Att leva som man lär

(1)

Att leva som man lär

En studie om hinder och möjligheter för kommunala medarbetare att bidra till att uppfylla miljörelaterade mål

To live as you learn

A study of barriers and opportunities for municipal employees to help meet environmental goals

Katrin Sjöberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljövetenskap

15 hp

Handledare: Eva Svensson Examinator: Hilde Ibsen 2014-05-08

Löpnummer

(2)

2

Förord

Först och främst vill jag tacka min handledare Eva Svensson som har bidragit med goda råd och vägledning genom studiens gång. Jag vill också tacka min kontaktperson Per-Olof Haster som är miljöstrateg på Karlstad kommun och som har hjälpt mig med kontakter inom

kommunen och har givit goda råd under studiens gång. Till sista vill jag tacka alla

respondenter som ställde upp på intervjuer och att de tillät mig att utföra observationer trots pressade tidsscheman.

Karlstad, maj 2014

Katrin Sjöberg

(3)

3

Sammanfattning

Hållbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling och har på senaste tiden fått en allt större roll.

Karlstad kommun har tre hållbarhetsstrategier, däribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömål som är till för kommunens

medarbetare. Studien söker att ta reda på medarbetarnas kunskap och förståelse för de interna miljömålen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka hinder och möjligheter som finns för medarbetarna för att kunna bidraga till att de interna miljömålen skall nås. Intervjuer med personer med olika befattningar och

observation utfördes på två av kommunens arbetsplatser för att ta reda på detta. Observationer utfördes med syfte att ta reda på om arbetsplatserna uppfyller kommunens krav på mat- och källsorteringsmöjligheter och för att bland annat undersöka tillgänglighet och uppbyggnad.

Gemensamt för alla intervjuer var att det fanns samtycke om att fler utbildningar krävs inom miljö samt uppföljning av miljöarbetet för att se resultat. Mer specifierad utbildning och mer tydlighet var också några aspekter som belystes. Hinder som belystes från båda

arbetsplatserna var bristen på tid, pengar och i viss mån personal. Även svårigheten med att påverka andra till att också agera efter miljömålen togs upp. Mat- och

källsorteringsmöjligheterna uppfyllde kommunens krav men kan förbättras betydligt genom att bland annat införa mindre källsorteringsstationer på fler ställen och även göra de mer tillgängliga för allmänheten.

Nyckelord: hållbar utveckling, mat- och källsortering, kommuners miljöarbete, miljöstrategi, målsättningsteorin, målstyrning, miljökommunikation.

(4)

4

Abstract

Sustainable development is about having a balance between economic, ecological and social sustainability. Municipalities are seen as key players in working towards a more sustainable development and have recently received an increasing role.

The Municipality of Karlstad has three sustainability strategies, and one of them is an

environment and climate strategy and the idea behind the strategy is that the municipality will grow in a socially, economic and environmentally sustainable manner. In the strategy there are intern environmental goals for the assistants of the municipality. This study seeks to find out about the assistants knowledge and understanding for the intern environmental goals and how they are going to contribute to fulfill them. The purpose of this study is to find out about obstacles and possibilities for the assistants to contribute to fulfill the environmental goals.

Interviews with people with different positions and observations were executed on two of the municipalities’ workplaces.

Observations at the workplaces were conducted to determine if the food- and recycling opportunities meets the municipality's requirements for food- and recycling opportunities and to, among other things, check availability and organization.

Common to all of the interviews was that there was an agreement that more training is required in the environmental field and the monitoring of environmental work to see results.

More specified training and more explicitness was also some aspects that were raised.

Obstacles raised from both workplaces were lack of time, money, and to some extent staff.

The difficulty of influencing others to also act after the goals was also raised. Food- and recycling opportunities met the municipality's requirements but can be improved significantly by invest in smaller sorting stations in more places and also make them available to the public.

Keywords: sustainable development, food and waste separation, municipality environmental work, environmental strategy, theory of goal setting, goal steering, environmental

communication.

(5)

5

1. Inledning

Hållbar utveckling är ett uttryck som på senaste tiden fått stor uppmärksamhet. Hållbar utveckling handlar inte bara om en god miljö utan tar också hänsyn till att samspelet mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet skall finnas. Detta betyder också att en ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Begreppet hållbar utveckling myntades i FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” år 1987. I denna rapport beskrivs hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Naturvårdsverket 2014).

Att vissa faktorer så som tid och pengar hindrar oss från att agera miljöfrämjande är inget nytt (McDonald 2002). Det är viktigt att veta vilka faktorer som hindrar ett företag eller en

organisation för att kunna ta reda på hur man skall kunna lösa det (Gustafsson & Hjelm 2011).

Kommuner kan ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling. De verkar nära medborgarna och utgör en länk mellan medborgare och nationella samt internationella myndigheter. Alla kommuner styr sitt miljöstrategiska arbete på olika sätt. Kommuner kan anta många olika roller i sitt arbete med frågor som rör miljö och hållbar utveckling. Vissa roller är lagstadgade, andra är mer självpåtagna. Hållbarhetsarbetet i en kommun inbegriper många olika verksamheter, avdelningar och kontor vilket kan leda till att kommunen som helhet inte har en samlad syn eller ett systematiskt arbetssätt när det gäller miljöfrågor och arbete för hållbar utveckling. Detta kan i sin tur kan leda till ineffektivitet och målkonflikter (Gustafsson & Hjelm 2011).

Människor, struktur, kultur, mål och aktivitet är fem viktiga aspekter som påverkar varandra i en organisation. Ambrahamsson & Andersen (2005) menar att ”Människor arbetar

tillsammans för att nå bestämda mål i en bestämd struktur och under kulturella

begränsningar”. Politiker styr och formar regler och lagstiftning från regeringsnivå till kommunal- och landstingsnivå. Ekonomi är ofta en faktor som sätter ramarna för hur lagstiftning ser ut och formas. Ofta när politiker beslutar i sakfrågor där de saknar kunskap och där sedan tjänstemännen skall utföra detta, kan olika slags konflikter uppstå (Thylefors 1991). Offentliga organisationer har ofta ideal att leva upp till. Det finns många faktorer och många olika intressen som i slutändan kan leda till bland annat målkonflikter (Jacobsen &

Thorsvik 2008).

Jacobsen & Thorsvik (2008) menar att mål uppsatta för en offentlig verksamhet bör vara långsiktiga och åtgärder behöver följas upp för att nå ett lyckat resultat. Att de uppsatta målen är realistiska och att resurserna räcker till är också något som är viktigt för en verksamhet.

Mål kan ha en motiverande effekt på de anställda då de arbetar mot ett uppsatt mål, vilket kan medföra att den anställda anstränger sig lite mer för att nå det uppsatta målet. Att ha strategier som en vägledning för att veta hur man ska gå tillväga är också något som är viktigt att ha i åtanke (Jacobsen & Thorsvik 2008).

(8)

8

1.1 Bakgrund

1.1.1 Karlstad kommun

Karlstad är en tätort som ligger i Värmlands län och i kommunen bor det cirka 90 000 människor. Under ett flertal år har Karlstad kommun drivit ett framgångsrikt miljö- och klimatarbete och där FN:s globala handlingsprogram Agenda 21 ligger centralt. Nämnder och styrelser i kommuner har till uppgift att kontrollera att miljöarbetet bedrivs enligt de

policydokument som gäller för verksamheten. År 2011 beslutade politikerna om en miljö- och klimatstrategi innehållande fem insatsområden, däribland internt miljöarbete (Karlstad

kommun 2013a).

Karlstad kommun består av 13 politiska nämnder, exklusive kommunstyrelsen, där varje nämnd har sitt ansvarsområde. Kommunens nämnder är därefter uppdelade utifrån olika verksamhetsområden och de bestämmer bland annat hur kommunens tjänstemän skall sköta bland annat skolor, socialtjänst och äldreomsorg. Till varje nämnd hör förvaltningar som består av tjänstemän. Idag har kommunen cirka 7500 anställda (Karlstad kommun 2012 e).

