Pedagogers syn på hur man kan arbeta för att underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom

(1)

Estetisk – filosofiska fakulteten

Sofia Ekström

Pedagogers syn på hur man kan arbeta för att underlätta skoldagen för elever med

Aspergers syndrom

Pedagogue’s views on how to facilitate school work for students diagnosed with Asperger´s syndrome

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2008-11-18

Handledare: Lovisa Skånfors

(2)

Förord

Examensarbetet du nu kommer att läsa behandlar diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen till detta val är att jag som blivande pedagog kommer att möta barn och ungdomar med

diagnosen. Det finns även ett intresse att få lära mig mer om diagnosen samt vilka positiva och negativa effekter den innebär för eleven i skolan.

En stor del av detta examensarbete grundas på intervjuer med fem personer som har

erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Jag vill tacka dessa fem personer för deras tid och åsikter, då alla var oerhört hjälpsamma och

tillmötesgående.

Jag vill även tacka min handledare Lovisa Skånfors för den strukturerade hjälp och det

enorma stöd jag fått under arbetets gång.

(3)

Abstract

I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared.

The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome.

In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources.

Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge.

Keywords: Asperger`s syndrome, facilitate school work, students, pedagogue’s views

(4)

Sammanfattning

Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom.

För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan. För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor.

Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.

Nyckelord: Aspergers syndrom, elever, pedagogers syn, underlätta skoldagen

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning...2

Syfte ... 3

Skollagen ... 4

Grundskolan ... 4

Särskolan ... 4

2. Litteraturgenomgång ...5

Diagnosens bakgrund... 5

Vad är Aspergers syndrom?... 6

Upptäckten av diagnosen Aspergers syndrom hos ett barn ... 9

Förekomst hos pojkar och flickor... 9

Aspergers syndrom och skolan ... 10

Arbetet med och bemötandet av elever med Aspergers syndrom... 10

Kontakt mellan hem och skola... 12

3. Syfte & frågeställningar...14

4. Metod...15

Urval ... 15

Intervju som metod ... 15

Förarbete... 17

Intervjudagarna ... 17

Databearbetning ... 19

Analysarbete ... 20

Reliabilitet och validitet ... 20

5. Resultat...22

Bemötande... 23

Arbetet... 24

Lektioner... 26

Stöd och hjälpmedel ... 28

6. Diskussion och analys...30

Metoddiskussion ... 30

Resultatdiskussion... 31

Arbetet och lektionerna ... 31

Stöd och hjälpmedel i arbetet med elever i klassrummet ... 33

7. Slutsats...36

Avslutande ord... 36

8. Förslag till framtida forskning ...38

9. Referenslista...39

Web referenser ... 40

Muntliga källor... 40

Bilaga 1

(6)

1. Inledning

Detta arbete handlar om pedagogers syn på hur man kan arbeta med elever som har Aspergers syndrom för att underlätta deras skoldag. Genom egna erfarenheter har jag kommit fram till att det finns många olika faktorer som spelar in för att skolan skall kunna tillgodose alla elevers behov. Särskilt för de elever som har diagnosen Aspergers syndrom. I och med att jag skulle skriva det här examensarbetet funderade jag på om det fanns någon eller några faktorer som spelade större roll för att eleven skall få en så trivsam inlärningsmiljö som möjligt i skolan. Alla barn föds med olika förutsättningar vilket kan bidra till att det kan uppstå vissa komplikationer och svårigheter för eleverna när det kommer till inlärning. Det var under min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen som mitt intresse väcktes för att få veta mer om diagnosen Aspergers syndrom. Under alla de perioder som jag har tillbringat ute på den verksamhetsförlagda utbildningen har det funnits en eller flera elever med diagnosen i den klass som jag har vistats i. Jag märkte under min tid på skolan att pedagogerna använde sig av olika metoder för att hjälpa och stödja barnen under skoldagen. Vid en skola hade de även extra insatt personal som ägnade all sin tid åt det särskilda barnet. Jag har i fyra års tid arbetat på ett boende för barn och ungdomar med olika form av diagnos och handikapp. På min arbetsplats har de barn med autism främst fångat mitt intresse, då jag tycker att det är givande och roligt att arbeta med dessa barn. Av egen erfarenhet vet jag att det idag är vanligt att barn med olika former av diagnoser är integrerade i den vanliga klassen. Jag anser därför att det är extra viktigt att pedagoger ute i skolorna är medvetna om hur dessa elever kan bemötas på bästa sätt. Hur ska pedagogerna ute i skolorna undervisa dessa elever för att de skall kunna ta in kunskap på ett för dem bra sätt möjligt samtidigt som kunskapsinhämtningen upplevs som kreativ och rolig?

Avseendet med min undersökning är att ta reda på hur de enskilda pedagogerna arbetar i

skolan för att främja undervisningen för elever med Aspergers syndrom. Jag har därför valt att

analysera intervjupersonernas svar och därefter lägga större tyngdpunkt på de likheter som

framskred mellan dem och den tidigare forskningen. Detta för att jag tror att de intervjuade

pedagogerna planerar sin undervisning och sitt arbete på ett sätt som de tror på. Jag tror även

att deras arbete kompletterat med den tidiagre forskningen kan bidra till någon ny kunskap

som jag och även andra kan dra nytta av vid arbetet av elever med diagnosen Aspergers

syndrom.

(7)

Syfte

Mitt syfte med den genomförda forskningen är att undersöka pedagogens dagliga arbete hos elever med Aspergers syndrom. För att begränsa mitt examensarbete har jag valt att fokusera på hur pedagogen kan arbeta med eleven i klassrummet. Jag har valt att utgå från pedagogens syn, detta val bidrar till att jag går miste om hur elever ned Aspergers syndrom ser på undervisningen i skolan. Det hade varit intressant att undersöka om skolan samt pedagogerna som undervisar där arbetar på ett sätt som passar för just den enskilde individen. Som metod till detta hade jag valt att intervjua en eller flera elever med diagnosen Aspergers syndrom.

Det hade inte nödvändigtvis behövt vara på de aktuella skolor där jag valt att interjvua de fem pedagogerna.

Utifrån de svar jag fått från intervjuerna med eleverna hade pedagogen kunnat få verkliga tips

och ideer på hur de kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom. Intressant

hade även varit att ställa elevens samt pedagogens intervjuer mot varandra. Detta för att

klargöra om eleven anser att pedagogen arbetar på det sätt som denne utger sig för att göra,

men även att pedagogen ser till elevens bästa. Reslutatet skulle då inte ligga till grund för att

någon av de medverkade skulle känna sig kränkt eller att pedagogerna inte gjort ett bra jobb

utan snarare för att främja elevens utveckling i undervisningen.

(8)

Skollagen

Nedan har jag valt ut två lagar från grundskolan respektive särskolan som jag anser att alla pedagoger bör ha i åtanke när de planerar och genomför sin undervisning i skolan.

Grundskolan

1 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.¹

Särskolan

1 § Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan.

Lag (1993:800).

2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.²

1 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=1985:1100.

Hämtad 2008-09-23

2 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=1985:1100.

Hämtad 2008-09-23

(9)

2. Litteraturgenomgång

I detta stycke kommer jag att presentera diagnosens bakgrund samt hur diagnosen yttrar sig hos barn. Jag kommer även att ta upp hur pedagogen kan bemöta eleverna för att klassrumssituationen skall bli så bra som möjligt för den diagnostiserade eleven.

