Aktörskoalitioner inom svensk bostadspolitik
En kvalitativ analys av den svenska bostadspolicyn hos riksdagspartierna
Rickard Åleberg
Statsvetenskap, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Sammanfattning
Bostadsfrågan har blivit allt större då bristen av bostäder har spridit sig från större städer till mindre orter i landet. Lösningen på problemet är olika för de olika riksdagspartierna eftersom deras övertygelser ligger till grund för deras respektive policy. Genom att analysera dessa övertygelser kan möjliga koalitioner identifieras över en längre tid. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de olika policyer som partierna har genom att analysera deras valmanifest. Som teoretiskt ramverk används Advocacy Coalition Framework att användas med fokus på Policy Core Belief. Som metod används en kvalitativ textanalys för att identifiera partiernas policy från deras valmanifest, motioner och propositioner. Resultatet visar att olika koalitioner har kunnat uppstå över en längre tid då partiernas Policy Core Belief har skiftat. Detta resultat belyser hur möjliga koalitioner kan uppstå och även att avsaknaden av förändring grundar sig i bristande samsyn på policyfrågor. Detta kan eventuellt förklaras med partiernas Deep Core Belief samt brist på en policyförändring, något som skulle kunna leda till fortsatt problematik längre fram i tiden.
Nyckelord: advocacy coalition framework, bostadspolicy, aktörer, policy core belief, koalitioner, kvalitativ textanalys
1. Inledning och problemformulering ... 5
1.1 Syfte ... 7
1.2 Urval och avgränsning ... 8
1.3 Tidigare forskning ... 8
2. Teori ... 11
2.1 Advocacy Coalition Framework ... 11
2.2 Policyförändring ... 14
2.3 Avgränsning i teorin ... 14
2.4 Beliefs ... 15
2.5 Advocacy Coalition ... 15
2.6 Policy Core Beliefs ... 16
2.7 Operationalisering av normativa och empiriska core beliefs ... 17
3. Metod ... 19
3.1 Val av metod ... 19
3.2 Kvalitativ metod ... 19
3.3 Analysschema policy core beliefs ... 21
Tabell 2. Analysschema med normativa och empiriska frågeställningar. ... 23
3.4 Innehållsanalys ... 23
3.5 Material ... 24
3.5 Tillvägagångssätt ... 25
5. Resultat ... 26
Frågeställningar för 2010 ... 26
Normativ och Empirisk tabell för år 2010 ... 28
Frågeställningar för 2014 ... 29
Frågeställningar för 2018 ... 32
Normativ och Empirisk tabell för år 2018 ... 34
6. Diskussion... 35
7. Källor:... 40
7.1 Valmanifest och Motioner Källor: ... 43
Bilaga 1 ... 47 Moderaterna ... 47 Socialdemokraterna... 49 Sverigedemokraterna... 52 Miljöpartiet ... 55 Vänsterpartiet ... 58 Centerpartiet ... 62 Liberalerna ... 64 Kristdemokraterna... 67
1. Inledning och problemformulering
Rätten för människor till bostad bekräftas i regeringsformens första kapitel. Där framgår att: ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning” (1 kap.2 § RF). Ansvaret för att säkerställa att detta följs är en viktig del inom politiken. Målet för bostadsmarknaden, enligt regeringen, är: “Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven” (Regeringskansliet, 2020). För att uppnå detta ser regeringen till olika politiska och ekonomiska hjälpmedel, att det ska finnas bostäder åt samtliga svenska medborgare i Sverige.
Den svenska bostadspolitiken har under lång tid kantats av en problematik där många upplever svårigheter med att hitta hyresbostäder. Historiskt har kriser avlöst varandra inom den svenska bostadsmarknaden. På den svenska bostadsmarknaden har tillräckligt antal bostäder åt invånarna saknats. För år 2019 har bostadsbyggandet minskat med 11% trots att det behövs fler bostäder, dessutom anger Boverket att 9 000 hyresbostäder inte har kunnat byggas på grund av förseningar i processen för att bevilja byggandet (Boverket, 2019, 2). Boverket har i sin rapport även angett hur det behövs 67 000 bostäder per år fram till år 2025 för att komma ikapp med behoven på marknaden (Boverket, 2019). År 2020 rapporterade 212 av landets 290 kommuner att de har en bostadsbrist vilket är en uppgång sedan år 2013 då 126 kommuner uppgav bostadsbrist. På sikt går det att se hur problemet påverkar ekonomiskt svagare grupper såsom studenter, ungdomar och nyanlända migranter (Ekonomifakta, 2020). Bostadsbristen riskerar att skapa konsekvenser för invånarna i städerna, något som kan slå hårdast mot de som främst saknar hyresbostäder, exempelvis ungdomar, studenter och småfamiljer. Detta eftersom hyresbostäder oftast är det första egna boendet på den svenska bostadsmarknaden för dessa grupper. Problemet kring bostadsbristen riskerar att leda till ett utanförskap för många ungdomar och nyanlända då deras samhälleliga utveckling avstannar. Fokus för denna studie ligger i att identifiera möjligheterna till koalitioner mellan policyskapande aktörer. De största policyinriktningarna är att antingen låta den privata marknaden reglera bostadsmarknaden eller att sätta in ytterligare regleringar från politiskt håll för att därigenom påverka marknaden. Marknadsstyrning skulle medföra en mer öppen marknad utan påverkan från stat eller ökad lagstiftning (SvD, 2018). Tidigare samhällsvetenskaplig forskning visar att bostadsbrist till stor del kan bero på politiska beslut och avsaknad av statlig påverkan. Vid tidigare bostadskriser har
statliga sociala utredningar genomförts för att förändra den rådande situationen. Privata aktörer har varit ovilliga eller oförmögna att själva förbättra denna problematik (Sahlin, 2015, 53).
I denna uppsats undersöks hur den föreslagna lösningen på detta problem ser ut för samtliga svenska riksdagspartier och hur dessa lösningar skiljer sig åt. Detta görs genom att använda Advocacy Coalition Framework, förkortat ACF, som teoretiskt ramverk. ACF har tagits fram för att undersöka hur policyförändring sker eller huruvida sådan förändring inte sker. Synen på hur bostadsproblematiken bör lösas varierar således mellan de olika riksdagspartierna, vilket är en bidragande faktor till denna problematik. För att förklara de olika övertygelserna om förändring kommer därför ACF tillämpas i föreliggande uppsats (Weible & Sabatier, 2017, 136). Genom att tillämpa ACF inom detta område möjliggörs att identifiera de underliggande beliefs (övertygelser) som styr aktörerna, enligt Sabatier och Weible (2007, 194). Enligt ACF är det genom dessa beliefs som vi kan förklara förändringar kring ett policyområde eller till och med avsaknaden av förändring (Weible & Sabatier, 2007, 198). Därför är ACF teorin väl tillämpbar för förestående uppsatssyfte. Genom att aktörerna blir experter inom sina respektive policyområden, enligt ACF-teorin, skapar dessa aktörer koalitioner som grundar sig i aktörernas gemensamma beliefs. Att använda sig av ACF som teoretiska glasögon till problemet möjliggör att se de aktörskoalitioner som kan finnas inom bostadsproblematiken som är ett policyområde (Nilsson et al., 2020; Matti & Sandström 2011). Det är policyprocesserna som ligger till grund för de förändringar som uppkommer inom ett subsystem där aktörernas beliefs påverkar deras beslut och kan på så sätt förändra den maktbalans som råder inom ett specifikt policyområde (Sabatier & Weible, 2007, 198). Teorin ser till hur olika övertygelser styr koalitioner mellan policyskaparna (Knill & Tosun, 2012, 253). Ett alternativ är att undersöka varför politiska lösningar inte har lett till någon betydande förändring och varför en allmän förändring saknas. För att undersöka detta analyseras respektive partis program och manifest i uppsatsen genom att se till deras respektive beliefs (Weible & Sabatier, 2017, 140). Möjligheten att analysera partiernas policy genom ACF-modellen och att se till respektive partis policy core belief (Policy övertygelser) möjliggör att kunna se de övertygelser som håller samman och skapar nya koalitioner mellan aktörerna (Weible & Sabatier, 2017, 140–141). ACF förklarar hur koalitioner kan uppstå genom att dessa aktörer delar liknande övertygelser inom samma policyfråga. Policy core belief ser till de övertygelser som grundar sig i de aktuella policybesluten som tas av aktörerna (Sabatier & Weible, 2017, 141). Bostadssituationen fortsätter vara i kris, trots att förslag på lösningar har presenterats och bedöms vara hållbara.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att kartlägga de svenska riksdagspartiernas policy beliefs utifrån deras respektive valmanifest. Analysen görs i syfte att ta reda på vilka policyer de har för lösa bostadsproblematiken att de svenska medborgarna saknar ett tillräckligt antal bostäder. I föreliggande uppsats undersöks om det kan finnas möjligheter till koalitioner mellan de olika policyaktörerna angående respektive aktörs övertygelse inom bostadspolicyfrågan (Weible & Sabatier, 2017, 136). Ämnet är högaktuellt för nationalekonomer för att påpeka rådande utanförskapsrelaterade brister och för statsvetare för att kunna undersöka hur dessa kan lösas med hjälp av nya policy-relaterade reformer. Genom att studera partiernas policyer går att identifiera hur de olika partiernas policyer skiljer sig åt. Med hjälp av policy core belief undersöks vilka olika policyer de olika partierna har, hur dessa skiljer sig åt, hur dessa kan förenas och om möjliga lösningar kan ses. För att kunna identifiera eventuella lösningar tillämpas innehållsanalys som metod.
