I diskussionen kommer jag att reflektera över min egen undersökning vilket innebär att jag kommer att utrycka mina egna tankar och idéer kring resultaten.
Diskussionen delas upp i tre områden efter mina frågeställningar för att slutligen ge förslag på fortsatt forskning.
6.1 Elevers arbetssätt under öppna laborationer
Mina farhågor gällande den här undersökningen var att eleverna skulle tycka at det var svårt att förstå vad de skulle göra och ha svårt för att komma igång med laborationen. Dessa farhågor besannades inte. Eleverna upplevde att de hade lätt att komma igång med arbetet och de hade inga större problem att förstå vad de skulle göra. De var positivt inställda till laborationen. Kanske för att de tycker att det är roligt att laborera över huvud taget, Lindahl (2003) anser att många elever tycker att laborationer är höjdpunkterna i NO-undervisningen. Eller så tycker de att laborationen var rolig för att den väckte deras intresse. Många av eleverna säger att de tyckte att det var roligt att själv få hitta på vad man skulle göra.
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) anser att om tiden för reflektion och tänkande ökar så förstår eleverna mål och sammanhang med laborationen på ett bättre sätt. I min undersökning har jag inte haft möjlighet att kunna jämföra hur resultatet hade sett ut med en laboration av mer sluten karaktär. Dock så var det en stor majoritet av eleverna som upplevde att de förstod syfte och sammanhang med laborationen de genomförde. När man studerar resultatet från intervjuerna skiljer sig detta något. Många av eleverna kan svara på varför de tror att vi gjorde laborationen. Långt ifrån alla svarar att det handlar om laborationen hade med malmbrytning att göra. Här är alltså ett problem. Eleverna tror att de vet varför de gjorde laborationen men många har inte alls förstått syftet med den. Att min undersökning inte stämmer överens med Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) kan kanske bero på att detta var en av de första gångerna dessa elever fick arbeta med öppnare laborationer. Kanske hade resultatet varit bättre om eleverna hade fått öva upp tankesättet som krävs kring öppnare laborationer. Dessutom vet jag inte hur resultatet hade sett ut vid en laboration av mer sluten karaktär. Kanske hade det varit ännu sämre insikt i sammanhang, syfte och mål?
Även om det visade sig att eleverna tyckte om att arbeta med öppna laborationer i min undersökning tycker jag att det är viktigt att påpeka, precis som Sjøberg (2000), att laborationer kan ha väldigt olika syften och därför måste se olika ut. Det passar inte att göra öppna laborationer alltid.
6.2 Elevers attityd till öppna laborationer
Under observationerna tyckte jag mig märka att många av eleverna verkade mer intresserade än vanligt och många arbetade mer intensivt än de vanligen brukade göra. Detta skulle kunna tyda på att en öppen laboration kan öka intresset och förbättra attityden till NO. Resultaten i intervjun och enkäten pekar på samma håll. En klar majoritet av eleverna tycker att det var en intressant eller ganska intressant laboration. Under intervjuerna sa eleverna att de uppskattade att få arbeta med en öppen laboration. De tyckte att det var roligt att få hitta på saker själv istället för att bara göra som det står i boken. Detta ligger i linje med Lindahls (2003) forskning där hon menar att det bara behövs små medel för att förändra elevers attityd till NO till mer positiva och att elever tycker det är positivt när de får ha eget ansvar och inflytande över sitt arbete. Således borde vi som pedagoger kunna öka elevers intresse till NO och utveckla mer positiva attityder till ämnet genom en relativt liten förändring. Kanske kan en sådan förändiring vara att arbeta mer med öppna laborationer.
Forsberg & Nylander (1994) klargör att NO-undervisningen har stor betydelse för vilka attityder elever utvecklar till naturvetenskap. Även detta ligger i linje med att öppna laborationer borde användas oftare om det ger de resultaten som jag nämnde ovan.
