En energieffektiv byggarbetsplats: En studie av Skanskas bostadsprojekt

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2015/02

Examensarbete 15 hp Januari 2015

En energieffektiv byggarbetsplats

En studie av Skanskas bostadsprojekt

Kristina Englund

EN ENERGIEFFEKTIV BYGGARBETSPLATS

En studie av Skanskas bostadsprojekt

Kristina Englund

Institutionen  för  teknikvetenskaper,  Byggteknik,  Upp-­‐

sala  Universitet.  Examensarbete  2014    

Denna  rapport  är  framställd  vid  Institutionen  för  teknikveten-­‐

skaper,  Tillämpad  mekanik,  Byggteknik,  Uppsala  Universitet  2014.    

Tryckt   vid   Polacksbackens   Repro,   Institutionen   för   teknikveten-­‐

skaper,  Box  337,  751  05  Uppsala  

Typsnitt:  Cambria  

Copyright   ©   Kristina  Englund  Institutionen  för  teknikvetenskap-­‐

er,  Tillämpad  mekanik,  Byggteknik,  Uppsala  Universitet  

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten

Besöksadress:

Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress:

Box 536 751 21 Uppsala Telefon:

018 – 471 30 03 Telefax:

018 – 471 30 00 Hemsida:

http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

An energy efficient building site

Kristina Englund

The construction industry has demands on energy use in permanent buildings. How much energy that is permitted to use during the time the building is produced has no requirements. The purpose with this study is to learn how far Skanska has come with the work of making the building site more energy efficient.

A literature study has been performed in the beginning of the study to survey what energy efficient arrangements that can be applied and how they operate. Using site visits and interviews the situations on the building sites have been studied as well as the energy efficient measure that are in use.

Skanska has come a long way with the work of

energy efficient building sites and they keep

improving. They have improved half of their cabins

so they use 50 % less energy. In the near future a

cabin that use 84 % less energy can be used on the

building sites. Skanska applies several different

measures to reduce their energy consumption. The

study has shown that a good way to save energy is

to turn off the lights at the building sites when the

staffs are not working. However, there is also the

question about the working environment so it is up

to the individual building site make the decision. A

conclusion of the survey is that it is important to

engage the employed in the work with energy

efficient measure and get them to understand why

the measure is used.

SAMMANFATTNING  

I  byggnadssektorn  finns  det  krav  på  energianvändningen  i  färdig-­‐

ställda,  permanenta  byggnader.  Hur  stor  energianvändningen  får   vara  under  tiden  som  byggnaden  produceras  finns  det  dock  inga   krav  på.  Syftet  med  detta  examensarbete  har  varit  att  ta  reda  på   hur   långt   Skanska   Sverige   AB   har   kommit   i   sitt   arbete   med   att   energieffektivisera  sina  byggarbetsplatser.    

En   litteraturstudie   genomfördes   i   början   av   examensarbetet   för   att   kartlägga   vilka   energieffektiviserande   åtgärder   som   finns   att   tillämpa  samt  hur  de  fungerar.  

Med   hjälp   av   platsbesök   och   intervjuer   med   produktionschefer   har  byggarbetsplatserna  studerats.  Intervju  med  Skanska  Maskin   ,som  hyr  ut  material  till  Skanskas  byggarbetsplatser,  utfördes  för   att  få  information  om  sortimentet  de  erbjuder.    

Skanska   arbetar   på   ett   bra   sätt   med   att   energieffektivisera   sina   byggarbetsplatser   och   de   fortsätter   hela   tiden   sin   utveckling.  

Skanska  har  förbättrat  sina  byggbodar  och  fått  ner  energiförbruk-­‐

ningen  med  50  %  jämfört  med  en  standardbod.  Snart  finns  en  lå-­‐

genergibod   i   uthyrningssortimentet   och   den   förbrukar   84   %   mindre  energi.  Alla  Skanskas  arbetsplatser,  både  permanenta  och   temporära,  använder  el  som  är  märkt  med  ”Bra  miljöval”.    

Det  går  att  spara  energi  genom  att  släcka  belysningen  på  byggar-­‐

betsplatsen  efter  arbetstid.  Detta  är  dock  även  en  arbetsmiljöfråga   som  varje  enskilt  projekt  måste  ta  ställning  till.  När  kalkylen  upp-­‐

rättas  inför  en  byggetablering  är  det  viktigt  att  räkna  med  de  olika   produkternas   och   maskinernas   energiförbrukning.   Den   totala   kostnadsskillnaden   mellan   Skanskas   standardbod   och   miljöbod   sjönk  med  30  %  när  energiförbrukningen  togs  med  i  kostnadsbe-­‐

räkningen.  En  viktig  slutsats  som  framkommit  under  examensar-­‐

betetsarbetets  gång  är  att  det  är  viktigt  att  få  med  sig  personalen   på  de  olika  energieffektiviserande  åtgärderna  och  öka  förståelsen   varför  det  utförs.    

Nyckelord:  Energieffektivisering,  Byggarbetsplatser,  Byggbelys-­‐

ning,  Byggbodar    

FÖRORD

Denna  rapport  är  ett  resultat  av  ett  examensarbete  utfört  på  Upp-­‐

sala  Universitet  för  Högskoleingenjörsprogrammet  i  Byggteknik.    

Examensarbetet   är   skrivet   för   Skanska   Sverige   AB,   Region   Hus   Norr,  Distrikt  Uppsala.  Syftet  har  varit  att  undersöka  hur  Skanska   utvecklar  sitt  arbete  med  att  energieffektivisera  sina  byggarbets-­‐

platser  samt  föreslå  ytterligare  åtgärder.    

Jag  vill  tacka  min  handledare  Martin  Huss,  projektchef  på  Skanska,   samt  min  ämnesgranskare  Arne  Roos,  professor  i  fasta  tillståndets   fysik  vid  Uppsala  Universitet,  för  all  hjälp  jag  fått  under  arbetets   gång.    Jag  vill  även  tacka  byggarbetsplatserna  och  Skanska  Maskin   som  tagit  emot  mig  och  hjälpt  mig  med  mina  frågor.  

Jag  vill  även  tillägna  ett  tack  till  min  pappa  som  alltid  funnits  där   och  stöttat  mig  under  min  utbildning.    

Uppsala  i  maj  2014  

Kristina  Englund    

INNEHÅLLSFÖRTECKNING  

1.  INLEDNING  ...  1  

1.1  Bakgrund  ...  2  

1.2  Syfte  och  Mål  ...  2  

1.3  Frågeställning  ...  2  

1.4  Avgränsning  ...  3  

2.  METODIK  ...  4  

2.1  Litteraturstudie  ...  4  

2.2  Byggarbetsplatsbesök  ...  4  

2.3  Intervju  med  Skanska  Maskin  ...  4  

2.4  Mätningar  ...  4  

2.5  BERÄKNINGAR  ...  5  

3.  TEORI/LITTERATURSTUDIE  ...  7  

3.1  Skanskas  miljöarbete  ...  7  

3.2  Bodetablering  ...  10  

3.3  Byggarbetsplatsen  ...  14  

4.  UNDERSÖKNINGAR  OCH  RESULTAT  ...  17  

4.1  Resultat  byggarbetsplatsbesök  ...  17  

4.2  Resultat  från  intervju  med  Skanska  Maskin  ...  21  

4.4  Resultat  av  mätningar  ...  26  

4.5  Resultat  av  beräkningar  ...  26  

5.  DISKUSSION  OCH  ANALYS  ...  29  

6.  SLUTSATSER  ...  33  

6.1  Slutsatser  och  rekommendationer  ...  33  

6.2  Förslag  till  fortsatta  studier  ...  34  

7.  REFERENSER  ...  35  

BILAGOR  ...  B  

1. INLEDNING

Energieffektivisering  handlar  i  grund  och  botten  om  att  effektivisera  ener-­‐

gianvändningen.  Antingen  genom  att  minska  energianvändningen  eller  att   använda  energisnålare  produkter  för  att  utnyttja  energin  effektivare.  Bo-­‐

stadssektorn   står   för   ungefär   40   %   av   Sveriges   totala   energianvändning.      