Fokus kommer att ligga på att identifiera och lyfta fram både likheter och olikheter mellan policyprogrammen för de valda riksdagspartierna över ett decennium, över perioden år 2010 till år 2010. För att undersöka detta kommer arbetet som ovan nämnt att fokusera på de policy core beliefs som åtskiljer partierna. Att se till policy core beliefs möjliggör att kunna identifiera policyförändringar och hur koalitioner kan uppstå genom gemensamma beliefs. Bidraget i föregående uppsats ligger i att identifiera koalitioner och förstå politikens sammanhang för att därigenom kunna se till helhetsbilden av det politiska subsystemet. Bidraget inom policyförståelse för föregående uppsats är att lyfta frågan om policyförändring inom den svenska bostadspolitiken och hur den har sett ut under ett decennium bakåt. Då detta inte har skett tidigare i andra studier kan föregående uppsats ge ett nytt bidrag till forskningen inom bostadsfrågor.
Nedanstående frågeställningar används för att förklara uppsatsens syfte:
• Hur skiljer sig de olika partiernas policyförslag åt för att lösa bostadskrisen?
• Vilka Policy Core Beliefs kan urskiljas bland riksdagspartierna?
• Förhindrar alltför omfattande Belief relaterade skillnader skapandet av gemensamma koalitioner?
1.2 Urval och avgränsning
Informationen i denna uppsats är hämtad från samtliga partier i Sveriges riksdag. Detta då det teoretiska ramverket tillämpas bäst med ett större antal aktörer i undersökningen. Genom att se till de övergripande policys sättarna, detta för att kunna se hur övertygelserna styr de övergripande policyerna. De svenska riksdagspartiernas respektive policy kommer att presenteras mellan åren 2010 till 2018. Analysen kommer att se till hur koalitioner mellan aktörer har kunnat uppstå över ett decennium. Studiens Policy Subsystem (Ett specifikt policyområde med ett geografiskt samband och specifikt ämne) är det fokusområde som kommer att ligga till fokus, i detta fall gäller det svensk bostadspolitik. Möjligheten med denna analys är att se hur koalitioner förändras och kan förflyttas för de olika aktörerna. Materialet som kommer att användas för denna uppsats kommer att presenteras och redovisas tydligare under metod delen. Svensk bostadspolitik möjliggörs på nationell nivå, vilket har legat till grund för varför just denna nivå har valt att tillämpas för denna studie.
1.3 Tidigare forskning
Bostadsfrågan har länge varit ett omdebatterat ämne där olika idéer och förslag lyfts fram som lösning till det omfattande bostadsbristproblemet som blivit allt mer utbredd till allt fler svenska städer. Tidigare forskning visat hur en stor del av bostadsproblematiken problematiserats utifrån politiska perspektiv. Sahlin har i en artikel, Bostadslöshet som politiskt resultat, undersökt bostadsbristen just genom ett sådant perspektiv (Sahlin, 2013). Sahlins huvudsakliga slutsats är bland annat att de hemlösa har blivit en resurs vilka riskerar att bli alltför nedtyngd av bostadsbristen då de själva inte lyckas åtgärda bristen (Sahlin, 2013, 63). Sahlins artikel (2013) påvisar en avsaknad av gemensamma reformer för att åtgärda problemet. Dessa reformer är då statlig påverkan, något som delar aktörerna i två olika läger kring huruvida detta ses som en allmän lösning. Artikeln visade även avsaknaden av gemensamma reformer för att lösa problemet (Sahlin, 2013). Därigenom föreligger ett problem med målkonflikter över vilken policy som bör tillämpas för att skapa en förändring.
Tidigare forskning med ACF som teori har förklarat aktörskoalitioner inom svensk rovdjurspolitik, då dessa varit svårlösta intressekonflikter mellan aktörerna. För denna uppsats är belief centralt för att undersöka möjligheterna till aktörskoalitioner över en längre tid. Beliefs har tidigare tillämpats som teori vid undersökning svensk policy inom rovdjursförvaltning. Enligt Nilsson, Sandström och Nohrstedt är beliefs avgörande för att kunna undersöka aktörer
inom den svenska rovdjursförvaltningen. I deras artikel, Beliefs, social identity and the view of opponents in Swedish carnivore managementpolicy, har författarna tillämpat beliefs som visar på förändringar av social identitetsteori där aktörerna överdriver skillnaderna mellan de aktuella aktörerna (Nilsson et al. 2020, 454). Utöver detta undersöks även potential för koalitioner över tid för att minska vad som benämns djävulsskifte, vilket innebär överdrift av skillnaderna mellan aktörerna och ett överskattande av politiska motståndares makt och inflytande (Nilsson et al. 2020, 454). ACF används som teoretiskt ramverk för att kunna förklara de svårlösta intressekonflikterna som rovdjursfrågan för med sig bland de olika aktörerna. För att kunna se möjliga koalitioner över tid har en så kallad longitudinell analys genomförts. Resultaten för artikeln visar att det så kallade djävulsskiftet definieras som en delad tro samt att ett aktivt deltagande i de olika samarbetsplatserna inte nödvändigtvis minskar djävulskiftet över tid (Nilsson et al. 2020, 467). Tidigare studier inom beliefs, och med fokus att förklara advocacy coalitions, har presenterats av Matti och Sandström som publicerat artikeln ”The Rationale Determining Advocacy Coalitions: Examining Coordination Networks and Corresponding Beliefs” (Matti och Sandström, 2011). Syftet med artikeln var att undersöka hur koalitioner uppstår inom den svenska rovdjursförvaltningen, precis som den senare artikeln. Det författarna presenterade i denna artikel däremot var att just policy core beliefs tillämpas för att kunna förklara olika advocacy coalitions som uppstår inom olika subsystem (Matti & Sandström, 2011, 404). Mer specifikt kunde författarna kunna visa på en korrelation mellan just normative policy core beliefs och advocacy coalitions. I sin artikel kunde författarna även exkludera deep core beliefs för att förklara advocacy coalitions då dessa” verkar inte spela någon betydelsefull roll för avgränsningen av koalitionen” (Matti & Sandström, 2011, 400).
