1. Från folkhemskök till öppen planlösning
5.3 Diskussion av OLS-‐modellernas resultat
Resultatet av en regressionsanalys bör tolkas med försiktighet även om modellen har ett högt förklaringsvärde, varför den teoretiska utgångspunkten och kopplingen till tidigare forskning inom ämnesområdet är av stor vikt både vid konstruktionen av variablerna samt tolkningen av resultatet.52
5.3 Diskussion av OLS-‐modellernas resultat.
I följande avsnitt presenteras resultaten av de regressionsmodeller jag använt mig av. I modell 1 är kökets yta den beroende variabeln, modell 2 är konstruerad på samma sätt som modell 1, men enbart lägenheterna byggda innan 1971 används, för undersöka om mönstret liknar det i modell 1. Modell 3 är
konstruerad på samma sätt som modell 1 men enbart lägenheter med 3 rum är med, här ersätter dessutom boytan i kvadrat den oberoende variabeln antal rum. I modell 4 är boytan beroende variabel. I modellerna har jag valt att utesluta två extremvärden, det rör sig om två lägenheter från 2010 där kökets yta var över 25 kvadratmeter.53 Utifrån modellen presenterad i tabell 2 kan man observera ett antal intressanta saker. Dummyvariabeln föräldraförsäkring är signifikant på 1-‐procentsnivån och har en regressionskoefficient med relativt högt positivt värde. Enligt modellen verkar alltså införandet av föräldraförsäkringen ha medverkat till att göra köken större. Dock bör variabeln tolkas med försiktighet. Egentligen kan jag inte utifrån denna modell säga så mycket om
föräldraförsäkringens påverkan på kökets yta. I kombination med analysen av de andra variablerna samt diskussionen i avsnitt 3.2 och 5.1 verkar det ändå som att mannens ökade potential att spendera tid i köket kan ha haft en påverkan på dess yta.
52 Achen (1982), ss. 77-‐78.
53 Kökets yta i lägenheterna var 28 respektive 32 kvadratmeter utifrån ytmåtten angivna på planritningen.
Tabell 2. Modell 1, OLS, med observation 1-‐194, beroende variabel: KÖKSYTA.
Coefficient Std. Error t-‐ratio p-‐value
KONSTANT -‐2.32919 4.72878 -‐0.4926 0.62290 BOYTA-‐KÖKSYTA 0.0510441 0.0193607 2.6365 0.00908 *** ANTAL RUM -‐0.373893 0.412509 -‐0.9064 0.36589 HEMMAFRUINDEX 1965=100 0.130815 0.056383 2.3201 0.02141 ** LO/TCO+SACO-‐KVOT -‐0.950275 0.432463 -‐2.1974 0.02922 ** DUMMY FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING 12.6898 3.85501 3.2918 0.00119 *** n 194
R-‐squared 0.538916 Adjusted R-‐squared 0.526653 F(5, 188) 43.94691 P-‐value(F) 6.97e-‐30
Källa: Uppsala stadsarkiv, HSB, JM, Peab, SCB, SOU 2005:73, Edvinsson (2005).
