I min avslutande diskussion kommer jag delvis att behandla samma teman som jag skrivit under mitt resultat samt anknyta till relevant litteratur. Detta för att jag anser att dessa är av mest vikt vad gäller mitt syfte samt mina frågeställningar.
Metoddiskussion
När jag började skriva mitt examensarbete hade jag en väl strukturerad plan för vad och hur det skulle göras och i vilken vecka. Vid några tillfällen under arbetets gång har det känts tungt och stressigt på grund av oron om jag verkligen skulle hinna klart med mitt examensarbete i tid. Nu när jag kommit så långt att jag skriver min avslutande diskussion så känner jag mig i helhet nöjd med min planering och mitt sätt att lägga upp arbetet på.
Metoden som jag använde vid min undersökning var intervjuer. Något som förvånade mig under den här processen var hur lång tid det tog att bearbeta fram mina 10 frågor samt renskrivningen av resultatsvaren från intervjuerna. Jag tyckte att det var svårt att formulera frågor som skulle täcka hela mitt intresseområde. Jag fick dock hjälp av Patel och Davidson då de i sin bok beskriver hur jag som intervjuare kan formulera och lägga upp mina frågor för att det skall bli så betydelsefullt som möjligt för båda parter.62 Så här i efterhand så känns det som mina frågor belyste mitt ämne på ett bra sätt men jag skulle ha omformulerat frågorna som handlar om bemötande., Detta pågrund av att jag ville ha reda på lite mer om pedagogernas förhållningssätt mot eleverna i skolan samt om de tänker på kroppsspråk, mimik och hållning när de bemöter eleverna. Positivt med mitt val till kvalitativ intervju med låg grad av standardisering samt öppna svarsalternativ gav möjligheten att ställa fria följdfrågor. Följdfrågorna bidrog till att mitt resultat kunde få en större djup. Till hjälp för att kunna skriva ner mina svar efter mina intervjuer har jag efterhand förstått att det här är ett moment som kräver planering och tid. Tack vare att jag gjorde detta förarbete grundligt så kunde jag på ett positivt och enkelt sätt använda allt mitt material från intervjuerna vid bl.a.
resultatskrivandet. För att underlätta mitt arbete skulle jag ha läst flera metodböcker samt tagit kontakt med någon som är van att intervjua. Detta för att göra mitt arbete mer smidigt inför det intervjuer som jag kom att göra.
62 Patel, Runa & Davidson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund, sid. 64-66
Under mina intervjudagar blev jag ställd inför dilemmat att välja om jag enbart skulle ha fyra intervjupersoner eller fem stycken som från början var planerat. Anledningen till osäkerheten var att jag inte kunnat informera den femte intervjupersonen på rätt sätt och enligt de etiska regler som jag som intervjuperson bör förhålla mig till vid intervjuer. Jag valde då att berätta detta för henne vid intervjutillfället och valet jag bestämde mig för känns såhär i efterhand rätt.
Resultatdiskussion
Arbetet och lektionerna
När jag skrev mitt resultat så förvånade det mig att svaren som jag fick på hur man skall bemöta ett barn med Aspergers syndrom handlade om kontakten mellan skolan och hemmet.
Min tanke för vad bemötande var när jag ställde denna fråga till intervjupersonerna var hur pedagogerna bemöter eleverna i skolan. Svaren jag fick var intressanta i den mening att familjen har en betydande roll för hur bemötandet i skolan sker. Thimon menar även hon att det är bra om familjen och människorna som finns omkring barn och ungdomar med diagnosen lär sig leva med barnets egenheter som rutiner och ritualer. Det oftast är lättare för omgivningen att ändra och anpassa sig än vad det är för barnen och ungdomarna själva.63
Intervjupersonerna lade även tyngd på att man som pedagog bör vara på läst när man arbetar med barn med diagnoser. När jag som nyexaminerad lärare börjar arbeta i skolan kan jag ha en plan för hur jag skall lägga upp mitt arbete med dessa elever. Louise uttryckte att ”det är svårare än så” och jag håller helt och fullt med om det. Jag bör ha en grund och någon form av trygghet som jag kan luta mig tillbaka på för att få tips, idéer, hjälp och stöd. Detta stöd kan vara svårt att få av en bok. Jag tänker snarare på handledning från människor som är utbildade inom ämnet. Mina intervjupersoner som idag arbetar som lärare får idag handledning för att få hjälp och stöd i sitt arbete med elever som har någon form av diagnos.
Jag tror att det som lärare är tungt att arbeta självständigt med barn med diagnos, viktigt är att ha någon att prata med för att kunna bolla idéer och tankar. Det är nog delvis därför alla intervjupersonerna ansåg att kontakten mellan hem och skola var oerhört viktigt.
