Syftet med denna studie var att ta reda vilka hinder och möjligheter medarbetarna ser med att försöka uppnå den interna miljö- och klimatstrategin. Med hjälp av två frågeställningar visade studien ett resultat som i detta avsnitt skall diskuteras. De två frågeställningarna är: Hur ser
Karlstad kommuns medarbetares kunskap och förståelse ut när det gäller kommunens interna miljöarbete och vilka hinder och möjligheter finns det för medarbetarna att jobba med dessa?
och
Hur ser mat- och källsorteringen ut på Karlstad kommuns arbetsplatser och hur skulle den kunna förbättras?
Ökad kunskap och insikt kring ämnet miljö anses som prioritet och det kanske är nödvändigt att investera i mer utbildning och diskussioner kring ämnet miljö. Detta var något som samtliga av de intervjuade belyste. Bibliotekschefen föreslog bland annat mer specifik utbildning för att tydliggöra vad varje enskild person kan göra på sin arbetsplats, då målen ibland kan vara otydliga och ospecifierade. Kunskap och förståelse är viktigt för att kunna bidra i miljömålsarbetet (Karlstad kommun 2011). Att miljöarbetet lätt kan rinna ut i sanden var det ingen tvekan om. Därför är det viktigt med repetitioner på miljö- och klimatstrategin och att man jobbar med att påminna varandra. Något annat som är viktigt är att försöka få alla medarbetare att gå på miljö- och klimatutbildningarna och att ha flera tillfällen så att alla medarbetare får chansen att medverka. Vaktmästaren på Lorensbergs förskola skulle ha behövt en utbildning då hans jobb innefattar mycket miljöarbete.
Tydlighet i vad som skall göras var också något som belystes som viktigt i intervjuerna. Undersökningar har visat att tydliga och specifierade mål bidrar till högre prestation än otydliga mål (Bonner & Sprinkle 2002; Svensson 2001). Information och kommunikation är viktigt att ha inom en verksamhet då det ofta reducerar oklarheter och feltolkningar
(Lundström 2008). Här kommer även kunskap och förståelse in.
När det gäller målstyrnigng var alla förutom bibliotekschefen överens om att det är bra att sätta upp mål för att ha något att stäva mot. Hon menade istället att det kan bli för mycket mål när man räknar samman alla och att det är bättre att kommunicera ut mål som verkligen betyder någonting. Att ta de viktigaste målen. Vaktmästaren på Lorensbergs förskola tyckte att det var bra att arbeta mot uppsatta mål men är ändå pessimistiskt inställd till miljön och miljöarbete. För att nå arbetsmotivation på en arbetsplats är mål en viktig källa menar Robbins (1998). Han menar också att möjlighet och kunskap krävs för just detta. Kunskapen skiljer sig alltid åt mellan personalen, så det gäller att hjälpa varandra och ha tydliga uppsatta mål med enkla och tydliga målformuleringar.
Ledarskap ä också en aspekt som belystest, främst av arbetsplatsernas båda chefer. De belyste bland annat hur viktigt det är att föregå med gott exempel och att hela tiden försöka påminna personalen om miljömålen och även andra mål. Ledarskap och feedback är viktigt för att kunna ha en chans att uppnå målen som är satta (Skinner 2002; Åteg et al 2007). Det är ledaren som har till uppgift att kommunicera mål och förstå medarbetarnas behov men också att visa sitt eget engagemang för att skapa engagemang hos medarbetarna. En viktig roll för
35 att vara ledare är just att visa engagemang för att öka engagemang hos medarbetarna (Åteg et al 2007). Precis detta belyser förskolechefen flera gånger under intervjun, hur viktigt det som chef är att föregå med ett gott exempel och att visa engagemang.
Tid och ekonomi är två aspekter som under intervjuerna belystet som hinder för att jobba med miljön men också som stora möjligheter om det finns gott om dem. Tid, ekonomi och
tillräckligt med personal är tre viktigt källor som krävs för att en verksamhet skall kunna lyckas i sitt miljömålsarbete (Sveriges kommuner och landsting 2005) Tidaspekten anses viktig för att kunna ha chans till att uppnå de uppsatta målen (Latham 2004). Att inte ha dessa resurser kan negativt påverka en verksamhets framgång (Sveriges kommuner och landsting 2005).
Vad som framgick i resultatet från Lorensbergs förskola var just bristen på möjligheten att källsortera, vilket upptäcktes både i intervjun och observationen på Lorensbergs förskola. Även fast grundkraven för källsortering uppfylldes anser jag inte att de är lättillgängliga, då de endast är placerade utomhus. Fler behållare och någon slags mindre källsortering inomhus skulle kunna underlätta för att påminna personalen om att källsortera. Detta var även något som Lovisa belyste i intervjun. Det kan också finnas tillfälle att visa barnen hur man skall källsortera och undervisa om varför det är viktigt. Stadsbiblioteket uppfyllde också grundkraven för målet, men likaså på denna arbetsplats är tillgängligheten mycket lika. Allmänheten och biblioteketes besökare har endast tillgång till en vanlig hink att slänga skräp i. Detta tycker jag kan förbättras genom att placera ut mindre källsorteringsstationer med bland annat brännbart avfall, plastförpackningar, pappersförpackningar, restavfall, retur- burkar och flaskor, färgat glas och ofärgat glas. Det är än en gång fråga om resurser och ekonomi. Transportsätt till och från jobbet kan påverkas av såväl personliga faktorer som ekonomiska. Att ha kampanjer med mera är ett sätt att försöka få medarbetarna att välja mer miljövänliga alternativ. Detta tycker jag är ett bra initiativ och någonting att satsa på och kanske utveckla än mer. Belysning, ventilation och andra tekniska faktorer nämns som någonting som kan bytas för att nå effektivitet och miljösnålare alternativ samtidigt som medvetenheten finns om att ekonomin spelar in. För kommunen att satsa långsiktigt är dessa tekniska delar viktiga att satsa på, men om ekonomin ej finns där utgörs det som ett ekonomiskt hinder.
