Resultat från intervjuer på Stadsbiblioteket

Även på Stadsbiblioteket intervjuades tre personer med olika befattningar. En bibliotekschef, en bibliotekarie och en städerska. Bibliotekschefen gick miljö- och klimatutbildningen 2010 medan städerskan gått en utbildning riktad mot städavdelningen och hur de skall jobba med miljön. Bibliotekarien gick aldrig på utbildningen hösten 2010 på grund av personliga

faktorer. Personalstyrka ungfär 45 medarbetare. Fingerade namn för bibliotekschefen är Sara, bibliotikarien kallas Maria och städerskan kallas Ellen.

4.5.1 Den interna miljö- och klimatstrategin

Åsikterna om den interna miljö- och klimatstrategin är positiva från Sara och Ellen. Maria däremot är lite osäker om den på grund av att hon inte deltog i miljö- och klimatutbildningen 2010. Sara tycker att det är väldigt bra att den finns och att den sträcker sig över en så lång tid som den gör.

”Och att det kanske inte bara handlar om hur man bedriver verksamheterna miljövänligt. Utan att det också handlar om hur vi som personal är

miljövänliga”.

Integreringen av den interna miljö- och klimatstrategin har enligt Maria fungerat bra i den mån arbetet görs. Hon belyser även hur de små sakerna faktiskt också har betydelse, som till exempel stänga av datorer och sopsortera. Sara menar att vissa saker har fungerat bra och vissa inte. Hon menar att det är väldigt enkelt att arbeta mot målen där det är väldigt enkelt och går att göra det rent konkret och fysiskt, där det blir synligt.

”Sen kan jag tycka att det är synd att vi inte följt upp den utbildningen för att se vart vi befinner oss nu”.

29 Ellen belyser hur svårt det är att få folk att engagera sig, men även att det är på gång. Hon tycker även att det svåraste med integreringen har varit källsorteringen och att folk inte vet hur de ska slänga.

Samtliga intervjupersoner bidrar till att uppfylla delar ur miljö-och klimatstrategin på olika sätt. Ellen som är städerska pratar mycket om källsorteringen och hur man skall använda så lite skurmedel som möjligt och när det inte behövs endast använda vatten när de städar. Sara pratar mer om upphandling och att de köper in miljövänliga barnböcker fria från kemikalier. Hon belyser även hur hon försöker göra miljö-och klimatstrategin känd för personalen även om det inte är en av den mest spridda policyn. Maria berättar att hon brukar spara på papper genom att använda gamla stenciler som kladdpapper och använder kommunens bilar när det krävs då de är miljövänliga.

4.5.2Miljömålsarbete

Även när det gäller stadsbiblioteket hade medarbetarna möjlighet att år 2010 gå en miljö- och klimatutbildning med syfte att agera mer miljövänligt på arbetsplatsen. När det gäller

miljömålsarbetet identifierades likså här hinder och möjligheter samt kunskap och förståelse som underteman.

Hinder och möjligheter

Tydlighet i hur man skall gå tillväga tycker samtliga är viktigt. Ellen tycker även att det är viktigt att påminna varandra då det är lätt att glömma bort vissa saker. Hon menar att ju mer tydligt det är, desto lättare är det för folk att förstå då det annars är lätt för missförstånd. Hon tycker att alla skulle kunna ha en mapp med massa punkter man skall följa tills det blir mer av en rutin. Sara skulle vilja ha lite mer stöd och hjälp med målen från de ansvariga av miljö- och klimatstrategin. Att de bland annat kan hjälpa oss till att förbättra verksamheten och förklara mer konkret hur man ska gå till väga. Maria belyser än en gång hur viktigt det är med

tydlighet.

Samtliga belyser hur man skulle kunna effektivisera belysningen och använda sensorer eller timers. Maria och Ellen pratar inte bara om belysningen utan även om andra teknisk faktorer som ventilation och energibovar. Maria är medveten om att ekonomin spelar in och ser det därför som ett ekonomiskt hinder. Hon nämner även tid som ett hinder då det ibland kan bli lite för mycket att göra och då miljön ofta glöms bort. Ellen pratar mer om alternativa

papperspåsar till matavfall och problemen med kaffesumpen. Sara däremot menar att ett stort hinder är att folk inte fokuserar tillräckligt på frågorna och att de därför lätt glöms bort. Men hon menar också att alla kan bli bättre på att skaffa sig kunskap och göra sig själv delaktig i miljöarbetet.