Karlstad kommuns har också en värdegrund. Värdegrunden är gemensam i alla verksamheter och är till för att bidra till att stärka koncernen Karlstads kommun. De stora målen är att se framåt och utveckla verksamheten, att genomföra kommunens uppdrag med engagemang, att vara en kommun i gott skick, att nå goda resultat och den grundläggande kärnan är att ”vara till” för karlstadborna (Karlstad kommun 2012 b)

1.1.2 Miljö- och klimatstrategi

Karlstad kommuns miljö- och klimatstrategi, är en av tre hållbarhetsstrategier och beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en miljömässigt hållbar stad. Strategin fungerar också som en vägledning för kommunen att nå visionen Livskvalitet Karlstad 100 000 som är ett mål om att befolkningen skall öka samtidigt som det skall råda ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i arbetet. För att försöka nå ett framgångsrikt miljö- och klimatarbete krävs det att miljöfrågorna behandlas på alla nivåer i kommunen (Karlstad kommun 2012 c).

Miljö- och klimatstrategin fungerar som ett styrdokument inom kommunens miljöområde och antas av kommunfullmäktige. Miljö- och klimatstrategin är baserad på de 16 nationella miljömålen och är indelad i fem insatsområden; klimat och luft, vatten, natur och biologisk mångfald, mark, byggande och boende samt internt miljöarbete. Hur målen ska genomföras och nås hanteras på respektive nämndnivå och hanteras i kommunens budgetprocess (Karlstad kommun 2011).

År 2010 kunde Karlstad kommuns medarbetare och politiker genomgå en grundutbildning i miljö och klimat, som en del i arbetet mot att bli en mer miljöanpassad stad.

Klimatutbildningen är lokalt framtagen i kommunen med syfte att öka kunskapen i ämnet och förhoppningsvis få medarbetarna att vilja agera mer miljövänligt på arbetsplatsen (Karlstad kommun 2013b).

För att nå alla uppsatta mål är det viktigt att personalen har kunskap och förståelse för hur arbetsplatsen och hur man själv kan bidra till att kunna uppfylla miljö- och klimatmålen,

(9)

9 vilket även är ett delmål. Det interna miljöarbetet innefattar åtta delmål vilka innefattar

kunskap och delaktighet, energi, IT-verksamhet, resor och transporter, upphandling, avfall samt mat och livsmedel. Kunskap och delaktighet handlar om att kommunens medarbetare ska ha kunskap och förståelse för hur arbetsplatsen och man själv kan bidra till att uppnå de gemensamma miljö-och klimatmålen. Energimålet innefattar mer tekniska frågor som utfasning av bland annat elvärme, driftoptimering av arbetsplatsernas ventilation och belysning samt effektiva maskiner. Att synliggöra och medvetandegöra arbetsplatses elanvändning för personalen är också ett mål i syfte att spara el. När det gäller IT-

verksamheten är det viktigt att i största möjliga utsträckning använda sig av resfria möten, det vill säga virtuella möten. Resor och transporter är ett annat delmål som innefattar både resorna till och från jobbet samt resor i tjänsten. Målen är att minska resandet i tjänsten och att byta ut bilarna till mer miljövänliga alternativ. Kommunen främjar även samåkning, distansarbete, ökat cyklande och att man väljer kollektivtrafik. Inom upphandlingen är målet att ställa relevanta och skärpta miljökrav i upphandlingen där det finns stor potential att bidra till en positiv utveckling (Karlstad kommun 2011).

Avfall är ett annat delmål som handlar om att alla arbetsplatser inom koncernen Karlstad kommun skall ha en fungerande sortering av matavfall och övrig källsortering. Grundkraven för källsortering är: matavfall, papper/tidningar, wellpapp, kartong, plast, glas, metall och farligt avfall. Det sista delmålet är mat och livsmedel och handlar om att arbetsplatserna ska köpa in och öka andelen ekologiskt livsmedel. Dessa åtta delmål är alla en del av något större, nämligen det övergripande målet som lyder: Utsläppen av klimatgaser från verksamheter i koncernen Karlstad kommun ska minska med 20 procent till och med 2015 och med 30 procent till och med 2020 (jämfört med 2009). Det övergripande målet kan uppfyllas genom att jobba på dess delmål. Många av dessa delmål kräver ett långsiktig attityd- och

beteendearbete, vilket kommunen belyser i miljö- och klimatstrategin (Karlstad kommun 2011). Attityder och beteende spelar stor roll beroende på hur man väljer att agera eller att inte agera (McDonald 2002).

1.2 Projektbakgrund

Karlstad kommun jobbar hårt med klimat, energi och säkerhetsfrågor och är en av två svenska städer som har utsetts till Resilient City på grund av sitt arbete med klimat, miljö och

säkerhet. Karlstad kommun valdes som undersökningsobjekt just på grund av att det är en intressant kommun att undersöka och som ligger i framkanten när det gäller miljö- och klimatfrågor. År 2010 tecknade Karlstad kommun ett avtal som förbinder dem att ta ett stort ansvar i miljö- och säkerhetsfrågor. Samma år utarbetades en strategisk plan, däribland en miljö- och klimatstrategiplan som tar upp övergripande mål samt delmål (Karlstad kommun 2012 d).

Under 2010 hade alla kommunens medarbetare även möjligheten att gå en grundläggande klimatutbildning med syfte för att nå de interna målen vilka ingår i miljö- och klimatstrategin.

Ett av målen lyder att ”Alla medarbetare i koncernen Karlstads kommun ska ha kunskap och

(10)

10 förståelse för hur arbetsplatsen och hur man själv bidrar till att uppnå våra gemensamma miljö- och klimatmål”. Detta betyder att alla i koncernen Karlstad kommun skall uppfylla denna punkt när det gäller energi, IT-verksamhet, resor och transporter, upphandling, avfall och mat och livsmedel. Detta innebär att man bland annat ska spara el, minska bilåkandet i tjänsten genom att välja mer kollektiva alternativ, källsortera i största möjliga utsträckning samt att köpa in mer ekologisk mat. Alla verksamheter påverkas olika av dessa mål och jobbar på en rad olika sätt (Karlstad kommun 2011).

1.3 Problemformulering

Problematiken ligger mycket i att man ofta har visioner men att de sällan sätts i förankring.

Det finns ofta ett stort glapp mellan att säga och att göra. Ett annat problem är också

medarbetarnas beteende i relation till verksamheten. Medarbetarnas beteende kan bidra till om verksamheten kommer att utvecklas eller inte. Faktorer som plats och roll i verksamheten kan ha betydelse för hur man kommer att bete sig (Prakash 2000).

Kunskap och förståelse till det att man faktiskt också agerar är vad som krävs för att lyckas (Prakash 2000). Att minska avfallen, börja källsortera i allt högre utsträckning, minska energianvändningen, minska transportsträckorna och dra ner på bilåkandet skulle kunna bidra till stora reduceringar i utsläpp varje år. Om alla kommuner i Sverige tar ett sådant ansvar, och att alla medborgare tar det ansvar som krävs är mycket redan gjort. Detta är dock lättare sagt än gjort (Gustafsson & Hjelm 2011).

1.4 Syfte och frågeställningar

Det finns många faktorer som idag är avgörande för en verksamhets framgång. Kunskap och förståelse är nödvändigt när det kommer till att agera miljöfrämjande. Beteende och attityder är också viktiga aspekter för att all sorts miljöarbete skall fungera. Karlstad kommun har som mål att ”Alla medarbetare i koncernen Karlstads kommun ska ha kunskap och förståelse för hur arbetsplatsen och hur man själv bidrar till att uppnå de gemensamma miljö- och

klimatmålen”. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för kommunens medarbetare när det gäller att uppnå de interna miljömålen samt att observera hur arbetsplatsernas mat- och källsorteringsmöjligheter ser ut och hur de kan förbättras Frågeställningarna lyder:

Hur ser Karlstad kommuns medarbetares kunskap och förståelse ut när det gäller kommunens interna miljöarbete och vilka hinder och möjligheter finns det för medarbetarna att jobba efter dessa mål?

Hur ser mat- och källsorteringen ut på Karlstad kommuns arbetsplatser och hur skulle den kunna förbättras?

