelser 17

Utskottsbetänkanden Betänkanden och utlåtanden 22

Utredningar Statens offentliga utredningar 10

Kommittédirektiv Kommittédirektiv 2

67 Tabell 3. Resultat efter filtrering baserat på dokumenttyp.

I listan med filter tillhör propositioner och regeringens skrivelser samma grupp för att de är dokument som överlämnas till Riksdagen. Skillnaden dem emellan är enbart intentionen:

antingen att föreslå en förändring eller att avlägga rapport.

Samtliga resultat är från efter år 2000 eftersom dokument före detta år inte verkar ha indexerats i sökfunktionen. Dokument från före denna tidpunkt nämns ibland i underlaget, men jag har i sållningen valt att enbart utgå från yngre dokument för att få en mer hanterlig mängd.

Därefter genomfördes initial textsökning i dokumenten efter orden:

• elektronisk röstning

• digital röstning

• -röstning

Samt en genomläsning av de dokument som innehöll dessa sökord för att se om de var relevanta för undersökningen. Se tabell 4.

Dokumenttyp Filter: Innehåller sökord

• elektronisk röstning

• digital röstning

• -röstning

Antal dokument

60 Tabell 4. Resultat av sökning i innehåll efter nyckelord.

Slutligen har jag också tittat på de dokument som hänvisats till i andra dokument, men som av någon anledning inte indexerats. Detta kan ha berott på dokumentets ålder eller att sökorden inte matchat fastän innehållet varit relevant.

(18)

Motionernas antal har ökat med nästan dubbla mängden efter genomläsning av betänkandena, medan utredningarna minskade eftersom jag enbart tog med de som initierades av direktiv som explicit skulle utreda möjligheter för elektronisk röstning.

Slutligen landade det utsållade dokument på antalet enligt tabell 5.

Dokumenttyp Filter: referens från andra

dokument Antal dokument

58 Tabell 5. Resultat efter genomläsning och hänvisningar.

3.3 Dataanalys

Tillvägagångsättet för dataanalysen har varit induktivt. Enligt Oates innebär detta att man delar upp materialet utefter kategorier eller teman som dyker upp i texten och drar slutsatser utifrån dessa, med ett mer eller mindre öppet sinne (Oates, s. 268).

Genom dessa kategorier försöker jag skapa en översiktlig bild av hur varje instans resonerat kring frågan om elektronisk röstning och hur ärenden om detta hanterats på vägen. Detta görs för att kunna förstå motiveringarna till varför man valt att inte gå vidare med införandet av ett sådant röstningsförfarande. Kategorierna visar då den politiska viljan för ett införande.

Datan har behandlats och analyserats i denna ordning:

1. Kommittédirektiv

2. Betänkanden och utlåtanden 3. Motioner

4. Propositioner och skrivelser 5. Utredningar

Därefter har relevanta kategorier satts samman utifrån dess förekomster i texten. Jag har siktat på att det helst ska förekomma två gånger för att få bli ett eget tema, men vissa teman som jag uppfattade som viktiga ha blivit egna fastän det bara fanns ett inlägg om det.

(19)

4 Empiri och resultat

Här redovisas resultaten från de dokument som utgjort grundmaterialet i studien. De är uppdelade på typ av dokument och har därefter fördelats ytterligare baserat på teman som ofta förekommer i dokumenten, förutom kommittédirektiven som återgivits med en kort beskrivning utifrån år.

Genom att dela upp empirin utifrån dokumenttyp går det att särskilja om de olika instanserna resonerat liknande eller fäst vid vid helt andra motiveringar genom att kategorierna då kan jämföras.

4.1 Kommittédirektiv

Här presenteras sammanfattningar av de direktiv som Regeringen utfärdat för kommittéer och utredningar kopplade till röstningsförfarandet.

Se vidare 4.5 Utredningar nedan för mer information om resultaten.

4.1.1 År 2000

År 2000 initierade Regeringen en utredning som skulle inventera möjligheter och problem med Internetröstning (dir. 2000:10). Särskilt ville man se om valhemligheten kunde bevaras med ett sådant system. Det föreslogs att utredningen skulle inhämta erfarenheter från andra länder som testat detta innan.

Denna utredning tog namnet Valtekniska utredningen år 2000 och ledde till rapporten ”Teknik och administration i valförfarandet” (SOU 2000:125).

4.1.2 År 2003

År 2003 startades nästa utredning på området (dir. 2003:37). Denna gång ville man se vilken typ av elektronisk röstning som kunde tillämpas i Sverige – via Internet eller elektroniskt i vallokalen.