Siffror  från  1995  visar  att  cirka  85  %  av  den  energin  används  under  själva   brukarskedet,   vilket   betyder   att   15   %   används   under   produktionstiden   (Hatami,  V.  sid  4).  Frågan  är  hur  bra  dessa  siffror  stämmer  överens  med   dagens   nybyggnationer.   Minskad   energianvändning   inom   byggnadssek-­‐

torn   är   ett   mycket   omdiskuterat   ämne.   Det   ställs   allt   hårdare   krav   på   energianvändningen  vid  ny-­‐  och  ombyggnationer  men  hur  mycket  energi   som   förbrukas   under   själva   byggnationen   talas   det   inte   lika   mycket   om.  

Det  finns  inga  allmänna  krav  på  hur  mycket  energi  som  får  förbrukas  un-­‐

der  byggtiden.  Enligt  boverket  är  tillfälliga  byggnader,  som  inte  står  upp-­‐

ställda  längre  än  två  år,  undantagna  från  energideklarationen  och  till  den   kategorin  räknas  de  flesta  boduppställningar  på  byggarbetsplatserna.  Det   finns  i  dagsläget  byggbodar  som  förbrukar  mindre  energi  än  tidigare  och   flera   alternativ   för   att   minska   energiförbrukningen   för   belysningen   på   byggarbetsplatsen   men   denna   fråga   är   ändå   inte   lika   debatterad.   Om   byggnaderna  som  produceras  idag  förbrukar  mindre  energi  under  brukar-­‐

skede   än   tidigare   men   energieffektiviseringen   på   byggarbetsplatsen   inte   har   haft   lika   positiv   utveckling   betyder   det   att   mer   än   15   %   av   en   bygg-­‐

nads   totala   energianvändning   förbrukas   under   produktionstiden.   Hur   långt  har  byggbranschen  kommit  med  att  energieffektivisera  sina  byggar-­‐

betsplatser?  

Detta  examensarbete  är  en  studie  av  Skanska  Sverige  ABs  byggarbetsplat-­‐

ser.   Skanska   grundades   år   1887   i   Sverige   och   är   idag   ett   av   världens   le-­‐

dande  byggföretag  med  verksamhet  i  Europa,  Nordamerika  och  Sydame-­‐

rika.  Idag  har  Skanska  cirka  55  600  anställa  varav  omkring  11  000  arbetar   i   Sverige.   Företagets   verksamhet   i   Sverige   består   av   bygg-­‐   och   anlägg-­‐

ningsverksamhet,   bostadsutveckling,   kommersiell   utveckling   samt   infra-­‐

strukturutveckling   som   tillsammans   har   drygt   3500   projekt   per   år.    

Skanskas  vision  består  av  fem  stycken  nollor.  Dessa  innebär  att  allt  arbete   som  utförs  på  Skanska  alltid  ska  sträva  mot:  

• Noll  miljöincidenter    

• Noll  arbetsmiljöolyckor    

• Noll  kvalitetsfel    

• Noll  etiska  oegentligheter    

• Noll  förlust  projekt  

1.1 Bakgrund

Samhället   står   inför   två   genomgripande   förändringar   gällande   energian-­‐

vändningen.   Den   första   innebär   att   övergå   till   energisnålare   tekniker   på   alla   områden.   Den   andra   förändringen   handlar   om   att   ersätta   energian-­‐

vändningen  som  främst  bygger  på  olja,  naturgas  och  kol  med  förnyelsebar   energi   som   sol-­‐,   vind   och   geotermiskenergi.   All   energitillverkning   kräver   resurser.  En  minskad  energianvändning  sparar  både  på  jordens  resurser   och  på  de  ekonomiska  resurserna.    

De   flesta   klimatforskare   anser   att   dagens   ökande   klimatförändringar   till   största   del   beror   på   människan   (WWF,   Klimatförändringar).   De   ökade   växthusgaserna  beror  bland  annat  på  förbränning  av  fossila  bränslen  och   skogsskövling.   Utsläppen   av   växthusgaser   måste   kraftigt   reduceras,   an-­‐

nars   är   det   inte   längre   frågan   om   världen   står   inför   en   klimatkatastrof   utan  när.  Effekterna  som  blir  av  ökade  växthusgaser  är  att  jordens  medel-­‐

temperatur  stiger.  Detta  medför  i  sin  tur  att  vädret  ändras,  fler  naturkata-­‐

strofer   uppstår   och   glaciärisarna   smälter.   När   isen   smälter   frigörs   ännu   mer   växthusgaser   som   varit   bundna   i   marken   under   glaciärerna   under   lång   tid.   Den   smältande   isen   gör   också   att   havsnivån   stiger.   Enligt   FN:s   senaste  klimatrapport  ligger  nu  utsläppen  över  det  värsta  tänkbara  scena-­‐

riot  om  världen  ska  klara  att  hålla  sig  under  det  politiska  målet  för  global   temperaturökning   som   satts   till   2°C   (Naturskyddsförening,   FN:s   klimat-­‐

rapport).    

Idag   subventioneras   de   fossila   bränslena   i   världen   med   nästan   tretusen   miljarder   kronor   varje   år.   Den   förnybara   energin   subventioneras   bara   med  omkring  femhundra  miljarder  kronor.  Då  står  i  och  för  sig  de  fossila   bränslena   för   en   betydligt   större   del   av   världens   energianvändning   men   för   att   ändra   på   det   måste   något   göras.   Det   måste   bli   mer   lönsamt   för   människor  att  använda  sig  av  förnyelsebar  energi.  Byggsektorn  står  för  en   mycket  stor  del  av  energianvändningen  i  Sverige.  Om  den  energianvänd-­‐

ningen  kan  minskas  med  hjälp  av  energieffektivisering  och  dessutom  er-­‐

sättas  med  förnybar  energi  skulle  det  vara  en  bra  miljövinst.        

1.2 Syfte och Mål

Syftet  med  detta  examensarbete  är  att  kartlägga  de  åtgärder  som  används   på  byggarbetsplatser  för  att  minska  energianvändningen  samt  att  ge  för-­‐

slag   på   ytterligare   åtgärder.   I   studien   har   hänsyn   tagits   till   vad   som   är   lämpligt   att   tillämpa   med   tanke   på   insatsen   storlek   samt   även   se   till   de   ekonomiska  aspekterna.    

