I detta avsnitt diskuteras och problematiseras det som har framkommit av de genomförda intervjuerna mot bakgrund till den valda teorin och den tidigare forskningen. Vidare kommer uppsatsen frågeställningar att besvaras:
1. Hur är studie- och yrkesvägledningen organiserad och utformad på de olika skolorna?
2. Betraktas studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar?
3. På vilket sätt arbetar man för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund?
Studie- och yrkesvägledning har en lång historik av att vara ett självständigt arbete, av
intervjuerna framgår att så fortfarande är fallet på de flesta skolorna. Enbart en av fyra studie- och yrkesvägledare sa att de tillhör ett arbetslag, två uppgav att de inte tillhörde något
arbetslag alls och en försökte på eget initiativ komma in och arbeta i 9:ornas arbetslag på sin skola. Denna bild skilde sig något från rektorernas där tre av fem ansåg att studie- och yrkesvägledarna till viss del tillhörde elevhälsans arbetslag, där de själva får bestämma hur mycket de skall medverka. En anledning till denna skillnad kan vara att rektorerna anser att det har skett en organisationsreform där de främjar en plattare struktur med delegering av beslutstagandet och en större handlingsfrihet till studie- och yrkesvägledaren109. För rektorerna kan det verka självklart att studie- och yrkesvägledare ingår i arbetslaget elevhälsan medan studie- och yrkesvägledare upplever att bristen på organisationsstruktur medför osäkerhet om vilket arbetslag de tillhör.
Det som framkom av studien är att för det mesta förväntades studie- och yrkesvägledaren arbeta autonomt, vilket de inte upplevde som någon fördel. Detta motiverades med att de bland annat själva får kompromissa och skräddarsy för att tiden ska räcka till att tillgodose alla elevers behov. Abrahamson & Andersen (2005) beskriver att det utmärkande för en organisation är att det finns en arbets- och auktoritetsfördelning vilken benämns som
organisationsstruktur. Organisationsstruktur skulle i detta fall kunna vara en viktig komponent för hur man fördelar och planerar arbetet bland organisationens medlemmar. Och precis som Abrahamson & Andersen (2005) poängterar så består en organisation av människor, mål, struktur, kultur och aktiviteter. I detta fall handlar det om all personal på skolan vars mål är att bidra till att eleverna ska göra väl underbyggda val inför framtiden. Däremot är det oklart från ledningens sida på vilket sätt och i vilken utsträckning dessa personer ska medverka för att uppnå detta mål.
På grund av avsaknad av tydligt ledarskap kan det tillstöta problematik i samband med olika beteenden inom organisationen. Beteendet har en viktig funktion för organisationen, beteende innehåller tre element, ett av dem är människors inställningar110. Det som observerades är att det inte funnits tydliga direktiv från ledningen om hur studie- och yrkesvägledningen är planerad och hur arbetsfördelningen ska se ut för att hela skolan skall vara delaktig i studie- och yrkesvägledning vilket är ett mål. Detta kan generera i att organisationens medlemmar agerar efter vad de själva tycker och tror. Vilket kan resultera i att inte alla ser sin del i studie- och yrkesvägledningen.
109 Jacobsen & Thorsvik, 2008
110 Ibid., 2008
En annan aspekt som bör tittas närmare på är skolpersonalens tänkande kring studie- och yrkesvägledning. Framkommer det tydligt i organisationen att studie- och yrkesvägledning är någonting viktigt som bör prioriteras högt och som alla har en del i? Tidigare studier inom detta område visar att studie- och yrkesvägledaren var, efter föräldrarna, den person som eleverna vände sig till för att få hjälp av inför studie- och yrkesvalet111. Detta ansågs enligt forskarna vara en paradox eftersom lärarna är de personer som har flest möten med eleverna under de tre åren på högstadiet112. Denna studie bekräftar det som observerades vid tidigare studie nämligen att studie- och yrkesvägledaren anser att lärarna har en viktig roll i att förbereda eleverna inför ett av deras viktigaste val. Därför hyser de en åsikt om att planering som stärker samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan generera i att målen för studie- och yrkesvägledningen blir tydligare och med tiden även öka måluppfyllelsen.
Studie- och yrkesvägledarna poängterar vikten av att lyfta fram syftet med de olika aktiviteterna som studiebesök eller PRAO som de organiserar för eleverna, detta för att involvera alla parter från organisationen. Poängen med att skapa samarbete som inkluderar alla i organisationen är bland annat delat ansvar men också möjlighet till att utvärdera insatserna. Den kompetens som alla personalgrupper besitter ska bidra till att eleverna ska göra välgrundade val för framtiden.