”Top-Down”-perspektivet har tillämpats tidigare av Kübler som i sin studie undersökte hur Schweiz drogpolicy förändrades genom ett nålutbytesprogram genom att tillämpa ACF som teoretisk utgångspunkt (Kübler, 2001). Anledningen till denna förändring låg i att minska smittspridning av olika blodrelaterade sjukdomar, där policyförändringen kan förklaras som en tävling mellan de olika förespråkarna av olika beliefs (Knill & Tosun, 2012, 254). Küblers slutsatser visade på hur en extern faktor kom att påverka de rådande koalitionerna både på ett lokalt men likväl på ett nationellt plan. Küblers artikel visade på hur det lokala självstyret och federalismen gav upphov till påverkan lokalt och vidare uppåt. Däremot visade Küblers artikel på hur aktörer på det nationella planet kunde över att vara en övermakt mot den administrativa byråkratin i landet (Kübler, 2001). Ytterligare studier där fokus har varit att betrakta förändring inom aktörers belief genom ett ”Top-Down”-perspektiv har genomförts där fokus legat på
samarbetsområden inom den svenska skötseln av vilda djur (Lundmark et al. 2018, 226). För denna studie har författarna undersökt hur aktörernas övertygelser förändrats genom att interagera med andra aktörer. Författarna har genomfört en studie över en längre tid för att observera eventuella förändringar bland aktörernas övertygelser (Lundmark et al. 2018, 227). För att besvara artikelns syfte har författarna analyserat regionala kommittéer där bland annat minoriteter i området har varit delaktiga i samtalen. I dessa kommittéer har representanter samlats för att främja djur- och växtliv i regionen (Lundmark et al. 2018, 228). Undersökningsresultatet visade att aktörernas normativa policy core beliefs har förändrats över tid, där koalitionsstrukturer har förändrats och påverkats av andra aktörer (Lundmark et al. 2018, 233).
Genom att analysera de olika aktörernas beliefs kan skillnader och likheter inom de olika aktörernas policy för reformer på den svenska bostadsmarknaden tolkas. Det är aktuellt att tillämpa ACF som teori inom bostadspolicy för att kunna lyfta fram icke självklara koalitioner inom policyförändringar. Därför har tidigare forskning om bostadsfrågor och beliefs lyfts fram parallellt. Nilsson, Sandström och Nohrstedts artikel undersökte aktörernas beliefs i en svårlöst intressekonfliktsfråga. Mattis och Sandströms artikel har kunnat visa på att det är genom policy core beliefs som advocacy coalitions kan identifieras till skillnad från deep core beliefs. Küblers artikel redovisade hur ACF kan tillämpas på ett nationellt plan för att förklara förändring inom ett policyområde trots skilda koalitioner. Lundmark et al. (2018) kunde i sin artikel visa hur koalitioner kan förändras och formas genom påverkan av andra aktörer, vilket kan leda till nya koalitioner. Tidigare aktuell forskning inom bostadsmarknaden genom ACF saknas, vilket gör att denna uppsats fyller ett tomrum.
2. Teori
Teorin är det system av olika fenomen som kan ha ett samband mellan varandra (Ekengren & Hinnfors, 2012, 18). För att förklara uppsatsens syfte kommer advocacy coalition framework att tillämpas, med fokus på policy core beliefs där aktörernas övertygelser kommer undersöks. Begreppet policy beskrivs av Hague et al. på följande sätt “En policy är ett mer allmänt begrepp än ett beslut. En policy täcker ett flertal beslut, och den inbegriper en benägenhet att reagera på ett bestämt sätt” (Hague et al. 2000, 503). Kort sagt kan policy benämnas som politisk hållning eller ställning inom specifika frågor. Som i ett inledande skede i policyprocessen initieras ett beslut inom ett visst område där initieringen följs därefter av formuleringar kring de olika detaljerna, för att slutligen kunna implementera policyn i praktiken. Därefter krävs en utvärdering för att till slut kunna ta ett beslut huruvida aktuella policyn nått sitt syfte och därför bör initieras (Hague et al. 2000, 514).
2.1 Advocacy Coalition Framework
ACF togs fram år 1980 av P. Sabatier och H. Jenkins-Smith i syfte att förenkla teoretisk insikt kring policy. Detta för att förstå de vetenskapliga och tekniska delarna i policyinformation samt att förstå policyförändring över en specifik tidsperiod (Weible & Sabatier, 2017, 136).
Knill & Tosun förklarar AFC på följande sätt:
“Den använder strukturer för övertygelser om de styrande koalitionerna i så kallade politiska delsystem - semi-autonoma nätverk av politiska deltagare som fokuserar på en viss politikfråga, vanligtvis i det geografiska området - för att förutsäga förändringar i delade övertygelser som leder till förändringar i politiken” (2012, 253).
ACF arbetades fram för att kunna avhjälpa vad som benämns som ”wicked problems”, det vill säga problem där olika målkonflikter uppstod mellan aktörerna och som sträcker sig över ett decennium tillbaka (Weible & Sabatier, 2007, 192). ACF togs även fram för att kunna förklara förändring eller avsaknad av förändring inom policyområden. Detta tillkom vid observation av en kunskapslucka vilken försvårade problematiken bakom målkonflikter. För att uppnå ett så tydligt resultat som möjligt bör därför policyn för det aktuella ämnet sträcka sig över ett decennium eller längre (Knill & Tosun, 2012, 253). De olika aktörerna som agerar inom ACF är bundna till den policy som de arbetar med. Agerandet kan antingen vara genom sitt arbete som byråkrater eller som utomstående experter vilka kan bidra med expertis till policyarbetet (Cairney, 2012, 218). Inom ACF anses aktörerna betrakta världen utifrån normativa
värderingar; sammantaget gör detta att aktörerna påverkas av egna fördomar och världsuppfattningar. Denna normativa värderingsyn, tillsammans med en prospektteori som menar att aktörer skattar förluster högre än vinster, gör att det medför ett djävulsskifte, som Nilsson et al. undersökte i sin artikel (Nilsson et al. 2020, 456). När detta skifte uppstår bland aktörerna försvåras en policyförändring avsevärt (Sabatier & Weible, 2007, 194). Detta djävulsskifte beskriver Weible & Sabatier som en misstro till andra aktörer, vilka uppfattas som mer ondskefulla som tros ha en större påverkan än vad de i själva verket äger (2007, 194).
I föreliggande uppsats används ACF för att förklara frånvaron av förändringar inom bostadspolitiken i riksdagspartiernas policyer. ACF är avsikten även att identifiera möjliga koalitioner mellan de olika policyaktörerna. Förändringar kan ske genom obalans inom koalitionen, att en aktör får ett övertag och på så sätt utvecklar en förändring i enlighet som dennes övertygelser. Koalitioner mellan aktörer kan bestå under avsevärt lång tid för att de därigenom ska driva igenom gemensamma policyer genom olika subsystem. Subsystemen är de områden, geografiska eller policyspecifika, där aktörerna agerar inom (Weible & Sabatier, 2017, 139). Subsystemen för denna uppsats kan tydliggöras som olika aktörer inom ett specifikt policyområde. I denna uppsats kommer staten att vara det aktuella subsystemet då den lokala policyn ofta utgår ifrån de övergripande policysättarna, detta i och med att ACF betraktar policyprocessen både ur såväl ”Bottom-up” som ”Top-down” perspektiv (Hank et al, 1994, 178). Av denna anledningen tillämpas perspektivet ”Top-down” för att förstå den svenska bostadsproblematiken och för att identifiera de olika policyskapande aktörerna. Att förstå policyförändring på en nationell nivå med hjälp av ACF-modellen har tidigare genomförts av Kübler, vilken undersökte policyförändring gällande en nationell drogpolicy i Schweiz (Kübler, 2001, 624). Detta genom att de existerande aktörskoalitioner där övertygelserna skilde sig åt avsevärt inom detta policyproblem.
Inom ACF är idéer och övertygelser grundläggande för att koppla strukturer och nätverk mellan aktörer. Dessa kopplingar kan bilda koalitioner mellan aktörer om idéerna och övertygelser är förenliga med varandra. Koalitioner är de grupper som delar samma beliefs, i detta fall ej riksdagskoalitioner, och där likartade beliefs kan identifieras vilka skulle kunna möjliggöra samarbeten kring specifika policyområden (Weible & Sabatier, 2017, 140). Koalitioner kan bestå av olika former av grupper där ett långsiktigt samarbete utgör gemensamma synen på koalitionen. Grunden till en hållbar koalition ligger i den gemensamma övertygelsen. Dessa
koalitioner mellan dem kan bildas, förutsatt att övertygelser överensstämmer med varandra, samt att gemensamma nämnare kan identifieras (Weible & Sabatier, 2007, 192). I tabellen nedan operationaliseras begreppen inom AFC- teorin som tillämpas i föregående uppsats. Detta för att göra begreppen mer lättförstående och tydliggöra de begrepp som tillämpas genomgående i föreliggande uppsats.
