I den tidigare forskningen presenterades ett flertal argument och diskussioner som visar på att en ordagrann tolkning av Paulus brev kanske inte alltid ger den mest korrekta förståelsen för innehållet. Breven är skrivna i en sociokulturell kontext som idag inte existerar. Därför är risken stor att missuppfattningar uppstår och feltolkningar sker. Kanske har Schüssler Fiorenza rätt i att Paulus yttrande om att mannen är kvinnans huvud inte har något med auktoritet att göra. Kanske är Paulus påbud om att kvinnor skall tiga vid sammankomster inte menat som ett evigt bud utan enbart en tillfällig, situationsanpassad kompromiss som
Perriman föreslår. Ett argument som även överensstämmer bra med bra med Paulus strävan efter att vidhålla goda relationer mellan hedningarna och de troende, vilket framkommer särskilt tydligt i 1 Korinthierbrevet: ”Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra.[…] Alltså: om maten bringar min broder på fall avstår jag kött för evigt för att inte bli orsaken till min broders fall.”86 Men medan vissa av Paulus problematiska uttalanden om kvinnor kan gå att förklara på andra sätt än med kvinnans underordning så finns det inte alternativa förklaringar till alla verser i hans brev som placerar kvinnan underst i
könshierarkin. Detta är inte heller något unikt för Paulus utan kvinnans underordning är ständigt återkommande tema i både Nya och Gamla testamentet. Det går inte att bortförklara att den finns men det finns olika sätt som en kan försöka förklara den på. En kan visa på att underordningen inom kristendomen är en naturlig del av skapelsen genom att alla är
underordnade någon, människan under Gud, barn under sina föräldrar, hustrun under sin man.
En kan förklara underordningen som ett kristet ideal, ett kärleksbudskap av frivilligt tjänande, en tanke som det finns mycket stöd för i Nya testamentet. Jesus själv böjde sig ner och
tvättade sina lärjungars fötter. Man kan förklara underordningen med en komplemetaristisk syn, att underordningen inte innebär en maktdimension utan att den är ett sätt genom vilka kvinnor och män kompletterar varandra. I förklaringsmodell i vilken mannens roll som beslutsfattare, ansvarstagare och försörjare brukar beskrivas en gärning av kärlek och omtanke, ibland till och med som en börda. Perriman menar att det är sant att mannens hegemoni är en börda, men bara i samma aspekt som att det är mer mödosamt att vara en vuxen än ett barn.87
I forskning framkom det även att androcentrismen i Paulus brev har förstärkts genom översättningar och kopieringar då bland annat kvinnors namn har omskrivits till maskulin
86 1 Kor 8:9-13
87 Perriman, 1998, S. 13
form och deras epitet har fråntagits dem eller förminskats. I Bibel 2000 har de valt att framställa Junia som en man, trots att den forskning jag har tagit del av är överens om att detta är olämplig tolkning, som det finns väldigt svaga grunder för att göra. Detta är emellertid inget som Bibel 2000 är ensamma om utan även 1917års översättning, Svenska folkbibeln samt Helge Åkesons översättning anger namnet Junias för att nämna några. I flera av de stora engelska översättningarna är situationen dock omvänd och mång av de stora översättningarna såsom King James Version, New International Version, New Revised Standard Version, samt English Standard Version och Revised Standard Version anger namnet som Junia. De två sista nämnda anger visserligen i fotnoter ”Or Junias” och i NRSV:s fotnot stå det även; ” other ancient authorities read Julia”. I den äldre versionen av NRSV, RSV används däremot namnet Junias.
Även Nymfa omnämns i Bibel 2000 med den manliga formen av namnet, Nymfas. Här verkar forskningen inte kunna ge något entydigt svar på vilken tolkning som är mest lämplig. Som tidigare berört använder vissa källor ”hennes”, andra ”hans” och ytterligare några ”deras” i versen som berör Nymfa . Gillman argumenterar för att en feminin tolkning är den mest troliga då det är svårast att förklara uppkomsten bakom feminina possessiva pronomen.
Denna form av argumentation är inte ovanlig inom historievetenskapen då man anser att kopiering och översättning snarare leder till förenklingar och att saker avskrivs, än att saker utvecklas eller läggs till. Trots detta är Gillmans argumentation inte helt övertygande och min uppfattning är att det verkar finns lika goda grunder för att göra en feminin såväl som en maskulin tolkning av namnet Nymfa. Det är därför intressanta att kommittén Bibel 2000 valde att gå med en manlig tolkning, trots att de var väl medvetna om kvinnors underrepresentation inom bibeln. Trots att de vet kvinnor i bibeln, vid kopieringar och översättningar, har
bortskrivits eller omskrivits till att vara män. Oaktat denna kännedomen gör Bibel 2000 likväl valet att omskriva både Nymfa och Junia som män.
