Att motverka begränsningar

Samtliga respondenter menar på att det finns mycket arbete som kan göras för att elever ska göra självständiga val. Både när det kommer till de individuella samtalen med eleverna och arbetet i klassrummet. Respondenterna uppgav att skolan har mycket att jobba med för att tillhandahålla redskap som hjälper elever att reflektera över de olika möjligheter som de står inför. Viktigt i detta sammanhang är att skolan ska hjälpa elever att bryta mot invanda mönster, traditioner eller synsätt.

/…/ Utbildningsradion har ganska mycket material som jag jobbade med, det är filmer som visar tjejer som kör lastbil med mera. (SYV I)

Studie- och yrkesvägledare poängterade att det är mycket viktigt att i deras arbete skapa en möjlighet för eleven att vidga vyerna när det kommer till deras framtida valmöjligheter.

Rektorerna anser att elevernas möten med studie- och yrkesvägledarna öppnar möjligheter till att vidga elevernas vyer samt upptäcka nya utsikter till utbildning.

/…/Det är viktigt att vidga deras perspektiv det finns många saker som man som ungdom/elev inte är medveten om, vad det finns för yrken och vad man faktiskt kan göra. För många öppnas säkert helt nya världar… . (Rektor II)

Många elever påverkas i deras val av förväntningar som deras omgivning har på dem, inte minst när det gäller den närmaste omgivningen i form av föräldrar, syskon och kompisar.

Studie- och yrkesvägledaren har här en viktig roll i att utmana eleven att tänka utanför dessa skapade ramar. Det som observeras av studie- och yrkesvägledare är att det fortfarande förekommer tydlig påverkan från omgivningen om vad som anses vara lämpliga yrken för pojkar respektive flickor.

/…/ Jag jobbar mycket med att vidga perspektiv, att visa eleverna andra alternativ än vad de själva tänkt på. Att man inte behöver välja som kompisen eller pappa vill utan att man faktiskt har en egen vilja och undersöka vad man själv vill. Mitt jobb är att möta eleven där den är just nu och gå vidare därifrån. Jag måste ta reda på vad eleven vet och vad den vill veta för att sedan kunna vidga elevens perspektiv och visa på nya möjligheter. Jag kan inte börja där jag är och vad jag vet, utan alltid utgå från där eleven är. (SYV IV)

En annan respondent menade på att praktisk livserfarenhet är viktig för att bryta dessa mönster.

/…/ Ibland ser jag att de är lite nyfikna på ett visst yrke, men att de inte riktigt vågar ta steget.

Då uppmuntrar jag dem att under praktiskt livserfarenhet prova på detta yrke då det trots allt enbart är en vecka de ska vara på arbetsplatsen. (SYV II)

De tillfrågade är överens om att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning där eleven blir medveten om vilka olika studie- och yrkesval som finns att tillgå och inte enbart dem som är relaterade till deras kön eller kulturella och sociala bakgrund. Samtidigt som behovet av vägledning för att överblicka alla dessa alternativ ökar. Alla elever har inte samma förutsättningar och de behöver ofta hjälp att utifrån sina egna preferenser och mål utvärdera de olika alternativen som finns att tillgå. Där har framförallt studie- och yrkesvägledaren en viktig roll men också lärarkåren.

Samtidigt uppgav samtliga rektorer att det finns mycket att arbeta med inom detta område. I det mångkulturella Sverige skapas dagligen nya behov av kvalificerad studie- och

yrkesvägledning. Även om elever idag är mycket bättre på att söka information, framförallt via Internet, hjälper det inte alltid det då många av dem inte behärskar konsten att tolka den.

Många elever är osäkra på om de har behörighet eller om de klarar av vissa studier men också vad deras val ska resultera i framtiden. Detta kan medföra att de väljer utbildningar som de känner till eller som deras omgivning uppmuntrar dem till. Därför är det viktigt att hela skolans personal ska uppmuntras till att arbeta förebyggande för att elevernas val inte ska styras eller påverkas negativt av social eller kulturell bakgrund eller kön.