Tabell 1. Förklaring av begrepp uppställda i tabell.
Advocacy Coalitions
Koalitioner som grundar sig i samma Beliefs, samma Övertygelse. Dessa koalitioner är i detta fall aktörer som delar övertygelser och ser till möjligheterna med en koalition för att föra sin egen policy
Policy Core Beliefs
Policy ställningstagande där dessa bland annat ser till maktfördelning mellan privata och offentliga aktörer. Detta kan delas in i Normativa och Empiriska Beliefs.
Deep Core Beliefs
En ontologisk utgångspunkt där aktörers enskilda filosofi som ligger till grund för deras kärn-övertygelse. Det är individens bakomliggande filosofiska övertygelse som ligger till grund för dessa.
Policy Subsystems
Politiskt område som kan delas in geografiskt eller olika politiska områden med specifika policyfrågor. I föreliggande uppsats blir bostadspolitiken uppsatsens tillämpade policysubsystem som kommer att undersökas.
Normative Policy Core Beliefs
Ser till värdeorientering och hur olika gruppers välfärd vid specifika subsystem. Fokus är alltså till vilken grupps välfärd som är mest relevant som står i samband med det aktuella policy problemet.
Empirical Core Beliefs
Tydliga problem som existerar i specifika geografiska subsystem. Dessa ser till möjliga lösningar på de problemen som ställs upp inom olika områden. Dessa kan vara problemets betydelse inom de olika subsystemen.
Secondary Beliefs
Hur de olika Policymålen ska nås, bland annat genom finansiella medel. Secondary Beliefs innehåller även idéer om hur appliceringarna bör ske, sammantaget gör denna del lättare att forma och förändra.
2.2 Policyförändring
Policyförändringar kan ske på ett flertal olika sätt. Först och främst kan koalitioner förändra sina policyer genom att ta hänsyn till de samhällsförändringar som sker över tid. Den vanligaste policyförändringen är den där en majoritet av aktörer delar övertygelser. För att möjliggöra skapandet av starka koalitioner ligger det i aktörernas intresse att förändra policyer så att de överensstämmer med andra aktörers (Knill & Tosun, 2012, 254). För att kunna identifiera en policyförändring listar Knill & Tosun tre faktorer. Den första av dessa belyser interaktionen mellan konkurrerande aktörer inom ett policysubsystem; exempelvis aktörer vilka möts på ett mindre geografiskt plan där de väljer att samspela utifrån övertygelser i respektive policyer. Den andra faktorn pekar på externa händelser vilka kan påverka policyförändringar; dessa kan vara kriser eller andra förändringar i samhället. Den sista faktorn pekar på konstitutionella strukturer vilka försvårar formandet av koalitioner. Till följd av dessa strukturer förändras alltså inte tillståndet (Knill & Tosun, 2012, 253). Ett annat sätt till förändring kan också uppstå till följd till det som benämns som en extern ”chock” utifrån. En sådan extern chock kan vara regeringsskifte eller förändringar inom de socioekonomiska grupperna vilka kan påverka aktörerna inom olika existerande subsystem. Förändring kan även ske då en aktör lyckas övertyga en annan aktör till en gemensam syn på policyutveckling eller förändring inom det aktuella subsystemet (Knill & Tosun, 2012, 255).
För att förklara dessa förändringar kommer denna uppsats att använda sig av policy core beliefs, som är en del av ACF-teorin. Utöver policy core belief finns även deep core beliefs och secondary beliefs inom ACF. Deep core beliefs ser till de mer djupliggande övertygelserna som individer har, så som filosofiska övertygelser (Sabatier & Weible, 2017, 140). Secondary beliefs ser hur de olika policyer kan nå fram, med exempelvis ekonomiska medel. Detta gör att policy core belief är mer aktuellt för att se till en specifik fråga där aktörerna är mer villiga till förändring inom sig övertygelse, till skillnad från den djupare övertygelsen som är mer oföränderlig deep core belief (Sabatier & Weible, 2017, 140–141).
ACF är ett synnerligen brett teoretiskt ramverk som inkluderar ett antal olika sätt att analysera till policyer. För att begränsa teorin ligger fokus i denna uppsats på hur de olika partiernas policy core beliefs kan förklara skillnaderna mellan policyer. Till grund för analysen används partiernas dels valmanifest, dels partiernas motioner som hållits valåren 2010–2018 för att synliggöra partiernas beliefs vilka påverkar deras policyer. Genom att synliggöra deras beliefs kan även möjligheterna till partiernas advocacy coalitions, som påverkar hur deras policyer har förändrats över tid, identifieras och lyftas fram.
2.4 Beliefs
Beliefs, inom ACF, är de övertygelser som aktörerna har beträffande hur samhället bör fungera och agera inför olika problem. Genom detta observeras hur problemen bör prioriteras, vad inom problemen som ska granskas djupare och vilken beslutsnivå eller myndighet som ska åtgärda det aktuella problemet. Inom AFC anses aktörerna ha har tre stycken “Belief” system; deep core beliefs, secondary belief och policy core beliefs (Weible & Sabatier, 2017, 140). Till denna uppsats kommer policy core belief att tillämpas. Policy core belief handlar om de övertygelser som finns i den aktuella policyn. Övertygelserna kan enklare förändras till skillnad från deep core beliefs (Weible & Sabatier, 2017, 140). Det är dessa beliefs som ligger till grund för specifika övertygelser i policydomäner. En policyförändring kan ske när olika beliefs-system sammanlänkas. Sammanlänkningen sker när aktörerna betraktar problemet på samma sätt genom de tre olika övertygelserna, deep core beliefs, policy core beliefs och secondary beliefs. Policy core beliefs används för att undersöka de övertygelser som ligger närmare policyer där maktförhållanden och koalitioner inom olika subsystem kan undersökas (Sabatier & Weible, 2017, 140). Deep core beliefs är mer fokuserade på de djupa övertygelserna som individerna innehar, de mer filosofiska övertygelserna som styr vårt handlande. Secondary beliefs ser på möjligheterna till förändring genom möjligheten till ekonomiska medel (Weible & Sabatier, 2017, 140).
2.5 Advocacy Coalition
Koalitioner påverkar aktörer till hur dessa tar emot de olika förändringar som kan komma att implementeras inom de olika systemen (Cairney, 2012, 201). I denna uppsats undersöks partier som skulle kunna kopplas samman till koalitioner med samma beliefs, något som grundar sig i aktörernas policy core beliefs (Nohrstedt & Olofsson, 2016, 21). Detta genom att undersöka hur dessa har utvecklats och förändrats, från år 2010 till år 2018.
Synen på advocacy coalitions grundar sig i de aktörer som delar samma policy core beliefs, det vill säga att de söker sig till aktörer med samma syn på policy som de själva (Weible & Sabatier, 2017, 148). Dessa core beliefs kan även förklaras som inofficiella nätverk vilka möjliggör att aktörerna kan skapa koalitioner inom ett policyområde. Intresset för att bilda dessa koalitioner ligger i att skapa sig allierade för att därigenom möjliggöra att den egna policyn kan implementeras. Koalitioner kan formas genom gemensamma övertygelser inom de normativa och empiriska övertygelserna inom ett visst specifikt policyområde (Weible & Sabatier, 2017, 148). Drivkraften för dessa aktörer att skapa koalitioner ligger lika mycket i egenintresset av att skapa möjligheter för egen policy som i rädslan för att förlora inflytande inom det specifika policyområdet. Sabatier menar att koalitionerna kan bestå av aktörer inom olika organisationer vilka agerar inom samma policyområde, likväl som det även finns aktörer och individer vilka inte ingår i någon koalition inom samma policysystem (Sabatier, 1998, 104).