Det sågs nyttigt att uppmuntra tester för att se om ny teknik skulle stimulera intresse för valet och därmed deltagandet. Förslaget var att detta skulle i någon kommun eller i skolval.

Utredningen presenterade ett förslag till röstningssystem via Internet som hoppades kunna uppfylla vissa grundläggande säkerhetskrav.

Utredningen tog namnet 2003 års vallagskommitté och ledde till rapporten ”Ny vallag” (SOU 2004:111).

4.1.2 År 2011

Detta år startades en utredning med det uttalade målet ”att det bör införas ett elektroniskt röstningsförfarande vid allmänna val och folkomröstningar” (dir. 2011:97).

(20)

Vidare ville man också se om vilka möjligheter det fanns för att använda tekniskt stöd vid framställan av röstkort eller optisk räkning av antalet sedlar, då lagen inte begränsar denna användning.

Kommitténs namn blev 2011 års vallagskommitté och denna ledde fram till rapporten ”E- röstning och andra valfrågor” (SOU 2013:24).

Direktiv:

dir. 2000:10 dir. 2003:37 dir. 2011:97

Tabell 6. Kommittédirektiv

4.2 Betänkanden och utlåtanden

Här presenteras de teman som förekommer i Konstitutionsutskottets slutsatser vid beredning av motionerna kopplade till röstningsförfarandet.

Vid alla listade sammanträden avstyrktes samtliga motioner på detta tema.

De motioner som behandlades nämns inte, då dessa avhandlas under eget stycke.

4.2.1 Testning vid kommande val

Vid två på varandra påföljande sammanträden i början av millenniet, år 2000 respektive 2001, meddelade KU att utredningen SOU 2000:81 föreslog ett test av elektroniskt röstningsförfarande skulle göras i nästa EU-val som skulle infalla 2004, vilket ansågs mindre riskfyllt än att testa i ett val på hemmaplan (2000/01:KU7 och 2001/02:KU8).

Betänkanden:

2000/01:KU7 2001/02:KU8

Tabell 7. Betänkanden och utlåtanden, tema: testning vid kommande val

4.2.2 Invänta pågående utredning

Vid flera tillfällen avstyrktes motioner med hänvisning till att det pågick en utredning i frågan och att det var bättre att invänta ett resultat från dessa.

(21)

2001 inväntades utredningen Valtekniska utredningen år 2000 som utmynnade i SOU 2000:125 (2000/01:KU7).

2003 inväntades utredningen 2003 års vallagskommitté som utmynnade i SOU 2004:111.

Denna utredning förutspåddes presentera förslag på lagändringar som skulle möjliggöra att valtekniska förordningar skulle kunna ges av Regeringen i samråd med Valmyndigheten, då ett av kommitténs uttalade mål var att undersöka förutsättningarna för elektronisk röstning (2003/04:KU13).

2011 inväntades utredningen 2011 års vallagskommitté som utmynnade i SOU 2013:24. Denna kommitté skulle se över valsystemet, bland annat gällande elektronisk röstning, och därefter föreslå relevanta grundlagsändringar (2011/12:KU1).

Vi två sammanträden 2012 inväntades Vallagskommitténs arbete. Denna hade bland annat i uppdrag att utreda om det var möjligt att införa ett elektroniskt röstningsförfarande vid allmänna val och i folkomröstningar. Med hänvisning till denna utredning hade Riksdagen flaggat för att avslå alla sådana motioner och detta aviserade även utskottet vid nästföljande sammanträde (2012/13:KU13 och 2012/13/KU18).

Betänkanden:

2000/01:KU7 2003/04:KU13 2011/12:KU1 2012/13:KU13 2012/13/KU18

Tabell 8. Betänkanden och utlåtanden, tema: invänta pågående utredning

4.2.3 Försöksverksamhet

Vid flera tillfällen har utskottet landat i att det vore önskvärt med försöksverksamhet av elektroniska val innan de kan fatta ett slutgiltigt beslut i frågan. I väntan på dessa försök har ett flertal motioner avstyrkts.

2001 anfördes att försök bör genomföras innan frågan kunde behandlas djupare. Som exempel tog man upp att elektroniskt förrättande kunde användas vid rådslag i kommuner eller vid skolval först (2001/02:KU8 och 2001/02:KU14).

2012 anfördes att man bör försöka skapa både praktiska och rättsliga förutsättningar för att testa hur ett elektroniskt förfarande kan gå till i liten skala för att därefter utvärderas om det passade att ta i bruk på större skala (2012/13/KU18).

Betänkanden:

(22)

2001/02:KU8 2001/02:KU14 2012/13/KU18

Tabell 9. Betänkanden och utlåtanden, tema: försöksverksamhet

4.2.4 Valhemligheten

Utskottet avstyrkte år 2011 motioner med hänvisning till att valhemligheten inte kunde garanteras med nuvarande teknik.

