• No results found

Resultat  från  intervju  med  Skanska  Maskin

4.   UNDERSÖKNINGAR  OCH  RESULTAT

4.2   Resultat  från  intervju  med  Skanska  Maskin

 

   Figur  4.3,  Bild  med  värmekamera,  entrédörr  Jaktfalken  

Entrédörren  på  projektet  Jaktfalken  hade  9°C  där  dörren  var  som  kallast   och  den  varmaste  delen  var  cirka  22°C,  se  figur  4.3.  Det  ger  en  tempera-­‐

turskillnad  på  13°C.  Bilden  är  dock  inte  tagen  klockan  kvart  över  sex  som   bilden  visar  utan  den  är  tagen  klockan  kvart  över  sju.    

4.2 Resultat från intervju med Skanska Maskin

Den   information   som   finns   i   detta   avsnitt   är   en   sammanställning   av   inter-­‐

vjun  som  gjordes  med  Skanska  Maskin.    

Skanska  Maskin  har  drygt  3000  bodar  i  Sverige.  Det  finns  många  olika  ty-­‐

per  av  bodar,  som  till  exempel  kontorsbodar,  personalbodar  med  omkläd-­‐

ningsrum  för  yrkesarbetarna,  toalettbodar  mm.    Storleken  på  Skanska  Ma-­‐

skins   kontors-­‐   och   personalbodar   är   17m2.   En   byggbod   beräknas   ha   en   livslängd  på  20-­‐25  år.  Bodetableringen  beräknas  förbruka  ungefär  30  %  av   den   totala   energianvändningen   på   byggarbetsplatsen.   Ungefär   80   %   av   Skanska  Maskins  uthyrning  sker  till  Skanskas  projekt  och  resterande  20  %   är  externa  kunder.  

Om  Skanskas  projekt  hyr  alla  utrustning  från  Skanska  Maskin  är  kostna-­‐

den   för   det   ungefär   4   %   av   den   totala   byggkostnaden.   Bodetableringen   som  är  medräkna  i  det  står  för  ungefär  1  %  av  den  totala  byggkostnaden.      

Man   kan   dela   in   bodarna   i   tre   olika   kategorier   efter   sin   standard,   stan-­‐

dardbod,   bod   av   högre   standard   och   miljöbod.   Standardboden   är   tillver-­‐

kad   innan   år   1999   och   har   inga   energieffektiviserande   åtgärder   installe-­‐

rade.   De   bodar   som   är   i   bra   skick   renoveras   till   en   bod   med   högre   stan-­‐

dard  och  de  bodar  som  inte  är  i  lika  bra  skick  kommer  att  säljas  av  med   26°C   9°C  

tiden   som   det   köps   in   nya   bodar.   Skanska   Maskin   köper   in   ungefär   200   nya  bodar  varje  år.  Bod  av  högre  standard  är    antingen  en  bod  som  är  köpt   efter  år  1999  och  har  därför  ett  bättre  klimatskal  än  standardboden  samt   lite  nyare  installationer  eller  så  är  det  en  standardbod  som  är  renoverad.  

Den   renoveringen   kan   till   exempel   ha   bestått   av   att   byta   ut   fönster   och   dörrar  för  att  förbättra  klimatskalet,  byta  ut  vattenkranar  till  snålspolande   kranar,   installera   närvarostyrd   belysning,   luftvärmepumpar   och   återvin-­‐

ning  av  ventilationsluften.  Miljöboden  är  en  något  nyare  bod  som  har  alla   de  nämnda  energisparande  åtgärderna  som  satts  in  på  en  bod  med  högre   standard  samt  att  miljöboden  har  ett  automatiskt  system  som  sänker  tem-­‐

peraturen  på  nätter  och  helger,  ett  så  kallat  nattsänkningssystem.  I  miljö-­‐

boden   så   har   de   traditionella   torkskåpen   byts   ut   till   fuktstyrda   torkskåp   som   stänger   av   sig   automatiskt   när   kläderna   är   torra   eller   när   dörren   öppnas.  En  åtgärd  som  numera  är  obligatorisk  på  alla  bodar  är  att  montera   dörrstängare  på  alla  ytterdörrar.  En  åtgärd  som  är  på  gång  är  att  byta  ut   lysrören  i  bodarna  till  LED-­‐belysning  istället.    

