I denna del presenteras sammanställda tabeller. Dessa tabeller bygger på den information som presenteras längre fram i uppsatsen som en bilaga. Tabellerna är indelade årsvis för varje valår där samtliga partier presenteras. Tabellerna utgår först från de empiriska frågeställningarna som besvaras för att därefter göra en metodologisk analys av de normativa frågeställningarna. Dessa presenteras tillsammans med de empiriska frågeställningarna. Till varje del följer en förklarande tabelltext för varje valår.
Frågeställningar för 2010
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
När det gäller att se till det övergripande problemet specificeras detta inte lika tydligt av de olika partierna. Gemensamt är att snarare se till en alltmer ökande hemlöshet som är problematisk. Partierna fokuserade istället på att påverka skattereformer åt olika håll samt att öka bostadsbyggandet. När det gällde allianspartierna redovisades inte lika tydligt om ett problem föreligger utifrån analysen av deras valmanifest. En anledning till avsaknaden av just denna problembeskrivning för just allianspartierna kan vara att allianspartierna använde sig av hela alliansens valmanifest som ett komplement till sitt eget partis valmanifest. Detta då deras egna valmanifest är mer specificerade till deras kärnfrågor, så som skolfrågan är för Liberalerna och äldrevården är för Kristdemokraterna. För valåret 2010 presenterade Moderaterna inget eget valmanifest utan hänvisade istället till Alliansens gemensamma, detta genom att Moderaterna hade en ledande roll inom Alliansen. Socialdemokraterna var vid denna tidpunkt mer kritisk till hur bostadsmarknaden fungerade, eller i detta fall inte fungerade. Socialdemokraterna beskrev situationen som ”problematisk” vilket gör de till ett av få partier som problematiserar bostadsmarknaden år 2010.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
För valåret 2010 går det att identifiera hur Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delade en liknande syn på hur statlig inblandning kan lösa problemet med bostadsbristen. För de övriga partierna ser de hur samhället som en hel enhet bör ta ett större ansvar men också att individerna har en möjlighet till påverkan för att lösa problemet. Vad som förenar de resterande partierna är deras gemensamma syn på hur marknaden kan vara lösningen på problemet kring bostadsbristen. Genom att låta fler
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
Sverigedemokraterna vill minska spekulationshandeln med bostäder och Miljöpartiet ser hur staten ska agera allomfattande för att säkerställa bristen på flera olika plan. Partierna vill främst fokusera på att påverka skattereformer åt olika håll samt att öka bostadsbyggandet generellt. Vänsterpartiet ser istället möjligheterna till att bygga på obebodd mark som lämpligt styrmedel. Liberalerna menar att garantilån bör riktas mot medborgare i utanförskapsområden för att ge dessa liknande möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. I övrigt vill partierna förändra skatterna, öka investeringarna och se hur byggbolag kan göra en större påverkan genom en friare marknad, detta beskrivet enligt Centerpartiet.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom Hyresregleringar?
Moderaterna är det parti som tydligast anger hur staten bör underlätta för företag och individer att kunna påverka problemet kring bostadsfrågan i rätt riktning. De övriga Allianspartierna fokuserar inte lika mycket på bostadsbristen i deras enskilda valmanifest, troligtvis då de ser Alliansens gemensamma valmanifest som ett komplement till deras egna. För Socialdemokraterna låg fokus att istället se till staten som möjlig aktiv aktör för att förbättra bostadsmarknaden från den problematik som de under samma period beskriver situationen som. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna delade denna syn om staten som aktiv aktör med Socialdemokraterna som en lösning på problemet. Moderaterna och Socialdemokraterna stod på varsin sida om hur man såg på lösningen av problemet med bostadspolitiken, marknaden eller staten som den aktiva aktören. Partierna är tydligt uppdelade efter deras respektive policy core belief vilket gör att det kan uppstå två lika starka sidor inom denna fråga i form av koalitioner.
Frågeställningar för 2014
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
För valåret 2014 råder enighet bland partierna om ett föreliggande bostadsbristproblem. Kristdemokraterna beskriver situationen som akut då det krävs fler bostäder på kort tid för att möta bristen. Centerpartiet beskriver det som att bostadsbristen måste byggas bort och Socialdemokraterna beskriver det vid det här laget som att det råder en allmän brist på bostäder i landet. Genomgående för alla partier för år 2014 är att ange att det behövs byggas fler bostäder. Däremot är Moderaterna och Miljöpartiet lite mer otydliga med att det är just ett problem på den svenska bostadsmarknaden. Moderaterna ser att det finns ett ökat behov medan Miljöpartiet ser att det finns en ökad hemlöshet i landet som måste förändras. En anledning till att Moderaterna väljer att tona ner problematiken kan vara att de har suttit i regering innan 2014 och därför valt att ta en lägre ton i just problematiseringen.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
År 2014 sker en förändring hos Sverigedemokraternas syn på aktör. Sverigedemokraterna identifierar individen i samhället att ta en större aktiv roll för att påverka bostadsmarknaden. Sverigedemokraterna har också förändrat sin syn på staten som aktör, från att ha varit en ledande aktör till att istället begränsa sin egen roll och öppna upp för mer privata aktörer. Miljöpartiet anser att statlig och kommunal påverkan är av yttersta vikt för att nå fram till en lösning. Miljöpartiet poängterar även att staten bör möjliggöra att fler, mindre byggbolag ska kunna åta sig fler bygguppdrag för kommunens räkning; detta för att öka konkurrensen bland byggbolagen och få in fler aktörer. Detta är relativt nytt för Miljöpartiet, att se till en mer konkurrenskraftig bostadsmarknad.