KU var överlag positiva till att utnyttja tekniken, men oroades av att frågor kring valhemligheten och dess bevarande ännu inte var lösta. Valhemlighetens garanti nämns ofta i dessa utredningar som ett kritiskt systemkrav.

Motionerna avstyrktes och frågan lämnades över till Regeringen för vidare bearbetning (2001/02:KU8).

4.2.5 Systemkrav

Vid en behandling 2001 uttalade utskottet systemets grundkrav med hänvisning till vad som nämns i utredningen SOU 2000:125 enligt följande:

• Endast den med rösträtt ska kunna rösta

• Rösten ska inte kunna registreras mer än en gång

• Valhemligheten måste vara absolut

• Lagd röst skall ej kunna ändras i efterhand

• All sammanräkning måste vara korrekt på alla nivåer

4.2.6 Allmänhetens förtroende

Demokratiutredningen (SOU 2000:1) landade i slutsatsen att det viktigaste kravet vid elektronisk röstning är att allmänheten har förtroende för systemet. För att detta skulle möjliggöras behöver valhemligheten och rättssäkerheten kunna garanteras.

Utskottet delade denna syn och fann dessutom att det var för tidigt att uttala sig om hur IT kan användas i demokratiska processer (2001/02:KU14).

(23)

4.2.7 Valhandlingens tyngd

Utskottet utryckte oro för att ett elektroniskt valförfarande skulle göra att valhandlingen sker på slentrian och därmed förlorar sin högtidliga tyngd och värdighet. Om det blir för enkelt att rösta kanske inte valet görs särskilt genomtänkt eller seriöst var en tankegång (2001/02:KU14).

4.2.8 Elektronisk röstning i vallokal

Utskottet drog 2001 slutsatsen att det inte var aktuellt med elektronisk röstning utanför vallokaler i detta skede, men de var öppna för att det skulle utredas om elektronisk röstning kunde ske inne i vallokalerna eller användas för sammanräkning av röster (2001/02:KU14).

4.2.9 Tillgänglighet

Denna definition av tillgänglighet används i den snävare bemärkelsen där den enbart berör fysisk tillgänglighet för handikappade med nedsatt rörelseförmåga.

Vid åtminstone två tillfällen lyfte utskottet att funktionshindrade skulle kunna gynnas av ett elektroniskt röstningsförfarande. Ur demokratisk synvinkel har det setts som önskvärt att valförrättandet görs tillgängligt på mer jämlika villkor.

2001 hade Regeringen aviserat att en regeringsgrupp skulle tillsättas för att utreda möjligheterna för att främja rikets demokrati med elektroniska hjälpmedel, särskilt för funktionshindrade (2001/02:KU14).

2015 konstaterade utskottet återigen att elektroniska valalternativ skulle kunna bidra till att det blev enklare och mer tillgängligt att rösta, i synnerhet för funktionshindrade (2015/16:KU14).

I båda fallen lämnades dock inga konkreta förslag på ändringar.

Betänkanden:

2001/02:KU14 2015/16:KU14

Tabell 10. Betänkanden och utlåtanden, tema: tillgänglighet.

4.2.10 Valdeltagande

Vid några tillfällen har utskottet nämnt att det förment låga valdeltagandet är ett problem som borde stävjas. Flera motionärer har framfört att deltagandet skulle kunna ökas om elektroniska alternativ infördes.

(24)

2003 framhölls Umeå universitets kårval, som hade förrättats elektroniskt, som ett intressant och lyckat exempel på hur e-röstning kunde användas. Dock konstaterade man också att valdeltagandet inte ökat i detta val (2003/04:KU13).

2010 behandlades återigen frågan om valdeltagande och huruvida ett elektroniskt förfarande skulle ge en tillgängligare röstning och således bidra till att fler röstar (2010/11:KU28).

Betänkanden:

2003/04:KU13 2010/11:KU28

Tabell 11. Betänkanden och utlåtanden, tema: valdeltagande

4.2.11 Vallagen hindrar

Ett stort hinder för införande av elektronisk röstning anses vara att lagarna runt val är utformade på så sätt att de inte tillåter annat än manuell röstning.

2005 konstaterade man kortfattat att dåvarande Vallagen (1994:692) inte lämnade utrymme för denna tillämpning och avstyrkte frågan.

2007, 2010 och 2013 hänvisade man till att den gällande Vallagens (2005:837) 7. kap uttryckligen stipulerade att väljaren måste kryssa för sin valsedel bakom en skärm och sedan lägga den i ett kuvert.