När   miljöboden   monteras   isoleras   öppningarna   till   utrymmet   mellan   bo-­‐

darna  för  att  förbättra  klimatskalet,  se  figur  4.4.  På  så  sätt  kommer  det  inte   in  någon  kall  luft  emellan  bodarna  och  väggarna  kan  likställas  med  vanliga   mellanväggar.  Vid  monteringen  läggs  även  en  grundduk  för  att  förhindra   luftrörelser   under   bodarna.   Denna   tätning   av   bodskarvarna   beräknas   ge   en  energibesparing  på  ungefär  20  %.  

 

Figur  4.4,  Isolering  av  utrymme  mellan  bodarna  

Alla  dessa  åtgärder  som  utförts  i  miljöboden  har  gjort  att  energiförbruk-­‐

ningen  har  minskat  med  upp  till  50  %  i  miljöboden  jämfört  med  en  stan-­‐

dardbod,  se  figur  4.5  samt  tabell  4.2.    

 

   

Figur  4.5,  Diagram  på  effektåtgång  i  miljöbod  och  standardbod  (Bild  lånad   från  Skanska  Maskins  Hyreskatalog,  utgåva  2013)  

Skanska  Maskin  är  på  gång  att  köpa  in  en  ny  typ  av  bod,  en  lågenergibod   från   företaget   Zenergy   AB.   Inköpsplanen   är   som   nämnts   200   bodar   om   året  och  det  är  den  tillverkningstakt  som  företaget  klarar  av  att  leverera.  

Väggarna   i   dessa   bodar   består   av   en   ny   egenutvecklad   teknik   som   heter   Zenergy  ZIP.  Den  är  uppbyggd  som  ett  sandwichelement  med  magnesium-­‐

oxidskiva,  pir-­‐isolering  och  magnesiumoxidskiva  igen.  Magnesiumoxid  är   ett   naturmaterial   som   är   helt   oorganiskt   samt   går   att   återvinna.   Vid   till-­‐

verkningen  av  magnesiumoxidskivan  släpps  det  ut  50  %  mindre  växthus-­‐

gaser  jämfört  tillverkning  av  vanliga  cementbaserade  produkter  (Zenergy)   vilket   gör   att   denna   produkt   är   ett   miljövänligare   alternativ.   Denna   kon-­‐

struktion  har  ett  lambdavärde  på  cirka  0,023W/m  °C  och  gör  att  byggbo-­‐

darna  får  en  energiförbrukning  på  60  kWh/  m2  och  år.    

   

Kategori     Energiförbrukning  

(kWh/  m2  år)   Hyreskostnad   (kr/dag)  

Standardbod     370   200  

Miljöbod   186   265  

Lågenergibod     60     Ej  fastställt  än    Tabell  4.2.  Energiförbrukning  för  olika  bodkategorier.    

Då  bodarna  som  är  av  kategorin  högre  standard  ser  lite  olika  ut  beroende   på  om  de  är  tillverkade  efter  år  2009  eller  om  det  är  en  äldre  bod  som  är   renoverad  blir  det  svårare  att  få  fram  en  energiförbrukning  som  stämmer   för  alla,  därför  har  denna  lämnats  ute  i  denna  jämförelse.    Lågenergiboden   har   enligt   tabell   4.2   en   energiförbrukning   som   är   84   %   mindre   än   stan-­‐

dardboden.    

Närmare  halva  beståndet  av  Skanska  Maskins  bodar  är  av  kategorin  stan-­‐

dard,  en  fjärdedel  är  av  kategorin  högre  standard  och  resterande  fjärdedel   är  miljöbodar.    Vid  offertförfrågningar  är  det  ungefär  hälften  av  kunderna   som  frågar  efter  att  få  miljöbodar  och  hälften  som  frågar  efter  standard-­‐

bodar.    De  som  frågar  efter  standardbodar  vill  oftast  bara  ha  en  så  billig   lösning  som  möjligt  och  glömmer  bort  att  miljöbodarna  förbrukar  mindre   energi  vilket  gör  att  den  blir  billigare  i  drift.    Detta  är  något  som  borde  tas   med  i  kalkylen  för  de  allmänna  kostnaderna.  Väljer  projekten  en  bod  med   bättre  energiprestanda  borde  den  beräknade  kostnaden  för  uppvärmning   minskas.  Det  är  något  som  Skanska  Maskin  själva  håller  på  att  undersöka.  