(11)

11

1.5 Arbetets disposition

Som inledning av uppsatsen presenteras tidigare forskning tillsammans med olika teorier relevanta för studien. Teorierna syftar till att i senare avsnitt kunna knytas samman med resultatet och därefter föra diskussioner kring dem. I metodavsnittet redovisas uppsatsens tillvägagångsätt. Avsnittet inleds med val av metod och därefter kritik, analys och

genomförande samt avgränsningar. Kritisk reflektion kring val av metod sker även där för- och nackdelar diskuteras. Avsnittet avslutas därefter med en metodreflektion samt validitet, reliabilitet, generaliserbarhet. I resultatavsnittet presenteras en kort verksamhetsbeskrivning av de undersökta arbetsplatserna och därefter redovisas det insamlade materialet. I påföljande avsnitt redovisas diskussion och slutligen dras eventuella slutsatser.

(12)

12

2. Teori och tidigare forskning

Detta avsnitt inleds med tidigare forskning på området och därefter presenteras intern kommunikaion som en viktigt indikator. Därefter presenteras engagemangsteorin, målsättningsteorin och målstyrningsteorin.

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp och för att nå hållbar utveckling är det viktigt att ha strategier och realistiska mål som kan visa om verksamheten är på god väg i sitt miljöarbete.

Vägen till hållbar utveckling är många och ses som en stor utmaning för kommunerna då den ekonomiska aspekten också spelar in (Klepke 2005). Enligt Ball (2004) kan det ta flera decennier att nå hållbar utveckling. Han menar också att det är viktigt med uppföljning och redovisning av miljöarbetet då det är lättare att motivera personalen att arbeta med miljön när de kan se att det ger resultat. När det gäller att redovisa miljöarbetet har tidigare studier visat att dialog är en viktigt aspekt i en organisations eller verksamhets styrning. Häggmark &

Persson (2007) kom i sin studie om miljöredovisning i Karlstad kommun fram till att det saknades dialog mellan politiker och tjänstemän, då det i många fall också är tjänstemännen som följer de riktlinjer och mål som politikerna sätter. Även brister i målstyrningen kunde identifieras och författarna menar att förbättringar på detta område kan ske, likaså när det gäller kommunikation och effektivitet.

Sambanden mellan ekonomi och miljö har under de senaste åren blivit allt tydligare. Sveriges kommuner och landsting [SKI] har under många år drivit projekt med syfte att förbättra miljöarbetet i kommuner och landsting (Sveriges kommuner och landsting 2007).

Miljöledningsystem handlar om att göra miljöarbetet effektivare, få bättre struktur och överblick, tydligare rutiner och ansvar samt bättre beslutsunderlag. År 2005 arrangerade Uddevalla kommun tillsammans med SKI en konferans på temat. I denna studie redovisas erfarenheter från ett antal kommuner och landsting som kommit långt i arbetet med miljöledning. Viktiga indikatorer som togs upp vara viktigt var aktivt stöd från ledningen, resurser i form av tid, personal och pengar, engagerade medarbetare samt att framsteg visas under processens gång (Svergies kommuner och landsting 2005). I samband med detta projekt utförde SKI även en sammanställning av hur några kommuner styr för hållbar utveckling.

Samsyn, tvärsektoriellt samarbete samt dialog var de indikatorer som framkom från projektet som viktiga att lägga kraft på (Svergies kommuner och landsting 2005 b).

En annan studie handlar om tjänstemannarollen på lokal nivå inom en målstyrd verksamhet.

Bartholdsson (2009) menar att handlingsutrymme och personligt engagemang behövs i målstyrt miljöarbete. Slutsatserna som drogs utifrån studien var att vad som leder till

framgång i det målstyrda miljöarbetet är politiskt stöd, lokal anpassning av målen till lokala förhållanden, hur arbetet organiseras samt engagerade personer. Han menar att den optimala situationen för framgångsrikt miljömålsarbete verkar vara en kombination av engagemang och dialog.

(13)

13

2.1 Intern kommunikation

Kommunikation kan ses som ett viktigt styrmedel för en verksamhet för att bidra till arbetsglädje, engagemang och bättre resultat. Att ha en god intern kommunikation mellan ledare och medarbetare kan bidra till både externa och interna positiva effekter för

verksamheten. Position inom verksamheten, personliga referenser samt möjligheten att påverka kan påverka tillförlitligheten. Hinds och Kiesler (1995) visar på att många

kommunikationsvägar ger en plattare organisationsstruktur och att kommunikationsflöden decentraliseras.

Organisationer med en bristande intern kommunikation kan uppleva svårigheter med exempelvis lönsamhet (Larsson 2008). Intern kommunikation kan ses som intern

marknadsföring då den ger motiverad personal och effektiv samordning, vilket bidrar till att alla inom organisationen arbetar mot gemensamma mål. Det är därför viktigt för en

organisationen eller ett företag att investera i intern kommunikation (Strid 1999). Nöjd och motiverad personal gör att organisationen lättare når en hög servicenivå (Ahmed & Rafiq 2000).

Robson och Tourish (2003) menar att ett öppet dialogklimat leder till effektiv intern miljökommunikation. Viljan ökar då bland de anställda att ge feedback med förslag som är nödvändiga för att kunna effektivisera verksamheten. Medarbetaren är ofta den som har mest insikt om hur det vardagliga arbetet med sina egna arbetsuppgift fungerar, och därmed även hur det skulle kunna förbättras. Det kan vara problematiskt att uppnå det klimat av förtroende som behövs för att de anställda ska känna sig trygga nog att kritisera verksamheten. Om verksamheten tar hänsyn till dessa aspekter och jobbar på dem kommer en positiv utveckling att ske (Falkheimer & Heide 2007).

2.2 Engagemangsteori

Individers engagemang har under de senaste åren fått allt större betydelse för företag och organisationer. Enligt Mowday, Steers och Porter (1979) är engagemang något annat än passiv lojalitet till en organisation. Författarna menar att begreppet tvärtom innebär ett aktivt förhållande där individen är villig att ge något av sig själv för att organisationen skall lyckas.

Engagemang kan inte bara observeras som en attityd utan kan även avläsas i individens handlande. Det finns många olika faktorer, vilka utgör grunder för en individs engagemang för en organisation.

Tidigare studier har bland annat visat att för högt uppsatta mål kan vara stressande och därmed försvaga presentationen hos medarbetarna. Om målen istället är för kortsiktigt lagda kan det bli förödande för verksamhetens långsiktiga arbete. Det finns många faktorer som spelar in och som kan bidra till hur en verksamhet misslyckas eller lyckas i sin målstyrning och målsättning (Jacobsen och Thorsvik 2008).

(14)

14 Medarbetarnas beteende i relation till verksamheten kan bidra till om verksamheten kommer att utvecklas eller inte. Faktorer som plats och roll i organisationen kan bland annat ha betydelse för hur man kommer att bete sig och om man kommer att engagera sig eller inte (Olofsson 2010).

Prakash (2000) menar att miljösatsningar inte genomförs om de inte beräknas gynna företaget eller organisationen ekonomiskt. Socialt ansvar anses endast vara ett rationellt agerande från företagets sida för att på lång sikt tjäna pengar. Att företag för sken av att handla utan

vinstintressen är bara en täckmantel för att tjäna pengar och att få sympatier från

omgivningen. Prakash (2000) menar även att ett företags eller en organisations överlevande beroende av dess förmåga att kontrollera och hantera sina resurser. Företaget kan genom strategiska val påverka sin situation så anpassning till omvärlden inte alltid blir nödvändig. De ekonomiska intressen styr hur ett företag väljer att agera eller att inte agera alls. Samtidigt belyser González-Benito et al (2011) vikten av intressenternas inflytande när det gäller för verksamheter att satsa på miljön. Under de senare åren har intressenterna fått allt större inflytande på företag vilket har bidragit till ökade miljömässiga investeringar. På grund av att organisationen är beroende av intressenterna blir också intressenterna den bidragande faktorn till ett ökat miljöengagemang hos organisationerna, stora som små.

2.3 Målsättningsteorin

Tidigare forskning har visat hur viktigt det är att förstå hur mål kan påverka människors prestation när det gäller olika arbetsuppgifer (Bonner & Sprinkle 2002; Locke & Latham 1990; Earley & Lituchy 1991). Robbins (1998) menar att mål är en viktig källa till

arbetsmotivation, eftersom de fungerar som riktlinjer för de anställa vad som skall göras och hur de skall nå dit. Undersökningar har visat att tydliga och specifierade mål bidrar till högre prestation än otydliga mål (Bonner & Sprinkle 2002; Svensson 2001).

Målsättningsteorin handlar om att sätta upp mål som skapar arbetsmotivation. Latham (2004) menar att vissa förutsättningar som möjlighet och kunskap krävs för att kunna uppnå målet.