”Jag kan nog tänka att hindren är att man inte har fokus på frågorna. Det beror lite på hur mycket fokus man har. För fokuserar man så vet man kanske mer hur man ska göra för att nå dit. Man jobbar mycket med det då. Och så följer man det man kom överens om och de policys vi har och efter ett tag glömmer man

30 bort att prata om det. Så att jag tror att man kan uppnå det om man försöker ha lite fokus på det”.

Om verksamhetsmålen och de miljömässiga målen är kapabla till att krocka råder det delade meningar om. Ellen menar att det beror på vad man kommer fram till att man vill ha, om det är dyra saker eller inte, men att hon än så länge inte upplevt att de krockat.

Sara menar att det är tiden som i sådana fall skulle kunna ställa till det lite. Att man egentligen inte har tillräckligt med tid för att i varje läge tänka igenom om man agerar på det mest

miljövänliga sättet. Att man inte stannar upp och tänker.

Maria tror att de miljömässiga målen kan krocka med verksamhetsmålen, men är inte säker på hur.

När det gäller faktorer som begränsar det interna miljöarbetet menar Maria att det har mycket med tid att göra. Hon menar att kurser eller studiedagar med möten och diskussioner kan vara viktigt att ha ibland.

Ellen menar däremot att det som hindrar en är att det inte är något som de själva kan göra åt. Att det är andra förvaltningar som har hand om vissa delar i miljö- och klimatstrategin. Hon belyser även hur viktigt det är att ha en kommunikation med ledningen och att de tar till sig det som vi har att säga.

Samtliga menar att man alltid kan bli bättre och förbättra arbetet på något sätt. När det gäller områden att förbättra sig inom menar Maria att det största förbättringsområdet är att försöka få folk att åka mindre bil. Både inom tjänsten och till och från jobbet. Hon menar också att det finns medel för det, exempelvis ”cykla till jobbet”-kampanjen.

Ellen har många förslag på vad som skulle kunna förbättras, men det kostar även pengar. Hon berättar även att hon har som uppgift att skriva ner sånt som skulle kunna förbättras. Exempel hon tar upp är en garagedörr som man skulle kunna täta till då den drar in mycket kyla, en gammal fläkt som skulle kunna förnyas och bli energisnålare och effektivare samt att sätta upp ljustimer då det står och lyser mycket överallt.

Sara belyser istället upphandlingen av medier där de ställer hårda krav på sina leverantörer. Kraven handlar mycket om att hos företagen där upphandlingen sker skall finnas en

miljöpolicy och miljöstrategier.

”Om vi nu köper möbler så vill vi ju inte att de ska ha en verksamhet och

produktion som är negativ för miljön. Så att man kan ju också bidra på det sättet, att ställa krav på de man handlar av. Sen kan jag tänka mig, om man ska tänka riktig miljövänligt, är att man köper mer elektroniska böcker och tidsskrifter”. Hon belyser dock viljan av att istället läsa fysiska exemplar men att det kommer mer och mer med tiden.

31 Mål som är svårare att jobba med är ofta de som glöms bort (Lundström 2008). Maria belyser än en gång transportsätt till och från jobbet och tycker att det är ett område som det krävs förbättring inom och som även är det svåraste målet att jobba mot. Ellen däremot tycker inte att något mål är svårare än det andra att jobba med utan att det är bara gäller att fortsätta jobba på för att nå målet.

Både Ellen och Maria menar att tid är en faktor som avgör varför vissa mål är lättare att nå än andra. Ellen menar att det är svårare att nå ett mål som tar lång tid att utföra samtidigt som Maria menar att det blir enklare att jobba med mål som ligger nära till hands. Hon tar upp exempel som att spara på papper som är enkelt och inte är alls tidskrävande. Hon berättar också att ansvaret ligger mycket på individen och att det är lättare att få en individ att förstå än en hel organisation.

Sara menar att varje enskilds persons agerande kan göra skillnad. Hon menar att de större och svårare miljöfrågorna, där man måste påverka flera parter att agera på ett visst sätt är svårt. Hon belyser även ekonomi som ett viktigt medel när man skall nå vissa mål.