Variabeln för kvoten mellan antalet manliga medlemmar i olika fackförbund är även den signifikant med en negativ regressionskoefficient. Så som kvoten är konstruerad medför detta att kökets yta påverkas negativt ju fler LO-‐medlemmar det finns i förhållande till medlemmarna i TCO och SACO. Ju fler medlemmarna i den kreativa klassen (eller i alla fall den manliga delen av den) blir i förhållande till arbetarklassen desto större verkar alltså köken bli. Dessutom verkar arbeten som är mindre fysiskt krävande för mannen medföra att kökets yta blir större. Att variabeln hemmafruindex är signifikant är intressant, och att den enligt modellen får en positiv regressionskoefficient är anmärkningsvärt. Ett negativt värde på koefficienten hade varit i linje med vad man förväntade sig. Min tolkning av variabeln är att kökens yta påverkades positivt under några år på 1940-‐ och 1950-‐talet om än i ganska liten utsträckning. Detta kan ha berott på den kvinnorörelse och de politiker som arbetade för att höja statusen på hushållsarbetet. Som ett led i detta kan man tänka sig att köket fick ta något större plats i hemmen. Variabeln boyta-‐köksyta är signifikant och intressant. Att kökets yta ökar i och med att boytan blir större känns rimligt då det finns mer yta att bygga kök på. Då några av de oberoende variablerna förändrats väldigt mycket mellan åren från 1971 till år 2010, undersöker jag också de oberoende variablernas påverkan på lägenheterna byggda innan 1971. En oberoende variabel som av naturliga skäl faller bort är dummyn för föräldraförsäkring. Resultaten presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Modell 2: OLS, med observationerna 1-‐80, lägenheter byggda innan 1971,
beroende variabel KÖKSYTA.
Coefficient Std. Error t-‐ratio p-‐value
KONSTANT 1.36364 5.03929 0.2706 0.78744 BOYTA-‐KÖKSYTA 0.0885742 0.023433 3.7799 0.00031 *** ANTAL RUM -‐1.09429 0.513362 -‐2.1316 0.03631 ** LO/TCO+SACO-‐KVOT -‐0.910442 0.457142 -‐1.9916 0.05006 * HEMMAFRUINDEX 1965=100 0.0941339 0.0613068 1.5355 0.12888 n 80
R-‐squared 0.407374 Adjusted R-‐squared 0.375768 F(4, 75) 12.88887 P-‐value(F) 4.91e-‐08
Källa: Uppsala stadsarkiv, SCB, Edvinsson (2005).
Mönstret från modell 1 går igen med skillnaden att den oberoende variabeln hemmafruindex inte är signifikant, däremot är p-‐värdet lågt och fler
observationer kanske hade gjort den signifikant. Den oberoende variabeln antal rum är signifikant i modellen med negativ regressionskoefficient. Detta skiljer sig från modell 1 där den inte uppnådde signifikans. Att den är negativ kan tolkas på lite olika sätt. En tolkning är att en mer öppen planlösning, det vill säga färre rum, medför att köket får ta en större plats. En annan tolkning kan vara att de flesta rum blir mindre i och med att man väljer att ha fler rum. Att kvoten mellan LO och TCO och SACO återigen är signifikant även för lägenheter byggda mellan 1940 och 1971 är intressant i relation till Floridas teori om den kreativa klassens framväxt. Enligt Florida är det framförallt efter 1980 som denna klass växt fram i stor utsträckning. Framförallt vad gäller den ”superkreativa kärnan”.54
Resultaten i modell 2 utesluter inte en tolkning av den kreativa klassens framväxt påverkan på köksstorleken, men styrker teorin om att de kanske snarare är männens mindre fysiskt krävande arbeten som fått en effekt på kökets roll i hemmet. Precis som i modell 1 är även boytan och antalet rum signifikanta med liknande värden på respektive regressionskoefficient. I avsnitt 4.2 diskuterade jag att kökets yta skulle kunna påverkas av att boytan gått upp under 2000-‐talet. Uppgången i den sammanvägda genomsnittliga boytan kan förmodligen till viss del förklaras av att fler lägenheter med 4-‐5 rum byggs relativt den stora produktionen av lägenheter med 2-‐3 rum under 1960-‐talet.
Den genomsnittliga ytan på trerumslägenheter har vilket kan observeras i figur 4 och 5 ökat sedan 1940-‐ och 1950-‐talet. Dock inte lika dramatiskt som
sammanvägningen av den totala genomsnittliga boytan. För att minska påverkan från ökningen av produktionen av stora lägenheter har jag valt att använda mig av en modell med bara trerumslägenheter. I Tabell 4 kan vi återigen observera att variabeln för kvoten mellan manliga LO-‐medlemmar och summan av de manliga TCO-‐ och SACO-‐medlemmarna är signifikant.