2.6 Policy Core Beliefs
Möjligheterna till förändring inom policy core beliefs kan vara mer okomplicerade till skillnad från deep core beliefs, detta genom att policy Core Beliefs till större del stödjer sig på de normativa frågeställningarna (Weible & Sabatier, 2017, 140). Policy core beliefs har visat sig ligga till grund för hur koalitioner mellan aktörer kan uppstå till skillnad från deep core beliefs, enligt Matti & Sandström (2011, 406). Matti & Sandström kunde även se korrelation mellan normativa policy core beliefs och koalitioner mellan aktörerna (Matti & Sandström, 2011, 404). Detta gör att policy core beliefs är mer aktuellt att tillämpa för denna uppsats jämfört med deep core beliefs.
Policy core beliefs kan struktureras i olika subgrupper, på olika nivåer. Två av dessa kan delas in i normativa och empiriska beliefs. Normativa beliefs är att beakta till olika gruppers välfärd. Empiriska beliefs identifierar de specifika problemen inom subsystem. Inom empiriska beliefs undersöks även möjliga lösningar inom det aktuella subsystemet. Nedan att presenteras och operationaliseras subsystemen för att tydliggöra dessa två delar inom policy core beliefs. Denna uppsats kommer att tillämpa de två normativa beliefs och tre empiriska beliefs vilka utgår ifrån Sabatiers olika komponenter (Sabatier, 1999, 133).
1) Orientation av grundvärden innebär de aktörers beliefs på övergripande nivå. Det vill säga hur ser de olika aktörerna ser på bostadsfrågan överhuvudtaget genom Policy Core Beliefs, vilket är det mest policynära området. 2) Identifiering av grupper eller andra enheter vars välfärd är av största angelägenhet. Inom normativa beliefs undersöks hur dessa grupper eller enheter representerar grundläggandeprioriteringar och värdeprioriteringar (Sabatier, 1999, 133). Här tydliggörs vilken grupp inom subsystemet som löper störst risk att drabbas av det rådande problemet. Ett exempel på detta är studenter eller yngre individer vilka inte är tillräckligt kapitalstarka för att ge sig in på bostadsrättsmarknaden utan istället vänder sig till hyresmarknaden. Ovanstående kan även ligga till grund för att identifiera vilken välfärdaspekt inom policysubsystemet som är främst riskutsatt (Weible & Sabatier, 2017, 140). På detta sätt kan urskiljas var problemet är som störst i respektive geografiska område. Kort sagt undersöks huruvida problemet existerar; därefter identifieras var problemet är som störst. I detta fall gäller tillämpningen av hyresmarknaden vilken främst påverkar unga och studenter.
Den andra inriktningen inom policy core beliefs betraktar de empiriska komponenterna inom policy core beliefs.
Föreskrifter med betydande empiriska komponenter:
3) Problemets övergripande allvar. 4) Grundläggande orsaker till problemet. 5) Korrekt fördelning av myndighet mellan regeringen och marknaden (Sabatier, 1999, 133). Ovan nämnda föreskrifter är olika indikatorer vilka kan härledas till specifika policysubsystem. Inom empiriska core beliefs betraktas istället hur policy core beliefs inkluderar den övergripande bedömningen av problemet samt även specifika lösningar till problemet (Weible & Sabatier, 2017, 141). Här är det vanligast att betrakta marknaden gentemot staten som de specifika lösningarna till det rådande bostadsmarknadsproblematiken. I detta fall eftersträvas att se vilka styrmedel som bör tillämpas för att kunna lösa problemet utifrån egna Policy Core Beliefs. Vidare menar Sabatier att “ACF antar att Policy Core- inte Deep Core-Tro är det grundläggande lim för koalitioner eftersom de representerar grundläggande normativa och empiriska åtaganden inom området för specialisering av politiska eliter.” (Sabatier, 1999, 122). Där ser Sabatier hur koalitioner utgår från just policy core beliefs genom de normativa och empiriska problemställningarna vilka ställs upp för den aktuella frågan samt hur gemensamma policy core beliefs är det som håller ihop koalitioner under ett längre skede.
I tabellen ovan redogörs för hur normativa och empiriska beliefs kan tillämpas i denna uppsats utifrån olika frågeställningar. I detta avsnitt kommer tydliggörs dessa beliefs och vad dessa innebär. Inom ACF betraktas svårigheter kring förändring hos aktörerna inom normativa beliefs. Dessutom kan dessa aktörer ta emot olika former av information från olika källor vilket i sig kan leda till svårigheter för koalitioner att formas (Weible & Sabatier, 2007, 194). De olika inriktningarna är därför att låta marknaden skapa fler bostäder kontra att öka hyresregleringen på marknaden. Att tillämpa marknadshyror skulle innebära en ökning av hyresrätter i mer centrala stadsdelar till skillnad från de yttre delarna av städerna. Olika former av regleringar på bostadsmarknaden har främst lyfts fram av Socialdemokraterna som sett till medborgarnas trygghet mot en samhällsekonomisk kostnad. Socialdemokraterna beskriver detta på följande sätt: “Vi säger nej till marknadshyror. Vi vill värna om allas rätt till en bostad, oavsett storlek på den egna eller föräldrarnas plånbok” (Socialdemokraterna, 2019). Hyresregleringen försvann från statlig kontroll år 1975, men än idag finns hyresregleringen kvar i praktiken, vilket leder till lägre hyreskostnader för förstahandskontrakt på hyresmarknaden (Ekonomifakta, 2019). Denna hyresregleringen möjliggör att äldre hyreslägenheter behåller sin låga kostnad gentemot hyresgästen. Detta kan leda till motsättningar till nybyggen i yttre områden vilka kan ha svårt att konkurrera mot de äldre lägenheterna samt att andrahandshyrorna kan stiga till nästan dubbla beloppet jämfört med en förstahandshyra (Ekonomifakta, 2019).
Empiriska Beliefs kan förklaras genom att identifiera om ett problem föreligger, vem som i så fall ska lösa detta problem och med vilka lösningar problemet ska åtgärdas (Matti & Sandström, 2011, 389). Dessa olika beliefs är vad som förenas de olika aktörerna till koalitioner som kan dela beliefs med varandra. Genom denna gemensamma syn kan aktörernas koalitioner skapa förändringar inom det aktuella policyområdet. För denna uppsats innebär detta att först undersöks om det finns ett aktuellt problem på den svenska bostadsmarknaden. Därefter identifieras den aktör som skulle kunna ta ett större ansvar såsom stat, företag eller kommun. Slutligen beaktas olika lösningsförslag där det kan handla att omfördela om resurser samt förändra den aktuella policyn vilken kan behöva uppdateras för att vara relevant med avseende för den allmänna samhällsförändringen (Matti & Sandström, 2011, 389).
3. Metod
I denna del av uppsatsen presenteras inledningsvis den valda metoden tillsammans med innehållsanalys för denna uppsats. Därefter presenteras valet av material och slutligen tillvägagångssättet för analysen.
3.1 Val av metod
För att kunna besvara de frågeställningar som detta arbete fokuserar på lämpar sig en kvalitativ metod väl. Mer specifikt utgörs den valda metoden av en kvalitativ textanalys som enligt Bryman (2018, 505) är det vanligaste tillvägagångssättet för att analysera textdokument på ett djupare plan. I tidigare studier där ACF-teorin legat som grund har man tillämpat både kvantitativ och kvalitativa metoder (Matti & Sandström, 2011; Nilsson et al, 2020) och denna undersökning är utformad i linje med tidigare studier där kvalitativa metoder bidragit till viktigare insikter. Exempelvis använde sig Markard, Suter och Ingold av ACF-teorin i deras arbete Socio-technical transitions and policy change Advocacy Coalitions in Swiss energy politics där de använde kvalitativ metod för att kartlägga Advocacy Coalitions inom Schweizisk energipolitik (Markard et al, 2016, 224). Genom att ta fram en analys på fyra steg ämnar författarna undersöka hur koalitioner har påverkats genom olika externa händelser såsom Fukushima i Japan (Markard et al, 2016, 216). Markard, Suter och Ingold använde sig av den kvalitativa metoden för att kunna förklara de empiriska övertygelserna i aktörernas policy core beliefs. Kvalitativ metod har även tillämpats för att undersöka hur policyförändringar sker inom tysk pensionspolitik, genomförd av Philip Leifield (Leifield, 2013, 169). I sin artikel Reconceptualizing Major Policy Change in the Advocacy Coalition Framework: A Discourse Network Analysis of German Pension Politics tillämpar Leifield en kvalitativ metod för att undersöka social nätverksanalys mellan aktörerna inom koalitioner (Leifield, 2013, 170). Genom den kvalitativa metoden kan Leifield undersöka aktörernas beliefs och hur dessa skiftar över en längre tidsperiod.