Diagnosens bakgrund

År 1944 beskrev den österrikiske barnläkaren Hans Asperger i sin studie (1906-1980) en grupp barn som hade kommunikations -och sociala anpassningsproblem, samt speciella intressemönster. Hans Asperger kom med denna forskning fram till att tillståndet var en

”autistisk personlighetsstörning”. Asperger menade även att orsaken till detta tillstånd snarare var genetiskt än psykologiskt. Vid tiden av Aspergers studie skrev Leo Kenner ett år tidigare en epokavgörande artikel om autism. Detta var vid Aspergers upptäckt inte känt för honom.

De två studierna hade likheter men även olikheter med varandra där synen på begåvningsnivåer och språkliga förutsättningar var de största skillnaderna. Klassisk autism är ett begrepp som fortfarande används idag och formades ur Kanners studie.

³

År 1980 uppmärksammade Lorna Wing, forskare och autismexpert från Storbritannien, Aspergers arbeten. Hon kom senare att skriva en artikel om Hans Aspergs arbete som blev känd i de engelskspråkiga länderna. I artikeln blandade hon sitt eget forskningsmaterial tillsammans med det som Asperger arbetat fram. I och med detta myntade hon begreppet Aspergers syndrom.

⁴

Aspergers syndrom kan diagnostiseras efter minst fyra olika system. Det var Carina och Christopher Gillberg som 1988 ställde upp de första diagnoskriterierna, vid den internationella kongressen om Aspergers syndrom. Vid denna tidpunkt byggde kriterierna på den beskrivning som Hans Asperger själv arbetat fram. Under 1991 så omformades dessa av makarna Gillberg.

⁵

Thimon skriver vidare att orsaken till diagnosen Aspergers syndrom beror på en neurologisk avvikelse eller skada i hjärnan och det är ett biologiskt funktionshinder. I hälften av alla fall kan man hitta ärftliga faktorer vilket innebär att det inte finns orsak att tro att autism och autismspektrumstörningar kan orsakas av sociala eller psykologiska faktorer. Den andra

3 Thimon, Ann-Christin (2000). Bråkiga ungar och snälla barn. Studentlitteratur: Lund, sid. 33

4 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 33-34

5 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 34

(10)

hälften utgör medfödda eller tidiga skador på nervsystemet.

⁶

Gillberg däremot skriver att orsakerna till Aspergers syndrom är okända, men även han menar att hälften av alla fall som diagnostiseras beror på arvsanlag. Han menar att det även finns fall som beror på skador eller funktionsskador i hjärnan. Dessa uppkommer i den senare delen av graviditeten, när barnet är nyfött eller under de första levnadsåren. Han lägger även större vikt vid att det är ungefär hälften av alla barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom som har någon familjemedlem eller släkting med liknande symptom eller problematik. Idag finns det ingen klarhet i hur ärftligheten vid diagnosen ser ut.

⁷

Vad är Aspergers syndrom?

Jalakas skriver att barn med Aspergers syndrom fort blir mogna i språket och kan ofta ses som

”lillgamla” på grund av att deras ordförråd är väl utvecklat. Jalakas skriver vidare att det finns en lag som reglerar samhällets åtaganden mot människor med Aspergers syndrom. Lagen om stöd och service åt funktionshindrade är utformad av LSS.

⁸

Tyvärr saknas det fortfarande kunskaper om huruvida diagnosen yttrar sig både hos människor i allmänhet och även de som jobbar med dessa människor i t.ex. skolan.

⁹

Människor med Aspergers syndrom är väldigt principfasta och har svårt att ändra på beslut när de väl har bestämt sig för något. De kan glömma bort vad de håller på med om de finner något som intresserar dem mer.

¹⁰

De kan även ha svårt att sköta sin hygien. Att tvätta händerna efter toalettbesök och att byta kläder behöver inte vara självklara moment i dessa människors vardag. Positiva drag är att de ofta är trofasta lojala och pålitliga. Jalakas menar att de inte vet hur man gör när man ljuger. Hon menar även att dessa barn och ungdomar inte så ofta blir påverkade av vad andra tycker. De står fast vid sina beslut och åsikter hur obekväma de än blir i situationen. De har en unik förmåga att fokusera på något. De har även specialintressen som de blir riktigt duktiga på.

¹¹

Jackson skriver i sin bok att personer med Aspergers syndrom även kan fästa sig vid vissa

7Gillberg, Christopher (1997) Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom normala, geniala, nördar?

Bokförlaget Cura: Falun, sid. 93

8 Jalakas, Inger (2007). sid. 10

10 Waclaw, Wanda, Aldenrud, Ulla & Ilstedt, Stefan (1999.128). Barn med autism och Aspergerssyndrom.

Förlaget Futurum: Linköping, sid. 124

(11)

saker och samla på olika ting. Ofta kan de ha olika uppsättningar av ting som de kan organisera, kategorisera och rada upp.

¹²

Gerland däremot skriver att personer med Aspergers syndrom kan ha svårigheter inom särskilda områden. Ett av dessa kan vara socialt samspel, vilket innebär hur barnet fungerar tillsammans med andra människor. Kroppsspråkets betydelse och kontakt med jämnåriga kan även vara svårt. Det kan ta lite längre tid för dem att lära sig saker för att förstå andra människors perspektiv

¹³

Hon skriver även att personer med diagnosen har empati för andra människor och att myten om att dessa barn är egoistiska och har en empatistörning inte är sann.

¹⁴

Thimon skriver vidare att barn med Aspergers syndrom kan liknas med sociala kameleonter. Detta för att det sociala samspelet inte är en naturlig del i deras vardag, istället är de duktiga på att imitera andras beteende i olika situationer. De har svårt att tillgodogöra sig erfarenheter och använda dem i olika sammanhang. När det gäller att arbeta i grupp tillsammans med andra människor så fungerar det mindre bra. Detta för att de överhuvudtaget inte förstår meningen med att vara en del av en grupp. Deras bristande förmåga med kommunikation och andra former av socialt samspel resultrerar i att de sällan vill vara delaktiga i skola gruppaktiviteter. Svårigheterna med andra människor och det sociala samspelet kan göra att dessa barn inte har så många vänner. När barnen är små så tycks det inte märkas så mycket på dem och det verkar inte heller ha det behovet. Ju äldre barnen blir desto större blir medvetenheten om att de faktiskt saknar vänner.

¹⁵

Thimon delar upp skolbarn med Aspergers syndrom i följande tre grupper:

1. De tysta och försynta

2. De utagerande och distanslösa

3. De som pendlar mellan tystnad och försjunkenhet och stunder av utåtriktat beteende.

¹⁶

Ett annat område kallas för begränsningar i intressen och beteende. Det är under detta område som specialintresset hamnar.

¹⁷

Thimon menar här att barn med Aspergers syndrom har en god förmåga att lära sig saker utantill. Detta för med sig att de kan goda kunskaper i ett eller flera ämnen. Däremot kan de ha svårigheter med de enklaste uppgifter i ett annat ämne. De kan

12 Jackson, Luke (2007). Miffon, nördar och Aspergers syndrom. Cura bokförlag och Utbildning AB: Stockholm, sid. 45

13 Gerland, Gunilla (2003). sid. 9

16 Thimon, Ann-Christin (2000). sid. 46-47

(12)

även lära sig saker utantill, tyvärr kommer de ha svårt att använda informationen praktiskt.