Människors handlingar är viktiga för organisationens handlingssätt. Studie- och
yrkesvägledarna upplevde att de inte hade någon kännedom om hur långt vägledningen i vid bemärkelse var kommen. Bidragande orsak till detta kan vara att det saknas tydliga riktlinjer för hur organisationen ska arbeta för att främja elevernas kunskaper och färdigheter inför deras kommande studieval. Däremot när det gällde studie- och yrkesvägledarnas egna insatser så blev bilden tydlig, de hade en evident förklaring till deras val av arbetsmetoder. Men om studie- och yrkesvägledare saknar kunskaper om vad andra i organisationen gör kan de inte ta del av dessa insatser, vilket i slutändan kan resultera i att effektiviteten sjunker tillsammans med måluppfyllelsen.
Vidare påverkas individers beteende i en organisation av dess kultur. Inom socialantropologi är det brukligt att definiera kultur som en levnadsform som består av t.ex. tankemönster, uppfattningar, beteende eller traditioner. Saknaden av organisationsstruktur medför ofta att individer i en organisation fortsätter i gamla banor, där kulturen på arbetsplatsen kan upplevas som en form av struktur. Som tidigare nämnts så har studie- och yrkesvägledning en lång historik av att vara ett autonomt arbete. Detta är något som de själva är medvetna om. I intervjuerna framgick att många studie- och yrkesvägledare uppfattade att personalen på skolan ansåg deras arbete som viktigt men att de hade svårt att se sitt eget ansvar för att bidra till studie- och yrkesvägledning.
De studie- och yrkesvägledare som uppgav att de tillhörde ett arbetslag upplevde många fördelar, då en tydlig kommunikation med lärarna underlättade deras arbete men också möjliggjorde också att elever som var av behov av extra stöd kunde få den i tid.
Kommunikation är avgörande när det kommer till organisationens utveckling113. Vidare menar de att en bra kommunikation bidrar till kompetensutveckling, bra samordning och kontroll. Genom att ha tydliga kommunikationskanaler mellan olika personalgrupper på skolan skulle förståelsen kunna öka mellan de olika grupperna114. Det skulle även kunna underlätta för studie- och yrkesvägledarna i deras arbete då ingen av dem har schemalagda
111 Lovén, 2000
112 Ibid.
113 Jacobsen och Thorsvik, 2008
114 Ibid., 2008
tider i klassrummen utan måste be att få låna tid av lärarna på deras lektioner vilket inte alltid är problemfritt. En viktig aspekt som bör lyftas fram är att bättre kommunikation mellan dessa två arbetsgrupper kan bidra till en bättre samordning av studie- och yrkesvägledning för elever, vilket i sin tur inte alls behöver medföra stora förändringar i lärarnas arbetsuppgifter.
Det som studie- och yrkesvägledarna framhöll var att många lärare utövade redan omedvetet studie- och yrkesvägledning i undervisningen.
Något annat som bör lyftas fram är skillnad mellan administration och ledarskap.
Administration är inriktad på produktion och lösande av problem medan ledarskap ska skapa visioner, fylla verksamheten med mening och skapa generella riktlinjer för hur organisationen eller enheten ska utvecklas115. Rektorernas roll i det hela bör vara att skapa tydliga riktlinjer för såväl lärare som studie- och yrkesvägledare för hur deras bidrag till att uppnå målet att studie- och yrkesvägledning skall vara hela skolans ansvar. Gemensamt för alla som deltog i studien är att rektorn har ett viktigt ansvar i arbetet för att hela skolan ska ta ansvar och vara delaktiga i studie- och yrkesvägledning. Genom att inte motivera hela personalen på skolan till att aktivt arbeta med studie- och yrkesvägledningen kan man gå miste om de möjligheter som finns till ett kreativt samarbete och i slutänden riskerar eleverna gå miste om en god vägledning inför sina framtida studie- och yrkesval. Detta kan i sin tur resultera i det som författarna Fletcher och Cox (2012) beskriver i sin studie. Där elever på grund av dålig förberedelse inför sina kommande studieval har svårt att fullgöra dem, eftersom de ofta inte har realistiska eller nåbara mål utifrån sina egna förutsättningar. Detta kan bland annat grundas i att eleverna har dålig självkännedom eller som Dresch och Lovén (2003) beskriver
”kollektiv omognad” i elevens familj. Med det avser författarna att familjen inte tar hänsyn till elevens önskemål eller förutsättningar utan styrs av egna ambitioner eller kulturella aspekter när det kommer till det framtida studie- och yrkesvalet.
All personal som arbetar med elever på skolan har enligt läroplanerna ansvar att bidra till att de val som eleverna står inför inte påverkas eller begränsas utifrån kön eller av social eller kulturell bakgrund. Därför är det viktigt med ett gott samarbete mellan lärare som undervisar i de olika ämnena och studie- och yrkesvägledarna, hos vilka elever söker vägledning. Som det framkommer av studien är dagens elever mycket bättre på att söka information, framförallt via Internet, men många av dem behärskar inte konsten att tolka den. Lärarnas roll i det hela kan vara mångsidig inte minst när det gäller att hjälpa elever att utveckla kritiskt granskande och användande av reflexivitet.