De   har   ett   program   där   de   lägger   in   de   olika   produkterna   för   att   kunna   göra  en  offert.  I  det  programmet  finns  än  så  länge  bara  kostnaden  för  varje   bod  med,  men  i  framtiden  ska  även  bodens  energiförbrukning  läggas  in  så   att   även   fördelen   med   att   välja   en   bod   med   bättre   energiprestanda   syns   och  inte  bara  den  högre  kostnaden.  Skanska  Maskin  har  fått  uppfattningen   att   de   som   frågar   efter   miljöbodar   inte   heller   tänker   speciellt   mycket   på   själva  fördelen  med  en  energisnålare  bod.    De  tror  att  många  väljer  miljö-­‐

boden  bara  för  att  kunna  klassas  som  en  Grön  Arbetsplats  och  inte  tänker   på  själva  innebörden  av  det.    

Skanska  Maskin  har  inga  byggbodar  som  det  går  att  koppla  in  fjärrvärme   på.    De  har  haft  ett  fåtal  tidigare  med  det  visade  sig  inte  vara  lönsamt.  För   att  kunna  koppla  in  fjärrvärme  till  bodarna  krävs  det  att  de  har  ett  vatten-­‐

buret   värmesystem,   men   nu   har   alla   bodarna   elradiatorer.   Att   byta   ut   värmesystemet  i  alla  bodar  är  kostsamt  och  det  blir  ett  extra  moment  vid   nedmontering   av   bodetableringarna   då   hela   värmesystemet   måste   töm-­‐

mas  på  vatten  för  att  inte  ledningarna  ska  frysa  söder  när  bodarna  sedan   fraktas  och  står  uppställda  i  ouppvärmda  lagerlokaler  emellan  uthyrning-­‐

ar.  Som  nämnts  krävs  det  också  att  det  finns  ett  fjärrvärmenät  i  anslutning   till  byggetableringen  för  att  det  ska  gå  att  koppla  in  sig.    

Några   av   de   konkurrerande   boduthyrningsfirmorna   har   ett   antal   bodar   som  kan  kopplas  till  fjärrvärmenätet  och  som  har  omnämnts  i  olika  artik-­‐

lar.  Det  har  dock  inte  blivit  någon  större  lönsamhet  med  dessa  bodar  för   då  skulle  det  ha  blivit  mycket  vanligare  med  dem,  vilket  det  inte  har  blivit.    

I   de   nyare   och   renoverade   byggbodarna   finns   det   värmeåtervinning   av   frånluften.  I  personalbodarna  sitter  ett  rumsventilationsaggregat  av  mär-­‐

ket  Air  Star  som  har  en  genomsnittlig  energiverkningsgrad  på  upp  till  85  

%.  Detta  aggregat  kan  även  kompletteras  med  en  koldioxidsensor  som  gör   att  boden  får  en  behovsstyrd  ventilation  och  det  har  Skanska  Maskin  gjort  

i   sina   bodar.   I   de   flesta   kontorsbodar   sitter   ett   ventilationsaggregat   av   märket   Mitsubishi,   som   har   en   energiverkningsgrad   på   upp   till   70   %.  