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
Vilka styrmedel som ska tillämpas råder det oenighet om mellan partierna. Gemensamt är dock att de flesta partierna överväger finanspolitiska lösningar, såsom skatteförändringar och förändrade subventioner riktade mot bostadsbyggande. Sverigedemokraterna föreslår omfördelning av kapital för ytterligare satsningar på bostadsbyggandet. Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna önskar även förändra processen kring beslut om byggande samt förändra Plan- och Byggnadslagen för att enklare initiera bostadsbyggande.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom hyresregleringar?
Moderaterna och Socialdemokraterna har inte förändrat sina respektive riktlinjer för hur problemet kring bostadsfrågan bör lösas. För valåret 2014 kunde däremot en förändring identifieras. Sverigedemokraterna var mer villigt inställda till individens engagemang till att lösa bostadsproblematiken, genom att få ett frigörande från statlig påverkan. Detta medförde en förändring av de tidigare blocken från föregående år. Genom en metodologisk analys kan Miljöpartiets normativa övertygelser presenteras, genom analysen synliggörs hur staten kan möjliggöra för flera aktörer att påverka bostadsproblematiken i landet. Socialdemokraterna och Moderaterna står tydligt fast i sina respektive övertygelser för hur problemet kring hur lösas. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet delar Moderaternas uppfattning om marknadens betydelse för att kunna lösa problemet, tillsammans då med Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar Socialdemokraternas syn på statens aktiva roll som aktör för att lösa bristen på bostadsmarknaden. Det har därför blivit ett skifte mellan blocken där Sverigedemokraterna har förändrat sin policy core belief till vad som är förenligt med Allianspartierna.
Frågeställningar för 2018
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
Synen huruvida ett problem existerar på den svenska bostadsmarknaden har skiftat mellan de analyserade valåren. Partierna har lyft fram att ett problem finns men har främst valt att lägga tyngd vid synen på problemet i opposition. Även om partierna inte alltid specificerar att ett allmänt problem existerar så har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna identifierat specifika grupper som påverkas av en rådande bostadsbrist. Dessa grupper har identifierats som studenter, unga par och nyanlända. Resterande partier har istället sett till bostadsbristen som ett problem som drabbar den breda massan av medborgare. Analysen har lyft den varierande synen på problemet, där partierna antingen de betraktat detta allmänt, sett till specifika grupper eller mera vagt; identifierat bostadsbristen som ett möjligt problem. För valåret 2018 har samtliga riksdagspartier poängterat hur problematisk den rådande bostadsbristen är och att behovet är större än vad som förses i dagsläget.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
Åsikterna om vilken instans eller aktör som bör lösa problemet har varierat. En aktör som flera partier presenterat som en möjlig aktör för att göra en stor påverkan på problemet har varit den enskilde individen i samhället. Däremot har synen på staten som aktör varit central vid samtliga undersökta valår. Oavsett om partierna har fokuserat på individen och den privata marknaden eller på statlig påverkan genom kommunerna, har staten varit i fokus för påverkan och möjliggörande av en förändring. Socialdemokraternas hållning är att återigen använda statliga medel för att lösa problemet. Men liksom vid flera andra tillfällen ses dock kommunens roll som genom statliga direktiv ska vara den aktör som tar störst ansvar gentemot individen.
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
De föreslagna styrmedlen har varierat från att investera inom statliga byggbolag till att underlätta för individuellt bostadssparande. Ökade investeringar inom byggbolag för att bygga fler bostäder har ställts mot minskade skatter för att möjliggöra för individer och privata bolag att kunna investera medel inom byggbranschen. De olika lösningsförslagen har alltså varit att använda sig av skatter och statliga investeringar i syfte att förändra och påverka.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom hyresregleringar?
Stödet för statlig påverkan eller marknadslösningar har varierat i tidigare presenterade tabeller. Moderaterna och Socialdemokraterna orubbliga i sina motsatta övertygelser medan Sverigedemokraterna har rört sig mellan normativa övertygelserna under den analyserade perioden. 2018 har Sverigedemokraterna åter förändrat sin ståndpunkt till hyresregleringar och statlig påverkan. Sverigedemokraternas inställning till statlig påverkan har varit uppseendeväckande med avseende till partiets djupare övertygelser. Partiet vill förändra boendeformer för att underlätta nybyggnation i större utsträckning. Sverigedemokraterna är det parti som är rört sig mest mellan de olika lösningarna på problemet. För år 2018 kan utläsas hur staten kan göra en större påverkan för att lösa bostadsproblematiken jämfört med marknaden. Miljöpartiet och Socialdemokraterna står sedan tidigare kvar vid att se till statlig påverkan som lösning på bostadsproblemet. Vid detta år nämns inget om marknaden eller konkurrens. Moderaternas syn är fortsatt starkt riktad mot hur statens inflytande ska minskas på bostadsmarknaden för att därigenom öppna upp för andra aktörer. Ett nytt inslag är dock inbjudan över blockgränserna för att lösa den bostadsbristproblematiken från Moderaterna. Moderaterna står därför kvar med att se den fria marknaden som en lösning, där marknaden löser sitt eget problem. Genom tabellerna kan det utläsas att vid ett flertal tillfällen har en möjlig koalition kunnat uppstå, bland annat mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. En anledning till att någon koalition mellan dess aktörer inte har skett kan bero på en starkare deep core belief vilket talar emot just dessa två aktörer.