1.3 Frågeställning

• Vilka   energieffektiviserande   åtgärder   har   vidtagits   på   byggarbets-­‐

platserna?    

• Vilka   ytterligare   energieffektiviserande   åtgärder   skulle   byggar-­‐

betsplatserna  kunna  införa?    

• Vilka  begränsningar  finns  det?      

1.4 Avgränsning

Detta   examensarbete   omfattar   15   högskolepoäng,   vilket   motsvarar   10   veckors   studier.   På   grund   av   den   begränsade   tiden   har   examensarbetet   fokuserats  mest  på  de  delar  som  förbrukar  den  största  delen  av  energin  på   byggarbetsplatsen,   vilket   är   bodetableringen   och   belysning   som   står   för   70  %  av  elanvändningen  under  ett  byggprojekt  (Hatami,  V).    I  examensar-­‐

betet  har  flerbostadsbyggen  i  Skanskas  Region  Hus  Norr,  Distrikt  Uppsala  

studerats.    

2. METODIK

2.1 Litteraturstudie

En  litteraturstudie  utfördes  för  att  få  en  teoretisk  bakgrund  av  hur  energi-­‐

användningen  ser  ut  idag  samt  vilka  energieffektiviserande  åtgärder  som   kan   användas   på   byggarbetsplatser.   Material   som   har   ingått   i   litteratur-­‐

studien  är  framför  allt  litteratur  om  energieffektivisering,  både  böcker  och   tidningsartiklar,   tidigare   examensarbeten   skrivna   inom   likande   ämnen   samt  information  från  energimyndigheten.  Litteraturstudien  gav  även  in-­‐

formation  om  åtgärder  som  inte  är  lika  vanliga  men  som  kan  vara  lämpliga   för  byggarbetsplatserna.  Litteraturstudien  gav  också  information  som  be-­‐

hövdes  för  att  kunna  ställa  bra  frågor  och  få  ut  så  mycket  som  möjligt  un-­‐

der  intervjustudien.    

2.2 Byggarbetsplatsbesök

I  detta  examensarbete  har  arbetsplatsbesök  gjorts  på  tre  av  Skanskas  fler-­‐

bostadsprojekt  i  distrikt  Uppsala.  Syftet  med  arbetsplatsbesöken  var  att  se   vilka   energieffektiviserande   åtgärder   som   vidtas   ute   på   byggarbetsplat-­‐

serna   idag   samt   att   ta   reda   på   om   det   finns   några   begränsningar   för   att   göra  mer.  På  arbetsplatsbesöken  intervjuades  produktionscheferna  för  att   få   så   detaljerad   information   som   möjligt.   Intervjuerna   utfördes   som   ostrukturerade  intervjuer.  En  ostrukturerad  intervju  går  ut  på  att  det  finns   ett  förbestämt  ämne  men  alla  frågor  är  inte  definierade  på  förhand.  Exakt   vilka   frågor   som   ställs   och   själva   frågeföljden   bestäms   utefter   den   speci-­‐

fika  situationen  och  den  intervjuades  svar.  Detta  gjordes  för  att  det  skulle   bli  lättare  för  produktionschefen  att  prata  vidare  om  specifika  frågor  samt   att  det  skulle  bli  lättare  att  ställa  följdfrågor.      

2.3 Intervju med Skanska Maskin

På  Skanskas  byggarbetsplatser  hyrs  den  största  delen  av  utrustningen  från   Skanska   Maskin.   Det   är   ett   dotterbolag   till   Skanska   Sverige   AB.   Skanska   Maskin  erbjuder  ett  helhetsansvar  för  en  etablering  på  byggarbetsplatsen.  

De   hyr   ut   utrustning   och   maskiner   samt   erbjuder   hjälp   med   full   service.  

Deras  slogan  är  ”Skanska  Maskin  –  Din  hyrespartner  för  en  effektiv,  säker   och  grön  arbetsplats”  (Skanska  Maskin).  För  att  få  bra  information  om  ut-­‐

hyrningsutbudet  utfördes  därför  en  intervju  på  Skanska  Maskins  huvudan-­‐

läggning  i  distrikt  nord  som  ligger  i  Upplands-­‐Väsby.  Intervjun  som  utför-­‐

des   med   Skanska   Maskin   var,   precis   som   intervjuerna   med   produktions-­‐

cheferna,  av  typen  ostrukturerad  intervju.    

2.4 Mätningar

Under  examensprojektets  gång  har  elförbrukningen  i  bodetableringen  på  

projektet   Bovieran   Norrtälje   dokumenterats   under   tre   veckor.   Det   hade  

varit  optimalt  att  mäta  el-­‐användningen  under  en  månad  men  då  tiden  för  

examensarbetet  är  begränsad  gjordes  mätningarna  för  tre  veckor  och  räk-­‐

nades   sedan   om   till   en   normal   månadsförbrukning.   Elmätningen   gjordes   genom  att  en  63A  huvudcentral  med  elmätare  monterades  mellan  bodeta-­‐

bleringens   huvudcentral   och   själva   bodetableringen,   se   figur   2.1   och   2.2.  

Elmätaren  har  sedan  avlästs  varje  morgon  klockan  06.30  vid  arbetsdagens   början.  Under  helger  har  en  avläsning  endast  gjorts  på  lördagsmorgonen   och  sedan  på  måndagsmorgonen.  På  så  sätt  har  elförbrukningen  för  hela   helgen  tagits  fram  istället  för  en  enskild  dag.    

2.5 Beräkningar

2.5.1 Solceller på bodetableringen

Programmet  VIP  Energy  har  använts  för  att  beräkna  hur  mycket  el  en  sol-­‐

cellsinstallation  på  bodetableringen  skulle  kunna  generera.  VIP-­‐Energy  är   ett  energisimuleringsprogram,  alltså  ett  program  som  kan  användas  till  att   beräkna   en   byggnads   energianvändning.   Programmet   är   en   typ   av   dyna-­‐

misk   energisimulering,   vilket   betyder   att   det   beräknar   energibehovet   timme  för  timme  och  tar  hänsyn  till  byggnadens  termiska  tröghet.    

I  VIP  Energy  har  beräkningen  gjorts  för  solcellsinstallation  på  10m

.  Sol-­‐

cellernas  verkningsgrad  sattes  till  15  %,  vilket  är  en  vanlig  verkningsgrad   för  kommersiella  solceller  (Byggekologi,  sid  323).  

Figur   2.1,   Elskåp   som   koppla-­‐

des  till  bodetableringen

Figur  2.2,  Elmätare  inne  i  elskåpet  

2.5.2 Energibesparande åtgärder

I  examensarbetet  har  det  utförts  en  beräkning  på  hur  mycket  el  som  skulle   sparas  om  byggbelysning  släcktes  under  nätter  och  helger.  För  att  kunna   utföra  denna  beräkning  fastställdes  hur  många  lampor  som  monterats  upp   samt  vilken  typ  av  belysning  det  är.    Denna  uträkning  har  utförts  för  pro-­‐

jektet  Bovieran  i  Norrtälje  som  har  haft  belysning  tänd  hela  tiden  från  och   med  september  år  2013  till  och  med  april  år  2014.    

