I denna uppsats har riksdagspartiernas valmanifest analyserats mellan åren 2010 till 2018 för att försöka identifiera möjliga aktörskoalitioner. Utöver valmanifesten har även motioner, propositioner och en nyhetsartikel analyserats.
Koalitioner kan existera genom specifika frågeställningar och problem men så behöver inte vara fallet trots en gemensam policysyn. Däremot har advocacy coalitions kunnat identifieras genom liknande normative policy core beliefs, något som har kunnat visas genom tidigare forskning (Matti & Sandström, 2011). Vad som dessutom har kunnat redovisas i föregående studie har varit att advocacy coalitions inte bara har delat normativa policy core beliefs utan även empiriska policy core beliefs. Vad som visat sig vara anmärkningsvärt i denna uppsats har varit en viss form av gemensam syn beträffande statens roll. Både Moderaterna och Socialdemokraterna ser att statens roll är direkt avgörande; oavsett om denna tar en aktiv eller passiv roll krävs att staten agerar på något sätt. Det är med andra ord partiernas policy core beliefs som delar hur de ser på staten som aktiv eller passiv roll inom bostadspolitiken. Det var även intressant att identifiera Sverigedemokraternas policyskifte mellan de olika analyserade valåren. Gemensamt för ett flertal av partierna har varit att se hur statlig påverkan, genom att nå ut till kommuner och individer, kan anses ligga till grund för problemlösning av bostadsbristen i Sverige. Ett gemensamt drag för varje undersökt valår var att oppositionen för sittande regering varit något tydliga i sin problematisering av bostadsproblematiken till skillnad från sittande regeringspartier. Sittande regeringen har istället tonat ner problematiken kring bostadsbristen, men likväl påtalat att denne fråga förtjänar engagemang. Avsaknaden av en gemensam policy medför att problemet förblir olöst. Uppsatsens syfte var att besvara följande frågeställningar:
Hur skiljer sig de olika partiernas policyförslag för att lösa bostadskrisen?
Partiernas policyförslag har varit olika sett till föredragna lösningar. De två huvudlösningarna har dock varit att se till marknadshyror eller statliga hyresregleringar som policyförslag angående den svenska bostadsmarknaden. Under den undersökta tidsperioden har partiernas åsikter skiftat i frågan, främst då Sverigedemokraternas. Riksdagspartiernas policyer grundar sig i deras policy core beliefs om huruvida den svenska bostadsmarknaden bör regleras eller avregleras. Exempel på detta är Moderaternas policy om marknadshyror och
Socialdemokraternas policy om regleringar. Frågan om marknadshyrorna åtskiljer de två stora blocken; Socialdemokraterna ser problematik med marknadshyror medan Moderaterna förblir positiva till marknadshyrorna. Sverigedemokraterna menar att underlag saknas för att marknadshyror skulle vara lösningen på problemet. Miljöpartiet fokuserar främst på hur medborgarna kan göra minsta möjliga påverkan på natur och miljö som möjligt, genom ett hållbart byggande. För att nå dessa mål ser Miljöpartiet statens roll för positiv påverkan för människor och natur. Vänsterpartiet ser istället till hur staten kan förse sina medborgare med tillräckligt antal bostäder för att förse de som saknar det utan att det finns en eventuell vinst till någon privat aktör. Kristdemokraterna ser till hur olika institutioner såsom banker och myndigheter förhindrar att medborgarna kan införskaffa sig billiga bostäder utan att skuldsätta sig över en överskådlig tid. Liberalerna vill förändra och förenkla byggregler och lagar för att möjliggöra för privata aktörer att kunna göra en påverkan på den svenska bostadsproblematiken. Centerpartiet ser istället till problematiken med olika ineffektiva subventioner riktade mot bostadsbyggande bör förändras och avskaffas till förmån för en friare marknad. Genom tabellerna går därför att utläsa hur den policyaktör vars ställningstagande har skiftat mest angående denna fråga är Sverigedemokraterna.
Vilka Policy Core Beliefs går att urskilja bland riksdagspartierna?
