Två av de tre studerade byggarbetsplatserna var klassade som Grön Ar-‐
betsplats. I hela Uppsaladistriktet var 50 % av byggarbetsplatserna klas-‐
sade. De produktionschefer som hade en Grön Arbetsplats ansåg inte att det var något större merarbete med att klassa sin arbetsplats. Att uppfylla de obligatoriska kraven inom området energi var inte särskilt krävande.
Den obligatoriska punkten att bara använda el märkt med ”Bra Miljöval”
är ändå obligatorisk för alla Skanskas arbetsplatser. Är det dock ett pro-‐
jekt där det finns begränsat med resurser och tid kan det vara svårare att uppnå en klassning då det krävs lite mer planering i början av projektet för att klara det samt att dokument behöver skickas in för att bli godkänd som Grön Arbetsplats. Det finns säkert flera projekt som uppfyller kraven Grön Arbetsplats men som inte har skickat in dokument för att få det god-‐
känt. Skanska har högt ställda krav på sina arbetsplatser även om alla inte är klassade som Grön Arbetsplats, men för miljöns skulle vore det bra om ännu fler arbetsplatser blev klassade.
Valet mellan standardbod och miljöbod borde inte finnas. Det bästa vore om alla projekt använde miljöboden för att minska sin energianvändning.
Som nämnt finns det inte tillräckligt många miljöbodar att det räcker till alla projekt. Även om Skanska Maskin skulle ha obegränsat med kapital för att köpa in nya bodar har inte tillverkaren av den nya lågenergiboden kapacitet att producera så många. Skanska Maskin har cirka 3000 bodar och det går att köpa in 200 nya bodar om året från den nya tillverkaren.
Detta resulterar i att det kommer att ta 15 år att byta ut hela lagret. Inom 15 år får vi hoppas att det finns plusenergibodar eller i alla fall nollenergi-‐
bodar.
Om energianvändningen räknas med i den totala kostnaden för en bygg-‐
bod blir kostnadsskillnaden 30 % lägre mellan en standardbod och en mil-‐
jöbod, jämfört med om bara hyreskostnaden räknas med. Det är positivt att Skanska Maskin har uppmärksammat detta och ska börja lägga in energianvändningen i sina offerter. Flera väljer som sagt bort miljöboden på grund av att den är dyrare i hyra men om den totala kostnadsskillnaden sjunker kanske efterfrågan på miljöbodarna ökar. Som nämnt finns det idag inte miljöbodar till alla projekt men om efterfrågan skulle öka så ökar trycket på Skanska Maskin. Jag anser att Skanska Maskin gör ett bra jobb med sina energieffektiviserande åtgärder men ökar efterfrågan på energi-‐
effektivare byggbodar kanske utveckling hos Skanska Maskin går ännu lite snabbare. Nästan halva beståndet av bodarna förbrukar ungefär 50 % mer energi än de resterande. För boden av högre standard fanns det ingen ex-‐
akt uppmätt energianvändning. I detta examensarbete har en el-‐mätning gjorts på en etablering med den typen av bodar. Mätningen resulterade i att boden av högre standard förbrukade 199 kWh/m2 och år. Dock blev mätningen missvisande eftersom den utfördes under april månad och bo-‐
darna förbrukar mer energi för uppvärmning under vintern eftersom ute-‐
temperaturen är lägre då.
Skanska Maskin har material och maskiner som klarar av att uppfylla alla punkter, både obligatoriska och poängsatta, som ingår i Grön Arbetsplats.
Det är en fördel med att Skanskas projekt hyr utrustning till sina etable-‐
ringar från ett bolag i Skanska koncernen eftersom de båda styrs av samma miljöpolicy och krav från ledningen. Skanska Maskin är insatta i vilka miljömässiga krav som finns på byggprojekten och kan därför hjälpa till med planering och ta fram olika lösningar. Produktionspersonalen ute på byggarbetsplatserna är nöjda med hjälpen från Skanska Maskin.
När det kommer till att släcka eller inte släcka belysningen på själva bygg-‐
arbetsplatsen efter arbetstid är det inte bara en miljöfråga utan även en arbetsmiljöfråga. Produktionscheferna tänkte lite olika när det gällde den frågan. Detta beror antagligen på att de har värderat riskerna i riskana-‐
lysen på olika sätt. Risken att obehöriga personer tar sig in på arbetsplat-‐
sen skiljer sig såklart beroende på var byggarbetsplatsen är belägen. Lig-‐
ger bygget mitt i centrum där människor rör sig dygnet runt är risken större men ligger bygget lite i utkanten av en stad kanske inte lika många människor passerar förbi. Men det kan ju även vara större risk att obehö-‐
riga tar sig in på byggen som ligger lite i utkanten eftersom det då inte finns lika många personer som observerar att något misstänksamt sker på byggarbetsplatsen utanför arbetstid. Skanska är ett företag som arbetar hårt med sin arbetsmiljö och där görs inga undantag. Anser produktions-‐
chefen att arbetsplatsen bör vara belyst efter arbetstid på grund av den riskanalys som har gjorts ska det självklart vara tänt. Ett alternativ skulle då kunna vara att ha punktbelysning i gångstråk och sedan ha rörelsestyrd belysning i resten av byggnaden.
