Diskussion och analys

I kommande avsnitt diskuteras och analyseras resultatet, som sätts i relation till tidigare presenterad forskning.

Analys av hypotes 1a: Det finns ett positivt samband mellan work-life balance och individuell arbetsprestation hos svenska expatriater

Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan work-life balance och individuell arbetsprestation, vilket innebär att ett högre värde på work-life balance leder till ett högre värde på individuell arbetsprestation. Trots att resultatet var signifikant på en 1% alfanivå så är korrelationen svag, vilket innebär att inte allt för omfattande analyser kan dras utifrån detta resultat.

Analys av hypotes 1b: Sambandet mellan work-life balance och individuell

arbetsprestation skiljer sig åt i styrka mellan svenska expatriater med medflyttande partner och svenska expatriater utan medflyttande partner

För gruppen Medflyttande var korrelationen mellan work-life balance och individuell arbetsprestation positiv men svag. För gruppen Icke-medflyttande var även korrelationen positiv men svag. Däremot visade resultatet på att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna.

Övergripande analys av hypotes 1

Från hypotes 1a och 1b kan det således utläsas att det finns ett positivt samband mellan work-life balance och arbetsprestation, vilket är i linje med resultat från tidigare forskning (eg. Frone m.fl., 1997; Harrington & Ladge, 2009). Likt resultatet från Kims (2014) och Magninis (2009) studier, visade även expatraiterna i vår studie på att då work-life balance skattades som hög, skattades även prestationen som hög. Expatriater kan tänkas utsättas för extra stor

prövning när det gäller att finna work-life balance, detta beror på att då de utöver ett nytt arbete även behöver hitta en givande tillvaro i ett nytt land (Harrison, Shaffer & Bhaskar-Shrinivas, 2004).

Eftersom det internationella uppdraget legat till grund för flytten och således medför en förändring i privatlivet, leder detta till att arbetslivet och privatlivet blir mer sammanlänkade och influerar varandra. Oavsett om expatriatens partner flyttar med eller inte, så låter paret expatriatens arbetet ta större plats i deras liv, vilket leder till att work-life balance blir ännu viktigare att finna. Med hänvisning till rapporten av Arbetsmiljöverket (2018:01) bör

individer med högt skattad work-life balance besitta en god förmåga att skilja på arbetsliv och privatliv. En god work-life balance borde därför enligt oss innebära att expatriater kan

särskilja på när de är hemma och på arbetet och dessa individer är således duktiga på att fokusera på privatlivet hemma och arbetslivet på jobbet. Detta är en viktig förmåga eftersom det möjliggör för återhämtning, vilket kan leda till en förhöjd arbetsprestation.

Tidigare forskning har fastslagit att work-life balance påverkar den individuella

arbetsprestationen som i sin tur påverkar företagets framgång (Beauregard & Henry, 2009; Kim, 2014; Mäkelä & Suutari, 2015:7). Enligt vår definition av work-life balance benämns en god work-life balance som förmågan att kunna möta åtagande i såväl arbetslivet som

vilket kan kopplas till vår studie där work-life balance spelar roll för prestationen oavsett om partnern flyttat med eller inte. Sambandet mellan work-life balance och den individuella arbetsprestationen borde således inte påverkas av huruvida partnern flyttar med expatriaten eller inte.

Analys av hypotes 2a: Svenska expatriater med medflyttande partner har högre interference jämfört med svenska expatriater utan medflyttande partner

Resultatet visade inte på någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende “interference” och således kunde antagandet om högre “interference” hos gruppen

Medflyttande inte styrkas i denna studie.

Analys av hypotes 2b: Svenska expatriater med medflyttande partner har högre enhancement jämfört med svenska expatriater utan medflyttande partner Resultatet visade på en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende

“enhancement”. Gruppen Medflyttande hade en högre median på “enhancement” än gruppen

Icke-medflyttande och således har gruppen Medflyttande en högre skattad “enhancement” än Icke-medflyttande. Trots att resultatet var signifikant var effektstorleken liten, vilket innebar

att skillnaden mellan grupperna var liten.

Övergripande analys av hypotes 2

Work-life balance undersöktes utifrån “interference” och “enhancement” hos de två

grupperna och baserades på Fisher, Bulger och Smiths (2009) indelning av begreppet. Vidare kan det kopplas till “Resource theory” då dessa författare anser att “interference” sker då resurser som krävs i en roll istället tvingas användas för att möta kraven i en annan roll. “Resource theory” utvecklad av Hobfoll (1989) grundas i stor utsträckning på stress. Att stress kan förekomma till följd av huruvida partnern flyttar med eller inte har undersökts i tidigare forskning (Mäkelä & Suutari, 2015:47; van der Laken, 2019).