/…/ Vi har pratat mycket om detta på skolan för att man inte omedvetet skall styra in elever på olika utbildningar på grund av deras kön. (Rektor IV)

/…/ Sedan när det gäller könstänkande så har vi frågor på en enkät som vi gör varje år där man bland annat frågar om man upplever att det görs skillnad på om man är pojke eller flicka.

Resultaten av enkäten visar att eleverna inte upplever att de behandlas olika. (Rektor II)

Under intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna framkommer det ett önskemål om att det borde finnas en plan för hur deras arbete ska utföras. De flesta av de tillfrågade rektorerna utryckte en önskan om att motverka stereotypa gymnasieval. Däremot är de medvetna om att de oftast saknar en tydlig plan på hur detta skall genomföras. Bland annat uppgav en av rektorerna att arbetet med att medvetengöra personalen om hur de ska motverka

begränsningar hos eleverna måste utvecklas och tydliggöras. Vidare finns det en medvetenhet om att föräldrarna har en stor betydelse hos väldigt många elever när det gäller deras framtida studie- och yrkesval.

/…/ För många öppnas säkert helt nya vägar för utbildning som de själv inte tänkt på… . Dels för att deras släkt och familj har hänvisat till den tradition som finns i familjen dels för att de påverkas av förväntningar från omgivningen. Bara för att man är flicka förväntas man inte att gå omvårdnadsprogrammet. (Rektor I)

Ett sätt som nämns av en av respondenterna var att försöka styra elever till att besöka minst ett program under ”öppet hus” på gymnasiet där det finns ett traditionellt könstänkande, det vill säga att exempelvis pojkar skulle besöka omvårdnadsprogrammet. En annan respondent berättar om ett projekt där eleverna får möjlighet att träffa representanter för olika

yrkesbranscher. Tidigare har eleverna själva fått välja vilka branscher de vill besöka men för att motverka det traditionella tänkandet kommer nu eleverna klassvis besöka olika branscher.

Tanken är att eleverna ska ha fått ta del av information från minst 9 olika branscher innan det blir aktuellt att välja gymnasieprogram.

Vidare framkom också att i dagens mångkulturella samhälle finns det elever som behöver extra resurser från studie- och yrkesvägledare, men i många fall saknar den enskilde studie- och yrkesvägledaren verktyg för att kunna hjälpa dessa elever. Problematiken varierar beroende på om det till exempel handlar om elever som har ringa kunskaper i det svenska språket.

/…/ Sedan är det ganska svårt för dem som inte har svenska som modersmål att förstå vad jag säger, man får använda sina kunskaper att spegla och ställa följdfrågor. Detta tar längre tid och dessa elever är svårare att nå… . (SYV I)

En av studie- och yrkesvägledarna beskriver problem som inte bara beror på att dessa elever inte behärskar det svenska språket, de har även svårigheter att förstå hur det svenska samhället fungerar samt att lära sig de olika koderna. Samtidigt beskriver en annan respondent att

hennes arbete underlättas mycket då hon har möjlighet att använda sig av en tolk, i de fall där eleverna eller föräldrarna har ringa kunskaper i det svenska språket.

/…/ Om vi har elever med invandrarbakgrund kopplar jag ibland in en tolk, det beror på hur mycket svenska de kan. Då har jag enskilda föräldramöten med dem och tar då en familj i taget… . (SYV III)

Alla tillfrågade studie- och yrkesvägledare är överens om att skolan är nyckeln till social mobilitet. Genom att arbeta aktivt med att vidga elevernas vyer när det gäller utbildning och skapa möjlighet för dem att prova på nya yrkesval som inte alltid är relaterade till det som de tidigare har haft kännedom om eller till deras sociala bakgrund, skapas en möjlighet att de ska våga ta ett steg mot något nytt som bidrar att de utvecklas som individer.