Det var förvånande att inget av projektet stängde av den elektroniska ut-‐
rustningen efter arbetstid. Detta är en relativt enkel åtgärd för att dra ner på sin energianvändning. Skanska har som nämnts omkring 3000 projekt per år, i varierande storlekar. Om en tredjedel av dessa projekt skulle ha samma möjlighet att spara in lika mycket på att stänga av den elektroniska utrustningen som det räknats fram att projektet Bovieran hade skulle denna besparing bli omkring 700 000 kWh per år för Skanska. Ekonomiskt sätt är det inte en stor del för ett företag som Skanska men tänk att den energin skulle kunna användas till annat istället. Miljömässigt skulle det då vara en väldigt stor besparing. Skanska Maskin sa att det inte är vanligt att kunderna efterfrågar utrustning som gör det lättare att stänga av den elektroniska utrustningen helt. Att det inte används i större omfattning kan bero på att det är moment där användaren själv måste vara aktiv.
Många andra föreslagna åtgärder installeras i början och sköter sig själva.
När det kommer till att användaren själv aktivt måste trycka på en knapp varje dag blir det nog svårare att det utförs fullt ut. Det är viktigt att alla på
arbetsplatsen är insatta i varför åtgärderna utförs och att det är allas ge-‐
mensamma ansvar.
Nattsänkningen i byggbodarna borde inte tas bort helt och hållet, som Skanska Maskin på grund av klagomål från byggarbetsplatserna. Istället borde det gå att förkorta den tid som temperaturen är lägre, precis som projektet Uppsala Entré har gjort. Då minskas energianvändningen åt-‐
minstone lite grann istället för ingenting alls.
Litteraturstudien visade att genom att använda sig av fjärrvärme för upp-‐
värmningen av bodetableringen istället för direktverkande el kan koldiox-‐
idutsläppen minskas med 85 %. Men då Skanska bara köper in miljömärkt el som inte påverkar koldioxidutsläppen lika mycket borde denna pro-‐
centsiffra bli lägre i Skanskas fall. Skanska Maskin sa att bodar som värms med fjärrvärme inte är ekonomiskt lönsamt. För att få koppla in sig på fjärrvärmenätet måste man som nämnt betala en viss anslutningsavgift, denna skiljer sig beroende vart bygganden är beläggen. Denna avgift avgör om det är lönsamt eller inte. Om ett byggprojekt ska pågå under flera års tid bör detta alternativ tas med i beräkningarna men om det är ett projekt som bara pågår i knappt ett år är det nog tyvärr en för stor kostnad.
El-‐mätningen på projektet Bovieran under april månad uppmättes till 3108 kWh. Beräkningen i VIP Energy visade att solcellerna skulle kunna generera 195 kWh under april, solcellernas årsenergitillskottet låg på 1514 kWh. Det betyder alltså att solcellerna skulle kunna täcka 6,3 % av den totala energianvändningen i april. Under vintermånaderna genererar solcellerna nästan ingen energi alls och under sommarmånaderna är energitillskottet lite högre. Pay-‐back tiden för solcellssystemet är 10,6 år.
Därefter producerar det gratis energi. Pay-‐back tiden sätt ur energiper-‐
spektivet var 2 år. Efter det har solcellen ”betalat” tillbaka energin för sin egen produktion. Skulle den nya lågenergiboden användas med solceller på projektet Bovieran skulle solcellerna istället täcka 20 % av den totala energianvändningen. Frågan är om det är värt att göra denna investering?
För miljöns skull anser jag att det är värt det. De ekonomiska aspekterna måste övervägas mot de miljömässiga aspekterna, något som inte alltid är enkelt att värdera. Ofta blir det en stor kostnad precis när en ny åtgärd ska tas i bruk, som tillexempel solcellssystemet. Efter ett tag spara det dock in både ekonomiskt och miljömässigt. Skanska har redan testat att använda solceller på några bodetableringar och anser att de borde införas där det finns bra förutsättningar.
Undersökningen med värmekamera på entrédörrarna till byggbodarna visade på att de hade stora temperaturskillnader. Dörren på projektet Bovieran hade till och med en synlig springa, denna borde alltså bytas ut.
Skanska Maskin jobbar ständigt med att förbättra och renovera sina bodar men med så många bodar tar det ett tag innan alla bodar är åtgärdade. Om det dessutom är högt tryck på uthyrningen hinner inte bodarna stå inne på lagret tillräckligt länge för att hinna renoveras. Ser dörren ut som den på
projektet Bovieran är det dock något som borde prioriteras. Skanska Ma-‐
skin sa att en numera obligatorisk åtgärd är att installera dörrstängare på entrédörrar till bodarna. Inget av de studerade byggprojekten hade dörr-‐
stängare. Orsaken till det är säkert samma som redan nämnts här ovan, att alla bodar inte hinner renoveras innan de hyrs ut igen. Men det är en åt-‐
gärd som är på gång att installeras på alla bodar.
Dagsljusavkänning på belysningen fanns inte på någon av byggarbetsplat-‐
serna. Det är något som kan tillämpas både i bodetablering och ute på själva bygget.