Tabell 4. Modell 3: OLS, med observationerna 1-‐66, trerumslägenheter, beroende
variabel: KÖKSYTA.
Coefficient Std. Error t-‐ratio p-‐value
KONSTANT -‐2.5463 14.0394 -‐0.1814 0.85669 BOYTA-‐KÖKSYTA 0.0798885 0.117159 0.6819 0.49794 BOYTA-‐KÖKSYTA² -‐0.000123565 0.000579155 -‐0.2134 0.83177 LO/TCO+SACO-‐KVOT -‐2.0516 0.905483 -‐2.2658 0.02709 ** HEMMAFRUINDEX 1965=100 0.164587 0.135047 1.2187 0.22771 DUMMY FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING 12.0558 10.135 1.1895 0.23892 n 66
R-‐squared 0.561382 Adjusted R-‐squared 0.524830 F(5, 60) 15.35866 P-‐value(F) 1.05e-‐09
Källa: Uppsala stadsarkiv, HSB, JM, Peab, SCB, SOU 2005:73, Edvinsson (2005).
Tabell 5. Model 4: OLS, med observationerna 1-‐194, beroende variabel: BOYTA-‐
KÖKSYTA.
Coefficient Std. Error t-‐ratio p-‐value
KONSTANT 7.6184 17.4955 0.4354 0.66374 KÖKSYTA 0.698518 0.264943 2.6365 0.00908 *** ANTAL RUM 19.3274 0.593155 32.5841 <0.00001 *** LO/TCO+SACO-‐KVOT -‐0.240096 1.62012 -‐0.1482 0.88235 HEMMAFRUINDEX 1965=100 -‐0.0403571 0.21152 -‐0.1908 0.84889 DUMMY FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING -‐5.91446 14.6596 -‐0.4035 0.68707 n 194
R-‐squared 0.881841 Adjusted R-‐squared 0.878698 F(5, 188) 280.6153 P-‐value(F) 3.76e-‐85
Källa: Uppsala stadsarkiv, HSB, JM, Peab, SCB, SOU 2005:73, Edvinsson (2005).
I modell 4 presenterad i tabell 5 är boytan, beräknad som differensen mellan boytan och köksytan, den beroende variabeln. Här är enbart variablerna köksyta och antal rum signifikanta. Regressionskoefficienten för variabeln antal rum är
positiv och har ett relativt högt värde vilket är väldigt rimligt då ett extra rum oftast borde leda till en större boyta. Då de andra variablerna inte är signifikanta enligt modellen kan jag inte tolka dem. En jämförelse av modell 1-‐4 ger däremot en bild av att kökets yta enligt modellernas konstruktion kan ha påverkats av införandet av föräldraförsäkringen, den svenska medelklassens övergång från arbetare till tjänstemän samt antalet hemmafruar. Framförallt övergången från arbetare till tjänstemän verkar ha haft en effekt på kökets yta då variabeln är signifikant i modell 1-‐3. Boytan å andra sidan påverkas enligt modellerna enbart av antalet rum och till viss del hur stort köket är.
Utifrån resultaten anser jag inte att de hypoteser jag diskuterat är orimliga. Den kreativa klassens framväxt, eller i alla fall övergången från arbetare till
tjänstemän, kan ha bidragit till att rummet blivit vad det är idag. Detta givet antagandet om att kökets yta är ett bra mått på hur viktigt rummet är som statussymbol och social arena. Denna slutsats bör dock dras med en viss
försiktighet då resultaten också tyder på att kökets yta påverkas positivt ju mer tid någon i hushållet spenderar i det. Man skulle kunna säga, med försiktighet, att kökens yta ökar ju högre statusen är på det arbete som utförs i köket, då även variabeln för antalet hemmafruar var signifikant i modell 1. Vad gäller mannens eventuella påverkan på rummets utformning är det utifrån modellerna svårt att med bestämdhet säga något. Även om det ökade användandet av
föräldraförsäkringen samt att den moderna mannen förväntas kunna en del om matlagning samt bistå sin eventuella partner i hushållsarbetet,55 verkar tyda på att mannens intåg i köket haft en påverkan på dess utformning.
