Tyckte du att du lärde dig mycket (Figur 7)?
De flesta av eleverna tyckte att de lärde sig ganska lite. De som tyckte att de inte lärde sig något och de som lärde sig lite är klart fler än de som tyckte att de lärde sig ganska mycket eller mycket. Av de elever som angav att de lärde sig ganska mycket eller mycket tycker majoriteten att NO är ganska roligt men ganska svårt. Det fanns både pojkar och flickor representerade i gruppen.
Tycker du att du lärde dig mycket?
0 5 10 15 20 25 30 35
nej, jag lärde mig inget
nej, jag lärde mig bara lite
jag lärde mig ganska mycket
jag lärde mig mycket antal elever
Hur mycket nytta har du av det du lärde dig (Figur 8)?
Den här frågan är tyvärr inte korrekt formulerad och svaret blir därför svårtolkat. De som svarade att de inte lärde sig något i föregående fråga har inget alternativ att kryssa för här.
Hur mycket nytta har du av det du lärde dig?
0 5 10 15 20 25 30 35
ingen nytta lite nytta ganska stor nytta
jag har nytta antal elever
Figur 8: svar på frågan “Hur mycket nytta har du av det du lärde dig?”
Övriga kommentarer
Eleverna hade också möjlighet att lämna övriga kommentarer på enkäten. De flesta avstod från att skriva kommentarer medan några skrev. Här följer några exempel på kommentarer:
”Det var kul att experimentera med mat” ”God kaka”
”Vi ville äta kakorna” ”Bra”
”Det var kul”
”Vet hur man får ut mineraler i vanliga fall ändå”
”Det var kul, men jag vet inte om jag kommer att ha så stor nytta av att kunna skilja malm från berg i framtiden. Men det kan ju alltid vara bra att veta.”
5.3 Intervjuer
Resultaten från intervjuerna redovisas tillsammans indelade under fem huvudområden.
Åtta elever har intervjuats, Anna, Bea, Carl och Emelie från klass nio och Felicia, Helen, David och Göran från klass åtta. Alla elever intervjuades var för sig utom Felicia och Helen som ville intervjuas samtidigt.
Att lära sig något under laborationen
Eleverna har ganska olika uppfattningar om vad de lärde sig under laborationen. Några tycker att det lärde sig en del, några tycker att de inte lärde sig något alls. Några har svarat att de lärde sig att det finns olika sätt att skilja chokladen från kakan. De flesta hade testat sätt som att hacka ut chokladen, eller försöka smälta hela kakan samt att försöka lösa upp kakan i vatten. Av detta hade alla elever dragit slutsatsen att det sämsta sättet var att försöka smälta chokladen. Att lösa upp kakan i vatten eller att hacka ut chokladen var de sätt som fungerade bäst enligt grupperna. Några elever tyckte att de redan visst vilka sätt som skulle fungera bra och menar då att de inte lärde sig något alls.
Emelie säger
”Jag lärde mig att det är bäst att hacka och bryta ut chokladbitarna. Det kanske är för att de bryter malm på det sättet.”
Göran säger:
”Vi skulle kanske lära oss att det finns mer än ett sätt att lösa problem på.”
Att uppfatta syftet med laborationen
De flesta av eleverna har ett svar på varför de gjorde laborationen. Dessa svar skiljer sig dock ganska mycket åt. Detta tyder på att syftet inte nådde fram till alla elever. Några eleverna har svarat att de gjorde laborationen för att de skulle lära sig olika sätt som man skulle kunna bryta malm på. Andra svar var att de gjorde laborationen för att jag skulle kunna se hur de arbetar när de inte får så mycket instruktioner. Att de skulle lära sig att skilja chockad från kakan var ett vanligt svar.
Helen säger:
Att samarbeta under laborationen
De flesta grupperna bestod av tre personer med något undantag så det var fyra personer i gruppen. Många är överens om att samarbetet ganska bra. I de flesta grupperna var det någon som var med passiv. I några grupper finns det en klar ledare. De flesta eleverna berättar att de inte diskuterade särskilt mycket. Antingen så var alla överens om vad som skulle göras eller också gjorde var och en vad den ansåg att det behövdes göras. Några berättar att de endast diskuterade lite i början där de bestämde vem som skulle hämta vad och liknande.
Göran säger:
”Jag gör alltid mest och tar på mig ledarrollen. Jag säger till de andra vad de ska göra och jag ger de tråkigaste sakerna till mig själv, för det blir mer rättvist då.”
Helen säger:
”Det är alltid en eller två i gruppen som inte hjälper till så mycket. Så är det alltid”
Bea säger:
”I början diskuterade vi om vilka metoder som fanns, sen gjorde vi tyckte verkade bäst. Vi hjälptes åt att komma på de olika metoderna. Alla hade nästan samma förslag”
Göran säger:
”Vi diskuterade inte särskilt mycket. Alla gjorde som de ville.”
Att arbeta med en öppen laboration
Samtliga elever som blev intervjuade tyckte att det var positivt att de fick arbeta utan så mycket instruktioner. De tyckte att det var roligt att få arbeta utan givna instruktioner. De flesta tyckte också att det var lätt att förstå vad de skulle göra. Många säger att de kom på några sätt som de ville testa under tiden som laborationen presenterades av mig.
Anna säger:
”Det var bra att själv få tänka ut vad man skulle göra, men jag förstod inte först när du sa att vi skulle ta up mineraler från berget, men sen när jag såg kakorna förstod jag.”
Carl säger:
”Det var roligt att hitta på saker själv.” Göran säger:
”Det var lite roligare att tänka själv. I boken får man bara följa recept. Det står exakt vad vi ska göra där.”
Om helhetsintrycket av laborationen
Eleverna är positivt inställda till laborationen. Även de som inte tyckte att de lärde sig något tyckte att det var en rolig laboration. Någon elev säger att mer instruktioner varit bättre. Att laborationen var med kakor tyckte många också var spännande.
Carl säger:
”Det var en rolig laboration fast jag lärde mig inget.”
Felicia säger: