6 Diskussion av åtgärdsförslag
6.1 Diskussion av åtgärdsförslag för reducering av transportsträckor
I kapitel 5.1 analyserades lagerlayoutens transportsträckor och de
beräkningsmetoder som användes för att beräkna prestanda. Som första steg berör analysen potentialen för en ABC-analys hos fallföretaget. Där finns de kriterier som krävs för att en ABC-analys ska minska transportsträckor.
Fallföretaget uppfyllde dessa kriterier och ABC-analysen fortsatte eftersom den därför hade goda förutsättningar att reducera transportsträckorna. För att analysen skall vara lyckad valdes ett lämpligt mätetal i detta steg av processen.
6.1.1 Val av mätetal
När en ABC-analys görs är produkternas uttagsfrekvens ett lämpligt mätetal enligt Lumsden [3]. Valet av uttagsfrekvens som mätetal var till fördel hos fallföretaget då deras produkter varierade stort i pris. Att istället välja volymvärde som mätetal hade kunnat förändra relationen mellan produkterna. En produkt med högt volymvärde behöver nödvändigtvis inte ha högst uttagsfrekvens då det sker stora variationer i produktpris. Det kan göra att en dyr produkt som hämtas få gånger placeras nära packningsdepån. Det leder till att artiklar med låg uttagsfrekvens kan placeras nära depån. Volymvärde som mätetal hade då resulterat i en mindre förbättring i arbetet, alternativt bidragit till längre transportsträckor.
Även servicenivå fanns som ett möjligt mätetal att ta hänsyn till. Det valdes bort delvis eftersom lagret enligt företaget redan håller en hög servicenivå på alla artiklar.
Enligt Lumsden så ingår ”Lagertillgänglighet” och ”Leveranstid” i servicenivån. Det går inte att undvika att någon gång tillverka mot lager och det är heller inte kostnadsmässigt försvarbart enligt Lumsden. Det som däremot kan göras är att försöka styra produktionen mot kundorder och sedan lita på den lagerhållning man har för att försäkra sig om att servicenivån håller en hög grad.[3]
Företaget jobbar nästintill alltid med produktion mot kundorder och därmed ansågs det mer nödvändigt att se till transportsträckorna.
6.1.2 Reducering av transportsträckan för hämtning av artiklar
Valet av mätetalet resulterade i ett Pareto-diagram som följde Paretos regel om 80/20 vilket presenteras i Figur 5.2 och 5.3. Diagrammet visar hur relationen mellan artiklar och deras uttagsfrekvens. I vissa fall anses ett Pareto-diagrams fördelning visa ifall en ABC-klassificering kommer att resultera i en till exempel reducerad transportsträcka, kostnad eller yta om det utförs på rätt sätt [21]. Efter att artiklar kategoriserats efter ABC ritas de ut för att illustrera hur artiklar placeras i nuläget. Snittlängderna för var kategori kan genom detta beräknas för att visa på transportlängden för var artikel.
För att besvara frågeställningen togs det fram alternativa layouter där artiklar skulle placeras enligt uttagsfrekvensen. Då de båda layouterna byggde på en centraliserad depå tog endast en uttagsbaserad placering fram. Placeringen som beskrivs i Figur 5.8 visualiserar hur artiklarna skall placeras för att få minsta möjliga totala transportsträcka.
Vid en jämförelse sänkte den uttagsbaserade placeringen snittlängden för A- artiklar men ökade snittlängden för B-artiklar. B-artikelns snittlängd ökade för att den placerades på marknivå för att lätt vara åtkomlig av lagerpersonal och för att minska onödigt användande av truck. Det är fördelaktigt att låta en frekvent uttagen produkt lagerhållas på en låg höjd.
