Avsikten med denna studie var att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag och vad dessa utmaningar grundar sig i. Genom vår empiriska undersökning bestående av djupgående intervjuer har vi lyckats identifiera ett flertal utmaningar som finns för svenska företag som gör affärer i Kina. Tillsammans med väl valda teorier har vi vidare lyckats urskilja vad dessa utmaningar kan grunda sig i.
Traditionellt har kinesiska företag fokuserat på att pressa ner priser medan svenska företag fokuserat på “total cost thinking” och skapandet av långsiktiga relationer. Trenden idag tyder på att de kinesiska och svenska företagen lär sig av varandra och arbetar för att bygga upp långsiktiga relationer. En utmaning för de svenska företagen är dock att det finns en
grundläggande skillnad i synen på vad som är viktigt gällande pris respektive kvalitet. De
kinesiska företagens fortsatta fokus på pris är en svårighet då det exempelvis har en inverkan på kvaliteten av den slutgiltiga produkten.
Kinesiska affärsmäns tendens till att de sällan säger rakt ut vad de tycker och tänker menar vi är en stor utmaning och beror på brister i kommunikation. Det grundar sig i att de hellre säger ja då de vill att deras svar ska låta bra än att fastslå att affären inte går att genomföra. Detta kan göra det svårt för svenska företag att exempelvis veta vad kineserna har för egentlig möjlighet att leverara avtalade varor. Då kineserna har ett indirekt sätt att kommunicera leder det till att misstolkningar lätt kan uppkomma i en affärssituation.
Något som kan skapa missförstånd i relationen mellan ett svenskt och ett kinesiskt företag är de vederbörandes olika sätt att förhandla och lösa problem. Då svenskar är vana vid att hantera problem genom ett mer direkt angreppsätt är det en utmaning att göra affärer med kineserna som tenderar att undvika riskfyllda beslut. Då Kina kännetecknas av högt osäkerhetsundvikande finns en svårighet att ge konkreta förslag samt att föreslå direkta och mer riskfyllda lösningar. Kinesernas tidshorisont skiljer sig även avsevärt från Sveriges då den är cirkulär och orsakar att kineser tenderar att diskutera runt problemet genom fler parallella angreppssätt.
Vi har konstaterat att en stor utmaning är att kontrakt inte har lika stor betydelse för kinesiska som för svenska företag. Detta yttrar sig bland annat i en svårighet med att hålla leverans- och betalningstider. Grunden till att kontrakt har olika betydelse är att svenskar och kineser kommunicerar på olika sätt. Svenskar använder direkt kommunikation och tar för givet att avtalade kontrakt inte bryts. Kineser använder sig i motsats av mer indirekt kommunikation där orden i sig inte har så stor betydelse och följaktligen inte heller kontrakten. Det kan även förklaras av en icke kulturell faktor där bristen av externa kontroller av de kinesiska företagen i form av fullständig kreditupplysning som i motsats finns i Sverige. Detta medför att kineserna inte i lika stor utsträckning håller sina avtal gällande betalning då de saknar samma starka incitament som det finns i Sverige.
I vår studie har vi kunnat urskilja tydliga skillnader i formalitet och maktdistans mellan de svenska och de kinesiska företagen. Detta leder främst till olika syn på chefens roll där den kinesiska chefen har en stark maktposition i ett företag med tydlig hierarkisk struktur. Det skiljer sig från den svenska chefens roll som “team leader” i en affärskultur vilken i stort kan beskrivas som informell. I Sverige sker det en öppen kommunikation mellan chef och anställd medan rollerna i ett kinesiskt företag är tydligt uppdelade både i teori och praktik. För svenska företag som etablerar sig i Kina är detta en utmaning genom att det kan vara svårt att anpassa
ledarstilen samt arbetsprocessen till den kinesiska affärskulturen.
Vi kan dra slutsatsen att det finns en skillnad i syn på prioritet mellan arbete och privatliv i Sverige respektive Kina. Kinesiska affärsmän fokuserar i huvudsak på prestation och välstånd samt strävan efter att alltid vara tillgängliga vilket gör att arbetet har hög prioritet. Detta grundar sig till stor del i att det kinesiska samhället präglas av starka maskulina värderingar. Svenska affärsmän är å andra sidan är mer vana vid en uppdelning mellan arbete och privatliv samt att officiellt kunna vara lediga efter arbetsdagens slut. Utmaningen som framkommer är att svenska representanter i Kina ständig förväntas vara tillgängliga och anpassa sig till
kinesernas starka arbetsmoral.
En framträdande skillnad samt utmaning som framkommit i vår studie är att det inom den kinesiska respektive svenska kulturen finns olika syn på vad begreppet relation har för
betydelse. I Kina är det viktigt med nära relationer och det har visat sig att skilja avsevärt från
den strävan som svenska företag har att uppnå långsiktiga relationer. Kineserna skapar nära relationer med enskilda nyckelpersoner i företag snarare än företaget i sig. Detta beror på att
stor vikt läggs vid att bygga en relation innan en affär inleds då Kina präglas av relationsfokusering och kollektivism. I Sverige å andra sidan är det själva affären som ligger i fokus vilket i sin tur skapar en långsiktig relation om samarbetet är tillfredsställande. Kinesernas sätt att bygga nära relationer medför även att korruption är vanligt förekommande problem, vilket de svenska företagen bör vara medvetna om vid en etablering i Kina.