Betänkanden:

2005/06:KU9 2007/08:KU18 2010/11:KU28 2013/14:KU22

Tabell 12. Betänkanden och utlåtanden, tema: vallagen hindrar

4.2.12 Erfarenheter saknas

Flera gånger landade utskottet i att det saknas tillräckliga erfarenheter från användning av e- röstning. Man efterlyste tester innan man blir villig att ta initiativ till lagändringar.

2001, 2005 och 2010 konstaterade utskottet endast att det saknades erfarenhet och kunskap utan att ge vidare förslag eller rekommendationer hur man kunde vidare för att införskaffa erfarenheter (2001/02:KU14, 2005/06:KU9 och 2010/11:KU28).

2007 och 2013 hänvisade man till Regeringens utlåtanden i proposition 2004/05:163 där det konstaterades att området ännu var alltför outforskat och att tester vid lokala rådslag eller skolval kunde vara en start. Därifrån kunde man sedan hämta erfarenheter, särskilt aspekter om

(25)

säkerhet och demokrati vid ett valförfarande, för att vidare utvärdera (2007/08:KU18 och 2013/14:KU22).

2015 blickade man framåt och menade en utveckling mot e-röstning är möjlig i framtiden om det först gjorts en djupgående analys av kostnader och skydd för den personliga integriteten.

Försöksalternativ bör i så fall presenteras, men utskottet såg ingen anledning att bifalla att några försök initierades (2015/16:KU14).

Betänkanden:

2001/02:KU14 2005/06:KU9 2007/08:KU18 2010/11:KU28 2013/14:KU22 2015/16:KU14

Tabell 13. Betänkanden och utlåtanden, tema: erfarenheter saknas

4.2.13 Annan instans har sagt emot

2007 anförde regeringen i proposition 2004/05:163 att det saknades underlag för e-röstning och avrådde därför emot ett införande. Även Valmyndigheten yttrade sig i rapporten och menade att kunskapsbristen var för stor för att det skulle vara realistiskt att genomföra (2007/08:KU18).

4.2.14 Har behandlats i närtid

2008, 2009 och 2010 avstyrkte utskottet motionerna medelst förenklat förfarande, vilket betyder att de anses behandlade av samma instans i närtid och därför inte behöver ny behandling.

Betänkanden:

2008/09:KU4 2009/10:KU26 2010/11:KU28

Tabell 14. Betänkanden och utlåtanden, tema: har behandlats i närtid.

(26)

4.3 Motioner

Här presenteras de teman som förekommer i motioner kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.

Samtliga listade motioner avstyrktes vid de utskottsmöten de behandlats under.

4.3.1 Utlandsröstning

Flera motionärer tog upp att det borde bli lättare för utlandssvenskar att avlägga sina röster.

Att ta sig till en beskickning kan vara tidsödande och krångligt och poströster tar lång tid att komma fram. Av förklarliga skäl anser flera motionärer då att Internetröstning vore det bästa alternativet. Med enklare röstningsförfarande hoppas man att fler skulle ta sig tid att rösta och kunna ta tillvara på sin demokratiska rätt, även om man bor utomlands.

Motioner:

1999/2000:K228 2001/02:K285 2001/02:T466 2002/03:T463 2003/04:T560 2004/05:T459 2011/12:K363 2013/14:K266

Tabell 15. Motioner, tema: utlandsröstning

4.3.2 Valdeltagande

Valdeltagandets förment låga nivåer är ett vanligt argument bland flera motionärer.

Att fler grupper kan få bredare representation eller att gör demokratin mer lättillgänglig är ett resonemang som återkommer hos flera. Man motiverar gärna med att om det vore enklare att rösta skulle fler göra det och därmed skulle röstningstalen gå upp.

Motioner:

1999/2000:K228 1999/2000:K246 2001/02:K70 2001/02:K285 2001/02:K304 2001/02:T466 2002/03:T463

(27)

2008/09:K364 2010/11:K217 2010/11:K322 2010/11:K339 2010/11:K401 2011/12:K203 2011/12:K265 2013/14:K266

Tabell 16. Motioner, tema: valdeltagande

4.3.3 E-röstning

Typ av röstningssystem brukar antingen vara e- eller i-röstning. Flera motioner föreslår explicit att man bör införa ett system där väljaren röstar elektroniskt i vallokalen, alltså med stöd av en röstningsmaskin under samma premisser som val förrättas idag.

Argument ges för att detta skulle kunna vara en bra start vid införande av elektronisk röstning eller som ett komplement till nuvarande manuella system.