Då expatriatens partner flyttar med kan det resultera i en upplevd ensamhet och depression för partnern på grund av störningar i det sociala nätverket och eftersom en expatriat överlag arbetar mycket (van der Laken m.fl., 2019). Som tidigare nämnts påverkar expatriatens familjesituation hens work-life balance (Harrison, Shaffer & Bhaskar-Shrinivas, 2004) som i sin tur påverkar deras individuella arbetsprestation (eg. Frone m.fl., 1997; Harrington & Ladge, 2009). Om den medflyttande partnern mår dåligt, till följd av att hen exempelvis inte

längre har ett arbete (Mäkelä & Suutari, 2015:96) kan detta dessutom leda till stress för expatriaten. Däremot har tidigare forskning visat att då partnern inte flyttar med splittras familjen geografiskt, vilket också kan vara betungande och leda till stress för expatriaten (Mäkelä & Suutari, 2015:47). Vårt resultat visade inte på någon skillnad mellan grupperna avseende interference, vilket kan bero på att en expatriat kan uppleva stress både då partnern flyttar med som såväl då partnern inte flyttar med.

Gällande “enhancement” återfanns en skillnad mellan grupperna. Fisher, Bulger och Smith (2009) anser som tidigare nämnt att “enhancement” kan kopplas till “Resource theory”. Detta eftersom Hobfoll (1989) ser resurser som förnyelsebara, vilket enligt Fisher, Bulger och Smith (2009) innebär att då mål uppfylls i en roll, genererar detta energi, vilket kan användas för att uppnå målen i andra roller. Vårt resultat visade på att de expatriater med en

medflyttande partner hade högre “enhancement” än de expatriater utan en medflyttande partner. Expatriater med en medflyttande partner skulle kunna uppleva mer emotionellt stöd från partnern, som är lättare att ge vid en fysisk närvaro, jämfört med expatriater utan

medflyttande partner som endast har möjlighet till virtuellt stöd (van der Laken m.fl., 2019). Detta kan innebära att expatriater utan medflyttande partner behöver mer organisatoriskt stöd och som tidigare nämnt kan expatriater som upplever stöd från sin familj lägga mer tid och energi på arbetet (van der Laken m.fl., 2019). När expatriaten har en medflyttande partner borde det således vara lättare att nå målen i olika roller till följd av ett ökat stöd från partner, vilket leder till en bättre “enhancement”.

Analys av hypotes 3: Det finns en skillnad i work-life balance mellan svenska expatriater med medflyttande partner och svenska expatriater utan medflyttande partner

Resultatet visade på en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande work-life balance, men effektstorleken var liten. Däremot kunde vi utläsa att gruppen Medflyttande hade en högre median för work-life balance än gruppen Icke-medflyttande.

Analys av hypotes 3

Harrison, Shaffer och Bhaskar-Shrinivas (2004) har fastslagit att ett internationellt uppdrag innebär en förändring såväl arbetsmässigt som privat och att finna work-life balance kan vara svårare för expatriater. En anledning anses vara att kraven på expatriater är mycket stora (Collings m.fl., 2007). Gruppen Medflyttande skattade work-life balance högre än gruppen

expatriaten har någon att dela omställningen med. Expatriaten kan således tillsammans med partnern tackla de stora förändringarna, gällande exempelvis kultur och språk, som ett internationellt uppdrag medför (Harrison, Shaffer & Bhaskar-Shrinivas, 2004; Känsälä, Mäkelä & Suutari, 2015). Vidare kan en medflyttande partner även hjälpa till med praktiska angelägenheter som kan förbättra expatriatens levnadsstandard. En medflyttande partnern har insikt i och förståelse för omställningen, vilket kan generera mer stöd som underlättar för expatriaten att finna work-life balance.

Analys av hypotes 4: För svenska expatriater med medflyttande partner förklarar work-life balance större del av den individuella arbetsprestationen jämfört med svenska expatriater utan medflyttande partner

Resultatet för Medflyttande visade att endast korrelationen mellan WLB och Prestation var signifikant. Av de standardiserade betakoefficienterna var endast WLB signifikant på en 5% alfanivå. Sammanslaget förklarade År och WLB tillsammans 5,7% av variansen i Prestation. Av denna procentsats förklarade WLB unikt 3,9 % av variansen i prestation.