I intervjuerna belyses även hur det enkla är just det lättaste att göra. Enligt Lundström (2008) är det enkelt att sätta upp mål och även att nå mål som är en del av dagliga rutiner. I
intervjuerna belyses just detta med bland annat källsorteringen. Det är något som har blivit en vana och som man inte längre tänker på att man gör. Det är just detta som gör att det blir enkelt och lättare att nå just det målet. Lundström (2008) menar däremot att förändring och nya vanor samt beteenden är mycket svårare att ändra på, vilket speglar sig lite i detta fall. Att det som har blivit rutin är enkelt, men samtidigt som det är svårt att öva in nya rutiner och beteenden. Det kan vara dessa källor som blir nödvändiga för en verksamhet att ändra på, just för att kunna nå framgång.
36 Det verksar som mer förklaring om hur medarbetarna skall gå tillväga i miljömålsarbetet krävs. Tydlighet, kommunikation och resultatuppföljning för att motivera medarbetrna till att arbeta med miljömålen krävs. Nedbrytning av större mål till mindre kan skapa feltolkningar och missuppfattningar och just då är det viktigt att ha en bra kommunikation för att reducera oklarheter (Lundström 2008). Ibland kan det vara just nedbrytning av större och otydliga mål som krävs för att skapa en större förståelse för vad som skall göras och vad man skall göra för att nå dit man som en verksamhet vill nå.
När det gäller miljö- och klimatstrategin finns det uppsatta mål som beskriver och förklarar varför det är viktigt att målet nås. Det finns dock ingen handlingsplan till hur man som
Karlstad komuns medarbetare skall gå tilväga i sitt arbete, vilket ses som en svaghet (Karlstad kommun 2011). Det är bland annat detta som belysts i intervjuerna, oklarheter kring hur man skall nå målen. Vad som även belystes i intervjuerna var att mer specifik utbildning för de olika verksamheterna krävs då målen kan bli allt för övergripande och otydliga när det kommer till att applicera dem i verksamheterna.
En annan fråga är hur aktivt kommunen jobbar med miljö- och klimatstrategin då det saknas resultatuppföljning som medarbetarna kan ta del av, medarbetare som har missat utbildningen och medarbetare som aldrig ens hört talas om den. För att ha mål som medarbetarna skall följa krävs det engagemang och respons från politiker och styrelse. Att bara ha mål utan anledning och aktivt arbete kan förvirra medarbetrna med massa mål. Precis vad som också belystes i intervjuerna, att det ibland kan bli för mycket mål och att det då är lätt att fokusera på vad man själv tycker är det viktigaste. Men då är frågan vilka mål som är viktigare än andra. För att visa att miljömålen i den interna miljö-och klimatstrategin är det viktigt att arbeta just med detta, engagemang, uppföljning och respons. Det gäller att agera, för det är en sak att sätta upp mål och en annan sak att agera utifrån dessa mål.
När det gäller skillnader mellan hierkiska ordningar kunde endast cheferna på de båda arbetsplatserna urskiljas att ha någorlunda bättre kunskap om den interna miljö- och
klimatstrategin än de andra. De belyser även i intervjuerna om ledarskap och att hela tiden föregå med gott exempel. De berättar även båda två att de hela tiden försöka påminna sina medarbetare om miljömål och andra mål. Åteg et al (2007) menar att ledarskap är nödvändigt för en organisation i sitt arbete med sina mål. Författarna menar också att det är ledarens roll att visa engagemang för att öka engagemang vilket är precis vad både förskolechefen och bibliotekschefen sägs göra. Ledaren kan också utveckla sina medarbetare och skapa ett öppet och motiverande klimat genom att ha realistiska förväntningar och kommunicera ut mål och samtidigt ha en god förståelse för bland annat behov och andra faktorer.
Att intervjupersonerna angavs möjligheten att fritt prata kring miljömålen utan någon som helst påverkan var mycket intressant. Om istället mer specifika frågor hade ställts angående vissa miljömål kan resultatet självklart blivit annorlunda. Intervjupersonerna fick istället chansen att prata utifrån vad de själva upplever som hinder och möjligheter samt vad de själva tycker skulle kunna förbättras på arbetsplatsen. Detta ledde till att många olika perspektiv och problemområden lyftes upp men också väldigt många lika synpunkter.
37 Studien har uppfyllt sitt syfte och frågeställningarna är besvarade. Intervjuerna och
observationerna fungerade bra som metoder, då någon annan metod troligtvis inte skulle ha svarat på frågeställningarna lika effektivt.
När det gäller studiens tillförlitlighet anses den god, då process och bearbetning har redovisats, att intervjuguiden besvarats samt att använda källor har angivits.
Generaliserbarhet handlar om att kunna applicera undersökningens resultat på fler än de som har studerats. I detta fall spelar många olika faktorer in som gör det svårt att anta samma resultat på andra kommuner och fall. Denna studie ger alltså inga generella svar. Studiens resultat kan troligtvis kunna appliceras på många andra arbetsplatser och kommuner men för att säkerställa detta krävs replikeringar.
38