Det vore väldigt intressant att göra ytterligare en studie på ett ännu äldre material och kontrollera för om det är någon skillnad på kökets storlek i
lägenheter där det fanns utrymmen för hushållspersonal och lägenheter från en period där statusen på hemarbete ökade. Exempelvis skulle man kunna jämföra köken i 1800-‐talslägenheter med lägenheter från 1950-‐talet. Om resultatet av en sådan studie skulle indikera att köken i lägenheterna på 1800-‐talet med
personalutrymmen var mindre än de i 1950-‐talslägenheterna utan sådana
faciliteter skulle man ännu mer säkert kunna hävda att just statusen på arbetet som utförs i köket har en effekt på dess yta och även utformning.
Att studera köken i de lägenheter som byggdes mellan 1971 och 2010 skulle också kunna bidra till att stärka det resonemang jag lyfter fram i uppsatsen. En komparativ studie mellan bostäderna i städer som präglas av en stor
arbetsgivare, skulle även det kunna stärka resonemanget. Exempelvis skulle man kunna jämföra en något mindre universitetsstad som Lund med en traditionell industristad som Norrköping.
6. Avslutning
Uppsatsen huvudsakliga uppgift har varit att studera utvecklingen av det svenska köket i flerfamiljshus. Det material jag studerat, lägenheter i Uppsala, indikerar att kökets yta har ökat under 2000-‐talet. En del av förklaringen ligger i att bostäderna som byggs idag är något större än de som byggdes under
perioden 1940-‐1971, då det statistiska sambandet mellan boytan och kökets yta är signifikant. Däremot når även kökets genomsnittliga andel av boytan
toppnoteringar under 2000-‐talet vilket indikerar att en ökning av boytan inte är den enda förklarande variabeln. Jag har i uppsatsen utgått ifrån en hypotes grundad på teorier om humankapitalets inverkan på vår konsumtion, mer specifikt konsumtionen av kök, behovet av distansera sig mot andra grupper i samhället genom sin konsumtion56 och den nya mansrollen som skapats under 2000-‐talet.57 Tidigare publicerad forskning om hushållsarbete, framförallt med fokus på kvinnornas tidsanvändning i hushållet, har även använts i arbetet.58 De resultat jag har fått fram av undersökningen indikerar att en generell höjning av humankapitalet har fått effekt på hur vi konsumerar kök. Idén om köket har transformerats från en plats där man producerar mat till hushållet, till om kökets roll som en social arena och en plats för självförverkligande.59 Även om man kan göra denna tolkning tyder faktiskt mina resultat på att den bör modifieras en