Eftersom skolbarn med diagnosen kan skapa tvångstankar, rutinbundenhet och ritualer är det bra om familjen och människorna omkring barnet lär sig leva med dessa. Det är lättare för omgivningen att ändra och anpassa sig än vad det är för barnet själv.

¹⁸

Gillberg menar att de översiktliga symptomen över diagnosen på kortfattat sätt kan beskrivas enligt följande:

1. Svårigheter med social interaktion. De kan även vara likgiltiga i ställningstagandet över deras egen diagnos

2. Har ofta specialintressen som är väldigt monotona 3. Enformiga handlingar och/eller rörelsemönster 4. Klumpig motorik

5. Ofta förseningar i språkutveckling, konkret språkförståelse och ett lillgammalt pedant språk.

¹⁹

När barnet början skolan blir avvikelserna allt tydligare och symptomen är mest tydliga när barnet är mellan sju och tolv år. Trots att barnet är relativt gammalt kan det fortfarande vara svårt för föräldrar och lärare att förstå vad problemet är. Vid denna tidpunkt kan barnet visa att ointresse och verka lite avvikande vad gäller skolarbete.

²⁰

Många barn med diagnosen kan även ha svårt att förstå innebörden av ord som det inte förstår meningen av, t.ex. metaforer. ”Vi kan hoppa över maten idag”. Barnet kan här tro att de skall hoppa över tallriken som kan stå på golvet.

²¹

Thimon skriver följande; ”Alla personer med Aspergers syndrom är så olika att det inte finns några färdiga arbetssätt eller förhållningssätt.”

²²

Gerland skriver att desto större kunskap eleven har om Aspergers syndrom och sina egna svårigheter och styrkor desto lättare blir det att undvika att hamna i otrevliga och oväntade situationer.

²³

19 Gillberg Christopher (1995) sid. 142

21 Wanda, m.fl. (1999.128). sid. 128

(13)

Upptäckten av diagnosen Aspergers syndrom hos ett barn

Aspergers syndrom är en form av autism. Barnet kan ha inlärningsbehov som ofta grundar sig på barnens svårigheter med den ömsesidiga konversationen med andra människor. De kan även vara mycket verbala vilket kan göra att de lätt blir missförstådda.

²⁴

Jalakas menar att Aspergers syndrom är en autism spekrumstörning, och att även den klassiska autismen kan räknas in i denna kategori. Autism kan läkarna idag se redan innan barnet hunnit fylla tre år, till skillnad från Aspergers syndrom, där symptomen ofta uppträder under senare år.

Diagnosen kan även förändras under årens lopp. Jalakas menar vidare att ett barn som har klassisk autism som liten, kan vid tidpunkten för att börja högstadiet ha utvecklats så positivt att diagnosen istället blir Aspergers syndrom.

²⁵

Thimon skriver däremot att grunddragen för diagnosen finns hos små barn. Eftersom alla barn är olika ter sig symptomen på olika sätt hos varje individ. Symptomen utvecklas sedan i takt med att barnet utvecklas. Hon menar även att de typiska dragen av Aspergers syndrom visar sig när barnet börjat skolan och det är först då läkare kan fastställa diagnosen.

²⁶

Gillberg skriver även han att diagnos inte kan fastslås innan barnet hunnit fylla fyra år.

”I fråga om tidiga symptom kan det gälla sömnproblem, envishet, passivitet, uppmärksamhetsbrist, annorlunda utveckling av röst, tal eller språk.”

²⁷

Gerland skriver att det är viktigt att barnet vet att det inte är en sjukdom utan ett handikapp eller en funktionsnedsättning.

²⁸

Förekomst hos pojkar och flickor

Enligt Gillberg är diagnosen vanligare hos pojkar än flickor. Han utesluter dock inte att flickor skulle kunna ha ett likvärdigt handikapp. De typiska drag som skiljer pojkar och flickor åt är att pojkarna är har en större fallenhet av specialintressen. Detta för att flickornas specialintressen inte gör sig lika tydliga som pojkarnas.

²⁹

24 www.agrenska.org. (1999) 2007-01-23 . Aspergers syndrom pojkar.Nyhetsbrev 139,: Åhgrenska, sid. 15

25 Jalakas, Inger (2007). Nörd syndromet. Alfabeta bokförlag AB: Stockholm, sid. 19

27 Gillberg Christopher (1997) Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom normala, geniala, nördar?

Bokförlaget Cura, Falun, sid. 20

28 Gerland, Gunilla (2003) Aspergers syndrom – och sedan?, Cura Förlag och Utbildning AB: Stockholm, sid. 7

29Gillberg, Christopher (1995) Autism och autistiska tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Fjärde tryckning.

Centraltryckeriet: Borås, sid. 142

(14)

Aspergers syndrom och skolan

I detta avsnitt kommer jag att beskriva hur pedagoger kan bemöta och arbeta med elever som har Aspergers syndrom i skolan.

Arbetet med och bemötandet av elever med Aspergers syndrom

Waclaw, Aldenrud och Ilstedt tar upp hur viktigt bemötandet av pedagogen i klassen är, att eleven känner sig delaktig och aktiverad i det som görs. Hur många gånger händer det inte att pedagogen i skolan gör saker med eleverna som eleverna inte förstår innebörd eller anledning till varför de överhuvudtaget skall lära sig det. Waclaw, Aldenrud och Ilstedt menar att det är bra att tala om varför det gör vissa saker, det blir roligare att lära sig om man vet varför och vad man använder sina nya kunskaper till. Det är även viktigt att pedagogen tillsammans med eleven pratar om hur denne upplever de problem som diagnosen för med sig. I och med detta så uppmuntras de att berätta och beskriva sina svårigheter vilket förhoppningsvis leder till att kan få hjälp med att förstå dem.

³⁰

Thimon skriver även hon att många av dessa barn kan ha lätt att lära men bryr sig inte om att läsa sig eftersom de inte vet vad de skall ha kunskaperna till. Om läraren sedan påpekar brist på motivation är det inte helt omöjligt att eleven skyller problemet på läraren.

³¹

En annan viktig aspekt är hur pedagogen talar till eleverna i klassrummet. Powell och Jordan skriver att anledningen till att barn med någon form av autism kan ha svårt för att lyssna till lärarens verbala instruktioner i klassrummet beror på att hörselsignalerna varierar i styrka och att detta medför att koncentrationsnivån blir lägre. Det kan även bero på att det läraren säger inte har någon personlig eller social koppling för barnet. Författarna menar även att dessa barn behöver extra träning med att lyssna till det talade språket annars kan det ha lika liten innebörd som ljuden runtomkring oss.

³²

Ansiktsuttryck och kroppsspråk kan för dessa barn ha olika innebörd därför kan det vara lättare för eleverna att ta hjälp av tekniska hjälpmedel såsom datorer eller ljudband/skiva. Tack vare dessa hjälpmedel slipper eleverna missförstå eller bli oroliga för att de inte förstår informationen som läraren delger klassen med verbal kommunikation.