Skanska   Maskin   har   även   luft-­‐luftvärmepumpar   som   komplement   i   vissa   kontorsbodar.   För   att   dessa   värmepumpar   ska   fungera   så   optimalt   som   möjligt  krävs  det  en  öppen  planlösning  där  de  sitter  monterade.  Därför  är   det  vanligast  att  luft-­‐luftvärmepumparna  sitter  i  sammanträdesrum  och  i   kontorsbodarnas   matdel.   Luft-­‐luftvärmepumpen   kan   även   användas   för   luftkonditionering  på  sommaren  men  då  det  förbrukar  den  energi  istället   för   att   spara.   Nyttan   värmepumpen   gör   under   de   kalla   månaderna   för-­‐

svinner  när  den  används  till  luftkonditionering  under  sommaren.  För  att   motverka  detta  är  det  bra  om  det  finns  ordentlig  solavskärmning  i  bodar-­‐

na  för  att  minska  behovet  av  kyla  under  sommartid.    

I  miljöbodarna  finns  det  så  kallad  nattsänkning  som  gör  att  temperaturen   minskas  från  cirka  21°C  till  17°C  på  nätter  och  helger.  Detta  har  dock  inte   varit   populärt   ute   på   byggarbetsplatserna   då   temperatursänkningen   gör   att  det  blir  rått  inne  i  bodarna  ibland  och  när  yrkesarbetarna  kommer  på   morgonen   är   deras   arbetskläder   fuktiga.   Nu   kopplar   Skanska   Maskin   ur   denna   funktion   innan   bodarna   monteras   ute   på   byggarbetsplatserna   ef-­‐

tersom  de  vet  att  de  annars  måste  åka  tillbaka  och  koppla  ur  det  när  pro-­‐

blem  uppstår.  Istället  har  de  börjat  titta  på  möjlighet  till  temperatursänk-­‐

ning   under   dagtid   i   alla   fall   i   personalbodarna   där   yrkesarbetarna   sitter.  

De  är  bara  inne  i  bodarna  cirka  en  timme  om  dagen  under  rasterna  och  då   är  de  redan  uppvärmda  efter  arbete,  lite  lägre  inomhustemperatur  skulle   kanske  inte  kännas  av  lika  mycket.  Nattsänkningen  tillsammans  med  låge-­‐

nergibelysning  och  rörelsestyrd  tändning  ger  en  energibesparing  på  cirka   35-­‐40%.    

Skanska   Maskin   erbjuder   grenuttag   ”master/slave”   i   sitt   sortiment.   Med   hjälp  av  dessa  kan  personalen  i  bodarna  koppla  in  all  elektronisk  utrust-­‐

ningen  i  grenuttagen  för  att  sedan  bara  trycka  på  en  knapp  och  stänga  av   alla  stand-­‐by  funktioner  när  man  går  hem  för  dagen.  Detta  är  dock  ingen-­‐

ting  som  har  en  stor  efterfrågan  bland  kunderna.  För  att  hålla  koll  på  sin   elanvändning   kan   kunderna   hyra   elmätare.   Det   är   inte   vanligt   att   någon   efterfrågar  elmätare  men  det  förekommer.    

Skanska  Maskin  hyr  ut  frekvensstyrda  kranar  och  hissar.  Dessa  kranar  och   hissar  reglerar  sin  effekt  efter  vad  som  lyfts,  viket  gör  att  det  går  åt  mindre   energi  vid  lyften.  Det  finns  även  kranar  och  hissar  som  kan  ta  tillvara  på   överskottsenergin  som  blir  när  de  sänker  något  och  använder  sedan  den   energin  för  att  lyfta  upp  vid  nästa  tillfälle.  Detta  gör  att  dessa  kranar  och   hissar  nästan  kan  ses  som  neutrala  energimässigt.  Dessa  kranar  och  hissar   är  något  dyrare  i  hyra  vilket  gör  att  många  kunder  inte  väljer  att  hyra  dem   och   istället   hyr   de   äldre   och   billigare   varianterna.   Skanska   Maskin   säger   att  det  är  många  som  inte  tänker  på  att  dessa  kranar  och  hissar  inte  behö-­‐

ver  lika  stor  installerad  effekt  som  de  äldre  modellerna  vilket  gör  att  kun-­‐

derna   kan   hyra   mindre   el-­‐centraler   vilket   är   billigare.   De   frekvensstyrda  

kranarna  och  hissarna  kan  spara  cirka  30-­‐40  %  energi  jämfört  med  van-­‐

liga  modeller.    

Related documents