Respondenterna har varit eniga om att det finns mycket att arbeta med när det gäller att förebygga eller motverka begränsningar utifrån elevernas sociala och kulturella bakgrund.
Men det framkommer inte på vilket sätt man tänker gå till väga för att åstadkomma en förbättring. Det framgår inte vilka medel som skolorna kommer att använda för att
problematisera synsätt eller traditioner som kan ha inverkan på vilka val elever gör. Inte heller framkommer det tydligt hur skolorna i sin dagliga verksamhet arbetar för att förebygga att det traditionella könsmönstret styr elevernas framtida val av utbildning eller yrken. Detta beror inte på att medvetenheten på skolorna saknas eller är låg, utan att det saknas en handlings plan. I detta fall skulle det vara önskvärt att personalen på skolan tillhandahölls en långsiktig plan över hur de ska arbeta för att motverka att elever i sina framtida val av studier och yrken inte begränsades av de könsstereotypa föreställningar som finns. Idag begränsas detta oftast till att personalen uppmuntrar elever att förverkliga sina drömmar och välja det som
intresserar dem.
115 Jacobsen och Thorsvik, 2008
Dresch och Lovén (2010) fastställer att elever är osäkra på sin egen identitet därför söker de personlig kontakt med såväl föräldrar som studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna uppgav att de oftast arbetar deltid och ibland på flera skolor. Tiden som de vistas på de respektive skolorna måste användas mycket effektiv så att de periodvis tvingas prioritera vissa arbetsuppgifter framför andra. Vidare framgick också att studie- och
yrkesvägledning oftast begränsas till de skolår som är närmast gymnasievalet. Detta kan upplevas som otillräckligt inte minst i de situationer där studie- och yrkesvägledning ska bidra till att bryta mönster som styr eleven i sina val, antingen av andra personer, traditioner eller av de könsstereotypa föreställningar som finns. Skolan bidrar i sin dagliga verksamhet till ny kunskap men också till att utveckla elevernas förmåga att hantera information. Därför bör rektorerna fästa större vikt vid att inkludera lärare i arbetet med studie- och yrkesvägledning och i och med detta på ett sätt bidra till att elever får bättre insikt i hur de olika kunskaperna i de undervisade ämnena kan komma till nytta i framtida studier.
5.1 Förslag till förbättringar
I studien framgår att de studie- och yrkesvägledare som hade möten tillsammans med andra studie- och yrkesvägledare i sin kommun ansåg att detta bidrog till att utbyte av viktig
information underlättades samt att detta skapade möjlighet till att studie- och yrkesvägledning kunde uppfattas som ett lagarbete. Därför anser jag att man bör arbeta för att skapa ett
lagarbete kring studie- och yrkesvägledning, genom att bland annat skapa möjlighet för gemensamma möten. Vidare är det nödvändigt att komma överens om former för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare så att studie- och yrkesvägledning blir hela skolans ansvar.
Tydlig information ökar effektiviteten, en tydlig arbetsbeskrivning skulle kunna underlätta för studie- och yrkesvägledarna samt förebygga att deras arbete förblir en autonom del av
skolverksamheten. Tydligare mål för studie- och yrkesvägledare skulle också kunna leda till att studie- och yrkesvägledare kompetenstestas och därigenom får möjlighet att delta på relevanta kurser, föreläsningar eller dylikt för att öka sin kompetens.
Eftersom rektorerna uppenbart utryckt att de saknar en tydlig plan för hur personalen ska arbeta för att motverka stereotypa gymnasieval hos eleverna anser jag att ett planerat samarbete mellan rektorerna skulle kunna resultera i att en sådan plan skapades. Detta kan åstadkommas genom regelbundna möten för rektorerna i länet i samarbete med till exempel Kommunförbundet.
5.2 Förslag på vidare forskning
Nuvarande uppsats grundas på insamling av empiri från rektorer och studie- och
yrkesvägledarna. I denna uppsats nämns många gånger vilken betydelse lärare har för elever.
Därför tycker jag att det skulle vara mycket intressant att undersöka hur lärare ser på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Likaså hur lärarna arbetar med att motverka begränsningar som utgår från elevens könstillhörighet eller kulturella och sociala bakgrund.
Men även hur skolorna arbetar för att utveckla elevernas förmåga till att ta självständiga beslut inför framtida studie- och yrkesval.
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för att elevernas beslut i framtida valsituationer ska vara väl underbyggda. Därför anser jag att det är viktigt att
undersöka hur ledningen på skolorna planerar att öka medvetenheten bland skolpersonalen om vikten av studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Framkomsten av goda resultat kan implementeras i andra skolor och bidra till att sprida kunskapen om organisationer som lyckas med att utveckla verksamheten så att den inkluderar alla berörda.
Vidare undersökningar skulle kunna bidra med kunskap om hur skolorna ska arbeta med att den autonoma studie- och yrkesvägledaren istället ska bli en del av organisationen och i därigenom kunna dela med sig av sin kompetens till de övriga personalgrupperna.