63 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 43
Lektionerna i skolan kan utformas på många olika sätt. Jag tror att det som pedagog finns möjligheter att klara detta om man utgår från varje elevs kunskaper och intressen. Lena tar upp att det är viktigt att gruppen tillsammans skapar en lugn och rofylld miljö där eleverna tar hänsyn och är hyggliga mot varandra. Jag tror att klassens klimat och sätt att bemöta varandra speglas i hur undervisningen fungerar. Ett exempel kan vara att några av Lenas elever fick en liten figur när de klarat ett visst mål. Det gäller här att varje elev i klassen vet att alla barn arbetar efter sin egen förmåga. Är behovet då små figurer som ett hjälpmedel för vissa måste resten av klassen kunna acceptera det. Lena berättade att detta sätt fungerade bra i hennes klass men att det berodde på att det från början lärt sig hur man skall vara mot varandra och beskriver varför man gör vissa saker. Jackson tog i sin bok upp att det är extra viktigt att som pedagog beskriva och förklara för barnet exakt vad det är han eller hon skall arbeta med. Att man som pedagog inte tar förgivet att alla elever förstår vad det är som skall göras.64 För att eleverna skall förstå detta så kan pedagogerna relatera till de saker som eleven tycker om att göra, här kan deras specialintressen komma till användning.
Thimon skriver även hon att barn med Aspergers syndrom kan ha lätt att lära sig saker men att de bryr sig inte om att lära eftersom de inte vet vad de skall ha kunskaperna till.65
Waclaw, Aldenrud och Ilstedt menar att det är av en sådan anledning som det är bra att tala om varför de gör vissa saker. Det blir roligare att lära sig om man vet varför och vad man använder sina nya kunskaper till.66 Att använda sig av elevernas specialintressen tror jag kan vara bra i den utsträckning som går och många gånger finns ett specialintresse eller en speciell begåvning, som man som pedagog bör ta tillvara på när man bemöter och lägger upp sin undervisning i skolan. Det kan även vara skillnad mellan pojkar och flickor, flickorna är i regel lite mer tysta och deras specialintresse framhävs inte lika starkt som hos pojkarna.
Under min intervju med Maria tog hon upp just detta; att hennes erfarenhet med barn med Aspergers syndrom visar att flickor är lite mer tysta, lite mer tillbakalutade och har lätt att sjunka in i sitt eget. Detta kan bidra till att de t.ex. inte säger till när det är något som de inte förstår, vilket kan bli riskfullt för deras kommande utveckling. Det gäller därför att man som pedagog är lite extra uppmärksam på just flickor med Aspergers syndrom. Hon menar även att flickorna har specialintressen men att de inte hävdar dem så tydligt som pojkarna gör.
64 Jackson, Luke (2007). sid. 100
65 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 49
66 Waclaw,Wanda m.fl. (1999.128). sid. 123
66 Gillberg, Christopher (1995), sid. 142
Gillberg stärker att de typiska drag som skiljer pojkar och flickor åt är att pojkarna har en större fallenhet av specialintressen. Detta för att flickornas specialintressen inte gör sig lika tydliga som pojkarnas.67 Jag tror att det Maria tar upp om flickornas lite mer tysta och tillbaka lutande agerande kan bli ett problem för eleven om man som pedagog inte är tillräckligt uppmärksam. Man bör ha detta i åtanke och med jämna mellanrum kolla av så att eleven verkligen förstår. För att inte utsätta den enskilda eleven för att hamna i situationen att han eller hon bara blir sittande helt oförstående tror jag även att det kan vara bra att som vana ha en genomgång med tydliga instruktioner och mallar inför varje moment där man tror sig veta att någon elev kommer att få svårigheter.
Stöd och hjälpmedel i arbetet med elever i klassrummet
Undersökning som jag genomförde visade att alla pedagogerna strävar mot att arbetsdagen för elever med Aspergers syndrom kan underlättas på många olika sätt, med hjälp av många olika metoder och hjälpmedel. Alla intervjuade är eniga om att det första man som pedagog bör se till är vilken kunskap den enskilde individen bär med sig samt vilken nivå denna ligger på.
Därefter ge det stöd och finna de hjälpmedel som den enskilde individen tror sig behövas. Det hjälpmedel som intervjupersonerna genomgående ansåg som användbart var datorn. Med hjälp av den kan eleverna arbeta med alla ämnen. Jordan och Powell menar även de att det vara lättare för eleverna att ta hjälp av tekniska hjälpmedel såsom datorer eller ljudband/skiva.