Tidaspekten anses också viktig för att kunna ha chans till att uppnå de uppsatta målen. Att arbetarna får vara delaktiga i målsättningen kan också ibland bidra till positiv utveckling för organisationen.

Locke & Latham (2002) menar att det är viktigt att ett uppsatt mål är objektivt, kort tid mellan inledning av arbete och målets sluttillstånd och utmanande. Med objektivitet menas att målet är formulerat så att det inte råder några tvivel om målet är uppnått eller inte. Detta anses enligt Locke & Latham vara essentiellt för en organisaion i sitt arbete med målsättning.

Enligt Skinner (2002) är feedback yttligare en aspekt som anses nödvändig för att nå uppsatta mål. Genom feedback får personen möjlighet att utvärdera sin position i förhållande till målet.

Feedback kan vara bra både under målarbetet och efter, då detta kan bidra till utveckling under arbetets gång eller påverka processen mot nästa mål. Neubert (1998) belyser hur

(15)

15 målsättning ofta leder till ökad prestation i kombination med feedback, vilket visar vilka framsteg individen har gjort i relation till målet.

Enligt Åteg et al (2007) är ledarskap viktigt för organisationer i sitt arbete med sina mål. Det är bland annat ledarens roll att visa engagemang för att öka engagemang hos medarbetarna.

Åteg et al (2007) menar att ledaren genom realistiska förväntningar, genom att kommunicera mål och behov, genom att förstå skillnaden mellan motivatorer och underhållande faktorer kan agera som en kreatör för att skapa ett öppet och motiverande klimat för sina medarbetare och resten av organisationen.

2.4 Målstyrningsteorin

Det finns många olika idéer om orsaker till hur ett företag eller en organisation agerar eller inte agerar. Det kan bland annat handla om värderingar, ekonomiska faktorer, tid och

intressekonflikter. Många styrmedel kan skapa win-win situationer. Ibland kan det vara bra att satsa långsiktigt och inte bara kortsiktigt. Enligt Prakash (2000) finns det en bristfällig

förståelse för inneboende processer som leder företag eller organisationer till att ta sig an eller att inte ta sig an olika slag av miljömässiga förhållningssätt.

Målstyrning är en styrteknik där man styr mot mål med hjälp av mål. Lundström (2008) menar att det är enkelt att sätta upp mål och även att nå mål som är en del av dagliga rutiner.

Det är desto svårare att nå mål som är svåra och komplicerade. Förändring, nya vanor och beteenden är inte alltid lika enkelt att ändra på. För att företag skall lyckas på lång sikt är dessa förändringar nödvändiga att ändra på. Vad som också anses viktigt är att målen skall kommuniceras ut och att alla i organisationen skall känna till dem och veta om sin uppgift.

Målformulering, resultatuppföljning och dialog är tre viktiga aspekter i en organisations målstyrning. Att från en överordnad nivå bryta ner större mål till mindre kan vara komplicerat då uppfattningar och tolkningar av målet kan skilja sig åt inom organisationen. Just på grund av detta är information och kommunikation viktigt då det ofta reducerar oklarheter och feltolkningar belyser Lundström (2008).

Om målstyrning är motiverande eller inte råder det delade meningar om och beror till stor del på hur målen sätts (Jacobsen & Thorsvik 2008). Enligt Wright (2007) är målstyrningsteorin en viktig teoretisk grund för att förstå motivation och prestation hos medarbetare inom en organisation. Han betonar att medarbetare blir mer motiverade att utföra sitt arbete när det finns tydlighet i målen och när dessa känns viktiga och uppnåeliga. Arbetsmotivationen påverkas även hur viktigt medarbetaren finner sin uppgift att vara.

Om medarbetaren känner att organisationen där den anställde jobbar inom bidrar till samhällsnytta minskar otydlighet och bidrar till att medarbetaren känner

arbetstillfredsställelse och motivation (Boardman & Sundquist 2009).

(16)

16 Enligt Ivancevich (1982) kan målstyrning leda till dysfunktionella effekter hos de anställda så som stress och sömnsvårigheter. När höga och orelistiska mål sätts kan den anställda uppleva högre stress då en allt högre ansträngning krävs. Understöd från chef och ledning kan dock hjälpa till att utveckla handlingsplaner och bidra med feedback för att få den anställda att förhoppningsvis slippa stress och sömnsvårigheter.

(17)

17

3. Metod och material

Här presenteras studiens valda metoder, genomförande, kritik och analys av insamlat material samt avgränsningar, metodreflektion samt validitet, realiabilitet och generaliserbarhet.

Avsnittet avslutas med etiska aspekter och bearbetning av den insamlade data.

3.1 Val av metod och urval

För att ta reda på studiens frågeställningar valdes två kvalitativa metoder, nämligen intervjuer och observationer. Att använda intervju som metod föll sig ganska självklart, då frågorna kommer att gå in mer på djupet. I detta fall valdes semi-strukturerade intervjuer, öppna för följdfrågor för att få ut så mycket som möjligt av respondenternas synpunkter (Wagner et al 2012). I samband med intervjuerna utfördes även öppen observation med syfte att ta reda på hur källsorteringen fungerar på arbetsplatserna och bland annat hur väl integrerad den är.

Två olika arbetsplatser valdes efter hur intressanta de antogs vara att undersöka samt från två olika förvaltningar, nämligen en förskola och ett bibliotek. Två arbetsplatser ställde upp att delta då de tyckte studien verkade intressant. I detta fall blev det Lorensbergs förskola och Stadsbiblioteket. Därefter valdes intervjupersonerna i olika hierarkiska ordningar för att förhoppningsvis få lite olika perspektiv på svaren. På förskolan valdes en förskolechef, en förskolelärare och en vaktmästare. På stadsbiblioteket valdes en verksamhetschef, en bibliotekarie och en städerska.

3.2 Genomförande, kritik och analys

Magne Holme & Krohn Solvang (1997) menar att kvalitativa data och metoder har sin styrka i att de visar på totalsituationen. En sådan helhetsbild möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Man tillåts även få en bättre uppfattning av den enskildes livssituation. Kjaer Jensen (1991) menar däremot att de kvalitativa metoderna ibland kan uppfattas som osäkra när det gäller att skapa ett handlingsunderlag eftersom de utan testfas saknar de kvalitetskriterier som finns vid kvantitativa studier. Han menar dock att en kombinering av dessa två är det ultimata (Kjaer Jensen 1991).

När det kommer till intervjuer som är en av de valda metoderna skriver Magne Holmer och Krohn Solvang (1997) att styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att

undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal. De menar att kvantitativa intervjuer däremot är som att ge alla skor i storlek 41- alla får samma

instruktioner. Detta betyder dock inte att informationen betyder lika för alla, utan att den kan uppfattas på olika sätt. Han belyser även att den stora flexibiliteten som finns i kvalitativa intervjuer också kan ställa till med problem (Magne Holme & Krohn Solvang 1997).

(18)

18 En stor del av den data som idag samlas in från kvalitativa studier kommer från intervjuer. De intervjuer som har genomförts i denna studie har varit semi-strukturerade frågor vilket innebär att intervjun också har varit öppen för följdfrågor (Wagner et al 2012). Tre personer med olika befattningar på respektive arbetsplats intervjuades för att samla olika perspektiv. Meningen med intervjuerna var att ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns när det kommer till att uppfylla de miljömässiga målen. Meningen med att utföra intervjuer på personer med olika befattningar var för att se om perspektiven såg annorlunda ut från varandras.

Den semi-strukturerade intervjun kan ses som ett mellanläge mellan den strukturerade och ostrukturerade intervjun. Med en semi-strukturerad intervju menas en intervju som har ett färdigt program med frågor som skall besvaras. Det viktiga vid intervjun är att den intervjuade får tillfälle att utveckla sina idéer och synpunkter och får en chans att förklara mer utförligt vad som menas (Denscombe 2009). Wagner et al (2012) menar att intervjuer är en högt

värderad insamlingsmetod, förutsatt att den utförs korrekt. På grund av detta har stor vikt lagts på just intervjuteknik och hur själva genomförandet skall gå till.