• Moderaternas policy core beliefs grundar sig i synen av en liberal bostadsmarknad där marknadshyror kan underlätta för problematiken kring bostadsbristen. Man ser till den samhällsekonomiska vinsten som man tappar genom att inte införa marknadshyror som en lösning på bostadssituationen.
• Socialdemokraternas policy core beliefs grundar sig i synen av en trygg bostadsmarknad där brukarna sätts i fokus framför bostäder som investeringar på en marknad.
• Sverigedemokraternas policy core beliefs grundar sig i deras socialkonservativa och nationalistiska syn. Man ser hur samhället ska se till att individen ges möjlighet till ett gott leverne. Hur deras syn på statlig påverkan och då specifikt hyresregleringar har skiftat genom åren.
• Miljöpartiets policy core beliefs grundar sig i synen på ekologism där man ser på hur människan ska interagera med naturen på ett långsiktigt och hållbart sätt.
• Vänsterpartiets policy core beliefs ser hur ett allmännyttigt tillvägagångssätt kan möjliggöra för medborgarna. Grunden ligger hos ett gemensamt ägande och ett tryggande för medborgarna.
• Centerpartiets policy core beliefs på en öppen bostadsmarknad där staten står i vägen för individen. För Centerpartiet är individen den centrala aktören i samhället där statens roll är att släppa fram individen.
• Liberalernas policy core beliefs ser hur staten begränsar individen, precis så som Centerpartiet ser. Liberalerna fokuserar mycket på hur statens påverkan, i form av skatter och subventioner, snarare kan begränsa individens möjligheter.
• Kristdemokraternas policy core beliefs fokuserar på hur staten kan förändra och förbättra sina egna processer inom de olika myndigheterna. Grunden till samhället utgår ifrån familjerna som samverkar inom dess område. Mycket av Kristdemokraternas förslag till förändring har legat på att möjliggöra ett mer gynnsamt bostadssparande för individen.
Förhindrar alltför omfattande Belief relaterade skillnader skapandet av gemensamma koalitioner?
Partierna har vid flera tillfällen haft möjlighet att skapa nya koalitioner allt eftersom deras syn på lösningar har skiftat med åren. Svårigheterna att skapa gemensam koalition är flera, däribland att partierna saknar gemensamma deep core beliefs. Vad som även skulle kunna förklara avsaknaden av koalitioner kan även om möjligt förklaras av det så kallade djävulskiftet som har lyfts fram i tidigare forskning. Genom att se till andra aktörer med misstroende kan det skapa klyftor snarare än koalitioner mellan aktörerna. Uppsatsens fokus har varit att undersöka vilka advocacy coalitions som går att identifiera genom att se till statlig påverkan eller se till marknaden som lösning på bostadsproblemet. Genom att se på dessa resultat genom teorin gällande aktörskoalitioner som kan bildas genom gemensam syn på de empiriska och normativa frågeställningarna, kan slutsatser dras att eventuella koalitioner kan komma att växa.
I resultatet ovan går även att utläsa hur oppositionspartierna är mer angelägna av att beskriva bostadsmarknaden som ett problem medan styrande partier vid den aktuella tidpunkten istället ser till vad de har åstadkommit och hur de ska fortsätta arbetet, oavsett vilken policy som har tillämpats. Genom att Moderaterna enbart ser till marknaden och Socialdemokraterna enbart ser till statlig påverkan. De stora skillnaderna mellan dessa partier medför att någon policyförändring inte kan ses. För att om möjligt kunna bryta detta bör fokus istället riktas mot hur koalitioner kan uppstå mellan aktörer vilka kan samlas inom samma inriktning. Möjligheterna för Sverigedemokraterna har att göra med deras väljarframgångar vilket
möjliggör att de kan få igenom sin policy, då den är likartad Socialdemokraternas angående bostadsfrågan. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle kunna genomföra en policyförändring, precis som Moderaterna och Sverigedemokraterna då dessa delade syn på hur problemet skulle lösas vid de aktuella valåren.