Vissa verkar snarare avse en rösträkningsmaskin än en röstningsmaskin när de skriver

”elektronisk röstning”. Andra nämner mer specifika anordningar för, exempelvis att man har en röstningsmaskin och inga valsedlar eller ”elektroniska pennor” ihop med vanliga röstsedlar (2010/11:K206).

Motioner:

1999/2000:K228 2004/05:K30 2010/11:K206 2010/11:K273 2010/11:K322 2010/11:K339 2011/12:K203 2011/12:K240 2011/12:K290 2014/15:1475

Tabell 17. Motioner, tema: e-röstning

4.3.4 I-röstning

Typ av röstningssystem brukar antingen vara e- eller i-röstning. Flera motioner föreslår explicit att man bör införa ett system där väljaren röstar elektroniskt via Internet.

(28)

Som argument anges att det vore enklare och smidigare om man var som helst i världen kunde använda Internet för att lämna sin röst utan att resa eller behöva planera.

Det ges oftast inga beskrivningar av systemet i övrigt, utan man önskar allt som oftast att lagarna möjliggör detta.

Motioner:

1999/2000:K246 2001/02:K60 2001/02:K285 2003/04:T560 2004/05:T459 2010/11:K322 2011/12:K363 2013/14:K266

Tabell 18. Motioner, tema: i-röstning

4.3.5 Tekniken är tillförlitlig och säker

Oavsett om man menar system för e-röstning eller i-röstning anser flera motionärer att tekniken är mogen.

Särskilt när det gäller motioner som handlar om i-röstning är tilltron stor. Kan man göra bankärenden på Internet borde man rimligen kunna rösta där också, resonerar flera motionärer.

Säkerheten för dessa tillämpningar anges som god utan att närmare specificera vilken typ av teknik som avses. Vissa anser att det skulle vara säkrare att rösta via en maskin än det är att rösta i vallokal.

Att färre fel skulle uppstå i den manuella hanteringen, både av väljaren själv och valförrättaren anses vara den största vinsten med ett elektroniskt system. Man skulle inte råka kryssa för fel och valförrättaren riskerar inte att fylla i fel blankett.

Rösträkningen anges att den skulle kunna genomföras snabbare och mer noggrant om den förrättades elektroniskt. Vissa motionärer verkar tycka att bara räkningen skall ske automatiskt och att resten förrättas manuellt, medan andra vill datorisera hela kedjan. Särskilt fall där röster har behövt räknas om anses det kunna hjälpa demokratin framåt.

Maskiner kan inte göra fel och därmed skulle röstningen bli vattentätt är också ett argument som används.

Motioner:

1999/2000:K246

(29)

2001/02:K70 2001/02:K285 2001/02:K304 2006/07:K248 2007/08:K233 2008/09:K364 2009/10:K209 2010/11:K206 2010/11:K217 2010/11:K273 2010/11:K322 2010/11:K339 2010/11:K339 2011/12:K203 2011/12:K265 2011/12:K275 2011/12:K290 2011/12:K363 2013/14:K266

Tabell 19. Motioner, tema: tekniken är tillförlitlig och säker

4.3.6 Billigt eller snabbt

Några motioner anför att det skulle bli billigare eller snabbare att använda elektronisk röstning.

Argument som framförs handlar om att antalet valsedlar skulle kunna minskas drastiskt, med ekonomiska besparingar som följd. Också kostnader för valförrättare skulle kunna minska om det behövdes färre anställda i vallokalerna. I vissa fall anges också tillämpningen/systemet självt som billigt i både framställan och drift.

När det gäller hastigheten menar man ofta att valresultatet skulle kunna sammanställas och redovisas snabbare. Särskilt som alla manuella felkällor skulle försvinna.

Motioner:

2001/02:K70 2001/02:K304 2004/05:K30 2008/09:K364 2010/11:K273 2010/11:K339 2011/12:K203 2013/14:K266

Tabell 20. Motioner, tema: billigt eller snabbt

(30)

4.3.7 Leda istället för att följa utvecklingen

Några motionärer anser att det vore mer önskvärt att ta tag i denna fråga ordentligt och börja leda utvecklingen istället för att sitta och vänta in lösningar från andra länder.

Flera lyfter fram att Sverige har en utbredd IT-kompetens och skickliga företag som skulle kunna lösa frågan enkelt. Med det skulle vi själva kunna ta täten och bidra att fler får tillgång till dessa lösningar.

Motioner:

2001/02:K60 2001/02:K70

Tabell 21. Motioner, tema: leda istället för att följa utvecklingen

Ett argument som ofta återkommer är olika varianter av tillgänglighet.