Den andra kvalitativa metoden som valdes var öppen observation. Observation innebär att man under en tid befinner sig i direkt anslutning till medlemmarna i den grupp som skall undersökas. Genom observation ska man försöka fånga den totala livssituationen för den grupp som skall observeras (Magne Holme & Krohn Solvang 1997). Wagner et al (2012) beskriver både fördelar och nackdelar med observationer. Fördelen med observation är att man få tillgång till aspekter rörande den sociala miljön vilket oftast inte är öppen för

allmänheten. Man får som observatör också tillgång att tillhandahålla viktiga och detaljerande beskrivningar av de sociala miljön och genom detta kunna dra nya slutsatser relevant för studiens frågeställning. Det kan finnas ett stort glapp mellan att ”säga” och att ”göra”. I en observation kan man kontrollera om respondenten faktiskt gör vad han eller hon säger att han eller hon gör. Om man lyckas eller inte med sin observation beror mycket på om man är accepterad av gruppen man observerar. Öppen observation bygger just på att observatören är accepterad av gruppen som skall observeras. Faktorer som ålder, kön, stil och etnicitet kan spel in och vara beroende på om de kommer att acceptera dig eller inte vilket kan ses som ett hinder för en lyckad observation.

Öppen observation genomfördes där deltagarna var medvetna om att de observerades för forskningssyfte (Wagner et al 2012). Det gäller därför att försöka få bra relationer till någon eller några i gruppen för att sedan bli accepterad och därefter kunna gå omkring fritt och ställa frågor och observera (Mange Holme & Krohn Solvang 1997). Observationen skedde under en hel dag på respektive arbetsplats för att få med så mycket som möjligt och för att kunna se hur en typisk dag ser ut på arbetsplatserna. Ett observeringsschema sattes upp med olika punkter som efter hand kryssades av i och med att de observerats. Observationerna utfördes med syfte att ta reda på hur avfallshanteringen ser ut på respektive arbetsplatser. Mat- och

källsorteringens lättillgänglighet och uppbyggnad observerades bland annat. Inget större fokus lades på hur medarbetarnas mat- och källsorteringsvanor gick till då detta ej anses relevant för studien. Grundkraven för källsortering är enligt Karlstad kommuns interna miljö-och

(19)

19 klimatmål; matavfall, papper/tidningar, wellpapp, kartong, plast, glas, metall samt farligt avfall (Karlstad kommun 2011).

3.3 Avgränsningar

Under det interna arbetet i miljö- och klimatstrategin finns tio olika delmål inklusive ett övergripande mål som lyder att utsläppen av klimatgaser från verksamheter i koncernen Karlstads kommun ska minska med 20 procent till och med 2015, och med 30 procent till och med 2020 (jämfört med 2009) (Karlstad kommun 2011). Respondenterna har givits

möjligheten att prata fritt kring dessa mål vilket kan leda till att några eller något mål inte kommer att nämnas. Avgränsning till endast två arbetsplatser i Karlstad kommun har skett, nämligen Stadsbiblioteket och Lorensbergs förskola, där tre intervjuer med personer med olika befattningar på varje arbetsplats samt observationer kommer att utföras. Detta för att få olika perspektiv beroende på vilken roll man spelar i organisationen. Genom observationen kommer fokus endast att läggas på matavfall- och källsortering för att bland annat observera tillgänglighet och uppbyggnad.

3.4 Metodreflektion

I helhet fungerade intervjuerna och observationerna bra tillsammans. De kompletterade varandra bra och man kan kontrollera om vad som sagts i intervjun också stämmer. Tanken var att personerna som intervjuades skulle ha olika befattning för att på så sätt kunna få olika perspektiv. Värt att reflektera över i efterhand är att vissa frågor skulle behöva korrigeras för att undvika repeterande svar.

3.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Idéerna om reliabilitet och validitet härstammar från kvantitativ metodologi. Trost (2010) menar att vid kvalitativa studier blir dessa begrepp och termer lite annorlunda. I kvalitativ inriktning handlar validitet och reliabilitet om att kunna beskriva att man har samlat in material och bearbetat data på ett systematiskt och noggrant sätt (Trost 2010).

Validitet och reliabilitet är viktigt att arbeta kontinuerligt med under arbetets gång. Hög validitet betyder att forskaren undersöker det som undersökas skall och inget annat. Man skulle kunna säga att validiteten mäter giltigheten i arbetet. Intervjufrågorna utformades med syfte för att kunna besvara frågeställningarna. Att ständigt kontrollera att studien utgår från sitt syfte leder enligt Kvale (1997) till en god validitet.

Yin (2007) menar att en utförlig dokumentation av studiens tillvägagångsätt är nödvändig för att studien skall kunna återupprepas, granskas och testas. Med reliabilitet menas att en mätning vid en viss tidpunkt skall ge samma resultat vid en annan mätning och ny tidpunkt.

Ett problem med detta är att man då förutsätter ett statistiskt förhållande. Trost (2010) menar

(20)

20 att med ett symboliskt interaktionistiskt synsätt utgår från att man hela tiden deltar i processer.

I detta fall kan inte lika resultat förväntas vid skilda tidpunkter. När det gäller denna studie så kan det ej garanteras att samma resultat kommer att uppnås längre fram i tiden då olika faktorer påverkar hur man väljer att agera eller att inte agera.

Generaliserbarhet handlar om att kunna applicera undersökningens resultat på fler än de som har studerats. För att kunna generalisera resultaten måste undersökningen ha hög validitet och reliabilitet. Då kommunens medarbetare ses som en hel stor grupp som följer samma

miljömål, däribland de interna miljömålen, kan resultaten ändå inte appliceras på alla

kommunens arbetsplatser. Detta beror på att oavsett om kommunens arbetsplatser har samma interna miljömål, finns det andra faktorer som spelar in (Trost 2010). Däremot kommer troligtvis studiens resultat ändå kunna appliceras på många arbetsplatser.

3.6 Bearbetning av material

Att beskriva hur data analyseras är viktigt för att utvärdera sin forskning och jämföra den med andra studier om samma ämne. Det är även nödvändigt för att forskare skall kunna genomföra liknande projekt och studier i framtiden (Wagner et al 2012).

En tematisk analys ligger som grund för denna studie. Tematisk analys är en generell metod för att analysera kvalitativ data som innebär att identifiera teman eller mönster i den

insamlade data. På grund av återkommande teman och upplevelser gällande respondenternas åsikter och upplevelser valdes tematisk analys som bearbetningsansats och för att kunna utesluta information irrelevant för studien (Wagner et al 2012)

Innan intervjuerna utfördes testades frågorna på en kamrat insatt på området, detta för att kunna redigera otydligheter i frågorna och för att kontrollera tolkningsbara fel. Lärdomar från detta var att undvika att avbryta respondenten då detta kan leda till att värdefull information faller bort. Samtliga sex intervjuer med 16 frågor vardera tog runt 20 minuter att genomföra och utfördes på respektive arbetsplats (Bilaga 1). Intervjuerna spelades in och har

transkriberats ordagrant bortsett från några få omformulerade meningar med syfte att

underlätta läsningen. Innebörden har inte ändrats utan endast grammatik och längre uppehåll.

Under bearbetningen av resultaten sorterades irrelevanta data bort. De ordagranna transkriberingarna sparades och kopierades sedan för att sätta dem i teman.

Vid en bearbetning av intervjumaterialet framkom tre teman som anses relevant för studiens resultat. De identifierade teman är;

1. Den interna miljö-och klimatstrategin, där intervjupersonernas synpunkter diskuteras och där ingegreringen av den interna miljö- och klimatstrategin tas upp.

2. Miljömålsarbete ,där två underteman tas upp, nämligen hinder och möjligheter samt kunskap och förståelse. Under detta tema tas hinder och möjligheter upp för att agera miljöfrämjande och arbeta mot målen. Diskussioner kring detta förs för att ta reda på intervjupersonernas synpunkter på detta. Även hur de ser på utbildning och kunskap diskuteras.

(21)

21 3. Målstyrning, där intervjupersonernas synpunkter på målstyrning tas upp och vad de

tycker om att miljöarbete bedrivs med uppsatta mål att arbeta mot. Dessa teman framkom redan vid framställningen av intervjufrågorna men har korrigerats lite i efterhand, för att göra dem mer relevanta för studiens syfte och frågeställning. Alla teman är dock lika för respektive arbetsplats.