Det   har   även   gjorts   en   beräkning   på   hur   mycket   el   som   sparas   om   den   elektroniska  utrustningen  i  kontorsbodarna  stängs  av  helt  kvällar  och  hel-­‐

ger  istället  för  att  sättas  i  standby-­‐läge.  Även  denna  beräkning  har  gjorts   för  projektet  Bovierans  bodetablering.    

Efter  intervjun  med  Skanska  Maskin  uppstod  ett  intresse  att  göra  en  be-­‐

räkning   på   hur   stor   kostnadsskillnad   det   verkligen   är   mellan   olika   stan-­‐

dard  på  byggbodar  om  även  energiförbrukningen  tas  med  i  beräkningen.    

3. TEORI/LITTERATURSTUDIE

Alla   som   bedriver   en   verksamhet   eller   vidtar   en   åtgärd   skall   hushålla   med   råvaror   och   energi   samt   utnyttja   möjligheterna   till   återanvändning   och   återvinning.   I   första   hand   skall   förny-­‐

bara   energikällor   användas.   (Miljöbalken   (1998:808)   2   kap,   5§)  

Miljöbalken  anger  även  att  verksamhetsutövare  ska  utföra  egenkontroller   av  sin  verksamhet.  Detta  innebär  att  företag  ska  se  till  att  ha  kunskap  om   sin   energianvändning   samt   se   över   möjligheterna   att   energieffektivisera.  

Företagen  ska  även  kontinuerligt  vidta  de  åtgärder  som  behövs  ur  miljö-­‐

synpunkt  och  följa  upp  dem  samt  följa  upp  sin  energianvändning.    

3.1 Skanskas miljöarbete

Skanska  har  beslutat  sig  för  att  bli  den  ledande  gröna  projekt-­‐

utvecklaren  och  byggentreprenören.  (Johan  Karlström,  VD  och   koncernchef)  

Skanska  har  satt  en  hög  standard  för  sitt  miljöarbete.  Det  långsiktiga  målet   är  att  bygga  med  noll  miljöpåverkan,  något  som  är  en  oerhört  stor  utma-­‐

ning.   Företaget   är   certifierat   enligt   miljöledningsystemet   ISO   14001   och   arbetar  ständigt  med  att  utveckla  sitt  miljöarbete.    

3.1.1 Gröna lösningar

Gröna  Lösningar  är  ett  koncept  som  Skanska  har  tagit  fram  för  att  kunna   erbjuda  alternativa  lösningar  som  är  miljömässigt  bättre  än  vad  som  krävs   enligt  lagar  och  krav.  Dessa  lösningar  är  framtagna  med  hjälp  av  Skanskas   långa   erfarenhet   och   innefattar   de   mest   prioriterade   miljöområdena   energi,  klimat,  material/avfall  samt  vatten.  I  dagsläget  har  det  tagits  fram   26   stycken   Gröna   Lösningar   som   innefattar   allt   från   behovsstyrning   av   byggnader  till  miljögranskat  material.  Dessa  lösningar  är  tänkta  att  få  med   så   tidigt   som   möjligt   i   planeringen   av   ett   byggnadsprojekt   för   att   de   ska   göra  så  stor  nytta  som  möjligt.  Gröna  Lösningar  används  både  när  Skanska   bygger  i  egen  regi  och  i  projekt  med  externa  kunder.    

3.1.2 Grön arbetsplats

En   av   Skanskas   Gröna   Lösningar   är   Grön   Arbetsplats,   vilket   är   en   egen   miljömärkning   av   arbetsplatser.   Detta   innebär   att   arbetsplatsen   har   en   högre  miljöambition  än  Skanskas  standardkrav.  För  att  arbetsplatsen  ska   kunna   certifieras   som   grön   måste   den   uppfylla   vissa   obligatoriska   krav   och  sedan  finns  det  vissa  bedömningspunkter  som  ger  poäng.  Beroende  på   hur   många   poäng   som   arbetsplatsen   uppfyller   certifieras   den   antingen   som  en  Grön  Arbetsplats  i  brons,  silver  eller  guld.  Både  Skanskas  tempo-­‐

rära  och  fasta  arbetsplatser  kan  certifieras  som  Grön  Arbetsplats.    

Områden  som  Grön  Arbetsplats  berör  är:    

• Energi  

• Avfall  

• Farliga  ämnen  

• Klimat    

• Inomhusmiljö  

• Vatten  

• Maskiner,  fordon  och  transporter    

• Kontorsmaterial    

• Livsmedel    

• Information  och  kommunikation    

Det  finns  fyra  obligatoriska  krav  inom  energiområdet  för  att  arbetsplatsen   ska  få  kalla  sig  grön.  Det  första  är  att  den  el  som  används  på  arbetsplatsen   ska   vara   märkt   som   Bra   Miljöval.   Detta   krav   gäller   alla   Skanskas   arbets-­‐

platser  oavsett  om  de  är  certifierade  enligt  Grön  Arbetsplats  eller  inte.  Se-­‐

dan   ska   arbetsplatsen   följa   upp   och   dokumentera   sin   energianvändning.  

Belysningen   som   används   måste   vara   lågenergilampor,   lysrör   eller   LED.  

Det  sista  kravet  är  att  inga  utrymmen  som  värms  upp  får  vara  oisolerade.    

De  övriga  bedömningspunkterna  som  ger  poäng  inom  energiområdet  är:    

• Bodetablering  tätas  utvändigt  både  mellan  och  under  bodarna.    

• Bodetableringen  varmhålls  med  luftvärmepump.  

• Skanska  Maskins  miljöbodar  används.    

• Inga   halogen-­‐eller   kvicksilverlampor   används   utomhus.   Istället   väljs  lågenergialternativ.  

• Kranar  och  hissar  som  används  på  arbetsplatsen  är  frekvensstyrda   istället  för  kontaktstyrda.    

• Rörelsevaktare  används  för  utomhusbelysningen.    

• Betongstommen   uttorkas   med   hjälp   av   hetvatten   från   fjärrvärme   eller  pelletspanna.  

• Byggnaden   är   tätad   med   isolerduk   eller   dubbel   presenning   med   luftspalt.  Schakt  och  portar  tätas  inför  uttorkning  av  stomme.    

• Datorer  och  annan  elektronisk  utrustning  stängs  av  helt  vid  arbets-­‐

dagens  slut.    

 År  2009  var  första  gången  en  arbetsplats  märktes  som  Grön  Arbetsplats.    

När  arbetsplatsen  har  klassats  som  Grön  Arbetsplats  får  projektet  en  skylt   som  sätts  upp  utanför  byggarbetsplatsen  där  alla  som  går  förbi  kan  se  att   just  den  arbetsplatsen  är  grön  och  vad  det  innebär,  se  figur  3.1.  

I  Uppsaladistriktet  är  för  tillfället  hälften  av  de  pågående  projekten  klas-­‐

sade  som  Grön  Arbetsplats.  Denna  information  har  tagits  fram  genom  att   ta  reda  på  hur  många  projekt  som  pågår  i  Uppsaladistriktet  just  nu  samt   via   Skanskas   interna   webbsida   ta   fram   hur   många   Gröna   Arbetsplatser   som  finns  registrerade  i  Uppsala.      