56 Florida (2006), Bordieu (1984), Holt (1998).
57 Hollows (2003), Aarseth & Olsen (2008).
58 Nyberg (1989), Lövgren (1993), Cowan (1976), Svensson (2008a), Svensson (2008b), Haataja & Nyberg (2005).
aning. Även om forskning visar på att högre humankapital leder till en mer ”medveten” konsumtion, av exempelvis kök,60 finns det enligt mig en risk med att sätta likhetstecken mellan den kreativa klassens höga humankapital och kökets roll som arena för självförverkligande. Det mina resultat tyder på är att det finns en korrelation mellan potential att ägna sig åt exempelvis matlagning och hur stor del köket får av bostaden. Kökets relativa genomsnittsyta i
förhållande till boytan var i de observerade fallen minst under den period där kvinnorna återgick till förvärvsarbete, sambandet mellan kökets yta och antalet hemmafruar var signifikant i modell 1 och regressionskoefficienten positiv. Denna observation ligger i någon mening i linje med de resultat som
presenterats i tidigare publicerad forskning om kvinnors hushållsarbete.61 Viljan att höja statusen på hemarbetet fick effekten att de bostäder som byggdes under senare delen av 1940-‐ och första hälften av 1950-‐talet hade kök som var stora i förhållande till boytan. Här kan man alltså tänka sig att möjligheten att spendera tid i köket var stor. Detta stämmer väl överens med den så kallade
Cowanparadoxen som visade på att kvinnorna faktiskt ökade sin
hushållsarbetstid i och med tillkomsten av innovationer som förenklade hushållsarbetet. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att köket var ett viktigt rum i bostaden under 1940-‐1950-‐talet på grund av det stora antalet hemmafruar som hade tid att spendera i köket, rummet blev mindre viktigt i och med att statusen på hushållsarbete sjönk och statusen på kvinnans förvärvsarbete ökade. Under slutet av 1900-‐talet blir köket viktigt igen då de förvärvsarbetande
männen gått från fysiskt krävande yrken inom industrin till mindre fysiskt krävande tjänstemannayrken. Männen har helt enkelt tid och ork att ägna sig åt självförverkligande aktiviteter året om och inte enbart under industrisemestern. Att korrelationen mellan förhållandet mellan antalet tjänstemän och arbetare och kökets yta är signifikant även för bostäder producerade innan 1971 styrker resonemanget om att tillgången på fritid, samt hur pigg man är på sin fritid spelar roll för kökets storlek. Dessutom kan man tänka sig att männen uppmuntrats till hushållsarbete genom exempelvis införandet av
60 Holt (1998).
61 Cowan (1976), Nyberg (1989), Svensson (2008a), Svensson (2008b), Lövgren (1993).
föräldraförsäkringen 1974. Forskare som Richard Florida vill gärna hävda att det är den kreativa klassens höga humankapital som styr deras konsumtion. Detta är kanske en sanning med modifikation. Är det kanske snarare så att ett ökat humankapital leder till mer fritid eller i alla fall möjlighet att vara mer aktiv på sin fritid på grund av ett mindre fysiskt krävande arbete? Att denna förklaring inte lyfts fram i samma utsträckning som den att det höga humankapitalet i sig styr konsumtionen beror kanske på att en sådan teori inte är lika populär bland de som den eventuellt skulle kunna lanseras för. Är det möjligen så att den kreativa klassen omfamnar teorier som visar på att deras goda smak och givande fritidsaktiviteter beror på deras intellektuella överlägsenhet som de tillgodogjort sig under den långa och tuffa utbildning de genomgått på universitetet och den karriär de gjort i arbetslivet? Det stora köket är en belöning, som man umgås kring och gärna visar upp, för det hårda arbete man utförde under studietiden. Den fritid och den högre inkomst man fått genom sin utbildning investeras helt enkelt i självförverkligande. För att kunna dra några mer generella slutsatser om konsumtionen av kök beror på tillgång på tid att spendera i det eller ett ökat humankapital behövs mer forskning. En aspekt jag inte tittat på i denna uppsats är tillexempel antalet barn i hushållen och deras eventuella påverkan. Resultatet av denna studie ger ändå ett intressant uppslag. Man kan fråga sig om
vindsvåningsparet beskrivet i Sara Trus artikel hade valt att spendera de pengar de gjorde på sin bostad om de arbetat som undersköterska och lokalvårdare, givet samma ekonomiska tillgångar, helt enkelt för att de inte haft tid eller ork att ägna åt fördjupningar i kinesiska kryddpastor eller fiskrökeri.
8. Käll-‐ och litteraturförteckning
Riksdagstryck
SOU 2005:73, Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, omvårdnad, trygghet.