Observationerna ägde rum i samband med intervjuerna. Punkter kryssades för i samband med att de kunnat observerats. Analysen av observationerna skedde genom en jämförelse av resultaten och kommunens grundkrav för mat- och källsortering.

3.7 Etiska aspekter

I all forskning bör man ta hänsyn till etiska överväganden. Kvale (1997) menar att det finns tre etiska aspekter att som forskare ta hänsyn till, nämligen det vetenskapliga ansvaret, relationen till undersökningspersonerna och forskarens oberoende. I undersökningarna finns ingen tidigare relation till intervjupersonerna. Valet av anställda som intervjuades valdes med avseende på organisatorisk nivå. De intervjuade fick i början av intervjun veta studiens syfte och hur deras svar skulle användas. Identiteten hos respondenterna har valts att hållas

anonymt vilket det också informerades om innan intervjuerna. Det som dock framgår är arbetsplats och befattning. De har också fått frågan om samtalet kan spelas in på band med möjlighet att avstå från det. Eftersom studiens syfte var att ta reda på hinder och möjligheter och försöka få olika perspektiv beroende på befattning har också citat och yrkesroll kopplats samman (Kvale 1997). Respondenternas namn har dock bytts ut mot fingerade namn med syfte att kunna uppnå mer flyt i läsningen (Wibeck 2010).

(22)

22

4. Resultat

Här presenteras studiens resultat som inleds med en grundlig verksamhetsbeskrivning av Lorensbergs förskola och Stadsbiblioteket. Därefter presenteras resultaten för respektive arbetsplats som är uppdelade i intervju och observation. Resultaten för arbetsplatserna kommer att presenteras var för sig då det annars kan bli förvirrande.

4.1 Verksamhetsbeskrivning

4.1.1 Lorensbergs förskola

Lorensbergs förskola är en kommunalt ägd förskola och ligger i området Lorensberg i Karlstad. Förskolan består av sju avdelningar och har cirka 30 medarbetare och en förskolechef. Lorensbergs förskola är en av de arbetsplatser som skall följa kommunens gemensamma miljö- och klimatstrategi. Ett av förskolans mål är att sätta barn i centrum och arbeta efter en pedagogisk inriktning som skall ge barnet en bred social kompetens som grund inför framtiden (Karlstad kommun 2012 f).

4.1.2 Stadsbiblioteket

Karlstad kommuns stadsbibliotek hör till kultur- och fritidsförvaltningen och ingår i biblioteksverksamheten tillsammans med nio andra filialer/bibliotek. Biblioteket har i uppdrag att främja intresset för läsning, litteratur, information, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet. Stadsbiblioteket har en personalstyrka på ungefär 45 medarbetare (Karlstad kommun 2013 c).

4.2 Intervjupersoner

Intervjupersonernas namn behandlas konfidentiellt och därför blir fingerade namn nödvändigt för att underlätta och uppnå lite mer flyt i läsningen (Wibeck 2010). Intervjupersonerna från Lorensbergs förskola är en kvinnlig förskolechef, en kvinnlig förskolelärare och en manlig vaktmästare. Förskolechefen kommer i denna studie kallas för Anna, förskoleläraren kommer att kallas för Lovisa och vaktmästaren kommer att kallas för Pelle. När det gäller

Stadsbiblioteket var intervjupersonerna en bibliotekschef, en bibliotekarie och en städerska, alla kvinnor. Bibliotekschefen kommer att kallas för Sara, bibliotekarien kommer att kallas Maria och städerskan kommer att kallas Ellen.

4.3 Resultat från intervjuer på Lorensbergs förskola

Tre personer med olika befattningar intervjuades på Lorensbergs förskola. En förskolechef, en förskolelärare och en vaktmästare. Förskolechefen och förskoleläraren deltog båda i miljö- och klimatutbildningen hösten 2010. Vaktmästaren har däremot varken sett eller hört talas om

(23)

23 miljö- och klimatmålsstrategin eller om utbildningen. Intervjufrågorna försökte ändå ställas och i största möjliga utsträckning få reda på hur vaktmästarens miljöarbete ser ut, vad han tycker om miljöarbetet på arbetsplatsen och hur det fungerar.

4.3.1 Den interna miljö- och klimatstrategin

När det gäller den interna miljö- och klimatstrategin förväntas medarbetarna jobba mot strategins uppsatta mål som rör frågor inom kunskap och delaktighet, energi, IT-verksamhet, resor och transporter, avfall samt mat- och livsmedel. När frågan om de interna miljömålen ställs är medarbetarna inte riktiga säkra över miljö-och klimatstrategin och ber om att få kolla i den. Anna berättar att hon inte kommer igåh alla mål på rak arm, samtidigt som Lovisa berättar att hon är lite osäker på vad som i målen. Pelle har aldrig ens hört talas om varken strategin eller miljö- och klimatutbildningen.

Lovisa menar att de har försökt att integrera delar ur miljö-och klimatstrategin i verksamheten men att det är lätt att sluta med det när det blir för komplicerat. Hon tar upp exempel om att de bland annat har fått dit behållare för matavfall och att de försöker prata med barnen om att man inte ska låta kranen stå på för länge. Anna belyser hur viktigt det är för henne att föra diskussioner med medarbetarna. Även hur man ska få barnen att slänga mindre mat och hur man ska göra för att spara på olika sätt. Hon berättar även att utbildningen som var 2010 var bra och att man fick en insyn i varför man gör som man gör.

”Just då blir man väldigt medveten, och så går det ett halvår och det är egentligen då uppföljning skall komma. Man tappar lite av sin medvetenhet.

Alla pratar ju om att man ska sopsortera, så det finns ju där, men ändå inte lika mycket som när man satt där på utbildningen”.

4.3.2 Miljömålsarbete

År 2010 kunde kunde Karlstad kommuns medarbetare och politiker gå en miljö- och klimatutbildning med syfte att agera mer miljövänligt på arbetsplatsen. En miljö- och klimatstrategi är också framtagen med uppsatta mål att jobba mot. När det gäller

miljömålsarbetet identifierades hinder och möjligheter samt kunskap och förståelse som underteman.

Hinder och möjligheter

Tydlighet i vad man skall göra och en uppsatt specifik strategi bidrar till högre prestation bland medarbetare än otydliga mål (Bonner & Sprinkle 2002; Svensson 2001). Vid intervjun framkom det just att tydlighet är viktigt, vilket Bonner & Sprinkle 2002 menar är viktigt för att nå högre prestation bland medarbetarna.

Lovisa belyser hur viktigt det är med just tydlighet.

”Desto mer tydlighet och rutiner desto lättare är det att följa målen”

(24)

24 Anna menar att det överlag behövs tydligare rutiner. Hon menar att en del är miljömedvetna, men att det i stora massan behövs.

När frågan om verksamhetsmålen och de miljömässiga målen kan krocka ställs är svaren olika. Lovisa menar att det är ett val som man måste göra och belyser än en gång att det krävs tydlighet för att få med alla åt samma håll. Hon menar att det kommer mer och mer krav, vilket kan ta tid från arbetet med barnen. Ett annat hinder med den interna miljö- och klimatstrategin som Lovisa belyser är att det anses svårt att jobba med miljön när man är så få.

”Man behöver vara fler som tänker lika. Jag tror att det skulle gå att få ihop det mer än vad det är nu”.

Anna tycker också att det finns många arbetsuppgifter och att man måste få in miljön mer i vardagen. Att det ska vara så naturligt att man inte tänker på det. Hon menar att personalen ofta känner sig stressade när det är mycket barn. Hon menar att även att verksamheten är en sak för sig men att ekonomin hela tiden spelar in.

Anna och Lovisa belyser också att de försöker visa barnen hur de ska göra för att vara

”snälla” mot miljön. Lovisa menar att det enkla i miljöarbetet är just sorteringen, det tror hon att alla mer eller mindre gör och att det blir mer en vana. Däremot tycker hon att det blir allt för många mål att hålla reda på.

När det gäller att transportera sig fram och tillbaka till jobbet är det många personliga faktorer som kan spela in. Anna och Lovisa belyser hur viktigt det är att föregå med ett gott exempel och båda cyklar eller åker kollektivt i största möjliga utsträckning. Olika anledningar finns till varför man väljer att transportera sig på ett visst sätt men ingen av medarbetarna ifrågasatte arbetsgivarens krav på detta.