Resultatet för Icke-medflyttande visade att korrelationen mellan År och Prestation samt korrelationen mellan WLB och Prestation var signifikanta. Av de standardiserade

betakoefficenterna var År och WLB signifikanta på en 5% alfanivå. Sammanslaget förklarade

År och WLB tillsammans 20,8% av variansen i Prestation. Av denna procentsats förklarade År

unikt 6,4% av variansen i Prestation och WLB unikt förklarade 9,6% av variansen i

Prestation.

Resultatet visade inte på någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande work-life balances förklaringsgrad av den individuella arbetsprestationen.

Analys av hypotes 4

Inom gruppen Medflyttande återfanns signifikanta resultat som visade på att WLB unikt kunde förklara 3,9 % av variansen i Prestation. Resultatet från kontrollvariablerna visade tendenser till att variabeln Ålder påverkade Prestation, men endast på en 10% signifikansnivå. Eftersom

Ålder är en kontrollvariabel i denna studie kommer detta resultat inte diskuteras vidare.

Däremot uppmanar Mäkelä och Suutari (2015:174) till att åldersskillnader mellan grupperna bör undersökas eftersom detta kan påverka det internationella uppdraget. Detta återfinns i studiens deskriptiva statistik. En förklaring till resultatet i hypotes 4 kan alltså bero på

medelåldern och standardavvikelserna i grupperna, men vid en närmare granskning var spridningen i grupperna densamma. I gruppen Medflyttande var medelåldern 42 år, vilket kan betraktas som relativt högt i förhållande till gruppen Icke-medflyttande där medelåldern var 35 år. Resultatet från den deskriptiva statistiken i relation till resultatet från hypotes 4 visar tendenser på att äldre expatriater är bättre på att finna work-life balance, vilket borde innebära att work-life balance spelar en liten roll för deras arbetsprestation. Som tidigare nämnt är skandinavier de med minst konflikter mellan arbetsliv och privatliv (Ollo-Lopez & Goni-Legaz, 2017) och vidare är svenskar vana vid ett samhälle som gör det enklare för individer att hitta balansen mellan arbetsliv och privatliv (Alvin m.fl., 2006:103–109). Således gör dessa förutsättningar att svenskar överlag borde vara relativt duktiga på att finna work-life balance som även antas bli lättare att finna desto äldre de blir. Detta skulle kunna vara anledningar till att work-life balance förklarar en liten del av variansen i arbetsprestation för expatriater med en medflyttande partner.

Inom gruppen Icke-medflyttande återfanns signifikanta resultat som i sin tur visade att År unikt förklarade 8,7 % av variansen i Prestation och WLB unikt förklarade 9,6% av variansen i Prestation. På grund av expatriaters egna erfarenheter och tidigare inlärda kunskaper, kan antal år som expatriat tänkas spela roll för prestationen. Detta beror på att ju fler år en individ arbetat som expatriat, desto bättre borde förståelsen och insikten bli för hur uppdraget på bästa sätt kan genomföras. Antal År som expatriat var endast en kontrollvariabel i denna studie och kommer således inte diskuteras vidare. WLB förklarade 9,6% av variansen i Prestation och kan tolkas vara en viktig faktor för att expatriater utan medflyttande partner ska prestera väl i arbetet. Utifrån Allvins resonemang (2006:104) skulle detta resultat kunna bero på att

expatriater utan medflyttande partner har svårare att särskilja mellan arbetsliv och privatliv. En orsak kan vara att de har en större möjlighet att arbeta hemifrån, vilket kan leda till att de låter arbetet ta mer tid och energi. Gruppen “Icke-medflyttande” har utifrån studiens tidigare resultat skattat sin work-life balance sämre än jämförande grupp och eftersom work-life balance unikt förklarar 9,6 % av variansen i prestationen är work-life balance viktigt för expatriater utan en medflyttande partner.

Inom grupperna var alltså resultaten statistiskt signifikanta, däremot visade resultatet inte på signifikant skillnad mellan grupperna. Det icke-signifikanta resultatet mellan grupperna kan likt i hypotes 1 förklaras av att expatriaters work-life balance kan påverkas av en mängd

faktorer. En medflyttande eller icke-medflyttande partner utgör endast en liten del av det som i slutändan påverkar expatriatens individuella arbetsprestation.