I slutsatsen besvaras frågeställningen utifrån uppsatsens syfte. Fortsättningsvis följer en reflektion över metodvalet och avsnittet avslutas med några förslag till fortsatta studier inom det valda ämnet.
Syftet med denna studie var att undersöka vilket av K-regelverken, K2 eller K3, som ger den mest rättvisande bilden av bostadsrättsföreningars ekonomiska verklighet. För att genomföra undersökningen har revisorer fått besvara några frågor kring årsredovisningar, rättvisande bild och regelverken. Detta för att revisorer har den granskade funktionen av en bostadsrättsförenings årsredovisning. Det är deras kunskap och synvinkel som har studerats i första hand. Studiens empiriavsnitt har även kompletterats med svar från tre redovisningsekonomer, som upprättar årsredovisningarna som revisorerna granskar. Studien har också studerat vilka nyckelbegrepp som kan påverka valet mellan K2 och K3. Nyckelbegrepp som komponentindelning, avskrivningar och avsättning till underhållsfond.
Under rubriken årsredovisningar delade revisorerna med sig av olika svar. Det var både utförliga svar med konkreta exempel på vilka skillnader regelverken medför i årsredovisningar och även svar som inte hade några särskilda skillnader. De tydliga skillnader som framgick var komponentindelningen som görs i K3 och viktad avskrivning som görs i K2. Detta innebär att byggnaden delas upp i mer specifika komponenter i K3 än vad som görs i K2. Avskrivningen blir därmed mer rättvis i en årsredovisning som använder sig utav komponentindelning (K3- regelverket). Samtliga tre redovisningsekonomer bekräftade att komponentindelningen är den stora skillnaden i årsredovisningen. Det som också nämndes som skillnader var sparande och avsättning till underhållsfonden. Att i teorin bör avskrivningarna och avsättningen till underhållsfonden alltid vara lika stora oavsett regelverk. Andra svårigheter som belystes var okunskap och omfattningen av K3 med noter och tilläggsupplysningar. Av de svar som revisorerna lämnade kan vi dra slutsatsen att K2 är ett betydligt enklare regelverk än K3. Redovisningsekonomerna bekräftade även detta i sina svar.
Revisor 3 besvarade frågorna utifrån sin arbetsbeskrivning medan de andra besvarade frågorna ur ett granskande perspektiv. Det som framgick av revisorn som besvarade frågorna utifrån sin
arbetsbeskrivning var att K3 tar längre tid att granska då regelverket är mer omfattande. Sedan att det material de använder vid granskningen är mer anpassat till K2-regelverket.
När revisorerna besvarade frågan om vilket regelverk som ger externa intressenter den mest rättvisande bilden av årsredovisningar blev majoritet av svar att det är K3-regelverket. En viktig detalj är att intressenterna som läser årsredovisningen förstår hur regelverken fungerar. En annan viktig detalj är innebörden av rättvisande bild; vad revisorerna anser att begreppet betyder och vilken innebörd det har för deras svar i studien. Revisor 1 menade att K3 ger den mest rättvisande bilden av hur det faktiska slitaget av en byggnad ser ut. Att en komponentindelning med K3 skulle vara en av anledningarna till att K3 ger den mest rättvisande bilden. Andra motiveringar som nämndes var att redovisningen är mer ingående med noter och tilläggsupplysningar. Där behövs det tas hänsyn till om den som utför årsredovisningen har tillräckligt med kunskap för att sortera bort onödiga upplysningar och kan sortera ut vilka upplysningar som är högst relevanta i sammanhanget. En ytterligare motivering för att K3 ger den mest rättvisande bilden är att K3- regelverket är det som mest liknar det som BFN:ar använde innan K-regelverken infördes. Redovisningsekonomerna kompletterade svaren med att hålla med revisorerna om att K3 ger den mest rättvisande bilden.
På frågan vilket regelverk som revisorerna rekommenderade för en nybildad bostadsrättsförening fanns det inga självklara val. Det är viktigt att valet av regelverk anpassas till föreningens situation så som storlek och ekonomi vid bildandet. En viktig aspekt är förändringen som skedde när RedU 9 inte längre fick tillämpas på K2-regelverket. Den förenklingen som togs bort begränsade K2- regelverket och därmed kan K3-regelverket anses vara ett enklare alternativ vid en nybildad bostadsrättsförening. Redovisningsekonomerna skulle också rekommendera K3 för en nybildad bostadsrättsförening, med den gemensamma anledningen att K3 ger den mest rättvisande bilden.
6.1 Slutsats
Vår slutsats av studien är att en äldre, mindre och väletablerad bostadsrättsförening som använder sig av K2 ska fortsätta använda sig av K2, tills det kommer en situation som gör att föreningen behöver övergå till K3. Detta då en bostadsrättsförening närsomhelst kan övergå från K2- regelverket till K3-regelverket, men inte tvärtom. Ett exempel på en situation som kan uppstå är när klassificering av kostnader och investering ska göras. En annan svårighet är att definiera vad
revisorer och redovisningsekonomer definierar som en mindre bostadsrättsförening. Är det en förening med 10, 20, 30 eller 40 och fler lägenheter? Eller ska man undersöka hur stort byggnadsvärdet eller markvärdet är? Eller är det likviditeten som avgör om föreningen är större eller mindre? Här behöver varje enskild föreningen behandlas individuellt för att kunna förhålla sig till vilket regelverk som känns användbart.
Fortsättningsvis håller vi med respondenterna i studien att K3 ger den mest rättvisande bilden eftersom redovisningen är mer ingående och byggnaden delas upp i komponenter. Men då har bara den aspekten tagits hänsyn till. När bedömningen av en bostadsrättsförening görs behöver alla delar i årsredovisningen tas i beaktande och att årsredovisningen är så pass utförlig att den kan tillfredsställa samtliga intressenter som har ett intresse av den.
På en nybildad förening eller en större bostadsrättsförening drar vi slutsatsen att K3-regelverket är det mest lämpliga regelverket. Slutsatsen förstärks av att samtliga redovisningsekonomer också ansåg att K3-regelverket var lämpligast.
Avslutningsvis så anser vi att studien uppfyller kraven för tillförlitlighet och äkthet. Då studien går att genomföra igen, med den beskrivning som framgår i metodavsnittet. Vi anser också att studiens respondenter besitter den kunskap som krävs för att svaren ska vara pålitliga.
6.2 Förslag till vidare studier
En tanke under forskningsprocessen var hur andra länders bostadsföreningars redovisningsregelverk skiljer sig från Sveriges. Eftersom Sveriges regelverk är reglerat och utformat efter svenska lagar och förordningar så fanns det inte utrymme för jämförelse med andra delar av världen. Detta är en av anledningarna till att en stor del av den teoretiska referensramen är refererat till svensk lag och inte internationella vetenskapliga artiklar.
Ett annat förslag till vidare forskning är att öka kunskapsnivån ytterligare för att möjligtvis kunna bidra med ny information som kan leda till en utveckling i regelverken eller att nya moderniserade och mer anpassade regelverk bildas. Detta för att få en ännu tydligare och rättvisande bild av finansiella rapporter.
Ytterligare ett förslag är att göra om samma undersökning men med ett betydligt större urval av revisorer för att få en tydligare bild. Eller välja en helt annan bransch och jämföra regelverken, för att undersöka den rättvisande bilden. En avslutande tanke är att göra en studie ur en annan synvinkel, där inte revisorer eller redovisningsekonomer är respondenterna. En intressant respondent, oavsett bransch, skulle vara styrelsen/ledningen.