Implikationerna inom detta område visar på att problematiken blivit allt tydligare för varje år som analyserats. Svårigheterna att lösa problemet på ett allmänt sätt eller på ett mer särskiljande sätt gör att det istället förblir olöst och hindrar problemlösningen i sin helhet. Det allmänna sättet fokuserar kring människors trygghet på bostadsmarknaden medan det särskiljande sättet kan fokusera på marknadslösningar. Denna studie har bidragit till den statsvetenskapliga forskningen genom analyser av partiernas valmanifest med fokus på deras bostadspolitiska frågor. Därigenom är resultatet av denna uppsats begränsat till just bostadspolitiken för valåren 2010 till 2018. Resultatet bör däremot inte generaliseras det använda materialet har begränsats till partiernas valmanifest, motioner och propositioner. Dessutom har studien begränsats till en specifik tidsperiod vilket också kan ge ett mer begränsat resultat. Begränsningen kan ha påverkat resultatet av denna studies försök att identifiera, där partiernas policy core beliefs. Ifall debatter mellan aktörerna i riksdagen hade använts istället hade det kunnat påverka resultatet av en sådan studie. De svårigheter som uppstod under studiens gång var främst avgränsningen av materialet. Genom att begränsa materialet till valmanifesten, i vilka partierna når ut med vad de vill göra för medborgarna, blev också informationskällan begränsad. Därför kompletterades dessa med specifika motioner och propositioner för att undersöka vad partierna ville åstadkomma och hur dessa exemplifierades om förslag för förändring. Genom att det bestämda subsystemet har haft fokus på policyfrågan och inte specificerat ett geografiskt område, kan detta påverka resultatet av denna studie. Genom att se till mer begränsade geografiska områden kan lokala avvikelser förekomma där koalitionerna mellan de politiska partierna kan se annorlunda ut från de rikstäckande.
Insikterna av denna studie har visat på hur koalitioner har kunnat uppstå mellan olika aktörer där Sverigedemokraterna har varit det parti vars policy har skiftat mest över den analyserade tidsperioden. Avsaknaden av en förändring på den svenska bostadsmarknaden kan därför utifrån att de två största partierna saknar gemensam policy. Detta genom att policyförändringen inte är kompatibel mellan de olika aktörerna som har alltför skilda policyer. Detta problem speglas även i andra policyområden, som i exemplet om varför Sverige inte går med i NATO
brist på förändring, av policy. Vad som trots allt har varit centralt för denna studie, oavsett aktörernas normativa synsätt, har varit statens roll och hur den bör agera. Alltså att staten bör ta ett steg fram eller tillbaka för att lösa det komplexa problemet med för få bostäder i Sverige.
För att kunna observera förändringar över en än längre tid kan även longitudinella analyser genomföras för att se hur partierna policyer har förändrats över en längre tidsperiod. En longitudinell analys kan besvara hur koalitioner har sett ut och hur de ser ut idag genom att se över en längre tidsperiod. Att genomföra longitudinella analyser genom ACF-teorin har tillämpats i Nilssons, Sandströms och Nohrstedts artikel, Beliefs, Social Identity, and the View of Opponents in Swedish Carnivore Management Policy’, där författarna fokuserade på aktörerna genom statistiska undersökningar över tre policyområden under en längre tid (Nilsson et al, 2020). För föregående uppsats begränsas den longitudinella analysen då enbart tre valår under tio år har analyserats. Vad som däremot kan konstateras är att synen på staten, utifrån policy core belief som perspektiv, har förändrats för bland annat Sverigedemokraterna över den analyserade perioden. Möjligheterna att se till större förändringar och rörelser kring denna fråga, utifrån aktörernas policy core belief, skulle underlättas och lättare kunna analyseras genom att se till en sådan längre tidsperiod. Intressant skulle vara att analysera även Miljöpartiet genom en longitudinell analys. Detta då partiet har rört sig, om än marginellt, på den klassiska GAL-TAN skalan beroende på vilka språkrör som har företrätt partiet och vilken politisk inriktning dessa har haft. Vidare ACF-forskning behövs med stark knytning till dessa uppsatsfrågeställningar i en mer omfattande skala. Det finns mer att analysera och redovisa genom att genomförande av intervjuer med partiernas ledamöter i riksdagen samt att ta del av