³³

30 Waclaw,Wanda m.fl. (1999.128). sid. 123

32 Powell, Stuart & Jordan, Rita (1998) Autism, leka, lära och leva. Bokförlaget Cura AB: Stockholm, sid. 18

33 Jordan, Rita & Powell, Stuart (1995) Understanding and Teaching Children with Autism. John Wiley & Sons Ltd: West Sussex England. sid. 55

(15)

Waclaw, Aldenrud och Ilstedt tar upp ett exempel om en nioårig pojke vid namn Pontus. Han har svårt att förstå innebörden av ordet ”ömsesidigt”. Med hjälp av papper och penna så lyckades personerna runt omkring Pontus få honom att förstå innebörden av ordet. Vid senare tillfällen ser de till att använda ordet på ett rätt sätt. I och med detta sätt så har han möjligheten att lära sig abstrakta ord såsom ”ömhet”, ”trygghet”, ”lugn och ro”. Ord som känns svåra för honom har även tränats med hjälp av barnbokslitteratur.

³⁴

Ett tänkvärt citat av författarna är; ”Ofta övervärderar man elevens förmåga att ta till sig muntlig information.”

³⁵

För att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall kunna bemötas på rätt sätt och samtidigt förstå sin egen livssituation kan ett bra sätt vara att spela in dem med videokamera.

Detta tittar man sedan på tillsammans med eleverna och diskuterar vad som var bra och vad som kan förbättras. Ett annat sätt att ge eleverna förståelse för sin diagnos och sina eventuella bekymmer är att låta dem skriva sociala berättelser. De sociala berättelserna kan innehålla i princip vad som helst t.ex. att klä om till gymnastiklektionen. Eleven kan sedan rita en illustration till texten för att tydliggöra händelsen.

³⁶

För att barn och ungdomar skall kunna följa med och få ut så mycket som möjligt av skoldagen skriver Jackson att när man särskilt arbetar med elever med Aspergers syndrom är det extra viktigt att som pedagog beskriva och förklara för barnet exakt vad det är han eller hon skall arbeta med och inte ta förgivet att alla elever förstår vad som skall göras. T.ex. att inte säga att eleverna skall välja ett av de uppskrivna ämnena på tavlan och sedan skriva om det. I detta läge förväntar sig kanske något barn en utförligare instruktion eller förklaring på vad som skall göras härnäst. Det är även viktigt att involvera och förklara så att eleven vet vad han eller hon håller på med för stunden.

³⁷

Jackson ger även rådet till lärare och assistenter att; ”Nyckeln till att hjälpa ett barn inom det autistiska spektrumet är att alltid vara tydlig och berätta vad som pågår... Det är något som gäller hela livet för någon med Aspergers syndrom.”

³⁸

Thimon tar upp att de flesta barn med diagnosen har måttlig förståelse och uppfattning för bildspråket. De tolkar allt som sägs bokstavligt och konkret. Thimon belyser även att det är viktigt hur pedagogen talar till eleven. Hon menar att det är lättare för eleven om denne får en

34 Waclaw, Wanda m.fl.(1999.128). sid. 128

35 Waclaw, Wanda m.fl. (1999.128). sid. 128

36 Waclaw, Wanda, m.fl.(1999.128). sid. 129

37 Jackson, Luke (2007). sid. 100

38 Jackson, Luke (2007). sid. 101

(16)

direkt uppmaning istället för en förfrågan.

³⁹

Många elever kan även ha bekymmer med matematiken. Ofta rör det sig om multiplikationstabellen eller de fyra räknesätten. Även inom detta ämne är de många elever som inte förstår innebörden av varför man skall lära sig sifferkombinationer eller matematik överhuvudtaget. De finns även de elever med diagnosen som är väldigt duktiga på huvudräkning, de kan istället inte förklara varför de gjort på ett visst sätt eller skriva ner själva uträkningen på ett papper.

⁴⁰

Gillberg menar även att de även kan vara mycket långsamma när det är fråga om problemlösning.

⁴¹

Kontakt mellan hem och skola

För att elever med Aspergers syndrom skall kunna få det stöd och hjälp som behövs i skolan är det viktigt att samarbetet mellan skola, fritids och hem fungerar. Till barn och ungdomar med denna diagnos krävs ofta en tätare kontakt och då kan det vara bra att ha en kontaktbok som eleven själv eller eventuell assistent skriver i, även läraren om det behövs. Här skriver de tillsammans upp vad som hänt i skolan under dagen. När boken sedan skickas hem efter skoldagens slut skriver föräldrarna vad de gjort hemma. Hur det har fungerat med eventuella läxor samt hur barnet mår förövrigt. Meningen med att även föräldrarna skriver i kontaktboken är för att det kan ha hänt saker efter skoldagens slut som är avgörande för hur barnet kommer att agera nästa dag. Det kan därför vara viktigt för skol- och fritidspersonal att få ta del av dessa händelser för att även de skall ha en större förståelse för barnet. För de mindre barnen kan man istället ha en ”Göra bok”, och i den här boken ritar barnet vad de gjort under dagen. För att underlätta för föräldrarna för att de skall förstå bilderna bättre kan de tillsammans göra upp att barnet skall målas med rött, assistenten med blått, fröken med gult o.s.v. Man har alltså har olika färger för olika personer.

⁴²

För elever med Aspergers syndrom kan det vara bra att ha extra samtalskontakt mellan elev, skola och familj. För att barnet skall få ut så mycket som möjligt av skolan och för att hjälpa föräldrarna till dessa barn är en bra arbetsmetod att använda sig av planeringsträffar. Vid ett sådant här möte kan föräldrar, skolpersonal, fritidspersonal, specialpedagog och övriga personer som är berörda av barnet delta. Här kan alla tillsammans berätta om den aktuella situationen i skolan och i hemmet man kan även diskutera målsättningar och åtgärder. Dessa kan förslagsvis läggas in vid nytt läsår, jullov och sommarlov. Då det sker en förändring för

39 Thimon, Ann-Chrisitne (2000). sid. 46

41 Gillberg, Christopher (1997) sid. 107

42 Waclaw, Wanda, m.fl.(1999.128). sid. 117-118

(17)

eleven. Det är även viktigt att de berörda bestämmer vilken uppgift som skall göras av vem och att detta sedan tas upp vid nästa uppföljningsmöte.

⁴³

Pettersson skriver att det behövs tid för planering och att ju lägre tid det går mellan två möten desto besvärligare blir det, samt att möjligheterna minskar för planering om hur eleven skall kunna ingå i klassen på ett så bra sätt som möjligt.

⁴⁴

För att man skall kunna följa upp svårigheterna och ge hjälp och stöd bör varje elev med Aspergers syndrom ha en nedskriven social utvecklingsplan som alla berörda runt barnet sedan ser till att följa upp under en längre period.

⁴⁵

44Pettersson, Lena (2005) Vi är inte bra på barn som Oscar – hur kan vi bli det? Specialpedagogiska institutet, sid. 36

(18)

3. Syfte & frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att undersöka pedagogers arbete med elever med Aspergers syndrom. Det jag är särskilt intresserad av är följande:

1. Hur arbetar pedagogerna för att underlätta skoldagen för en elev med Aspergers syndrom?

2. Vad tycker pedagogerna är viktigt i arbetet med elever med Aspergers syndrom?

(19)

4. Metod

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogers syn på hur man kan arbeta för att underlätta skoldagen för en elev med Aspergers syndrom. Som metod för att göra min undersökning så har jag valt intervju. Databearbetningen gick till så att jag spelade in varje intervju med bandspelare. Dessa lyssnade jag sedan på för att ordagrant renskriva varje svar som intervjupersonerna delgav mig. Detta material använde jag mig sedan av till resultat och slutdiskussion.