3.1.3 Gröna Veckan

Varje   år   äger   Gröna   Veckan   rum   på   Skanska.   Detta   är   ett   initiativ   som   uppmärksammar  Skanskas  gröna  resa  till  att  bli  det  ledande  gröna  byggfö-­‐

retaget.  Under  denna  vecka  genomförs  olika  aktiviteter  på  arbetsplatser-­‐

na,  som  till  exempel  miljöronder,  gröna  studiebesök,  frågesport  mm.  Detta   för  att  engagera  alla  Skanskas  medarbetare,  även  yrkesarbetarna,  i  miljö-­‐

arbetet.      

3.1.4 Bra Miljöval el

I   maj   2008   beslutade   sig   Skanska   för   att   endast   köpa   in   el   som   Natur-­‐

skyddsföreningen   har   märkt   med   ”Bra   Miljöval”.   Det   innebär   alltså   att   Skanska  enbart  köper  in  el  från  förnyelsebara  energikällor  som  vind,  sol,   biobränsle  samt  äldre  vattenkraft.  Detta  gäller  för  alla  Skanskas  verksam-­‐

heter  inom  Sverige,  både  de  fasta  kontoren  och  de  temporära  byggarbets-­‐

platserna.      

3.1.5 Grön etablering

Informationen   i   detta   avsnitt   kommer   från   intern   information   från   avdel-­‐

ningen  Grön  Affärsutvecklings.  

Skanska  har  haft  ett  projekt  i  Malmö  som  har  testat  några  energieffektivi-­‐

serande  åtgärder  på  sin  etablering.  Detta  pilotprojekt  har  varit  ett  samar-­‐

bete  med  Skanska  Maskin  och  installationssidan  på  Skanska.  De  viktigaste  

Figur  3.1  Projektet  Jaktfalkens  skylt  om  Grön  Arbetsplats

installationerna   som   testades   var   vindsnurra   och   solceller.   Innan   vind-­‐

snurran  ställdes  på  plats  mättes  vindstyrkan  med  en  provmast  för  att  se   om  det  var  aktuellt  med  en  vindsnurra  på  just  den  platsen.  Resultatet  från   vindsnurran  blev  tyvärr  inte  som  tänkt.  Det  är  en  dyr  investering  och  den   gav  inte  så  mycket  tillskott  att  det  var  lönsamt.  Dessutom  låter  vindsnur-­‐

rorna  rätt  mycket  vilket  är  viktigt  att  ta  hänsyn  till  om  det  finns  omkring-­‐

liggande   bostäder.   Tanken   med   vindsnurran   var   att   den   även   ska   kunna   kopplas  in  och  generera  energi  när  den  står  uppställd  emellan  uthyrnings-­‐

tillfällen.   Solceller   visade   sig   var   ett   lite   bättre   alternativ   men   det   fanns   tyvärr  inga  siffror  på  hur  mycket  el  de  genererat.  Men  solceller  på  etable-­‐

ringen  är  något  som  planeras  att  undersökas  mer.  Solcellerna  monteras  på   byggbodarna   och   överskottselen   skickas   ut   på   elnätet.   En   sammanställ-­‐

ning  gjord  2013  säger  att  ytterligare  försök  med  dessa  åtgärder  på  bygg-­‐

etableringar  ska  utföras,  utvärdering  ska  pågå  i  ungefär  3  år.  Några  kom-­‐

ponenter   som   tillexempel   solceller   ska   kunna   börjas   användas   redan   nu   om  det  visar  sig  fungera  bra.    

Tanken   är   att   ta   fram   ett   uppgraderingspaket   för   att   energieffektivisera   äldre  byggbodar.    

3.2 Bodetablering

En  bodetablering  består  av  byggbodar  som  sätts  ihop  till  en  tillfällig  bygg-­‐

nad   för   att   förse   personalen   med   omklädningsrum,   matrum   samt   ett   platskontor  under  byggtiden,  se  figur  3.2.    Varje  bodetablering  är  unik  då   den  måste  anpassas  till  hur  platsen  runt  bygget  ser  ut,  hur  mycket  perso-­‐

nal  som  jobbar  samt  hur  lång  byggtiden  är.  En  bodetablering  räknas  som   en  tillfällig  byggnad  och  har  därför  inga  krav  på  energianvändningen  som   nya   permanenta   byggnader   har.   I   Sverige   finns   det   totalt   cirka   40   000   byggbodar   som   tillsammans   har   en   årlig   energiförbrukning   på   ungefär   300   miljoner   kWh   (Veidekke,   Fjärrvärmeanslutna   byggbodar).   I   kom-­‐

mande  avsnitt  presenteras  olika  energieffektiviserande  åtgärder  som  kan  

tillämpas  på  bodetableringar.    

  Figur  3.2,  Bodetablering  vid  projektet  Bovieran  Norrtälje  

3.2.1 Fjärrvärme i bodetableringen

Uppvärmningsformen   fjärrvärme   består   av   vatten   som   värmts   i   ett   centralt   värmeverk   och   som   sedan   transporteras   ut   till   fastigheter   i   ett   rörsystem  under  högt  tryck.  I  varje  fastighet  finns  då  en  värmeväxlare  som   använder  vattnet  från  värmeverket  till  att  värma  vatten  till  radiatorsyste-­‐

met  samt  till  varmvattenförbrukningen.    För  att  kunna  använda  fjärrvärme   som   uppvärmningsform   krävs   det   att   byggnaden   ligger   inom   ett   område   med   ett   utbyggt   fjärrvärmenät   samt   att   byggnaden   ett   vattenburet   upp-­‐

värmningssystemsystem.  För  att  få  koppla  in  sig  på  fjärrvärmenätet  beta-­‐

las   anslutningsavgift.   Anslutningsavgiften   skiljer   sig   beroende   på   vilket   företag  som  anlitas.    

För  att  värma  upp  vattnet  i  värmeverket  används  olika  bränslen  men  van-­‐

ligt  är  att  använda  sådant  bränsle  som  annars  skulle  gå  till  spillo  som  till-­‐

exempel  avfall,  rester  från  skogsindustrin,  spillvärme  från  industrin  mm.    

Idag  består  fjärrvärmen  till  största  del  av  återvunnen  och  förnybar  energi   (Svensk  fjärrvärme).    

Fjärrvärme  är  ett  miljövänligt  sätt  att  värma  upp  sin  fastighet,  då  det,  som   sagt,  till  största  del  består  av  återvunnen  och  förnybar  energi  samt  att  ett   ordentligt  byggt  fjärrvärmenät  kan  användas  i  upp  till  100  år.    

Företaget   Veidekke   har   tillsammans   med   boduthyrningsfirman   Cramo   utfört  ett  testprojekt  med  fjärvärmeanslutna  byggbodar.  De  visade  på  att   en  normalstor  bodetablering  med  tio  bodar  skulle  kunna  minska  sina  kol-­‐

dioxidutsläpp   med   85   %   genom   att   ansluta   etableringen   till   fjärrvärme   jämfört   med   bodar   som   har   direktverkande   el   (Veidekke,   fjärrvärmean-­‐

slutna  byggbodar).    