”Jag cyklar både till och från jobbet året runt och när jag inte cyklar så försöker jag gå eller ta bussen”

Anna tycker att det är viktigt att föregå med ett gott exempel och cyklar därför mellan de olika förskolorna hon ansvarar för.

”Vi är med i ”cykla till jobbet” och jag cyklar så mycket jag kan. Vi är ju här och vi åker inte omkring så mycket, det är i så fall jag. Och jag cyklar”.

Pelle bor på annan ort och vissa personliga faktorer spelar in, vilka kan ses som ett hinder och därför tar han bil fram och tillbaka till jobbet. Tjänsten kräver också bil då resor mellan olika skolor sker under dagarna.

Kunskap och förståelse

(25)

25 Hösten 2010 utfördes en klimatutbildning på verksamheten och diskussioner kring miljön fördes. Samtliga intervjupersoner menar att det är lätt att miljöarbetet lätt rinner ut i sanden.

Även vaktmästaren som aldrig hört talas om den interna miljö- och klimatmålsstrategin.

För att få människor delaktiga och engagerade i miljömålsarbetet menar Lovisa att det är viktigt att man möts och pratar om det. Att man har punkter uppifrån som man kan diskutera och att nån håller i det. Att ge varandra tips och idéer utifrån vad man gör på sin avdelning och att man kommer till nya insikter tillsammans. Ska man göra nått tillsammans krävs lite arbete eftersom det är en så stor skola menar hon och att det kanske är enklare på en mindre skola.

”Mer kunskap och mer diskussioner tror jag på”

Anna belyser än en gång hur viktigt det är att försöka vara en slags förebild i allt som görs och att hela tiden försöka påminna om saker och ting.

När det gäller utbildning inom miljöfrågorna och hur man skall kunna bidra till att uppfylla de interna miljö-och klimatmålen svarar både Anna och Lovisa att mer utbildning krävs. Även Pelle som aldrig fått varit med eller ens hört talas om miljömålen tycker att det är viktigt att upprätthålla kunskapen. Lovisa menar att när utbildningen ägde rum 2010 så fanns det mycket diskussioner omkring ämnet och vad som är bra att tänka på.

”Det va mycket bra tycker jag, att man blir påmind och få det som

diskussionsämne. Repetitioner på det lite då och då och påminnelser skulle vara bra”.

Anna menar att det skulle kunna vara mer utbildningar samtidigt som de som är

jätteintresserade redan har det i sig. Hon belyser även hur andra skolor har mer medvetenhet och jobbar mer med miljön. Att det kanske inte behövs mer utbildning på de arbetsplatserna, men att det kan behövas i verksamheten här istället.

När frågan om hur miljöarbetet skulle kunna förbättras berättar Lovisa om hur de alltid försöker tänka på att man skall släcka lampan när man går ut. Hon menar att det inte behöver stå och lysa när ingen är inomhus. Hon belyser även att det är en brist på

källsorteringsmöjligheter.

”Mer behållare till källsorteringen så att det finns möjlighet att sortera på varje avdelning. Och det skulle fungera bra som en påminnelse också så att man inte bara slänger allt i en behållare. ”

Hon tar även upp resorna som ett förbättringsområde samtidigt som hon belyser att det är upp till var och en och att det är väldigt svårt att påverka någon annan. Hon tror att folk ofta är stressade och tänker då att det går snabbare och lättare att ta bilen. Hon belyser än en gång hur viktigt det är att föregå med gott exempel.

(26)

26 Anna menar att ett annat förbättringsområde kan vara att köpa in mer ekologisk mat och frukt men att problemet ligger i ekonomin. Även energin tas upp som ett problem.

”Idag är ena änden av förskolan jättevarm och andra änden jättekall, när det gäller värme, men det har ju teknik och fastighet hand om. Men jag tror att det är nånting som kommunen på sikt förlorar på. Det är ju någonting som kan förbättras. Och där kommer frågan in igen: Hur mycket får det kosta? Ekonomin kommer in hela tiden. Och tänker man på lång sikt eller kort sikt. Tänker man på lång sikt så lönar det ju sig”.

Lovisa menar att det svåraste med miljömålsarbetet är att påverka arbetskamraterna.

”Man kan inte säga ”gör si och så”, de måste komma fram till den

medvetenheten själv. Men när rektorn kommer och säger att man ska göra på ett visst sätt så måste man ju göra det.”

Att prata och samtala med barnen så att de skall bli medvetna är också något som anses svårt.

Hon tycker att man skall ha tvärgrupper så att man blir mer medveten. Hon belyser hur de har tvärgrupper inom massa annat och att de även skulle kunna ha det inom miljön. Medvetenhet och kunskap är två aspekter som är viktiga och nödvändiga anser intervjupersonerna.

Anna menar att det är lättare att uppnå mål som man själv kan påverka. Maten har kostchefen hand om och energin har teknik och fastighet hand om. Hon menar att det skulle vara lättare att samordna saker och ting om hon själv hade hand om budgeten istället. En annan sak hon belyser är att verksamheter och förvaltningar måste bli bättre på att samordna sig. Att det krävs samarbete om förbättring ska ske.

Lovisa belyser än en gång bristen i källsorteringen.

”En annan sak är att vi skulle behöva mer sorteringsfack, mer behållare på varje avdelning. Vi har en behållare för papp som vi har gjort själva, sen har vi en hink för matavfall och sedan har vi en soptunna för lite allt möjligt. Man skulle bli påmind om man såg behållarna”

Pelle tror också på att saker och ting behöver förbättras när det gäller miljöarbetet, samtidigt som han tror att det är på gång. Han belyser även hur tekniken kan förbättras. Att belysningen ofta står på men att man med nyare teknik kan ha automatisk belysning. Han menar också att mer ekologisk mat och närproducerat har köpts in och det speglar sig i kvalitet och smakar mycket bättre.

4.3.3 Målstyrning

Att använda mål i en verksamhet kan ha en positiv effekt och påverka personalens motivation och ge riktlinjer i hur man skall gå tillväga för att nå målen (Jacobsen & Thorsvik 2008).

(27)

27 Lovisa menar att det är bra att arbetsplatsens miljöarbete bedrivs med miljömål och att det är nödvändigt.

”Samtidigt är det många som slår ifrån sig jobb på grund av att det blir för mycket, för många mål och krav.”

Anna menar att det är ”helt okej” men att det finns så mycket mål.

”Vi lever i en värld som består av massa mål. Och frågan är vad målen gör för nytta och hur profilerar man sig för att visa att målen är viktiga och inte bara att vi har mål. Om jag går ut på förskolan o frågar där det är cirka 30 anställda så är det inte så många egentligen fast vi har gått utbildningen som tänker att vi har mål.

Anna menar att det blir för många mål att hålla reda på. Bland annat verksamhetmål, kommunens mål och miljömål. Hon menar att det är viktigt att sätta upp mål som anses viktiga och inte bara för att man skall sätta upp massa mål. Hon menar att det är lätt att det blir ”för mycket” och folk orkar inte med det. En annan sak hon tar upp är att det är viktigast att kommunicera ut de allra nödvändigaste och viktigaste målen. Hon menar att detta gäller överlag i Karlstad kommun.

Pelle är lite mer pessimistiskt inställd till miljön men tycker samtidigt att det är bra men anser att det görs för lite globalt sett.

”Så alla de åtgärderna vi gör känns som för lite. Som exempelvis Earth Hour.

Jättebra för sitt samvete men hur många tänker på det sen efter den där timmen?

Det är just det som jag tycker genomsyrar samhället. Jag tror att förståelse är viktigast av alltihop. Att man utbildar i varför och vad som kommer att hända om man inte gör nått åt det. Varför ska vi göra såhär. Det är bra att det finns ett arbete. Men generellt sett, och speciellt jag behöver mer kunskap”.

Om man skulle kunna förbättra det interna miljömålsarbetet menar Lovisa att man sa börja i en liten skala och så får det sprida sig. Antingen att ta tag i det nedifrån eller att det kommer uppifrån som det gjorde 2010.

Anna menar att det krävs mer arbete med förvaltningarna, så att man arbetar mer ihop. Hon känner att de kan bli bättre på att samarbeta.