3.2 Kvalitativ metod
Till denna uppsats har kvalitativ textanalys tillämpats; detta då det gällde att se till ett omfattande material med minimala etiska problemen. Analysen skedde manuellt, eftersom möjligheterna för mer avancerade tolkningar och bedömningar då ökade (Boréus & Borgström, 2018). Denna metod är specifikt användbar för att tolka texter på ett djupare sätt och för att få ut mer specifik information. Den kvalitativa analysen följer inte samma struktur som den
kvantitativa metoden då den kvalitativa analysen inte är lika exakt som den kvantitativa (Boréus & Borgström, 2018, 59). Fokus för denna uppsats låg i att undersöka aktörernas policyer angående bostadsmarknaden i Sverige. Därvid tillämpade denna uppsats dokumentstudier för att besvara dess frågeställningar. I uppsatsens analysdel användes tabellen policy core beliefs för att identifiera de skrivningar som finns i respektive partis partiprogram, publicerade artiklar, motioner och propositioner. Den kvalitativa textanalysen är det vanligaste tillvägagångssättet för att analysera textdokument på ett djupare plan (Bryman, 2018, 505). Uppsatsen följde därför ett klassiskt tillvägagångssätt som är väletablerat inom analys av dokument. Styrkan med den kvalitativa metoden ligger i att vissa delar i en text kan analyseras djupare (Esaiasson et al, 2017, 211). Genom denna metod redovisades riksdagspartiernas beliefs; genom detta möjliggjordes också att kunna se existerande advocacy coalitions inom frågan om bostadsproblematiken. Valmanifesten har lästes år för år inom det angivna intervallet och analyserades genom en kvalitativ texttolkning vilken utgjorde grunden för denna uppsatsempiri. För att höja validiteten lades uppsatsens fokus på specifika dokument vid specifika datum, därigenom kunde beskrivas och systematiseras resultatet tydligt (Bryman, 2018, 465). Dessa dokument var valmanifest, propositioner och motioner som hade presenterats av respektive parti. Samtliga dokument som användes i denna uppsats var fokuserad på just bostadsfrågan där just delen om bostad var i huvudfokus för att kunna utvinna så precis information som möjligt. Till följd av att respektive partis valmanifest och riksdagens egen hemsida har använts kan reliabiliteten av det som presenteras därför väntas vara god, vilket innebär att informationen varit smalare men säkrare (Esaiasson et al, 2017, 226). Dokumenten och informationen hämtades från ursprungskällan.
Genom analysen kan eftersökt informationen kan identifieras genom analytiska metoder (Esaiasson et al, 2017, 211). Kvalitativ textanalys fokuserar på att se fundamentala teman i en text för analys (Bryman, 2018, 677). Materialet lästes in och analyserades vilket bidrog till en ökad förståelse för texterna. Förståelsen kommer genom en djupgående analys och genom att ställa frågor i texten för att detaljerna ska kunna beaktas (Esaiasson et al, 2017, 210). I frågan om generalisering inom kvalitativ forskning menar Bryman att kvalitativa forskningsresultat är svårgeneraliserade då urvalet ofta är smalt och inte kan presentera ett generellt resultat (Bryman, 2018, 484). Föresatsen med denna uppsats var att undersöka huruvida förutsättningar för koalitioner enligt kan uppstå ACF-modellen, snarare än huruvida en policy har framtagits. Således är generaliseringsbehoven inte lika omfattande då syftet är att tolka inramningen av
Frågorna för denna uppsats byggde på de empiriska frågeställningarna och de normativa frågeställningarna som tidigare i uppsatsen har redovisats och operationaliserats:
• Empiriska beliefs
De empiriska övertygelserna identifierades genom att utgå ifrån de fyra frågorna till varje partis valmanifest för de aktuella åren. För att eventuellt kunna besvara frågorna, enbart utifrån partierna valmanifest, granskades därför valmanifesten metodiskt.
• Normativa beliefs
De normativa övertygelserna ingick i en metodologisk analys där de empiriska frågeställningarna låg till grund för de normativa frågeställningarna. De normativa beliefs fångades indirekt till följd av att partierna indirekt beskrev huruvida marknaden eller staten ska lösa detta problem. Ifall partierna i stor del såg till marknaden i sina valmanifest drogs slutsatsen att de prioriterade marknaden som föredragen lösning. För att genomföra ovanstående genomfördes en metodisk analys att genomföras av det presenterade materialet.
3.3 Analysschema policy core beliefs
För att kunna genomföra denna studie i enlighet med ACF-modellen kommer behandla analysen material som går ett decennium bakåt i tiden. Policy core beliefs kan användas för att identifiera vilka orsaker som kan föranleda policyproblem. Genom att identifiera de olika policy core beliefs vilka ligger till grund för partiernas policyer undersöks även deras advocacy coalitions. Dessa olika policy core beliefs kan vara direkt eller indirekt kopplade till de olika Policy-subsystem som kan implementera de olika policyerna på olika geografiska nivåer i landet. Dessa beliefs har hämtats från partiernas valmanifest, propositioner och motioner och visar hur aktörerna samt partierna resonerar kring problemet med den rådande bostadsbristen.
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
Först krävs belägg för att de olika partierna anser att ett bostadsbristproblem överhuvudtaget existerar för att vidare kunna undersöka till de olika lösningarna på detta problem. Då ligger fokus på att undersöka till hur partierna presenterar ett eventuellt problem på den svenska
bostadsmarknaden. Ifall Moderaterna skriver att “Det måste byggas fler bostäder” kan ett problem därigenom identifieras eftersom det måste byggas fler bostäder, snarare än att detta är en rekommendation eller att det finns en svag vilja till att bygga fler bostäder. Att exempelvis beskriva hur en ökad hemlöshet har drabbat medborgare visar på ett av flera möjliga resultat av en ökad bostadsbrist. Om detta då beskrivs av partierna i ett sammanhang att bostäder behöver byggas kan således en bostadsbrist utläsas, eftersom det aktuella partiet ser konsekvenserna av en bostadsbrist som en del av problemet.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
Om ovan nämnda problem föreligger, vilken instans ska engagera sig för att lösa detta problem? Åligger lösningen politiska instanser vilka åtgärdar och förändrar rådande styrdokument, eller bör marknaden lösa problemet genom att agera självständigt? Genom att identifiera vilken instans som bör lösa ett problem på den svenska bostadsmarknaden, möjliggörs identifiering vilken aktör inom vilket subsystem som bör ges ansvaret. Att identifiera vilka aktörer som bör lösa problemet kan lyftas fram direkt ur det förvalda materialet. Detta genom att partierna som beskriver ett problem också är noga med att beakta såväl lösningar som de aktörer vilka bör ansvara för dessa lösningar. Hur ska problemet lösas och vilken aktör ska lösa detta problem.
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
Styrmedel kan struktureras för vilka medel som bör tillämpas för att lösa problematiken kring bostadsmarknaden. Några av dessa medel är dels införandet av marknadshyror som bland annat påverkar hyresmarknaden, dels hyresregleringar som ställs mot marknadshyror, administrativa styrmedel såsom förändringar av aktuella lagar samt information till medborgarna i form av kampanjer med målet att förändra rådande omständigheter. Styrmedlen är de lösningsmöjligheter som aktörerna har möjlighet att tillämpa. Ifall ett parti har angett att det ser möjligheten att förändra rådande lagstiftning, kan därför styrmedel utläsas för att genomföra en förändring samt vilken aktör som bör påverka situationen och genomföra en förändring. Styrmedlen för att lösa problemet kring bostadsbristen är ofta många, såsom att förändra lagstiftning samt utöka kommunernas ansvar för att förse medborgarna med tillräcklig mängd bostäder.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom Hyresregleringar?