I Bibel 2000 används dessutom bara ett av de tre epitet som Paulus ger Foibe, nämligen
”Syster”. Istället för att beskrivas som diakon i Kenchreai, står det att Foibe ”tjänar församligen i Kenchreai.”. Foibe beskrivs inte heller som en beskyddare, mecenat eller kyrklig ledargestalt eller ens som ”helper” utan hon beskrivs istället med den vaga och anspråkslösa termen, ”ett stöd”. Detta kan framstå som petitess men faktum är att det är en väldig skillnad på att ge någon en titel och att beskriva någons handlingar. Det ena är en statusmarkör och det andra är att beskriva vilken funktion någon fyller.
”Ty Adam skapades först och sedan Eva”.88 en mening som nästan summerar de Beauvoirs teori om den Andre i sju ord. Just detta argumentet, att mannen skapades först, eller att mannen skapades till Guds avbild, återkommer i Paulus brev. Paulus skriver dock aldrig att kvinnan inte är skapad i Guds avbild, han säger bara aldrig att hon är det. I Paulus brev är mannen normen, både språkligt och innehållsmässigt. Genom sin användning av maskulina pronomen när han skriver om Gud och Satan är det Paulus inte bara mänskligheten som Paulus ger en maskulin prägel utan hela skapelsen. De få gånger som Paulus omtalar kvinnor är det vanligtvis utifrån deras roll eller funktion som hustru, änka, ogift eller mor. Epitet som definierar kvinnor, inte utifrån dem själva, utan utifrån deras relation till män.
Vi kan således konstatera att kvinnorna i Paulus brev är underrepresenterade, både sett till antal och till det utrymme som de ges. Han gör även ett flertal uttalande som direkt och indirekt förordar kvinnans underordning under mannen. Samtidigt ger Paulus påbud som inskränker kvinnors frihet och rätt till självbestämmande. När han omtalar kvinnor eller kvinnlighet berör han vid upprepande tillfällen egenskaper som fördomsfullt tillskrivs kvinnor såsom att skvallra, vara svagsinta, känslostyrda, lösaktiga och drivna av begär. Även de positiva egenskaper som han tillskriver eller efterfrågar hos kvinnor är starkt könsnormativa såsom att vara rena, oskuldsfulla, respektfulla, omhändertagande, anständiga, blygsamma, återhållsamma, husliga och goda. Många av de positiva egenskaper som Paulus tillskriver kvinnor är samtidigt egenskaper som innebär restriktion och förminskning. Detta för tankarna till de Beauvoirs föreställning om att varje definition av att vara kvinna innebär en
begräsning. I kontrast verkar manlighet för Paulus var ett ord så fyllt av positiva
konnotationer att det i sig är en högst eftersträvansvärd egenskap. ”Håll er vakna, stå fasta i tron, var manliga och starka. Gör allting i kärlek.”89 Se bara till vilka andra egenskaper som nämns i sammanhanget, trofasthet, styrka och villkorslös kärlek.
Den traditionella och något paradoxala bilden av kvinnan som någon som behöver kuvas men samtidigt är i behov av räddning framkommer även i Paulus brev. ”Det är sådana som nästlar sig in i hemmen och skaffar sig makt över stackars kvinnor som är tyngda av sina synder och drivs av alla möjliga nycker,”90. Kvinnor är emellertid inte ensamma i Paulus brev om att
88 1 Tim 2.13
89 1 Kor 16:13-14
90 2 Tim 3:6
tillskrivas negativa egenskaper, i ett flertal verser fördömer eller förmanar han även män, ofta gällande köttets lustar, aggression eller alkohol. Min poäng är således inte att Paulus
glorifierar män och demoniserar kvinnor utan att hans syn på dem båda ofta följer
könsnormativa och androcentriska mönster. Det är givetvis ingen förbluffande insikt, jag är övertygad om att det inte finns någon, nästan 2000 år gammal text som skulle bedömas som helt fri ifrån könsnormativitet med dagens mått mätt. Troligen skulle inte ens någon bok som författas idag klara av ett sådant test. För dessvärre har kvinnans underordning och
underrepresentation varit en konstant i världshistorien sedan Paulus brev författades. Att därför döma Paulus efter de nutida västerländska värderingar som inte ens efterlevs i vår egen samtid, vore en anakronistisk gärning. Sett till sin sociokulturella kontext framstår Paulus antagligen till och med som en feminist snarare än en chauvinist. Paulus skriver att ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Jesus Kristus”91 samt ”Gud gör inte skillnad på människor.”92 Tankar som måste betraktas som både
provokativt, samhällsomstörtande och liberal i sin tidsanda. Hans syn på könsrollerna verkar framstå som väldigt liberal för sin samtid. När Paulus beskriver äktenskapet i 1
Korinthierbrevet kap 7, är jämlikhetsaspekten dessutom väldigt påtaglig och i stort, ställer han samma krav på såväl make som hustru.