Samtliga tycker att mer uppföljning krävs och att miljömålsarbetet annars lätt kan rinna ut ur sanden. Om mål är bra för arbetare finns delade meningar om. Robbins (1998) menar däremot att mål är en viktig källa till arbetsmotivation, eftersom de fungerar som riktlinjer för de anställa vad som skall göras och hur de skall nå dit.

(28)

28

4.4 Resultat från Observation på Lorensberg förskola

Lorensbergs förskola uppfyller alla de krav som finns i den interna miljö- och klimatstrategin när det gäller sortering av matavfall och källsorteringsmöjligheter. Grundkraven för dessa är matavfall, papper/tidningar, wellpapp, kartong, plast, glas, metall samt farligt avfall.

Vad som kunde observeras var att det endast fanns behållare för matavfall och större

papperskorgar inomhus och att resterande källsorteringsmöjligheter fanns utomhus under ett tak. Vad som även belystes i intervjuerna var att just källsorteringen behövde förbättras och med fler behållare, samtidigt som ett nytt uterum med bättre sorteringsmöjligheter kommer att byggas.

4.5 Resultat från intervjuer på Stadsbiblioteket

Även på Stadsbiblioteket intervjuades tre personer med olika befattningar. En bibliotekschef, en bibliotekarie och en städerska. Bibliotekschefen gick miljö- och klimatutbildningen 2010 medan städerskan gått en utbildning riktad mot städavdelningen och hur de skall jobba med miljön. Bibliotekarien gick aldrig på utbildningen hösten 2010 på grund av personliga

faktorer. Personalstyrka ungfär 45 medarbetare. Fingerade namn för bibliotekschefen är Sara, bibliotikarien kallas Maria och städerskan kallas Ellen.

4.5.1 Den interna miljö- och klimatstrategin

Åsikterna om den interna miljö- och klimatstrategin är positiva från Sara och Ellen. Maria däremot är lite osäker om den på grund av att hon inte deltog i miljö- och klimatutbildningen 2010. Sara tycker att det är väldigt bra att den finns och att den sträcker sig över en så lång tid som den gör.

”Och att det kanske inte bara handlar om hur man bedriver verksamheterna miljövänligt. Utan att det också handlar om hur vi som personal är

miljövänliga”.

Integreringen av den interna miljö- och klimatstrategin har enligt Maria fungerat bra i den mån arbetet görs. Hon belyser även hur de små sakerna faktiskt också har betydelse, som till exempel stänga av datorer och sopsortera. Sara menar att vissa saker har fungerat bra och vissa inte. Hon menar att det är väldigt enkelt att arbeta mot målen där det är väldigt enkelt och går att göra det rent konkret och fysiskt, där det blir synligt.

”Sen kan jag tycka att det är synd att vi inte följt upp den utbildningen för att se vart vi befinner oss nu”.

(29)

29 Ellen belyser hur svårt det är att få folk att engagera sig, men även att det är på gång. Hon tycker även att det svåraste med integreringen har varit källsorteringen och att folk inte vet hur de ska slänga.

Samtliga intervjupersoner bidrar till att uppfylla delar ur miljö-och klimatstrategin på olika sätt. Ellen som är städerska pratar mycket om källsorteringen och hur man skall använda så lite skurmedel som möjligt och när det inte behövs endast använda vatten när de städar. Sara pratar mer om upphandling och att de köper in miljövänliga barnböcker fria från kemikalier.

Hon belyser även hur hon försöker göra miljö-och klimatstrategin känd för personalen även om det inte är en av den mest spridda policyn. Maria berättar att hon brukar spara på papper genom att använda gamla stenciler som kladdpapper och använder kommunens bilar när det krävs då de är miljövänliga.

4.5.2Miljömålsarbete

Även när det gäller stadsbiblioteket hade medarbetarna möjlighet att år 2010 gå en miljö- och klimatutbildning med syfte att agera mer miljövänligt på arbetsplatsen. När det gäller

miljömålsarbetet identifierades likså här hinder och möjligheter samt kunskap och förståelse som underteman.

Hinder och möjligheter

Tydlighet i hur man skall gå tillväga tycker samtliga är viktigt. Ellen tycker även att det är viktigt att påminna varandra då det är lätt att glömma bort vissa saker. Hon menar att ju mer tydligt det är, desto lättare är det för folk att förstå då det annars är lätt för missförstånd. Hon tycker att alla skulle kunna ha en mapp med massa punkter man skall följa tills det blir mer av en rutin. Sara skulle vilja ha lite mer stöd och hjälp med målen från de ansvariga av miljö- och klimatstrategin. Att de bland annat kan hjälpa oss till att förbättra verksamheten och förklara mer konkret hur man ska gå till väga. Maria belyser än en gång hur viktigt det är med

tydlighet.

Samtliga belyser hur man skulle kunna effektivisera belysningen och använda sensorer eller timers. Maria och Ellen pratar inte bara om belysningen utan även om andra teknisk faktorer som ventilation och energibovar. Maria är medveten om att ekonomin spelar in och ser det därför som ett ekonomiskt hinder. Hon nämner även tid som ett hinder då det ibland kan bli lite för mycket att göra och då miljön ofta glöms bort. Ellen pratar mer om alternativa

papperspåsar till matavfall och problemen med kaffesumpen. Sara däremot menar att ett stort hinder är att folk inte fokuserar tillräckligt på frågorna och att de därför lätt glöms bort. Men hon menar också att alla kan bli bättre på att skaffa sig kunskap och göra sig själv delaktig i miljöarbetet.

”Jag kan nog tänka att hindren är att man inte har fokus på frågorna. Det beror lite på hur mycket fokus man har. För fokuserar man så vet man kanske mer hur man ska göra för att nå dit. Man jobbar mycket med det då. Och så följer man det man kom överens om och de policys vi har och efter ett tag glömmer man

(30)

30 bort att prata om det. Så att jag tror att man kan uppnå det om man försöker ha lite fokus på det”.

Om verksamhetsmålen och de miljömässiga målen är kapabla till att krocka råder det delade meningar om. Ellen menar att det beror på vad man kommer fram till att man vill ha, om det är dyra saker eller inte, men att hon än så länge inte upplevt att de krockat.

Sara menar att det är tiden som i sådana fall skulle kunna ställa till det lite. Att man egentligen inte har tillräckligt med tid för att i varje läge tänka igenom om man agerar på det mest

miljövänliga sättet. Att man inte stannar upp och tänker.

Maria tror att de miljömässiga målen kan krocka med verksamhetsmålen, men är inte säker på hur.

När det gäller faktorer som begränsar det interna miljöarbetet menar Maria att det har mycket med tid att göra. Hon menar att kurser eller studiedagar med möten och diskussioner kan vara viktigt att ha ibland.

Ellen menar däremot att det som hindrar en är att det inte är något som de själva kan göra åt.

Att det är andra förvaltningar som har hand om vissa delar i miljö- och klimatstrategin. Hon belyser även hur viktigt det är att ha en kommunikation med ledningen och att de tar till sig det som vi har att säga.

Samtliga menar att man alltid kan bli bättre och förbättra arbetet på något sätt. När det gäller områden att förbättra sig inom menar Maria att det största förbättringsområdet är att försöka få folk att åka mindre bil. Både inom tjänsten och till och från jobbet. Hon menar också att det finns medel för det, exempelvis ”cykla till jobbet”-kampanjen.

Ellen har många förslag på vad som skulle kunna förbättras, men det kostar även pengar. Hon berättar även att hon har som uppgift att skriva ner sånt som skulle kunna förbättras. Exempel hon tar upp är en garagedörr som man skulle kunna täta till då den drar in mycket kyla, en gammal fläkt som skulle kunna förnyas och bli energisnålare och effektivare samt att sätta upp ljustimer då det står och lyser mycket överallt.

Sara belyser istället upphandlingen av medier där de ställer hårda krav på sina leverantörer.

Kraven handlar mycket om att hos företagen där upphandlingen sker skall finnas en miljöpolicy och miljöstrategier.

”Om vi nu köper möbler så vill vi ju inte att de ska ha en verksamhet och

produktion som är negativ för miljön. Så att man kan ju också bidra på det sättet, att ställa krav på de man handlar av. Sen kan jag tänka mig, om man ska tänka riktig miljövänligt, är att man köper mer elektroniska böcker och tidsskrifter”.

Hon belyser dock viljan av att istället läsa fysiska exemplar men att det kommer mer och mer med tiden.

Att leva som man lär