3.2.2 Återvinning av värme i frånluften

Genom   att   installera   rumsventilation,   så   kallad   decentraliserad   ventilat-­‐

ion,  som  inte  kräver  kanaldragning  kan  ett  rum  lätt  förses  med  både  venti-­‐

lation  och  en  extra  värmekälla  på  en  gång.  Då  bodarna  är  tillfälligt  ihop-­‐

byggda  till  en  bodetablering  underlättar  det  om  man  slipper  ett  extra  mo-­‐

ment,  som  att  koppla  ihop  ventilationskanaler,  vid  montering  och  demon-­‐

tering.    I  varje  rum  kan  det  istället  installeras  ett  ventilationsaggregat  som   är  en  enklare  variant  av  FTX-­‐ventilationssystem.  Alltså  att  ventilationsag-­‐

gregatet  tar  till  vara  på  värmen  i  frånluften  och  med  hjälp  av  den  värmer   upp  tilluften,  se  figur  3.3.      

                                                            Figur  3.3,  Princip  för  värmeåtervinning.  Källa  LFS,  Värmeåtervinning   3.2.3 Luft-luftvärmepump

Luft-­‐luftvärmepump   fungerar   bra   som   komplement   till   andra   uppvärm-­‐

ningssätt   så   som   direktverkande   el.     Värmepumpen   hämtar   värme   från   uteluften  med  hjälp  av  en  fläkt.  Den  värmen  hettar  sedan  upp  ett  köldme-­‐

dium  som  överförs  till  en  luftbehandlare  inomhus.  Då  värmepumpen  an-­‐

vänder  sig  av  värmen  i  uteluften  varierar  också  verkningsgraden  med  ute-­‐

temperaturen,  ju  lägre  temperatur  desto  lägre  verkningsgrad.  För  att  luft-­‐

luftvärmepumpen  ska  fungera  så  optimalt  som  möjligt  är  det  bra  med  en   öppen  planlösning  inomhus  så  att  värmen  från  pumpen  kan  spridas  sig  i   byggnaden.   Luft-­‐luftvärmepumpen   kan   spara   upp   till   30-­‐50   %   beroende   på   placering   i   bygganden   samt   utetemperaturen   (Energimyndigheten,   Luftvärme).   Denna   typ   av   värmepump   kan   även   användas   omvänt   på   sommaren  för  att  kyla  luften  inne  men  då  förbrukar  den  energi  istället  för   att  spara  energi  som  den  gör  när  den  används  till  uppvärmning.    

3.2.4 Solceller

Med   hjälp   av   solceller   kan   solljus   omvandlas   till   elenergi.   En   solcell   är   uppbyggd  av  en  tunn  skiva  av  ett  halvledarmaterial.  När  solljus  når  halv-­‐

ledarmaterialet   frigörs   elektroner   och   då   uppstår   elektrisk   energi.   Den  

vanligaste  kommersiella  solcellen  är  kiselsolcellen,  som  har  en  verknings-­‐

grad  på  cirka  15  %  och  en  livslängd  upp  till  40  år  (Byggekologi  sid  323).  

Då  solenergin  är  helt  förnyelsebar  är  det  ett  väldigt  miljövänligt  alternativ.  

Solceller  producerar  på  maximalt  två  år  samma  mängd  energi  som  det  går   åt   för   deras   egen   tillverkning.   En   solcells   pay-­‐back   tid   sätt   ur   energiper-­‐

spektiv  är  alltså  som  längst  två  år  (Zimmermann,  U).    

  Figur  3.4,  Prisutveckling  solceller.  Källa  Energimyndigheten,  Solceller.    

I  figur  3.4  visas  prisutvecklingen  för  solceller  i  Sverige.  Ett  mindre  nätan-­‐

slutet  solcellssystem  med  en  verkningsgrad  på  15  %  och  en  standardise-­‐

rade  antagen  effekt  på  1000W/m

 skulle  då  kosta  2400kr/m

.     3.2.5 Bra klimatskal

Ett  bra  klimatskal  bidrar  till  lägre  driftskostnader  genom  att  behovet  för   uppvärmning  minskar.  Med  klimatskal  menas  de  delar  av  byggnaden  som   vetter  mot  uteluften,  alltså  tak,  golv,  ytterväggar,  fönster  och  dörrar.  Med   ett  bra  klimatskal  menas  att  de  nämnda  delarna  ska  vara  täta  och  välisole-­‐

rade  så  att  den  inomhusluften  inte  kan  tränga  ut  och  gå  förlorad  och  kall   luft  inte  kan  tränga  in.  När  det  gäller  just  byggbodar  som  monteras  ihop   till  en  etablering  så  är  det  viktigt  att  tänka  på  att  det  tätas  både  emellan   och  under  själva  bodarna  för  att  förhindra  att  kall  luft  kan  röra  sig  fritt  och   tränga  in  i  bodarna.  Fönster  och  dörrar  brukar  ofta  vara  det  sämst  isole-­‐

rade  delarna  i  ett  klimatskal  men  det  är  också  de  delarna  som  är  relativt   lätt  att  byta  ut.    

3.2.6 Nattsänkning av temperaturen

Det   går   att   installera   ett   automatiskt   system   som   sänker   temperaturen   i  

bodarna  några  grader  under  nätter  och  helger  då  ingen  vistas  där.    

3.2.7 Avstängning av elektroniska apparater

Att   ha   en   elektronisk   apparat   i   stand-­‐by-­‐läge,   eller   i   så   kallat   vänteläge,   betyder  att  det  snabbt  går  att  starta  upp  apparaten  igen.  Det  många  inte   tänker  på  är  att  apparaten  fortsätter  att  förbruka  energi  i  vänteläget,  om   än  inte  lika  mycket.    

För  ett  ge  ett  mer  greppbart  exempel  på  hur  mycket  1kWh  är  kan  det  lik-­‐

ställa  med:    

• 1kWh  =  En  lågenergilampa  på  7W  som  lyser  i  143  timmar  

• 1kWh  =  En  kaffebryggare  på  1000W  som  används  i  1  timme    

• 1kWh  =  En  bärbardator  på  40W  som  används  i  25  timmar   (Tekniska  Verket,  Vad  är  1  kWh?)    

3.3 Byggarbetsplatsen 3.3.1 Belysning

Genom  att  använda  lågenergilampor  istället  för  vanliga  glödlampor  sänks   elanvändningen  för  belysningen  med  70-­‐80  %.  Lågenergilampan  har  dess-­‐

sutom   upptill   tio   gånger   så   lång   livslängd   som   glödlampan   (Energimyn-­‐

digheten,  Lågenergilampor).    Glödlampan  är  sedan  september  år  2012  helt   utfasad  så  den  är  inte  ens  ett  alternativ  längre.  En,  ur  miljösynpunkt,  nega-­‐

tiv   sak   med   lågenergilampan   är   att   den   innehåller   kvicksilver.     Men   ef-­‐

tersom  lågenergilampan  kräver  mindre  andel  el  för  att  producera  samma   mängd   ljus   som   glödlampan   gjorde   så   bidrar   lågenergilampan   till   att   kvicksilverutsläppen  minskar.  Anledningen  till  det  är  att  den  största  delen   av  Europas  kvicksilverutsläpp  kommer  från  förbränning  av  kol  och  en  stor   del  av  Europas  elproduktion  sker  i  just  kolkraftverk  (Energimyndigheten,   Kvicksilver).  Så  genom  att  minska  elanvändningen  med  hjälp  av  lågenergi-­‐

lampor  minskas  även  utsläppen  av  kvicksilver.    Det  är  viktigt  att  lågenergi-­‐

lamporna  lämnas  in  till  återvinning  när  livslängden  är  slut  så  att  kvicksilv-­‐

ret  inte  kommer  ut  i  naturen.    