Att transportera sig fram och tillbaka till jobbet och när det gäller resor inom tjänsten är det olika från person till person och beror på många personliga faktorer och vad man har för roll i verksamheten.

Både Sara och Ellen går eller cyklar till jobbet medan Maria tar bil på grund av vissa

personliga faktorer. I tjänsten är Ellen tvungen att ta egen bil när hon skall transportera sig till olika platser. Maria menar att tjänsteresor inte sker allt för ofta, men om det är fallet finns en av kommunens bilar att låna. Sara menar att om resor sker via flyg sker en

klimatkompensering genom avgift. Kunskap och förståelse

År 2010 utfördes en miljö-och klimatutbildning där bibliotekschefen deltog. Städerskan deltog i en utbildning för städpersonal där de bland annat fick lära sig att använda så lite skurmedel som möjligt och hur man källsorterar. Maria missade tyvärr utbildningen och har inte tänkt på det så mycket.

Kunskap och förståelse är viktigt att ha för att förstå varför man gör vissa handlingar och hur man skall gå tillväga. Just därför är utbildning mycket viktigt. (Karlstad kommun 2011). Samtliga intervjupersoner håller med om att utbildning är mycket viktigt och att det är något som det behövs mer utav. Ellen tycker att det behövs mer information om hur man skall gå tillväga. Hon menar att det exempelvis skulle kunna fungera genom att skicka ut mail till medarbetarna för att påminna dem och hjälpa dem hur de ska gå tillväga och hur de exempelvis ska källsortera rätt.

Sara tycker att utbildning som var 2010 var mycket lärorik i rent allmänna och generella frågor. Hon tycker däremot att det behövs mer specifik utbildning för varje enskild verksamhet.

32 ”Så att få lite stöd i de frågorna som rör den specifika verksamheten, det tycker jag skulle vara jättebra. Samtidigt som jag kan tänka att när man gör en policy så vill man att den ska omfatta så många som möjligt. Jag tror att det skulle kunna finnas frågor som är ännu tydligare för varje verksamhet för sig”.

Maria tycker att det skulle kunna behövas mer utbildning, särskilt när hon inte riktigt vet vad hon exakt skulle kunna göra för att bidra till att miljömålen nås. Hon ha aldrig ens tänkt på att titta i miljö-och klimatstrategin.

För att kunna förbättra miljömålsarbetet i verksamheten menar Ellen att det är viktig att kolla på de tekniska faktorerna, som sensorer till lampor, effektivare system och försöka reducera onödiga energibovar. Maria menar att det finns en stor omedvetenhet och att det måste ske en tydliggörelse över vad som händer, om vår miljö, hur man kan spara och så vidare.

”Kartläggning och utbildning tror jag på. Sen har man ju på arbetsplatserna brandansvarig, fackansvarig och man skulle också kunna ha miljöansvarig. Att få människor engagerade och delaktiga är också viktigt för att nå dit man ska. Ellen menar att ”Det är information, information och åter information” som gäller. Sara belyser hur viktigt det är för medarbetarna att se en koppling till det de gör.

”Att de på något sätt kan se vad det får för betydelse för dom och vad får det för betydelse för mig. Att man kan se en personlig koppling till det.

Maria menar att det är viktigt att sätta målen i konkret handlande.

”Göra det konkret tror jag, så att det känns genomförbart. Att man har realistiska mål. Och att man kan få in en vi-känsla och gemenskap i det hela”.

4.5.3 Målstyrning

Att jobba mot uppsatta mål kan enligt Latham (2004) stärka arbetsmotivationen. Alla tre intervjupersoner tycker att det är bra att verksamhetens miljöarbete bedrivs med uppsatta mål. Ellen menar dock att de ibland kan vara väldigt vida och att det då är bra om de kan brytas ner för att folk ska förstå dem bättre och förstå vad de faktiskt kan göra.

Sara tycker också det är bra med uppsatta mål och belyser även än en gång att det är viktigt att man har uppföljning av utbildning och resultat.

”Jag tycker det är väldigt viktigt att ha mål, så man har något att jobba emot. Och för att kunna mäta, annars vet man ju inte om man har uppnått det eller ej. Ellen tycker också att det är bra med uppsatta mål men menar samtidigt att det finns mycket att jobba på för att nå dem.

33