Tack vare dessa hjälpmedel slipper eleverna missförstå eller bli oroliga för att de inte förstår informationen som läraren delger klassen verbalt.68 Jag tycker att det är inspirerande och roligt att höra att elever med Aspergers syndrom faktiskt ser arbetet vid datorn mer som lek än krävande arbete. En punkt som fångade mitt intresse var det skilda åsikter som intervjupersonerna hade i samtalet om matematik. En av de intervjuade menade att de vid matematikundervisningen inte lade så stor tyngd på att lära sig ställa upp tal eftersom eleverna kunde använde sig av miniräknare. Den andra menade att eleven inte alltid kunde räkna med att hjälpmedel så som miniräknare eller telefon alltid finns tillhands, utan att eleverna bör lära sig uppställning. Thimon skriver att barn med diagnosen kan ha problem med just matematikinlärningen och ofta rör det sig om multiplikationstabellen eller de fyra räknesätten.
Det bör inte glömmas att de även finns elever med diagnosen som är väldigt duktiga på
67 Gillberg, Christopher (1997) sid. 142
68 Jordan, Rita & Powell, Stuart (1995) Understanding and Teaching Children with Autism. John Wiley & Sons Ltd: West Sussex England. sid. 55
huvudräkning.69 Gillberg menar även att de kan vara mycket långsamma när det är fråga om problemlösning.70 Jag tror att elever med Aspergers syndrom kan ha svårt med problemlösningen för att det inte är konkret nog. Dessutom brukar frågorna innehållande problemlösning bestå av mycket text, har eleven då svårt med läsning utgör detta ännu ett hinder för att klara uppgiften. Svaret jag fick vid min intervju med specialpedagogen Louise, då hon ansåg att mobiltelefonen var ett bra hjälpmedel för eleverna ansåg jag som intressant. I skolan är det idag oftast förbjudet att ha mobiltelefonerna med sig in på lektionerna. Jag ställer mig frågande till om mobiltelefonen skulle användas i rätt syfte för skolsituationen, skulle eleverna då klara sig bättre om det istället fick ha med den och använda sig av den?
Mona tog upp TEACCH som ett hjälpmedel för eleverna. Det här sättet tror jag kan vara användbart för de flesta elever i den meningen att det får en tydlig helhetsbild över skoldagen.
Hon tillsammans med de övriga pedagogerna tyckte att stenciler och mappar med olika sorters innehåll även det var bra material. Vid användning av läroböcker skall man inte vara rädd för att stryka över vissa delar, detta gör pedagogerna för att kunna hitta något som passar för varje enskild elev. Jag anser att mina intervjufrågor var formulerade på ett sådant vis att det var svårt för intervjupersonerna att svara med konkreta exempel. Något som jag delvis saknade i mina svar från intervjupersonerna var hur de som individer arbetar för att underlätta arbetsdagen för dessa elever. Noggrant preciserat så undrar jag om pedagogerna tänker på hur de uttrycker sig och agerar med hjälp av kroppsspråk och mimik och inte bara utav hjälpmedlen. Powell och Jordan tar upp att det är viktigt att tänka på hur man som pedagog talar och agerar mot eleven. De tar även upp att bara ett visst ljud kan medföra att eleven tappar koncentrationen. Det kan även bero på att det läraren säger inte har någon personlig eller social koppling för barnet.71
Intervjupersonerna talade även om att placeringen i klassrummet kan ha en betydande roll för elevernas koncentration samt hur mycket kunskaper de är mottagliga att ta till sig. Det gäller även att planera hur många elever till antalet de skall vara i varje grupp, vid eventuella grupparbeten. När det gället att arbeta i grupp tillsammans med andra människor skriver Thimon att det tyvärr fungerar mindre bra för elever med Aspergers syndrom. Detta för att eleverna inte förstår meningen eller vinsten av att vara i en grupp. Deras bristande förmåga
69 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 49
70 Gillberg, Christopher (1997) sid. 107
71 Powell, Stuart & Jordan, Rita (1998) Autism, leka, lära och leva. Bokförlaget Cura AB: Stockholm, sid. 18
med kommunikation och andra former av socialt samspel utgör att de sällan vill vara delaktiga i skolans gruppaktiviteter.72 Jag tror att det som pedagog är viktigt att finna en lösning som fungerar för hela klassen. En metod kan vara att man delar upp klassen i olika storleksgrupper. Grupparbetena görs sedan i mindre grupper för några av eleverna så att eleven med Aspergers syndrom klarar av att hantera situationen. Jag ställer mig frågande till om eleverna verkligen behöver arbeta i stora grupper eller kan man finna lösningar ändå. Jag anser nog ändå att det kan vara bra för eleverna att arbeta grupper, dessa kan exempelvis skapas utifrån elevernas intressen. Detta bidrar till att det blir ett ämne som intresserar gruppen.
72 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 45