Vill  man  undvika  lampor  med  kvicksilver  men  ändå  använda  en  energief-­‐

fektiv   belysning   så   finns   andra   alternativ   som   LED-­‐lampor   och   halogen-­‐

lampor.   Dessa   lampor   ska   också   lämnas   in   till   återvinning   när   de   slutar   fungera.    

Närvarostyrd   belysning   går   ut   på   att   det   installeras   närvarodetektorer.  

Detektorerna  känner  med  hjälp  av  rörelse  och  värme  av  om  någon  vistas  i   utrymmet  där  de  sitter  och  då  tänds  lampan.    Den  här  tekniken  gör  att  inga   lampor  lyser  i  onödan.    

Med   hjälp   av   dagsljusavkännare   regleras   belysningen   efter   dagsljuset.  

Dagsljusavkännaren  kopplas  till  en  dimmer  som  minskar  eller  helt  stänger   av   belysningen   beroende   på   dagsljusets   styrka.   Se   figur   3.4   för   bespa-­‐

ringsmöjlighet  med  dagsljusavkännare.    

3.3.2 Provisorisk uppvärmning

Ungefär  två  tredjedelar  av  kostnaden  för  den  tillfälliga  uppvärmningen  är   driftskostnader   (Skanska   Maskin,   Internt   dokument).   Energiåtgången   för   tillfällig  uppvärmning  beror  till  stor  del  på  hur  bra  bygganden  är  intäckt   samt   vilket   typ   av   väder   det   är.     Med   genomtänkta   väderskydd   hindras   regn   och   snö   tränga   in   i   byggnaden   vilket   då   minskar   insatserna   för   ut-­‐

torkning  av  stommen.    Bra  exempel  på  väderskydd  är  inklädda  ställningar   som  skyddar  fasaden  och  förbättrar  isoleringsförmågan.  Det  är  även  vik-­‐

tigt   att   täcka   fönster-­‐   och   dörröppningar   innan   de   sätts   igen   permanent.  

Det  kan  till  exempel  göras  med  plastade  träramar  eller  med  plywoodski-­‐

vor.   Där   är   det   även   viktigt   att   tänka   på   att   fönster   och   dörrar   inte   står   öppna  i  onödan.  Att  montera  dörrstängare  på  provisoriska  dörrar  kan  vara   en  bra  idé.  Det  är  viktigt  att  alla  på  byggarbetsplatsen  tar  ansvar  och  hjälps   åt  att  hålla  stängt  in  till  bygganden  och  täcka  ordentligt.    

Gasolvärmare  är  ett  flexibelt  och  effektivt  sätt  att  sköta  den  provisoriska   uppvärmningen.   Gasol,   som   är   ett   fossilt   bränsle,   är   vardagsnamnet   för   gaserna  propan  och  butan  och  utvinns  i  naturgasfält  eller  vid  raffinering   av  olja.  Förbränning  av  gasol  släpper  ut  14  %  mindre  växthusgaser  än  vad   förbränning  av  diesel  gör  (Energigas  Sverige),  vilket  gör  gasolvärmare  till   ett  miljövänligare  alternativ  än  diselverken  är.  Ett  problem  med  gasolvär-­‐

mare  är  att  restprodukten  är  vatten  vilket  gör  att  gasolvärmare  inte  är  det   Figur   3.4,   Diagram   över   besparing   med   dags-­‐

ljusavkännare,  Källa:  Byggekologi  sid  225

bästa  alternativet  när  det  finns  krav  på  uttorkning  i  byggnaden  (Skanska   Maskin,  Värme  och  uttorkning).    

Ett   av   de   vanligaste   provisoriska   uppvärmningssätten   när   det   finns   krav   på  uttorkning  är  hetvatten  (Skanska  Maskin,  Värme  och  uttorkning).  An-­‐

tingen  så  använder  man  sig  då  av  varmvatten  genom  fjärrvärmesystemet   eller  en  mobil  oljepanna,  båda  dessa  alternativ  kräver  också  en  värmeväx-­‐

lare.    Om  bygganden  ändå  ska  kopplas  upp  på  fjärrvärmenätet  vid  perma-­‐

nent   uppvärmning   så   kan   det   vara   ett   bra   alternativ   att   koppla   in   sig   på   det   nätet   lite   tidigare   för   att   då   kunna   använda   det   till   den   provisoriska   uppvärmningen  också.      

Den   provisoriska   uppvärmningen   kompletteras   nästan   alltid   med   el-­‐

fläktar  då  det  är  ett  lätt  sätt  att  komplettera  uppvärmning  i  specifika  ut-­‐

rymmen.  Yrkesarbetarna  kan  själva  koppla  in  el-­‐fläktar  där  det  för  tillfället  

behövs  extra  värme,  vilket  gör  det  till  en  smidig  lösning.  Vid  användning  

av  många  el-­‐fläktar  samtidigt  är  det  viktigt  att  tänka  på  att  elanläggningen  

är  dimensionerad  för  att  klara  av  den  el  användningen,  annars  kan  det  lätt  

bli  så  att  säkringar  går  och  arbetsplatsen  står  helt  utan  ström.    

4. UNDERSÖKNINGAR OCH RESULTAT

4.1 Resultat byggarbetsplatsbesök

Informationen   i   detta   avsnitt   är   en   sammanställning   av   intervjuerna   och   platsbesöken  ute  på  byggarbetsplatserna.    

En  del  av  informationen  från  byggarbetsplastbesöken  har  sammanställts  i   tabell  4.1  för  att  ge  en  enklare  överblick.    

Tabell  4.1,  Resultat  från  byggarbetsplatsbesök  

Information  från  byggarbetsplatsbesök  

Byggarbetsplats   Uppsala  Entré   Jaktfalken   Bovieran   Norrtälje   Beställare   Byggs  i  egen  regi     Riksbyggen     Bovieran  AB  

BTA   ca  12500m

Ca  5500m

  ca  5000m

Byggtid   3  kvartalet  2013-­‐

2  kvartalet  2016  

nov  2012-­‐  

sept  2014  

maj  2013-­‐    

maj  2014  

Grön  arbetsplats   ^Ja   Ja   Nej  

Miljöcertifiering   av   byggnaden  

Nej   Miljöbyggnad  

Silver   ^Nej     Egenställda   krav   på  

energianvändningen   under  byggtiden?  