Beträffande denna fråga undersöks partiernas inställning till regleringar på hyresmarknaden. Dessa regleringar skulle kunna vara specifikt hyresregleringar som är en vattendelare mellan partierna. En annan möjlig reglering kunde vara att betrakta den fria marknaden som den främsta lösningen på problemet, där staten istället bör släppa fram privata bolag och minska befintliga restriktioner för att initiera nybyggnationer. En metodologisk analys av det redan insamlade materialet genomförs för att se till hur partierna ser på denna lösning.
I tabellen nedan operationaliseras de normativa och de empiriska övertygelserna i det analysschema som ligger till grund för analysen av partiernas valmanifest.
Tabell 2. Analysschema med normativa och empiriska frågeställningar.
Normativa Core Belief (Marknad vs.
Reglering)
Högerpartierna förordar fler marknadspolitiska lösningar medan Socialdemokraterna förespråkar politiska regleringar som lösningar på problemet.
Empiriska Core Belief 1. Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
2. Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad? 3. Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet? 4. Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom Hyresregleringar?
3.4 Innehållsanalys
Inom innehållsanalysen låg fokus på att kategorisera de olika innehåll inslagen i de aktuella texterna, i detta fall kommer fokuserade på bostadsfrågan (Boréus & Bergström, 2018, 49). Dessa kategorier skapades genom att först presentera innehållet från varje valmanifest för respektive parti och därefter ställdes dessa upp i tabeller utifrån partiernas normativa och empiriska övertygelser. Innehållsanalys kan delas upp i både kvantitativ och kvalitativ analys (Boréus & Bergström, 2018, 49). I denna uppsats tillämpades den kvalitativa innehållsanalysen. Vad som utmärker den kvalitativa innehållsanalysen är att innehållet i en text granskas utifrån analystabellen vilken ligger till grund för vad som undersöks i texten (Boréus & Bergström, 2018, 50). Till denna uppsats fungerade de empiriska frågeställningarna som analysschema för innehållsanalysen av texterna. De normativa frågorna analyserades genom en metodologisk
analys. Denna analys skedde med hjälp av svaren från de empiriska frågeställningarna vilka tillämpades i det förvalda materialet.
3.5 Material
För att genomföra detta arbete användes olika policyer från de olika riksdagspartierna. För att undersöka ovanstående problem användes de politiska textdokument som partierna har angående deras policyer beträffande bostadsmarknaden. För att understödja dokumenten analyserades även de senaste årens riksdagsdebatter och de olika partiernas valmanifest; därigenom inhämtades information om partiernas respektive policyer. Materialet inhämtades från myndigheter och från partierna själva i enlighet med kraven för god reliabilitet. De olika valmanifesten är hämtade hos respektive politiskt parti. Dock saknade Moderaterna ett eget valmanifest under valåren 2010 och 2014; detta på grund av att de hade en ledande roll inom Alliansen. Till följd av detta användes Alliansens valmanifest som substitut för analysen av detta valmanifest.
Att analysera dokument som rör bostadsfrågan från olika riksdagspartier skulle medföra ett alltför omfattande material; därför föreligger ett behov av avgränsning. I processen analyserades svenska riksdagspartiernas specifika motioner rörande bostadspolitiken med hjälp av ACF-teorin. Dessa olika dokument sträckte sig mellan åren 2010 och 2018. Utöver valmanifest och motioner användes även propositioner och uttalanden från artiklar av bostadspolitiska talespersoner för partierna. Detta gjordes i syfte att komplettera det ovan nämnda materialet för att därigenom skapa en tydligare bild för vad partierna vill åstadkomma i bostadsfrågan. Materialet som användes för denna uppsats var således partiernas egna valmanifest. Till denna uppsats har tre valmanifest använts för varje parti, ett för varje analyserat valår. Utöver dessa manifest har även tretton motioner, två propositioner och en nyhetsartikel använts (Se Bilaga 1) för att komplettera informationen från valmanifesten; Därigenom inhämtades mer information till respektive parti. Respektive partis valmanifesten har hämtats genom en databas Svensk Nationell Datatjänst. Denna databas är ett gemensamt samarbete mellan nio svenska universitet och nyttjas av ett tjugo-tal universitet. Propositionerna och motionerna inhämtades från riksdagens hemsida för att komma få åtkomst från ursprungskällan. Genom att materialet tillgängliggjorts offentligt har detta underlättat åtkomst till detta.
Utöver en kvalitativ innehållsanalys av valmanifest, propositioner och motioner så skulle även intervjuer ha kunnat genomföras, genom att ställa upp svaren i kategorier. Emellertid var syftet att identifiera beliefs och advocacy coalitions kan en innehållsanalys besvara partiernas allmänna inställning i bostadsfrågorna istället. På grund av den mycket stora mängd information som finns tillgänglig inom ämnesområdet från varje riksdagsparti gjordes avvägningen att specifikt valmanifesten är en rimlig källa till information. Valmanifesten är belysande informationskällor med avseende på att ta del av de löften som partierna ger till väljarna.
3.5 Tillvägagångssätt
I denna uppsats tillämpades kvalitativa innehållsanalysen. En kvalitativ innehållsanalys bygger på att kategorisera informationen som inhämtas från det förvalda materialet (Boréus & Borgström, 2018, 50). Det förvalda materialet är det första steget av fyra i en kvalitativ textanalys, enligt Boréus och Borgström (2018). Därefter analyserades materialet i enlighet med det kodschema som tidigare ställts upp i arbetet; i kodschemat besvarades de empiriska och normativa frågeställningarna som texten gav. Analysschemat grundade sig i uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Utifrån dessa frågor analyserades informationen ur det förvalda materialet. Kodschemat för den kvalitativa textanalysen behöver inte vara lika exakt som vid kvantitativ analys, då öppnare frågor behandlas (Boréus & Borgström, 2018, 59). I det tredje steget formulerades analytiska teman som i detta fall var bostad där undertemat hyresbostad valdes för att avgränsa det inhämtade materialet. I det sista av fyra steg analyserades det insamlade materialet och analyserades för varje valår.
Det utvalda materialet för denna uppsats kodades manuellt. Vid manuell kodning är det forskaren själv som utför kodningen eftersom tolkning av materialet via datorprogram kan vara en komplicerad process (Boréus & Borgström, 2018, 59). Till följd av att kodningen skedde manuellt genom ett kvalitativt tillvägagångssätt möjliggjordes en ökad och djupare förståelse för informationen i texten. Fokus låg på att betrakta de meningar som behandlade bostad och bostäder som nyckelord; därefter sorterade information som var relevant för att besvara de empiriska frågeställningarna. Enligt Boréus & Borgström bär kodare med sig olika förförståelser och fördomar, något som skiljer sig åt är faktorer som varierar mellan samtliga människor (Boréus & Borgström, 2018, 32). Tolkning utan förförståelse hos kodaren är enligt Boréus & Borgström omöjlig, då allt påverkar hur kodaren läser texten och dennes behållning av denna (2018).
5. Resultat
I denna del presenteras sammanställda tabeller. Dessa tabeller bygger på den information som presenteras längre fram i uppsatsen som en bilaga. Tabellerna är indelade årsvis för varje valår där samtliga partier presenteras. Tabellerna utgår först från de empiriska frågeställningarna som besvaras för att därefter göra en metodologisk analys av de normativa frågeställningarna. Dessa presenteras tillsammans med de empiriska frågeställningarna. Till varje del följer en förklarande tabelltext för varje valår.