Vissa framför att det stundtals är svårt att ta sig till vallokalen – beroende på dåliga kommunikationer eller sjukdom. Äldre med dålig ork eller rörlighet, liksom personer boende på landsbygden (2011/12:K363 och 2013/14:K266) med långa resvägar skulle då kunna gynnas av med tillgänglig röstning.

Andra riktar in sig på tillgänglighet för funktionshindrade och menar att dessa till följd av rörelsehinder eller andra nedsättningar i syn eller motorik skulle kunna få tillgång till demokratin på lika villkor (2010/11:K322 och 2013/14:K266).

Ytterligare några menar att tillgänglighet skall förstås som att Internet självt är tillgängligt för de allra flesta som bor i Sverige och därmed borde utnyttjas mer (2008/09:K364 och 2009/10:K390).

I dessa fall skulle det alltså vara enklare att kunna sitta hemma vid köksbordet och i-rösta istället för att behöva bege sig ut.

Motioner:

2003/04:T560 2008/09:K364 2009/10:K390 2010/11:K322 2010/11:K401 2011/12:K363 2013/14:K266 2014/15:1475

Tabell 22. Motioner, tema: tillgänglighet

(31)

4.3.8 Miljövänlighet

Två motioner nämner uttryckligen att det skulle bli miljövänligare att rösta elektroniskt, särskilt med hänvisning till att antalet tryckta valsedlar kunde minskas drastiskt.

Även transporter av personer och gods till och från vallokalerna kunde minskas genom digitalisering.

Motioner:

2010/11:K322 2011/12:K240

Tabell 23. Motioner, tema: miljövänligt

4.3.9 Risker

Två motioner framför att digitalisering av röstningsförfarandet innebär stora risker och höjer ett varningens finger.

En framför att det kommer bli ett komplicerat system med många och svåra krav för att fungera tillfredsställande, särskilt vad gäller säkerheten. Vidare att nuvarande valsystem är lätt och beprövat och att ett nytt förfarande alltid innebär risker. Om detta tvunget skall genomföras bör källkoden åtminstone vara öppen (2014/15:1189)

Ytterligare en framför att det förutom är svårt att minska problem med nya sätt är stor risk att väljare blir utsatta för otillbörlig påverkan när de utför valhandlingen. Dessutom måste frågor runt korrekt legitimering lösas innan ett sådan system kan tas i bruk (2001/02:T466).

Motioner:

2014/15:1189 2001/02:T466

Tabell 24. Motioner, tema: risker

4.4 Propositioner och skrivelser

Här presenteras de teman som förekommer i propositioner och skrivelser kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.

Demokratiutredningen (SOU 2000:1) framhöll att valhandlingen riskerade att och förlora sin högtidliga tyngd och värdighet om valförfarandet blev elektroniskt. Man oroade sig för att ett förenklat röstande skulle göra att det skedde på slentrian och inte skulle göras lika genomtänkt.

Detta lyfte Regeringen fram som ett skäl om att e-röstning inte vore aktuellt för Sverige.

(32)

4.4.2 IT-stöd vid röstning

Att informationsteknik kan användas som stöd vid röstning påtalades av Regeringen i skrivelser 2001 och 2003.

2001 menade man att elektronisk röstning i vallokaler vore ett bra komplement och att räkningen av valsedlarna borde kunna genomföras elektroniskt (2001/02:80).

2003 menade man att det ännu var för tidigt att dra slutsatser om användandet av IT i röstningen, men att man inte kunde utesluta att så skulle kunna ske i framtiden (2003/04:110).

Propositioner/skrivelser:

2001/02:80 2003/04:110

Tabell 25. Propositioner och skrivelser, tema: IT-stöd vid röstning

4.4.3 Förslag till lagändringar

I en skrivelse från 2003 aviserade Regeringen att man ämnade tillsätta en utredning (dir.

2003:37) som skulle utreda möjligheterna till elektronisk röstning och komma med förslag på de lagändringar som skulle krävas för att detta skulle bli verklighet (2003/04:110).

2004 meddelade Regeringen först att de ville ändra vallagen så att den skulle tillåta elektronisk röstning i vallokal (2004/05:1). Detta skulle utredas genom dir. 2003:37. Senare samma år meddelade de dock att elektronisk röstning inte skulle användas vid allmänna val, men att man uppmuntrade att prova det i kommunala rådslag, samt eventuellt ändra lagen om folkomröstningar för att bli mer tillåtande för denna teknik (2004/05:163).

2003/04:110 2004/05:1 2004/05:163

Tabell 26. Propositioner och skrivelser, tema: förslag till lagändringar

4.4.4 EU-ramverk

I två skrivelser, från 2004 respektive 2017, meddelade Regeringen att EU tagit fram ramverk och rekommendationer för elektroniska röstningsförfaranden.