Urval

När jag skulle välja ut mina intervjupersoner funderade jag på vilka personer som jag skulle vara lämpligast för att kunna nå mitt syfte samt mina mål d.v.s. frågeställningar. Jag valde att intervjua fem personer. Tre av dessa arbetar som 1-7 lärare varav en av dessa arbetar inom autismspektra som lärare i en grupp med färre barn. Den här läraren fick jag tips om av en bekant till familjen. Jag valde även att intervjua en assistent som arbetar i särskolan, detta för att få en inblick i hur hon arbetar tillsammans med eleverna. Det är även intressant hur samarbetet mellan henne och läraren/ lärarna fungerar. Jag tror att de assistenter som finns ute i skolorna idag har en viktig roll för elevernas inlärning och utveckling. Jag har också valt att intervjua en specialpedagog. Specialpedagogens svar blev för mig en intressant vinkling och ett annat perspektiv på hur man kan arbeta med elever med Aspergers syndrom. Jag har särskilt valt den här åldersgruppen för att jag som blivande lärare skulle vilja arbeta med barn i låg och mellanstadiet.

Intervju som metod

Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med låg grad av standardisering men med mer strukturerade intervjufrågor. Detta för att jag ville ha samma frågor till alla fem intervjupersoner. Svaren blir öppna, syftar då även på eventuella följdfrågor som kan uppkomma under samtalets gång. Eftersom graden av strukturering handlar om vilket svarsutrymme den intervjuade får lämnar jag maximalt utrymme för kommande svar.

Frågorna utformades på olika sätt, antingen öppna frågor eller teman. Det var min uppgift att

(20)

se till att dessa två punkter blir behandlade i lagom mängd.

⁴⁶

Den kvalitativa intervjun går ut på att upptäcka och identifiera hur de intervjuade i detta fall pedagogerna, ser på hur de kan arbeta för att underlätta skoldagen för barn med Aspergers syndrom. I denna form av intervju är både jag och intervjupersonen delaktiga i samtalet. När man gör en kvalitativ intervju kan det vara bra att ha förkunskaper inom det ämne som skall behandlas.

⁴⁷

Patel och Davidson skriver även att; ”För att lyckas med den kvalitativa intervjun bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen så att denne inte känner sig hämmad.”

⁴⁸

Min första tanke var en intervju, men sedan slog det mig att det fanns fler möjligheter till min undersökning. En sådan metod är observation som innebär att jag observerar eleven, läraren eller klassen. I mitt fall hade jag kunnat vara i klassrummet och tittat på hur pedagogerna arbetar i skolan. Jag kunde i och med observationen även se hur barnet fungerar i klassrummet. Hade jag varit intresserad av hur pedagogerna arbetar överlag hade jag kunnat göra enkäter och skickat ut till ett större antal personer. Detta alternativ är relativt begränsat eftersom de enbart kan svara på de frågor som finns på enkäten. Eftersom tiden är begränsad valde jag att enbart hålla mig till intervjuer. Intervjuprocessen kan även den ta ganska lång tid, därför kan jag inte intervjua lika många som jag möjligen behövt för att få en bred synvinkel på pedagogernas arbete. Men i gengäld tänkte jag att jag skulle få ut mer av varje individs svar, och att vi tillsammans kan skapa intressanta dialoger.

Att formulera frågor till min intervju var svårare än jag tidigare trott. Bell skriver att man bör följa dessa huvudregler vid formuleringen av frågor:

• ”Inga ledande frågor

• Inga outtalade förutsättningar

• En fråga i taget

• Inga värderande frågor”

⁴⁹

Det är även viktigt att tänka på i vilken ordning man väljer att ställa frågorna. Ordningen kan vara avgörande för den kommande kontakten med intervjupersonen. Intervjupersonen får

46Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Tredje upplagan. Studentlitteratur: Lund sid. 80

47 Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) sid. 79

49 Bell, Judith (2007) Introduktion till Forskningsmetodik. Fjärde upplagan. Studentlitteratur, sid. 159

(21)

givetvis inte känna sig påhoppad eller kränkt. Här gäller det även att tänka på tonfall, gester och mimik. Alla dessa faktorer spelar in för att relationen mellan bägge parter skall bli så bra och trevlig som möjligt.

⁵⁰

Jag valde att inte låta mina intervjupersoner se frågorna före själva intervjun, detta för att de inte skulle känna sig pressade eller stressade över hur de skulle svara på frågorna. Öppningsfrågan handlade om dem själva, vilket jag tror kan vara av fördel då de känner sig trygga i det svar de kommer att berätta för mig. Jag tror att det kan vara bra att bryta isen med en eller ett par frågor som inte handlar om själva ämnet.

Förarbete

Jag började med att skicka ut ett mail till de personer som var aktuella. I detta mail presenterade jag mig själv samt skrev vad mitt examensarbete kom att handla om samt den kommande undersökning som jag frågade dem om de ville medverka i, vilket de ville. Patel och Davidson skriver att det är viktigt som intervjuare klargöra syftet med intervjun. De kan även vara en ide att försöka relatera syftet till individens egna mål samt att berätta för intervjupersonen vilken roll dennes bidrag har samt hur det kommer att användas.

⁵¹

Jag valde att informera mina intervjupersoner i flera steg, först via mailkontakt för att sedan tala med dem i telefonen. Vid telefonsamtalet bestämde vi tid och på vilken plats intervjun skulle äga rum. Även vid telefonsamtalet gick jag kort igenom mitt syfte med intervjun samt om frivillighet och konfidentialitet samt att de som intervjupersoner hade möjlighet att hoppa av om det kände att de inte längre hade lust eller möjlighet att medverka i intervjuerna. Innan jag åkte ut till skolorna för att göra mina intervjuer så genomförde jag en provintervju. Detta gjorde jag för min egen skull för att se om mina frågor var hållbara och förståliga eller om testpersonen tyckte att någon eller några frågor borde omformuleras. Provintervjun gick bra, frågorna jag hade utformat kunde min intervjuperson förstå och svara på. Jag ställde inga följdfrågor på grund av att dessa kommer att variera från intervju till intervju.

Intervjudagarna

Jag valde att lägga mina fem intervjuer under en och samma vecka, för att jag skulle kunna lägga full fokus på att enbart intervjua samt renskriva intervjuerna. Jag bokade en bandspelare för vecka 38 och som planerat hade jag mina första två intervjuer på tisdagen samma vecka.

50 Bell, Judith (2007) sid. 159

(22)

Jag valde att träffa mina intervjupersoner på deras arbetsplatser, som i detta fall var skolan.

Fördelen jag såg med att vara på deras arbetsplatser var för att jag själv skulle kunna få en inblick i hur deras klassrum/ verksamhet såg ut. Jag hoppades i och med detta val få lite hjälp till en tydligare bild i intervjupersonernas kommande svar.