Att Paulus ska framstå som helt jämlik utifrån dagens västerländska värderingar är däremot inte en rimlig förväntan att ha. Det som ändå gör det intressant att studera Paulus utifrån nutidens glasögon är att åtskilliga miljontals människor idag läser hans brev och influeras av hans ord. För vissa av dem kommer Paulus att ses som en av de främsta förebilderna för hur man borde leva sitt liv och de kommer se hans ord som direkta riktlinjer för hur de borde leva sina liv. Religionen har nämligen en funktion av att överbrygga tid. Likt tidskapslar kan den bevara berättelser och levnadsråd under millenium vilket sammankopplar nutid och dåtid.
Många upplever inte bara att Paulus ord är historiskt intressanta utan att tror att vart ord är utvalt av Gud och ser texten som en förbindelse till Gud. De anser att Bibeln är en gudagiven manual för hur människan bör leva sitt liv och ser Paulus liv som ett rättesnöre för hur de bör leva sina liv. Medan Paulus inte kan beläggas för att förespråka kvinnans underordning så kan en vara kritisk emot de människor som gör det idag. Att bedöma en man som levde för nästan 2000 år sedan efter dagens västerländska värderingar är inte rimligt, men att bedöma någon som idag eftersträvar en 2000 år gammal, möjligen missförstådd kvinnosyn är fullt möjligt.
91 Gal 3:28
92 Rom 2:11
Genom att studera Paulus utifrån ett nutida perspektiv kan en därför få en större förståelse i dessa människors relation till kvinnor och kvinnlighet. Paulus kanske var en feminist i sin samtid men hade uppfattats som en chauvinist i dagens Sverige och det intressanta är vilket perspektiv vi väljer för vår egna uppfattning av Paulus. Eftersom denna studie har varit en kritisk granskning vill jag påminna om vad som berördes i teoriavsnittet om positiva och negativa bilders livskraft. För att använda liknelsen av ett växthus, räcker det att en ruta har krossats för att hela byggnaden skall beskrivas som trasig. Att ställa sig kritisk till Paulus är således den lätta vägen, att istället försöka förstå hans verkliga intentioner och sätta dem i dess rätta kontext såsom försökts i den tidigare forskningen är svårare.
Slutligen, vad kan då göras för att kontextualisera Paulus ord och framlyfta hans egentliga intentioner? Kommittéer för framtida bibelöversättningar skulle kunna försöka ta bort det bibliska språkets androcentriska stämpel där den enbart kan betraktas som en produkt av sin samtid. Exempel på sådana förslag har redan berörts i denna uppsatsen. Såsom att skriva in
”och systrar” då Paulus skriver om sina bröder trots att han riktar sig till både män och kvinnor, eller att förända Guds söner till Guds barn. I den studien har en upplaga av Bibel 2000 som brukar kallas för konfirmandbibeln avvänts som urkund. I konfirmandbibeln är vissa verser som man särskilt vill framlyfta understrukna. Slår man upp meningen ”Gud älskar er, bröder, och vi vet att han har utvalt er.”93 så är de tre första orden understrukna.
Viljan till att orden om Guds kärlek skall vara applicerbara till alla människor oavsett kön finns följaktligen där men ännu har den inte tagit sig in i bibelöversättningen. En kan även hoppas att framtida bibelöversättningar inte skall välja en maskulin form av namn, i fall som t.ex. Junia och Nymfa i fall indikationerna skulle visa på att en feminin tolkning är mer trolig.
Schüssler Fiorenza argumenterade 1983 för att om problemet med det androcentriska språket i Nya testamentet verkligen togs på allvar skulle det androcentriska språket behövas tolkas som inkluderande tills motsatsen bevisats. En vision som än ligger långt ifrån realiteten även om vissa framsteg har skett i de senare bibelöversättningarna. Jag anser även att en bör införa mer kommentarmaterial och förslag till fördjupande läsning i bibelöversättningarna. Kanske skulle då alternativa förklaringsmodeller och en större förståelse för kontexten i vilka breven
författades bli mer av ett allmängods. Vilket även är något jag anser vara önskvärt i fler religiösa urkunder än bibeln för att fler människor ska få en större förståelse för religionen.
93 1 Thess 1:4