2004 aviserades att EU-ramverket IP1-S-EE innehöll två rekommendationer gällande elektronisk röstning:

• 2004(11) om elektronisk röstning i vallokal

• 2004(15) om e-förvaltning

2017 konstaterades att förnyade standarder för elektroniska röstningsförfaranden tagits fram av EU, men här gavs inga referenser till dessa.

(33)

2004/05:81 2017/18:139

Tabell 27. Propositioner och skrivelser, tema: EU-ramverk

4.5 Utredningar

Här presenteras de teman som förekommer i Statens offentliga utredningar (SOU) kopplade till röstningsförfarandet, med särskilt fokus på elektronisk röstning.

Regeringen inrättade ett antal utredningar med syfte att undersöka förutsättningarna för elektronisk röstning och närliggande frågor. Dessa utredningar var:

• Valtekniska utredningen år 2000, inrättad genom direktiv 2000:10. Överlämnade rapporten ”Teknik och administration i valförfarandet” (SOU 2000:125)

• 2003 års vallagskommitté, inrättad genom direktiv 2003:37. Överlämnade rapporten

”Ny vallag” (SOU 2004:111).

• 2011 års vallagskommitté, inrättad genom direktiv 2011:97. Överlämnade rapporten

”E-röstning och andra valfrågor” (SOU 2013:24).

Se 4.1 Kommittédirektiv ovan för fler detaljer om direktiven.

4.5.1 Systemkrav

I SOU 2000:125 listas systemkraven för ett elektroniskt röstningssystem.

Grundkraven är:

• Höga krav på tillförlitlighet

• Garanti att valhemligheten inte röjs

• Valförrättningen måste vara enkel och smidig Dessa krav specificeras tydligare och innebär att:

• Endast den med rösträtt ska kunna rösta

• Rösten ska inte kunna registreras mer än en gång

• Valhemligheten måste vara absolut

• Lagd röst skall ej kunna ändras i efterhand

• All sammanräkning måste vara korrekt på alla nivåer

(34)

Korrekt och säker identifiering av väljaren lyfts dessutom som ett viktigt krav. Här ges ett exempel på att fysiska identitetskort med personuppgifter lagrade elektroniskt skulle kunna vara ett alternativ.

I denna rapport går utredningen också igenom principerna för hur ett simpelt röstningssystem skulle kunna sammanställas och hur många gånger rösterna behöver krypteras för att det skulle kunna fungera tillfredsställande gällande säkerhet och integritet (SOU 2000:125).

SOU 2013:24 lyfter också att systemets transparens och verifierbarhet är av högsta vikt. Allra helst ser man att vem som helst kan granska funktion och innehåll i systemet för att det ska kunna ses som legitimt och tillförlitligt (SOU 2013:24).

Flera gånger återkommer man till att elektronisk röstning i vallokal möjligen är mer ändamålsenligt än Internetröstning utifrån de krav man ställt upp, men i utredningarna ger man ofta svävande beskrivningar och tar ingen definitiv ställning av systemets utformning.

Utredningar:

SOU 2000:125 SOU 2013:24

Tabell 28. Utredningar, tema: systemkrav

4.5.2 Försöksverksamhet

SOU 2000:125 angav att det kommer krävas omfattande försöksverksamhet för att ett system för elektronisk röstning skulle kunna tas i bruk.

Som förslag förekommer att man dels kan titta på hur andra länder gjort och dels genomföra enklare tester vid till exempel skolval, vilka successivt kan skalas upp efterhand.

Denna rapport listar dessutom olika varianter av hur omfattande ett sådant system skulle kunna bli, till exempel om valet enbart skall kunna förrättas i vallokaler med röstningsmaskiner, eller om även Internetröstning skulle kunna fungera (SOU 2000:125).

Demokratiutredningen (SOU 2000:1) framhöll att valhandlingen riskerade att och förlora sin högtidliga tyngd och värdighet om valförfarandet blev elektroniskt. Man oroade sig för att ett förenklat röstande skulle göra att det skedde på slentrian och inte skulle göras lika genomtänkt.

I försök med skolval ville man också mäta hur elever såg på valhandlingen och om den skulle ändra innebörd för de som fick tillfälle att rösta elektroniskt.

(35)

SOU 2004:111och SOU 2013:24 tar upp att en av de viktigaste aspekterna med att överväga elektronisk röstning är att öka valdeltagandet för vissa grupper genom att det blir mer tillgängligt. Här lyfter man främst fram invandrare, funktionshindrade och unga som viktiga grupper. Om valet blev mer tillgängligt skulle det kanske bidra positivt till demokratins utveckling.