Jag tyckte till en början att det var lite svårt att veta när det var läge för att ställa en följdfråga

för att inte intervjupersonen skulle känna sig avbruten eller ointressant. Under den andra

intervjun så föll det sig mer naturligt, likaså under den tredje intervjun som jag gjorde på

torsdagen vecka 38. Jag upplevde mig helt enkelt själv som säkrare efter varje genomförd

intervju, vilket kändes tryggt för mig inför min nästkommande intervju! Min tanke från början

var att jag skulle utföra ytterligare två intervjuer denna vecka. Tyvärr ställdes dessa in på

grund av sjukdom, vi bestämde då att jag skulle komma tillbaka tisdag vecka 39. Med tanke

på att jag bara hade bokat bandspelaren för vecka 38 så fick jag ringa till vaktmästeriet på

Karlstads Universitet och boka bandspelaren ännu en vecka. När jag kom tillbaka till skolan

vecka 39 så var fortfarande en utav lärarna sjuk, vilket jag inte blivit informerad om. Jag

funderade då på om jag skulle nöja mig med fyra intervjuer eller om jag skulle försöka hitta

en ny intervjuperson. När jag satt i personalrummet på den aktuella skolan erbjöd sig en

annan lärare att jag kunde få intervjua henne istället. Jag tackade ja till detta erbjudande och

berättade för henne vad mitt examensarbete handlade om samt hur jag hade tänkt lägga upp

intervjun. Jag gick även lite kort igenom att hon hade rätt till att tacka nej. Det visade sig att

hon förutom att ha jobbat som lärare i många år även nu arbetade som specialpedagog, vilket

innebar att jag fått ännu en infallsvinkel till mitt arbete. I och med att min planering med

intervjuerna inte fortskred som jag från början tänkt så fick jag ordentligt med tid för de tre

tidigare intervjuerna. När jag skickade ut mitt mail och pratade med mina intervjupersoner i

telefonen så berättade jag för dem att intervjun skulle ta cirka en timma. Tiden varierade dock

från 25 minuter till drygt en timma. Anledningen till detta var att en av intervjupersonerna

behövde gå på ett möte, därav den 25 minuter långa intervjun. Jag ansåg ändå att tidsbristen

inte utgjorde någon förändring i det svar jag fick, då jag hann ställa alla mina frågor och hon

svarade noggrant på dem. Visserligen kunde mina följdfrågor ha blivit fler och vi hade kunnat

skapa längre dialoger runt omkring varje fråga om jag haft mer tid till förfogande.

(23)

Databearbetning

För att kunna genomföra mina intervjuer använde jag mig utav en liten bandspelare. Före varje intervju så berättade jag för intervjupersonen att jag förhållde mig till de etiska ställningstaganden som finns vid intervjuer. Jag berättade för dem att det enbart var jag som skulle lyssna på banden samt att materialet skulle förstöras då examensarbetet godkänts.

Intervjupersonerna fick även informationen att det kunde tacka nej till användandet av det inspelade materialet samt att kunna avbryta sitt deltagande i forskningen utan negativa konsekvenser.

⁵²

Jag gjorde även upp med mina intervjupersoner att jag skulle skicka dem ett varsitt exemplar innan opponeringen, detta för att de skulle ha möjlighet att påverka det jag skrivit vid eventuellt missförstånd från min sida samt för att kunna göra evetuella ändringar.

⁵³

De hade även möjlighet att höra av sig vid funderingar och frågor, likaså erbjöd de mig att ringa till dem vid eventuella funderingar. De intervjuade skulle även få ett varsitt exemplar av den slutgiltiga versionen av examensarbetet. Bell stärker detta handlande då hon skriver att;

”De personer som intervjuas ska få tillfrälle att godkänna en utskrift av intervjun innan resultaten publiceras... Alla som deltar ska få ett exemplar av den slutgiltiga rapporten.”

⁵⁴

Efter att ha genomfört varje intervju så lyssnade jag noggrant igenom ett band i taget därefter skrev och citerade varje ord som sades under hela intervjun. Jag ändrade här eventuell dialekt till rikssvenska detta för att jag lättare skulle kunna behandla texten. Detta inkluderade även mina egna följdfrågor samt de dialoger som uppkom under tiden. När jag i första skedet skrev ut mina intervjuer var syftet att använda dessa som bilagor i arbetet, av den orsaken gjorde jag detta noggrant vilket tog lång tid. Anledningen var att jag ville att du som läsare skulle ha möjlighet att själv kunna gå tillbaka till själva ursprungsmaterialet om något var oklart. Under skrivandets gång valde jag slutligen bort detta alternativ. Efter att ha renskrivit alla fem intervjuerna så hade jag nu ett bra underlagsmaterial till resultat -och diskussiondel. Jag läste därefter igenom hela materialet och de delar i resultatet som kändes viktiga för att få svar på min undersökning strykte jag över med överstyrkningspennor i olika färger. Pennornas färger visade tydligt vilket tema som texten skulle tillhöra i de olika intervjupersoneras svar. Den här metoden gjorde det lättare för mig vid bearbetningen och skrivandet av resultat -och diskusionsdel samt slutresultat.

52 Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget i Uppsala AB läromedel och utbildning: Uppsala, sid. 30

(24)

Analysarbete

Vid textanalysering kan tillvägagångssättet se ut på olika sätt, Johansson och Svedner menar att som utgångspunkter vid detta arbete kan använda sig av följane frågor;

”-Vad står det i dem?

-Vad står det inte i dem?

-Anar man att något uttrycks indierkt?”

⁵⁵

I mitt arbete valde jag att utesluta analys under litteraturgenomgången, då jag fann analysen mer lämpad i samband med resultat -och diskussiondel. Under databearbetning analyserades de material jag samlat in utifrån mina intevjuer. Jag gick igenom mina frågor och sovrade här bort de frågor som jag ej ansåg tillräckligt relevanta för mitt syfte samt mina frågeställningar.

Därefter granskade jag svaren utifrån de intervjufrågor som jag valt att arbeta vidare med genom att söka efter likheter och olikheter. Detta gjordes utifrån Johansson och Svedners ovanstående frågeställningar. Analysen jag arbetat fram kommer därför att speglas i de delar då jag diskuterar och beskriver pedagogernas sätt att arbeta för att underlätta skoldagen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. För att kunna analysera resultatet på ett så tillförlitligt sätt som möjligt utgick jag från syfte, frågeställningar samt de kunskaper och fakta som litteraturen delgav.

Reliabilitet och validitet

Bell skriver att man med reliabilitet eller tillförlitlighet som det även kallas, undersöker i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt eller ett instrument ger samma resultat vid olika tillfällen, men med övrigt samma omständigheter.

⁵⁶

Johansson och Svedner beskriver begreppet reliabilitet med när vi noggrant mäter något och liknar det med en tumstock då den mäter hur långt någonting är. För att kunna mäta uppfattningar och beteenden hos människor behövs som hjälp till metoden enkäter, intervjuer och observationer.

⁵⁷

Reliabiliteten i mitt arbete anser jag vara relativt hög då någon annan skulle kunna ha använt sig av samma metod, ställt samma frågor och fått likvärdiga svar. Eftersom jag vid de fem intervjutillfällena använde bandspelare lagrades de svar jag fick. Detta bidrog till möjlighteten att kunna lyssna

55 Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2006) sid. 65

(25)

på materialet så många gånger som behövdes för att inte missförstå eller feltolka intervjupersonens svar. Överrensstämmelsen utifrån de registrerade svarsmaterialen och min skrivna text innebar att jag även analyserat undersökningen med interbedömarreliabilitet.

⁵⁸

Däremot hade resultatet inte nödvändigtvis blivit desamma, detta för att mitt syfte till stor del var att spegla att de personer jag intervjuat använder sig av de metoder och tillvägagångssätt som den behandlade litteraturen rekommenderar. Jag kopplar ihop och stärker mina intervjupersoners svar med den text jag funnit i litteraturen. Jag kunde även valt att lägga tyngd på de individuella lösningarna, detta hade bidragit till att mitt slutresultat delvis sett annorlunda ut.