Gemensamt för både A- och B-artiklar var att höjden minskade. Det var för att alla A- samt B-artiklar placerades på marknivå för att öka åtkomligheten. Med en sådan placering behöver inte en truck alltid användas för plock mot kundorder. C- artiklarnas snittlängd reducerades också då de kan placeras på alla platser i lagren på hyllplan 3–5. Även de hyllplan som är placerade närmast depån. Så även ifall transportsträckan blir kort så är det fortfarande en ofördelaktig placering där företaget gör en minimerad förlust genom att placera sina C-artiklar där. Analysen av första frågeställningen avslutas med en jämförelse mellan
slumpmässig placering samt uttagsbaserad placering. Det gjordes för att bevisa reduceringen av transportsträckor genom att införa uttagsbaserad artikelplacering. Denna jämförelse visar tydligt på reduceringen av transportsträckan i markplan med 29%. Det är alltså en reducering på nästan en tredjedel, samtidigt som åtkomligheten för var artikel ökar eftersom även höjden minskade med 18%.
6.1.3 Reducering av tidsåtgång för hämtning av artiklar
Det gjordes en mätning av den tid det tog för truckförarna att hämta en artikel från olika platser i lagret. Dessutom gjordes mätningar på hur lång tid det tog att hämta en artikel från de olika hyllplanen. Med hjälp av uttagsfrekvensen gjorde detta att man kunde räkna ut hur många timmar det tog för dem att hämta artiklarna. Sedan jämfördes det med hur lång tid det tar med en uttagsbaserad placering.
En uttagsfrekvens från faktureringsloggarna, tillsammans med avståndsmätning och tidmätning gav ett resultat. Enligt det resultatet står hämtningen av artiklar för 130,76 timmar truckkörning per år. Det är 3,25 veckors arbetstid som går till att hämta de saker som ska paketeras. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är all truckkörning som görs på lagret eftersom även in och utlastning sker med truck.
Med en uttagsbaserad artikelplacering kunde tiden reduceras till 66,67 timmar. Det är en reducering på 64,09 timmar, vilket motsvarar ungefär 49%.
6.1.4 Diskussion av tidsbesparing
Till en början ser besparingen ut som lite tid men det är mycket mer i detta som inte syns i siffrorna. Med mer exakt data från lagret hade även en besparing inom ut- och inleveranser kunnat räknats ut eftersom den stora depån har flyttats närmre porten. Då hade antalet utleveranser från depån och inleveranser som går direkt till depån multiplicerats med antalet meter depån har flyttats närmre porten. Dessutom så utgår detta endast från tiden som uppskattats under mätningarna då allting gick rätt till, operatören var inte stressad och kunde i lugn och ro kunde hämta ner pallar från översta hyllan. Det är dock svårt att ta höjd för men det är värt att ha i åtanke att det inte alltid är så det går till på lagret.
Ett större lager hade naturligt gett ett större värde i tid. Reduceringen i procent hade inte förändrats nämnvärt, ifall allt annat var lika.
Dessa siffror presenterar bara de hämtningar som dokumenterats. De gånger produktionen vill ha ner en pall eller en artikel måste hämtas av andra skäl än just paketering syns inte i dessa siffror. Det är endast i faktureringsloggarna som det redovisas hur många hämtningar som har gjorts.
Dessutom så kan nu fler hämtningar ske utan truck då A- och B-artiklarna är långt ner och därmed tillgängliga till fots, vilket kommer underlätta för operatörerna. En artikelplacering enligt följande reducerar som tidigare nämnt truckanvändandet både genom att korta avståndet truckarna körs och genom att göra produkter tillgängliga att hämtas utan truck.
För att öka antalet flytande positioner kan alla C-artikelplatser ses som flytande position. Det skulle istället för 154 flytande lagerplatser finnas 360. För att de uttagsbaserade lagerplatserna skall reducera transportsträckor är det viktigt att bibehålla A- och B-positionerna som fasta. A-artiklarna som stod för 81,7% av uttagen är kritiska för transportsträckornas reducering och borde därför bibehållas på dess positioner enligt Figur 5.8.