Diskussion av metodval

6. Slutsats och diskussion

6.2. Diskussion av metodval

Vi valde att använda oss av observation och kvalitativ intervju som metod då vi kände att genom dessa två metoder var det lättare att få svar på våra undersökningsfrågor ur ett elevperspektiv och lärarperspektiv. Vi valde intervju istället för enkät då vi ville ha den personliga kontakten med eleverna, vi ansåg även att ämnet vi ville undersöka kunde upplevas som känsligt av eleverna. Därför valde vi att genomföra intervjuerna enskilt och inte i grupp. Nu i efterhand ångrar vi att vi inte filmade observationen på grund av att det känns som att vi missade mycket viktiga händelser då vi hade fullt upp med att anteckna och fokusera på enskilda händelser. Vi känner att vi fick fram det vi ville ur de kvalitativa intervjuerna och observationen.

I vårt arbete har vi kommit fram till att de pedagoger som vi intervjuat inte tror att deras elever känner sig speciellt stressade då de tror att eleverna inte vet vad stress innebär. De frågor vi har fått svar på genom vårt resultat är: förekommer stress bland elever i grundskolan? Vilka stressfaktorer anser eleverna att de påverkas av i skolan i så fall? Hur kan skolan hantera stress som uppkommer bland eleverna? Vad anser eleverna och pedagogerna?

Utifrån vad vi såg i observationerna och de svar vi fick fram i intervjuerna tolkar vi det som att stress förekommer i grundskolan mer eller mindre. I årskurs 3 tyckte vi att eleverna visade svaga tecken på stress men att det trots allt förekom. Enligt pedagogen till årskurs 3 kan stress förekomma då eleverna känner att de inte riktigt hänger med på lektionen eller inte har tid att göra färdigt läxorna. Vissa elever hinner inte göra färdigt det de påbörjat under lektionen, vilket kan skapa oro då de måste vara klara i tid. Pedagogen tror att eleverna är för små för att känna av stressen men vi fick

uppfattningen av att pedagogen är själv så stressad att hon inte vet om ifall eleverna känner sig stressade. Därför tycker vi att det är viktigt att pedagogen frågar eleverna om hur de känner sig inför olika ämnen och läxor. Vi tror att eleverna i årskurs 3 lever i en stressad värld vilket resulterar i att de är mer stressade än vad de ger sken av att vara. Pedagogen anser också att eleverna lever i en stressad värld där tempot är rätt så högt. Därför tror hon att eleverna själva inte känner av det eftersom att de lever i en sådan stressad värld. Vi tror att eleverna ser det som ett vardagligt liv därför kan de inte skilja på om de är stressade eller inte.

I årskurs 6 kände vi att eleverna visade tydligare tecken på stress i skolan då kraven är högre än i årskurs 3. Eleverna har fler saker att tänka på, och i den åldern händer det mer i deras liv. De stressfaktorer vi upplever att eleverna påverkas av i skolan är betyg och bedömning, prov och läxor och nationella proven. Vi tror att de olika faktorerna som nämnt stressas eleverna på olika sätt beroende på hur allvarligt de ser på skolan. Under våra intervjuer visade många på att de var stressade genom att de var rädda för att inte göra bra ifrån sig eller att de gör sitt bäste men att det inte räcker till. Därför kände de flesta prestationsångest.

Under våra besök i de olika årskurserna tycktes vi lägga märke till att verksamheten erbjöd olika alternativ för att eleverna ska kunna hantera stressen i skolan. I årskurs 3 har pedagogen delat upp klassen i två delar för att de ska ha mer tid till varje elev för att

se varje elevs behov. Det tyckte vi var viktigt då vi känner att eleverna får den hjälp de behöver för att utvecklas redan i tidig ålder.

I årskurs 6 hade eleverna tillgång till olika materiella redskap som de kunde använda sig av för att minska stress under lektionstid. Det tyckte vi var bra då många elever kan ha koncentrationssvårigheter och behöver röra på sig för att kunna koncentrera sig. Pedagogen hade även utvecklat ett veckoschema för eleverna så att det har en möjlighet att planera sin tid. Detta tror vi är bra då vi fick reda på att eleverna har mycket att göra efter skolan som till exempel fritidsaktiviteter, läxor och vara med kompisarna, vilket gör att för att eleverna ska hinna med krävs det att de planerar sin tid. Detta tror vi kan skapa mindre stress.

Vi tycker att vår undersökning kring stress har gett oss en inblick i hur eleverna upplever olika situationer som vi upplever som stressade i skolan.

Referenser

Angelöw, Bosse (1999). Konsten att hantera stress och möta förändringar. Bokförlaget: Natur och Kultur.

Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans Mysterium. Svenska utgåvan: Bokförlaget Natur och Kultur.

Assadi, Abdolkarim & Skansen, Jan (2000). Stresshandboken – lär dig förstå och

hantera din stress. Lund: Studentlitteratur.

Carlsson Bertil (1991). Kvalitativa forskningsmetoder – För medicin och

beteendevetenskap. Stockholm: Liber AB

Cederborg, Ann- Christin (2000). Barnintervjuer – vägledning vid utredningsarbete. Falköping: Liber AB

Doverborg, Elisabet & Samuelsson, Pramling, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar –

Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB

Dr. Jones. Hillary (1997). Hanbok i stresshantering. Falun AB .

Eklind, David (1985). Det hetsade barnet – att stressas in i vuxenvärlden. Lund: Natur och Kultur.

Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress – och vad vi kan göra åt det. Falköping: Natur och Kultur.

Frankenhaeuser, Marianne & Ödman Maj (1983). Stress en del av livet. Brombergs Bokförlag AB.

Hertting, Anna (1999). Stressens olika ansikten – Kunskap – insikt – handling. Örebro: Trio Tryck AB.

Kvale, Steiner (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar – Intervju, enkät och observation. Utbildning AB Stockholm.

Kylén, Jan – Axel (1994). Att fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och

läsning. Bromma: Balder.

Miller, Mary, Susan (1982). Stressande Barn – att förstå och besvara stressignaler hos

barn och ungdomar. Helsingborg: Boktryckeri AB.

Munther – Lindh, Agneta (1999). Barnintervjun som forskningsmetod. Uppsala: Universitet.

Rodhe, Gösta & Österberg, Henning (1974). Barn och Stress. Malmö: Beyronds AB. Wadebeck, Tommy (2000). ”Stress, livets krydda & plåga”. AB & Kompetensfabriken AB.

Woxberg, Lotta (2005). Stress i unga år. Lettland: Brain Books AB.

Elektroniska källor

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2000/nu-satsar- man-pa-battre-kvalitet-1.1149) 5/10, kl:12.05 Vetenskapsrådet :http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 12/10, kl:14.20 http://www.barnombudsmannen.se/om-oss/Bakgrund/ 16/10, kl: 20.15 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/ak3/arskurs-3- matematik-1.10618, 20/10, kl:15.30

Övriga källor

Leijon, Marie (2012) Observation som metod, föreläsning Malmö Högskola, 20120906 Gunnarsson, Bernt (2012) Empiriska studier, föreläsning Malmö Högskola, 20120905 Viggóssons, Haukur (2012) Enkät som metod, Föreläsning Malmö Högskola, 20121017

Bilaga 1

Hej!

Vi är två lärarstudenter från Malmö högskola som är inne på vår sista

termin på lärarutbildningen. Vi håller just nu på att skriva vårt

examensarbete som handlar om hur elever upplever olika situationer i

grundskolan. För att få svar på våra frågor har vi bestämt att använda oss av

observation då vi är med i klassrummet och observera barnen i deras arbete

samt intervju, då vi har tänkt intervjua några elever. Intervjun kan ta cirka

15 – 20 minuter. Undersökningen kommer att ske under vecka 39.

Med vänliga hälsningar

Bilaga 2

Intervjuguide

•_{Allmänna frågor om skolan}

•_{Prov och läxor}

•_{Nationella prov}

•_Miljö

•_{Betyg och bedömning}

Bilaga 3

Frågor till pedagogerna

1. Hur ser du på stress i skolan?

- I vilka situationer kan stress uppstå?

- Varför tror du att eleverna känner sig stressade i skolan?

2. Vilka anser du är de vanligaste tecken på stressrelaterade situationer hos eleverna?

- Vilka åtgärder sätts in?

3. Vad gör du för att undvika negativ stress i din klass? 4. Vad anser du vara positiv samt negativ stress hos eleverna?

Bilaga 4

Intervjufrågor till årskurs 3

1. Hur tycker du det är att gå i skolan?

- Är det roligt/tråkigt?

- Varför är det roligt/tråkigt?

2. Har du något favoritämne i skolan?

- Vilket/varför?

- Vilket ämne är inte ditt favoritämne? Varför?

3. Hur ser dina prov och läxor ut?

- Vad består uppgifterna av?

- Är det roligt? Eller jobbigt? Varför?

4. Vad tycker du om att redovisa?

- Föredrar du att redovisa i grupp eller enskilt?

5. Vad tänker du på när du hör Nationella prov? 6. Vad tycker du om Nationella provet?

7. Vad känner/tänker du när du har klarat en uppgift/test?

Bilaga 5

Intervjufrågor till årskurs 6