Forsberg & Nylander nämner också att många av eleverna kan uppleva laborationerna som föråldrade. Att då använda mer öppna laborationer borde sannolikt kunna ge en bättre upplevelse av laborationerna särskilt när det visade sig att eleverna faktiskt tyckte att det här var en rolig och intressant laboration. Att laborationen var kul är det någon elev som har skrivit i övriga kommentarerna på enkäten vilket är mycket positivt.
6.3 Elever som främjas av öppna laborationer
I min enkät kunde man se att många av eleverna tyckte att laborationen var intressant. Även bland de elever som inte tyckte att NO var roligt upplevdes laborationen som intressant. Här
tror jag att man dels kan öka intresset generellt för NO och dels att man särskilt kan öka intresset hos de elever som inte tycker att NO är roligt.
Jag kunde inte se några skillnader mellan pojkar och flickor i den här undersökningen. De har svarat likartat på enkätfrågorna och under intervjun fanns det inte heller någon tydlig skillnad i deras svar. Forsberg och Nylander (1994) menar att kemi är ett ämne som har en ganska könsneutral stämpel. Kanske är det därför jag inte hittar några skillnader. Trots detta tycker jag att man bör tänka på Ahlrik (1999) som menar att man bör börja tidigt men att naturvetenskap och teknik, innan barnen fått så många förutfattade meningar om vem som är bäst på naturvetenskap och teknik.
Det var svårt att dra slutsatser från enkätens första sida. Jag hittade inga mönster som t.ex. att elever som tycker om att skriva främjas av öppna laborationer. Däremot har jag fått mycket svar som tyder på att de flesta eleverna måste ha främjats av en öppen laboration. Att dra någon sådan slutsats efter endast en laboration går förstås inte att göra men det är ju något som är värt att fundera över.
Det är intressant att i det här sammanhanget tänka på vad Hult (200) skriver om Armstrong, mannen som införde laborationer i skolan, och hans tankar om att laborationer skulle ha en öppen karaktär. Ibland måste vi kanske inte alltid tänka nytt för att hitta lösningar. Ibland kan det kanske finnas många bra saker som har förkastats.
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Det har under arbetets gång varit svårt att hitta forskning på området om öppna laborationer. Samtidigt upptäckte jag många fler fördelar med öppna laborationer än vad jag först trott. Ett förslag till vidare forskning kan vara en grundlig jämförelse mellan slutna och öppna laborationer och när vilken typ av laboration kan fungera bäst samt om öppna laborationer kan öka intresset till naturvetenskap.
Referenser
Ahlrik, Anna-Stina, 1999 Flickor och pojkar I teknikens värld Ur: Olika på lika villkor – en anatologi om jämställdhet i förskolan, Uppsala, Skolverket
Andersson, Björn (1989) Grundskolans naturvetenskap Uppsala, Liber
Andersson, Björn (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap Stockhom,Liber Dimenäs Jörgen & Sträng Haraldsson Monika (1996) Undervisning i naturvetenskap, Lund,
Studentlitteratur
Forsberg Ulla & Nylander (1994) Mer former än verklighet Stockholm, Skolverket och Verket för högskoleservice i samverkan
Hult, Håkan (2000) Laborationen – myt eller verklighet. Linköping: Centrum för universitetspedagogik
Johansson Bo & Svedner Per-Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen Uppsala, Kunskapsförlaget AB
Lindahl, Britt (2003): Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om
vägen till gymnasiet. Göteborg studies in Educational Sciences, 196. Göteborg, Acta
Universitatis Gothoburgensis
Patel Runa & Davidson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder Lund, Studentlitteratur Sjøberg, Svein (2000) Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund,
Studenlitteratur
Vetenskapsrådet, Helldén Gustav m.fl.(2005) Lärnade och undervisning i naturvetenskap –
en forskningsöversikt Vetenskapsrådet Stockholm
Wickman Per-Olof (2002) Strömdahl, Helge red Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund, Studetlitteratur
Internetreferenser
Nationalencyklopedien (2006) hämtat den 7 augusti på www.ne.se Skolveket (2006) Kursinfo, kursplaner för naturorienterande ämne. Hämtat den 15 juni 2006 på:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11 &id=3878&extraId=2087
Bilaga 1