I vår studie har vi genomgående sett tendenser till att synen på relationer i Kina håller på att förändras. Det är framträdande att inte enbart de svenska företagen eftersträvar långsiktiga relationer utan att även de kinesiska företagen börjat se vilka fördelar det kan medföra. Vi har anledning att tro att denna trend kommer fortsätta i samma riktning då intresset för den kinesiska marknaden är stort. Sammanfattningsvis tror vi att nyckeln till framgång ligger i förståelsen om varandras affärskulturer samt hur de skillnader som finns kommer att påverka affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag.
6.2 Återkoppling till tidigare forskning
Som avslutning på denna studie vill vi återkoppla till den forskning som Fan och Zigang (2004) bedrivit vad gäller kulturskillnader mellan Kina och USA. Det är värt att belysa att de resultat som vi har fått fram väl stämmer överens med ovanstående studies resultat. Det faktum att kommunikationen enligt Fan och Zigang (2004) är mer direkt hos amerikanska chefer kan vi även likställa med det vi har fått fram kring svenskarnas beteende i Kina. Svenska affärsmän har även de ett tydligt direkt sätt att kommunicera medan deras kinesiska samarbetspartners tenderar att utför mer indirekta handlingar. Vi har i likhet med Fan och Zigang (2004) också kommit fram till att den höga graden av osäkerhet i Kina samt viljan att undvika denna osäkerhet har stor påverkan på sättet att genomföra affärer. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns stora skillnader mellan USA och Sverige vilket gör att det enbart går att se tendenser till likheter.
Källförteckning
Tryckta källor
Eklund, Klas., (2011) Kina - Den nygamla supermakten. Stockholm: SNS Förlag Fang, T., (red.) (2005) Att göra affärer i dagens Kina. (1 uppl.) Stockholm: SNS Förlag Fan, P., & Zigang, Z. (2004) Cross-cultural Challenges when Doing Business in China.
Singapore Management Review, Vol. 26 No 1, pp. 81-90
Han, S.L., Wilson, D.T., Dant, S.P. (1993) “Buyer-Supplier Relationships Today”, Industrial
Marketing Management, Vol. 22 No. 4, pp. 331-338
Hofstede, G. (1983) "The Cultural Relativity of Organizational Practices and Theories",
Journal of International Business Studies, Vol. 14 No. 2, pp. 75-89
Hofstede, G. (1987) “The Applicability of McGreogor’s Theories in South East Asia”,
Journal of Managemet Development, Vol. 6 No 3, pp. 9-18
Hofstede, G. (1994) “The business of international business is culture”, International
Business Review, Vol. 3, No 1, pp. 1-14
Humphreys, P.K., Shiu, W.K., Lo, V.H.Y. (2003) “Buyer-supplier relationship: perspectives between Hong Kong and the United Kingdom”, Journal of Materials Processing Technology, Vol. 138 No 1, pp. 236-242
Lindström, M., Xu, H., Hjort, H., (2009) “Swedish Business in China: Trends and Challenges”, Swedish Chamber of Commerce in China, Embassy of Sweden & Swedish Trade Council
Ljunggren, B., (2008) Kina - vår tids drama. Falun: ScandBook
Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A., (2009) Research methods for business students, (5. ed.) Harlow: Financial Times Pretience Hall, pp.
Uddenfeldt, F., (2011) Business Confidence Survey 2011, Swedish Chamber of Commerce in China, Embassy of Sweden & Swedish Trade Council
Elektroniska källor
Dagens Industri, 2011, Heta Kina drar småbolag. Hämtad [2011-10-11], tillgänglig
http://www.swedishtrade.se/PageFiles/192976/Exportrådet%20Kina.pdf
Elof Hansson, 2009, History. Hämtad [2011-09-19], tillgänglig
http://www.elofhansson.com/en/The-company/History/
Exportrådet, 2011, Våra tjänster i Kina. Hämtad [2011-09-14], tillgänglig
http://www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/asien/kina/Vara-tjanster-i-Kina/
Itim International, 2009, What are the practical applications for Geert Hofstede’s research on
cultural differences? Hämtad [2011-09-21], tillgänglig
http://www.geert-hofstede.com/
Kwintessential, 2010, Masculinity. Hämtad [2011-09-28], tillgänglig
http://www.kwintessential.co.uk/intercultural/masculinity.html
Intervjuer
Jonas Alsén, f. d. VD på Elektroskandia i Shanghai, 28 september 2011.
Lars Hadders, Chief Representative på Elof Hansson i Shanghai, 18 september 2011. Andreas Sigurdsson, konsult i Shanghai, 20 september 2011.