Vad jag bör tänka på när det gäller både reliabilitet och validitet är följande; ”En fråga kan ju ge samma eller nästan samma svar vid olika tillfällen men ändå inte mäta vad den är avsedd att mäta.”

⁵⁹

Bell skriver även att validitet är ett begrepp som används i fråga om jag har mätt det jag avsett att mäta med min undersökning.

⁶⁰

Har jag fått svar utifrån min utgångsfråga och mitt syfte i arbetet, eller har jag diskutera något annat? Mina grundfrågor i intervjuguiden följdes och gav till stor del de svar jag hoppats på och jag anser att svaren var trovärdiga och kan relateras till på olika sätt. Johansson och Svedner skriver att validitet innebär diskussion eller ett ifrågasättande om huruvida resultaten ger en sann bild över det som undersökts. Resultatet bör även täcka hela det område som jag från början hade avseende att täcka, detta kallas för innehållsvaliditet.

⁶¹

Patel och Davidsson skriver att man genom en logisk analys kan koppla samman de teoretiska delarna av hela arbetets innehåll och däri skapa innehållsvaliditeten.

Hade samma undersökning genomförts om ett år är det möjligt att jag inte hade fått samma svar, därför kan man ifrågasätta validiteten i forskningsansatsen.

(26)

5. Resultat

Efter att jag genomfört mina intervjuer så funderade jag på vilket sätt som var lämpligast att presentera min undersökning på och jag valde att presentera mitt resultat i berättande form med olika teman. Till att börja med i det här avsnittet kommer jag att göra en kort presentation av mina fem intervjupersoner sedan kommer jag att presentera resultaten från mina intervjuer som jag anser viktiga i förhållande till mitt syfte. Intervjuguide finns som bilaga 1 längst bak i arbetet.

I resultat delen har jag valt att ge mina intervjupersoner följande fiktiva namn:

Lena, Anna, Maria, Louise och Mona

Lärare 1 kallar jag Lena

Lena har folkskolelärarutbildning och tog sin lärarexamen år 1969, hon har under senare år kompetensutvecklat sig på olika sätt. Det senaste var hur man bemöter och hjälper barn med ADHD, ADD och Aspergers syndrom. Hon har under de senaste åren haft två elever med Aspergers syndrom i klassen. Just nu arbetar hon på mellanstadiet på en mindre ort.

Lärare 2 kallar jag Anna

Anna är utbildad grundskollärare 1-7 med inriktning på matte och naturkunskap. Hon har även läst specialpedagogik extra 20 poäng samt även läst in svenska läs -och skriv inlärning.

Hon har under hela sin arbetsverksamma tid arbetat med barn med speciella behov och anser sig själv ha en bred erfarenhet med barn med diagnoser. Anna har arbetat som lärare i fem år och har dessförinnan jobbat inom barn och ungdomspsykiatrin i 15 år, här har hon varit med när diagnoser sätts samt vid olika behandlingar. Hon arbetar för tillfället i mindre grupp med ett elevantal på fyra stycken.

Lärare 3 kallar jag Maria

Maria är grundskolelärare i årskurs 1-7, hon är tidigare lärare i ämnena svenska, SO och

engelska. Detta innebär att hon har full behörighet upp till trean i alla ämnen och i de andra

ämnena upp till 7:an. Hon har arbetat som lärare i 15 år men har även en utvecklingspedagog

utbildning. Utbildningen innebär att pedagogerna delvis lär sig hur man kan utveckla skolan

men även mer om forskning och vetenskaplig teori.

(27)

Specialpedagogen kallar jag Louise

Louise är utbildad Montessori lärare och hon tog sin examen 1985. Hon har efter lärarutbildningen byggt på sin meritlista med bland annat pedagogik. Under våren slutgjorde hon sin utbildning till specialpedagog, vilket hon nu arbetar som. Hon har under årens lopp arbetat med elever som har Aspergers syndrom men har även handlett lärare som undervisar elever med diagnosen.

Assistenten kallar jag Mona

Mona har grundskoleutbildning och efter det läst tvåårigt gymnasium kontor och distribution.

Hon började arbeta som assistent för 11 år sedan, då tillsammans med en elev med Downs syndrom som integrerades i den ”vanliga” klassen. Under årens lopp har hon gått team autism TEACCH -utbildning samt närvarat vid flera föreläsningar. Hon började arbeta på särskolan 1997 och för närvarnade arbetar hon med 11 elever på avdelning grundsärskolan, vilket innebär låg och mellanstadiet.

Bemötande

Detta första tema handlar om bemötande, här redovisar jag frågan hur man som pedagog bör bemöta en elev med Aspergers syndrom.

De fem intervjupersonera är överrens om att diagnosen yttrar sig på olika sätt hos olika individer, vilket gör att det är viktigt att man skapar sig en egen uppfattning och en förförståelse för varje enskild elev. För att Mona skall kunna bilda sig en egen uppfattning om varje ny elev som börjar hos dem, vill hon ha lite information om eleven men samtidigt vill hon inte veta för mycket. Detta för att vi alla tolkar saker på olika sätt. Hon lägger även tyngd på att det är viktigt att man som pedagog är påläst så att man vet vad handikappet innebär.

Lena tycker även hon att det som pedagog är viktigt att veta hur ett barn fungerar enligt boken

men att det är viktigt att tänka på att alla barn är olika. Hon anser även att en bra relation till

barnen, gruppen d.v.s. familjen är en grundläggande faktor. Vad gäller bemödandet så anser

Louise att pedagoger som arbetar med barn och ungdomar med olika diagnoser bör vara

pålästa inom den problematik som eleven har. En teoretisk bakgrund vilket innebär att

pedagogen har läst in sig på olika typer av litteratur, film eller annat material som beskriver

handikappet. Detta för att du skall ha en förförståelse för diagnosens eventuella symptom

samt hur man på bästa sätt skall bemöta och förhålla dig till elever i denna situation. Maria tar

(28)

även upp att man bör ta tillvara och utgå från elevernas specialintresse och dess speciella begåvning vid bemötandet av eleven.

En annan faktor som alla fem anser vara avgörande är samarbetet med föräldrarna.

Samarbetet beror på om föräldrarna accepterar att de har ett barn med funktionshinder eller inte. Anna berättar att man ofta märkt i tidig ålder när barnet går i skolan att det inte riktigt fungerar som det ska. Anna uttrycker sig att föräldrarna ”ofta är med på tåget”. Har man en bra relation till föräldrarna så blir hela dagen enklare för eleven. Hon beskriver situationen så här;

”Det kan vara så mycket som påverkar, en dålig morgon t.ex. när det är något som inte klaffar, det kan påverka hela dagen. Det kan vara bra att få ett samtal på morgonen att nu kommer det en arg kille till dig och det beror på det och det, bara så du vet.”

Anna menar att anledningen till att dessa samtal är viktiga är för att denna incident på morgonen kan påverka hela dagens schema, och då är det viktigt att kunna planera om.

Föräldrakontakten håller pedagogerna på olika sätt; antingen genom att skriva i elevernas kontaktböcker eller att det varje vecka skriver veckobrev. Det använder sig även av mailkontakt och telefonkontakt. Det är även viktigt att vid den här kontakten berätta för föräldrarna vad som har varit positivt, oftast kan det vara viktigare än det som varit negativt.