Nej   85  kWh/m

 BOA   är  målet  i  pro-­‐

jektet    

Nej    

Antal  bodar     ^24st   19st   11st  

Typ  av  bodar   ^Miljöbodar   Miljöbodar  och   bod  av  högre   standard  

 Bod  av  högre   standard  

Belysning  på  bygget   Lågenergilampor,  

lyser  dygnet  runt   Lågenergilampor   samt  rörelsestyr-­‐

ning  på  ute-­‐

belysningen,   släcks  16.15-­‐

06.15  samt  helger  

Lågenergilampor,   lyser  dygnet  runt  

Tillfällig  uppvärm-­‐

ning  

Gasol  under   stombyggnad,  sen   el-­‐fläktar  och   fjärrvärme  

Gasol  under   stombyggnad,   sen  fjärrvärme   genom  perma-­‐

nenta  FTX-­‐

systemet  

Dieselvärmare   under  stombygg-­‐

nad,  sen  el-­‐fläktar   och  fjärrvärme   genom  perma-­‐

nenta  FTX-­‐

systemet   Frekvensstyrda  

kranar  och  hissar  

Ja   Ja  kranar   Nej  

Två   av   tre   arbetsplatser   har   sin   belysning   tänd   dygnet   runt.   De   som   har   tänt  menar  att  det  är  ett  måste  för  att  undvika  risken  att  någon  obehörig   skadar  sig  p.g.a.  att  det  är  släckt.  Vid  en  sådan  incident  bär  produktions-­‐

chefen  ansvaret.  Arbetsplatsen  som  släckte  under  kvällar  och  helger  ansåg   inte  att  ansvaret  låg  på  dem  om  någon  skadades.  De  hade  istället  fått  färre   problem  med  obehöriga  personer  på  byggarbetsplatsen  efter  att  de  släckt   belysningen.  Under  en  period  som  de  haft  tänt  dygnet  runt  uppstod  pro-­‐

blem   med   obehöriga   som   åstadkommit   skadegörelse   på   arbetsplatsen.  

Problemen  upphörde  när  de  istället  släckt  nattetid.  De  andra  produktions-­‐

cheferna   hade   inte   märkt   att   några   obehöriga   personer   tagit   sig   in   på   byggarbetsplatsen  och  ansåg  att  belysningen  gjorde  att  folk  höll  sig  borta   när   det   var   ljust,   då   grannar   eller   förbipasserade   personer   skulle   se   om   någon  gick  in.  För  att  ta  reda  på  vad  som  gäller  i  denna  fråga  kontaktades   arbetsmiljösamordnaren   som   arbetar   på   Skanska   Sverige,   Region   Hus   Norr  dit  Uppsala  distriktet  hör.  Hon  förklarade  att  det  inte  finns  ett  direkt   svar  på  den  frågan.  Det  finns  ingen  lagparagraf  eller  kommentar  som  krä-­‐

ver   att   det   är   belysning   på   nattetid.   Däremot   har   produktionschefen   ett   ansvar  för  att  göra  en  riskbedömning  för  tredje  man.  Om  byggarbetsplat-­‐

sen  är  helt  avstängd  och  det  är  säkerställt  att  ingen  obehörig  kan  ta  sig  in   finns   det   inget   krav   på   belysning.   Om   man   väljer   att   ha   tänt   eller   släckt   beror  alltså  på  respektive  projekts  riskinventering.  Om  en  byggarbetsplats   ligger  nära  gångvägar  som  har  stängts  av  så  måste  det  vara  upplyst  så  att   ingen   förbipasserade   kan   missa   avstängningarna   (Sandberg,   M).   Något   som  var  gemensamt  för  alla  byggarbetsplatser  är  att  de  så  fort  som  möjligt   tar  den  permanenta  belysningen  i  bruk  för  att  slippa  ha  provisoriska  lam-­‐

por  som  leder  till  höga  hyreskostnader.  Tidpunkten  som  den  permanenta   belysningen   kan   tas   i   bruk   skiljer   sig   åt   i   varje   projekt   beroende   på   hur   projektet  ser  ut.      

Ingen   av   arbetsplatserna   hade   gjort   några   ytterligare   åtgärder   efter   att   bygget  startade  för  att  minska  sin  energianvändning,  då  de  inte  visste  vad  i   projektet  som  förbrukar  mest  el  och  därmed  inte  var  åtgärder  borde  vid-­‐

tas.   Projektet   Jaktfalken   hade   satt   upp   ett   mål   för   den   totala   elförbruk-­‐

ningen  under  byggtiden.  Som  det  såg  ut  nu  med  el-­‐avläsningen  de  gjorde   från  fakturor  från  elleverantören  verkar  det  som  att  målet  går  att  uppfylla.  

Skanska  Maskin  har  haft  och  har  fortfarande  en  stor  del  i  arbete  med  bod-­‐

etableringarna   och   övrig   utrustning   till   byggarbetsplatsen.   Produktions-­‐

personalen  verkar  nöjd  med  den  hjälp  de  får  från  Skanska  Maskin.  

Ingen   av   arbetsplatserna   stängde   helt   av   den   elektroniska   utrustningen   efter  arbetsdagens  slut,  utan  lät  dem  vara  i  stand-­‐by-­‐läge.  De  såg  inga  di-­‐

rekta  hinder  för  att  stänga  av  helt  men  det  var  ingenting  som  de  reflekte-­‐

rat  över.    

Uppsala  Entré  är  den  enda  arbetsplatsen  som  har  nattsänkning  av  tempe-­‐

raturen  i  bodarna  utanför  arbetstiden.  De  har  dock  stött  på  problem  vilket  

resulterade  i  fuktiga  kläder  för  yrkesarbetarna.  Därför  blev  de  tvungna  att   utöka  tiden  som  värmen  var  högre.    

Två  av  tre  arbetsplatser  var  klassade  som  Grön  Arbetsplats.  Projektet  som   byggde  i  egen  regi  sa  att  det  var  ett  krav  som  Skanska  har  när  de  bygger  åt   sig  själva.    På  det  andra  projektet  ställdes  frågan  om  det  var  ett  krav  från   deras  beställare  men  det  var  det  inte.  Produktionschefen  hade  själv  valt  att   klassa  sin  arbetsplats.  Ingen  av  produktionscheferna  ansåg  att  det  var  ett   större  merarbete  i  att  få  sin  arbetsplats  klassad  som  Grön  Arbetsplats.  Det   ledde   till   lite   mer   pappersjobb   samt   att   det   krävdes   lite   extra   planering   runt  etablering  av  byggbodarna,  men  det  extra  jobbet  vägdes  upp  av  nyt-­‐

tan  med  den  Gröna  Arbetsplatsen,  både  ur  energisynpunkt  och  marknads-­‐

föringssynpunkt.      

Förslag  på  energieffektiviserande  åtgärder  som  kom  upp  under  intervju-­‐

erna   var   att   koppla   in   fjärrvärme   till   bodetableringen.   De   tips   som   Grön   Arbetsplats  har  för  att  energieffektivisera  sin  arbetsplats  var  uppskattade.    

En  egen  observation  som  gjorts  på  det  projektet  där  mest  tid  har  spende-­‐

rats   under   examensarbetet   är   att   ytterdörren   till   etableringen   ofta   står   öppen.   Detta   släpper   ut   onödigt   mycket   varmluft   vilket   gör   att   värmesy-­‐

stemet  i  etableringen  måste  producera  mer  värme  än  vad  som  egentligen   är  nödvändigt.  Något  som  kan  minska  detta  problem  är  dörrstängare  men   det   har   inte   funnits   på   entrédörren   till   bodetableringen   på   någon   av   de   studerade  byggarbetsplatserna.      

   Figur  4.1,  Bild  med  värmekamera,  entrédörr  Bovieran