Frågeställningar för 2010
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
När det gäller att se till det övergripande problemet specificeras detta inte lika tydligt av de olika partierna. Gemensamt är att snarare se till en alltmer ökande hemlöshet som är problematisk. Partierna fokuserade istället på att påverka skattereformer åt olika håll samt att öka bostadsbyggandet. När det gällde allianspartierna redovisades inte lika tydligt om ett problem föreligger utifrån analysen av deras valmanifest. En anledning till avsaknaden av just denna problembeskrivning för just allianspartierna kan vara att allianspartierna använde sig av hela alliansens valmanifest som ett komplement till sitt eget partis valmanifest. Detta då deras egna valmanifest är mer specificerade till deras kärnfrågor, så som skolfrågan är för Liberalerna och äldrevården är för Kristdemokraterna. För valåret 2010 presenterade Moderaterna inget eget valmanifest utan hänvisade istället till Alliansens gemensamma, detta genom att Moderaterna hade en ledande roll inom Alliansen. Socialdemokraterna var vid denna tidpunkt mer kritisk till hur bostadsmarknaden fungerade, eller i detta fall inte fungerade. Socialdemokraterna beskrev situationen som ”problematisk” vilket gör de till ett av få partier som problematiserar bostadsmarknaden år 2010.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
För valåret 2010 går det att identifiera hur Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delade en liknande syn på hur statlig inblandning kan lösa problemet med bostadsbristen. För de övriga partierna ser de hur samhället som en hel enhet bör ta ett större ansvar men också att individerna har en möjlighet till påverkan för att lösa problemet. Vad som förenar de resterande partierna är deras gemensamma syn på hur marknaden kan vara lösningen på problemet kring bostadsbristen. Genom att låta fler
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
Sverigedemokraterna vill minska spekulationshandeln med bostäder och Miljöpartiet ser hur staten ska agera allomfattande för att säkerställa bristen på flera olika plan. Partierna vill främst fokusera på att påverka skattereformer åt olika håll samt att öka bostadsbyggandet generellt. Vänsterpartiet ser istället möjligheterna till att bygga på obebodd mark som lämpligt styrmedel. Liberalerna menar att garantilån bör riktas mot medborgare i utanförskapsområden för att ge dessa liknande möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. I övrigt vill partierna förändra skatterna, öka investeringarna och se hur byggbolag kan göra en större påverkan genom en friare marknad, detta beskrivet enligt Centerpartiet.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom Hyresregleringar?
Moderaterna är det parti som tydligast anger hur staten bör underlätta för företag och individer att kunna påverka problemet kring bostadsfrågan i rätt riktning. De övriga Allianspartierna fokuserar inte lika mycket på bostadsbristen i deras enskilda valmanifest, troligtvis då de ser Alliansens gemensamma valmanifest som ett komplement till deras egna. För Socialdemokraterna låg fokus att istället se till staten som möjlig aktiv aktör för att förbättra bostadsmarknaden från den problematik som de under samma period beskriver situationen som. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna delade denna syn om staten som aktiv aktör med Socialdemokraterna som en lösning på problemet. Moderaterna och Socialdemokraterna stod på varsin sida om hur man såg på lösningen av problemet med bostadspolitiken, marknaden eller staten som den aktiva aktören. Partierna är tydligt uppdelade efter deras respektive policy core belief vilket gör att det kan uppstå två lika starka sidor inom denna fråga i form av koalitioner.
Frågeställningar för 2014
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
För valåret 2014 råder enighet bland partierna om ett föreliggande bostadsbristproblem. Kristdemokraterna beskriver situationen som akut då det krävs fler bostäder på kort tid för att möta bristen. Centerpartiet beskriver det som att bostadsbristen måste byggas bort och Socialdemokraterna beskriver det vid det här laget som att det råder en allmän brist på bostäder i landet. Genomgående för alla partier för år 2014 är att ange att det behövs byggas fler bostäder. Däremot är Moderaterna och Miljöpartiet lite mer otydliga med att det är just ett problem på den svenska bostadsmarknaden. Moderaterna ser att det finns ett ökat behov medan Miljöpartiet ser att det finns en ökad hemlöshet i landet som måste förändras. En anledning till att Moderaterna väljer att tona ner problematiken kan vara att de har suttit i regering innan 2014 och därför valt att ta en lägre ton i just problematiseringen.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
År 2014 sker en förändring hos Sverigedemokraternas syn på aktör. Sverigedemokraterna identifierar individen i samhället att ta en större aktiv roll för att påverka bostadsmarknaden. Sverigedemokraterna har också förändrat sin syn på staten som aktör, från att ha varit en ledande aktör till att istället begränsa sin egen roll och öppna upp för mer privata aktörer. Miljöpartiet anser att statlig och kommunal påverkan är av yttersta vikt för att nå fram till en lösning. Miljöpartiet poängterar även att staten bör möjliggöra att fler, mindre byggbolag ska kunna åta sig fler bygguppdrag för kommunens räkning; detta för att öka konkurrensen bland byggbolagen och få in fler aktörer. Detta är relativt nytt för Miljöpartiet, att se till en mer konkurrenskraftig bostadsmarknad.
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
Vilka styrmedel som ska tillämpas råder det oenighet om mellan partierna. Gemensamt är dock att de flesta partierna överväger finanspolitiska lösningar, såsom skatteförändringar och förändrade subventioner riktade mot bostadsbyggande. Sverigedemokraterna föreslår omfördelning av kapital för ytterligare satsningar på bostadsbyggandet. Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna önskar även förändra processen kring beslut om byggande samt förändra Plan- och Byggnadslagen för att enklare initiera bostadsbyggande.
Föreligger ett tillräckligt starkt stöd för statlig påverkan för bostadsmarknaden såsom hyresregleringar?
Moderaterna och Socialdemokraterna har inte förändrat sina respektive riktlinjer för hur problemet kring bostadsfrågan bör lösas. För valåret 2014 kunde däremot en förändring identifieras. Sverigedemokraterna var mer villigt inställda till individens engagemang till att lösa bostadsproblematiken, genom att få ett frigörande från statlig påverkan. Detta medförde en förändring av de tidigare blocken från föregående år. Genom en metodologisk analys kan Miljöpartiets normativa övertygelser presenteras, genom analysen synliggörs hur staten kan möjliggöra för flera aktörer att påverka bostadsproblematiken i landet. Socialdemokraterna och Moderaterna står tydligt fast i sina respektive övertygelser för hur problemet kring hur lösas. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet delar Moderaternas uppfattning om marknadens betydelse för att kunna lösa problemet, tillsammans då med Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar Socialdemokraternas syn på statens aktiva roll som aktör för att lösa bristen på bostadsmarknaden. Det har därför blivit ett skifte mellan blocken där Sverigedemokraterna har förändrat sin policy core belief till vad som är förenligt med Allianspartierna.
Frågeställningar för 2018
Föreligger ett problem på bostadsmarknaden?
Synen huruvida ett problem existerar på den svenska bostadsmarknaden har skiftat mellan de analyserade valåren. Partierna har lyft fram att ett problem finns men har främst valt att lägga tyngd vid synen på problemet i opposition. Även om partierna inte alltid specificerar att ett allmänt problem existerar så har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna identifierat specifika grupper som påverkas av en rådande bostadsbrist. Dessa grupper har identifierats som studenter, unga par och nyanlända. Resterande partier har istället sett till bostadsbristen som ett problem som drabbar den breda massan av medborgare. Analysen har lyft den varierande synen på problemet, där partierna antingen de betraktat detta allmänt, sett till specifika grupper eller mera vagt; identifierat bostadsbristen som ett möjligt problem. För valåret 2018 har samtliga riksdagspartier poängterat hur problematisk den rådande bostadsbristen är och att behovet är större än vad som förses i dagsläget.
Åligger lösningen Stat, region, kommun eller marknad?
Åsikterna om vilken instans eller aktör som bör lösa problemet har varierat. En aktör som flera partier presenterat som en möjlig aktör för att göra en stor påverkan på problemet har varit den enskilde individen i samhället. Däremot har synen på staten som aktör varit central vid samtliga undersökta valår. Oavsett om partierna har fokuserat på individen och den privata marknaden eller på statlig påverkan genom kommunerna, har staten varit i fokus för påverkan och möjliggörande av en förändring. Socialdemokraternas hållning är att återigen använda statliga medel för att lösa problemet. Men liksom vid flera andra tillfällen ses dock kommunens roll som genom statliga direktiv ska vara den aktör som tar störst ansvar gentemot individen.
Vilka styrmedel ska användas för att lösa problemet?
De föreslagna styrmedlen har varierat från att investera inom statliga byggbolag till att underlätta för individuellt bostadssparande. Ökade investeringar inom byggbolag för att bygga fler bostäder har ställts mot minskade skatter för att möjliggöra för individer och privata bolag att kunna investera medel inom byggbranschen. De olika lösningsförslagen har alltså varit att använda sig av skatter och statliga investeringar i syfte att förändra och påverka.