Föräldrarna till dessa barn vet i regel om att det inte alltid går så bra. Utvecklingssamtal sker oftast ett par gånger per termin eller vid behov och viktigt är att man har ett vid terminsstart och ett vid slutet av terminen. Mona berättade att det istället för att ha föräldramöten där pedagogerna står och talar till föräldrarna utför aktiviteter tillsammans. Föräldrar, elever och lärare gör roliga saker som att titta på filmer som eleverna själva spelat in eller aktiverar sig på annat vis.

Arbetet

Det andra temat handlar om arbetet och frågorna som intervjupersonerna svarat på är; hur tycker du att man som pedagog bör arbeta med ett barn med Aspergers syndrom? samt hur arbetar du i klassrummet med elever med Aspergers syndorm – varför?

De intervjuade ansåg att tydlighet, struktur och flexibilitet var av vikt för alla elever med

Aspergers syndrom, att vara strukturerad och ha en bra framförhållning är viktigt för att

(29)

eleverna skall kunna klara av skoldagen. Specialpedagogen Louise menar att struktur är den enda tydlighet och fyrkantighet som fungerar för dessa barn, oavsett om det handlar om en lektion, en hel skoldag eller om bemötande. Hon beskrev det som att varje elev måste ha en struktur från A-Ö och däremellan skall det även finnas struktur från a-b, b-c, c-d osv. Hon tar även upp att man faktiskt går i skolan för att få nya kunskaper. Skillnaden ligger i att elever med funktionshinder dessutom behöver lära sig andra förhållningssätt själva som de kan använda som verktyg för resten av livet. Det kan innebära saker som t.ex. Hur gör jag när jag inte hittar? Vem skall jag gå till? Vem frågar jag? Det hela handlar om att ha ett tydligt sätt att arbeta på så att eleven förstår. En av de följdfrågor jag ställde var om även elever i mellanstadiet och även i högstadiet skulle behöva mer hjälp av struktur och scheman. Mona svarade att det oftast brukar gå bra för barnen i de lägre åldrarna på grund av att undervisningen är mer strukturerad där. När eleven sedan blir äldre och denna struktur sakta men säkert börjar avta så klarar inte vissa elever detta. Det är då det framkommer en större tydlighet vilka barn som kan tros ha någon form av diagnos.

Alla intervjupersonerna menar att det är bra att planera dagen i flera steg då eleven får en större förståelse för vad som kommer att ske. Till hjälp kan pedagogen använda sig av schema på tavlan eller personliga scheman som eleverna har vid sin plats. Maria låter eleverna skriva sociala berättelser för att skapa dessa vardagliga verktyg. Det är som ett manus för hur man skall handla i vissa situationer som man råkar ut för i det vardagliga livet. Ett exempel kan vara relationer med andra, hur beter man sig då? Den sociala berättelsen kan sedan visa ett visst resultat eller ett scenario.

Maria menar att;

”Vi skriver oftast tillsammans, man utgår från det som är problemet och sedan ser man om man kan hitta en lösning på det. Sen är ju inte verkligheten lika fyrkantig som det blir och det kan vara jobbigt för de här barnen. De har ett manus som de går efter sen följer inte andra det manuset, för så ser det inte ut i verkligheten”

En annan viktig aspekt som jag talade med Anna om var hur man som pedagog bör förhålla

sig till de regler som gäller i skolmatsalen. Eleverna står i kö för att få ta sin mat, ofta är detta

led förbestämt innan. För elever med Aspergers syndrom kan det vara särskilt jobbigt att stå i

kö. Hon ifrågasatte även varför pedagoger i skolorna låter eleverna sitta kvar en viss tid innan

de får lämna matsalen. Hon beskrev det så här;

(30)

”De är bättre att låta dem gå, för vems skull sitter vi av det där bestämda minuterna i matsalen?

Är de för vår skull eller är det för barnens skull. Vi går dit och äter sedan går de. De har inget behov av att sitta kvar, skall vi träna social samvaro så gör det men inte i matsalen!”

Lektioner

Under den här rubriken som handlar om lektioner så svarar intervjupersonerna på frågan om hur de planerar lektioner i klassrummet för elever med Aspergers syndrom.

Intervjupersonerna planerar sina lektioner i klassrummet utifrån varje elevs behov, sedan beror det på vilket ämne det är. Maria, Mona, Anna, och Lena använde sig av stenciler istället för tjocka böcker. Anna berättade att vissa elever kan göra fel på en sida och därefter vill de inte se den boken mer. Det är även lättare att kunna klippa och klistra för att få ett material som passar just för den enskilde eleven, samtidigt får eleven en större överblick i när arbetet är slutfört. Mona pratar om att arbetet kan läggas upp tre steg så att eleven vet i vilken följd lektionen eller arbetspasset skall utföras. Första arbetspasset består av svenska, det andra av matematik och det tredje med engelska. Alla pedagogerna tar upp hur viktigt det är för eleven att veta var de skall börja och sluta med sitt arbete. Två av dem preciserade sig lite mer. Citat från intervjun med Anna;

”Man skall alltid tänka; när, hur, vad, varför och med vem. Bokens namn, vilken sida, exakt vilka frågor, var de skall vara, hur länge de skall hålla på och med vem.”

Mona säger så här då hon talade om strukturen som eleven behöver vid bl.a. arbetet vid bänken;

”Det är tre regler; vad skall vi göra nu? Hur länge skall jag hålla på? Vad skall jag göra när jag är klar med det?, det är tre frågor som de behöver få svar på hela tiden”

På särskolan hjälps lärare och elever åt att lägga upp dagen, däremot så är det lärarna som lägger upp form och innehåll för undervisningen. Assistenten Mona berättade även att de hade något som kallades för ”arbete vid bänken” det innebar att det är arbete som eleven själv skall klara av, givetvis fanns pedagogerna där som stöd och hjälp när eleverna behövde.

De hade även undervisning då pedagogen sitter tillsammans med eleven och lär in nya

kunskaper. En av det följdfrågor som jag ställde till alla intervjupersoner var hur de förklarar

(31)

för eleverna varför de måste lära sig vissa saker. Anna och Maria valde att visa eleven vilka mål de skulle nå upp till för att klara de särskilda ämnena, tyvärr är inte alltid eleven mottaglig för det även om dessa finns uppställda. Då får man använda sig utav praktiska saker i livet och knyta an till vilken nytta de kan ha utav det i vardagen. Anna beskrev sitt sätt att tänka på följande vis;

”… de skall klara sig i livet, det är viktigare att kunna årstiderna, månader, vad är Europa? Vilka länder ingår i Norden? Vad heter vår huvudstad? Det är viktigare att kunna sådana fakta för att de inte skall känna sig så udda. Vad är det de behöver för att klara sig? Det är bättre att hålla på med pengar i matten än att göra något annat… Det här behöver du om du går och handlar. Du skall kunna göra en uppställning om du går och handlar. Eleven kanske då säger att det har jag i telefonen, men tänk om batteriet gått sönder, vad gör du då? Man måste hitta andra alternativ!”

Maria tänkte såhär;

”Om de på något sätt kan förstå att nyttan kan vara en kommunikation… Maila tycker det i regel är en rolig sak. Men det kan man inte göra om man inte kan läsa och skriva, då kan man ju inte få den kommunikationen eller kontakten med någon annan och det är den sortens kontakt som många föredrar.”