Tillgänglighet skall här förstås som att det både är lätt att använda systemet och att det kan ske på fler förutsättningar än tidigare, exempelvis på olika språk och dessutom underlättande för de som har motoriska svårigheter.

Utredningar:

SOU 2004:111 SOU 2013:24

Tabell 29. Utredningar, tema: tillgänglighet

4.5.5 Lagändringar

SOU 2003:37 och SOU 2013:24 hade som explicit uttalade mål att ändra vallagen för att möjliggöra elektronisk röstning.

Arbetet med SOU 2003:37 ledde faktiskt till att en helt ny vallag (SFS 2005:837) senare antogs av Riksdagen, dock utan några tillägg avseende elektroniska röstningsförfaranden. Man hänvisade då till att systemen för detta inte sågs som tillräckligt säkra för svenska förhållanden.

SOU 2013:24 avrådde bestämt från alla typer av ändringar som skulle möjliggöra elektronisk röstning då det främst sågs som för outforskat och obeprövat, trots att man samlat in en stor mängd testdata från andra länder. Denna rapport ledde bara till smärre justeringar i vallagen och inga öppningar för andra röstningsförfaranden gjordes.

Utredningar:

SOU 2003:37 SOU 2013:24

Tabell 30. Utredningar, tema: lagändringar

5 Slutsats

Här nedan presenteras de slutsatser som kan dras utifrån den presenterade empirin.

Slutsatserna presenteras grupperade efter dokumenttyp i den ordning de listats ovan och slutligen en kort sammanfattning.

(36)

Denna typ av sammanställning valdes för att resultaten skiljer sig från varandra baserat på vilken instans i lagstiftningsprocessen som utgett respektive dokumenttyp.

5.1 Kommittédirektiv

Av de utredningar som tillsats ges intrycket att detta är en fråga Regeringen verkligen tar på allvar och i någon mån kanske inte varit nöjda med tidigare resultat då det med några års mellanrum initierats nya utredningar. Att den tekniska utvecklingen gått framåt är ju naturligtvis också en förklaring till att man återigen ser ett behov av att utreda frågan.

Den finns en utbredd önskan om att införa elektroniskt system, men också en skepsis mot vad det innebär att göra det. Regeringen själv landar ständigt i att tid och teknik inte är mogen, men att man gärna vill utreda om detta kan ändrats.

De huvudsakliga temana man kan se här är att utforska vad tekniken är kapabel till, att se vilka juridiska möjligheter som finns och göra röstningen mer tillgänglig för fler väljargrupper.

Det lagtekniska området anges ofta som en bromskloss och man uttalar då ett mål att dessa hinder skall undanröjas medelst ny lagstiftning som kan vitalisera demokratin. Men också de tekniska förutsättningarna engagerar – valhemlighet och integritet framhålls som den viktigaste komponenten vid allmänna val och att denna under inga villkor får äventyras gör att dessa frågor ständigt måste utvärderas.

5.2 Betänkanden och utlåtanden

Samtliga gånger var det Konstitutionsutskottet som fattade beslut i denna fråga. Detta beror att det betraktats som en rent lagteknisk fråga med hänvisning till vad relevanta lagar och förordningar säger om röstningsförfarandet. Vissa motioner har först, av en för mig okänd anledning, hamnat hos Trafikutskottet (vilket ses genom att namnet får ett T i efterledet), men sedan alltid beretts av KU just för att det är en lagfråga.

Man kan se en framtidstro och en teknikoptimism – tekniken ansågs finnas redan 2001. Med tiden avtar dock detta, kanske i takt med att man inser att tekniken inte var så tillförlitlig som man först trodde. Ny teknik medför både risker och möjligheter.

Demokrati, valdeltagande och ekonomi anges som skäl till varför det skulle vara positivt att utreda frågan om elektronisk röstning. Särskilt för valdeltagandet i allmänhet och för utlandssvenskar i synnerhet framförs ofta att tekniska lösningar skulle vara vägen framåt. Även funktionshindrade och andra minoritetsgrupper anges i stor utsträckning gynnas.

Betänkandena lutade sig ofta mot tidigare beslut i frågan av samma utskott innan de slutligen avstyrkte frågan. Detta upprepas år efter år. Man kan nästan ana en viss trötthet också, då frågan avstyrks gång på gång med hänvisning till att frågan nyligen behandlats eller att man ofta väntar på att en utredning på området skall göras färdig först.

I ett betänkande nämns att det inte vore relevant att tillåta digital röstning utanför vallokaler, vilket kan tolkas som att man inte stänger dörren för ett elektroniskt röstningsförfarande inne i vallokalerna (2001/02:KU14). Man nämner i flera utlåtanden också att folkomröstningar vore