Litteratur
Aarseth, Helene, & Olsen, Bente Marianne (2008). Food and masculinity in dual-‐ career couples. Journal of gender studies, 17(4), 277-‐287.
Bergold, Carl Erik (1990). Uppsala stadsbyggande 1900-‐1960 (Vol. 6, No. 9). Kommittén för utgivandet av Uppsala stads historia
Bergold, Carl Erik (1985). Bostadsbyggande i Uppsala, 1900-‐1950 (Vol. 8). Almqvist och Wiksell.
Bourdieu, Pierre. (1984). Distinction: a social critique of the judgement of taste. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Cowan, Ruth Schwartz. (1976). The" Industrial Revolution" in the home: household technology and social change in the 20th century. Technology and
Culture, 1-‐23.
De Vries, Jan (2008). The industrious revolution. Cambridge Books.
Edvinsson, Rodney (2005). Growth, Accumulation, Crisis: With New
Macroeconomic Data for Sweden 1800-‐2000 (Doktorsavhandling, Stockholm).
Florida, Richard. L, & Sörmark, Anna (översättning). (2006). Den kreativa
klassens framväxt. Daidalos.
Florida, Richard. L. (2003). Cities and the creative class. City & Community, 2(1), 3-‐19.
Gejvall-‐Seger, Birgit (1954). 1800-‐talets stockholmsbostad: en studie över den
borgerliga bostadens planlösning i hyreshusen (Doktorsavhandling, Stockholm).
Haataja, Anita & Nyberg, Anita (2005). Tvåförsörjarmodellen i Finland och Sverige: försvagades den av ekonomisk kris och familjepolitik under 1990-‐talet?
Arbetsmarknad & arbetsliv. (2005(11):4, s. 199-‐216).
Hall, Thomas (ed.) (1999). Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande. 1. uppl. Boverket.
Hollows, Joanne (2003). Oliver's Twist Leisure, Labour and Domestic Masculinity in The Naked Chef. International journal of cultural studies, 6(2), 229-‐248.
Holt, Douglas. B. (1998). Does cultural capital structure American consumption?.
Journal of consumer research, 25(1), 1-‐25.
Lövgren, Britta (1993). Hemarbete som politik: diskussioner om hemarbete,
Sverige 1930-‐40-‐talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut
(Doktorsavhandling, Stockholm).
Maslow, Abraham. H (1954). Motivation and personality. New York: Harper & Row.
Nyberg, Anita (1989). Tekniken-‐kvinnornas befriare?: Hushållsteknik, köpevaror,
gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-‐talet-‐1980-‐talet
(Doktorsavhandling, Linköping).
Roine, Jesper., & Waldenström, Daniel. (2008). Globalisering och
inkomstfördelning. Globaliseringsrådet.
Sax, Ulrika (1989). Den vita staden: Hammarbyhöjden under femtio år. Kommittén för stockholmsforskning.
Simonsson, Per (2005). Bidrag till familjens ekonomiska historia: inflytande över
konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-‐talet (Doktorsavhandling,
Stockholm)
Svensson, Lars (2008a). Technology, institutions and allocation of time in Swedish
households 1920-‐1990 (No. 2008: 20). Working paper, IFAU-‐ Institutet för
arbetsmarknads-‐ och utbilningspolitisk undersökning.
Svensson, Lars (2008b) Hemmens modernisering och svenska hushålls tidsanvändning 1920–90. IFAU.
Vidén, Sonja (1999), ”Rekordårens bostadsbyggande” i Hall, Thomas (ed.),
Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande. 1. uppl. Boverket
Willén, Maja (2012). Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur: En
studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-‐talets Sverige
(Doktorsavhandling, Stockholm).
Tidningsartiklar
Andersson, Klas (2013) ”Köket högst upp på bostadsönskelistan”, Svenska
Dagbladet Näringsliv, 6 maj.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/det-‐har-‐ar-‐viktigast-‐nar-‐vi-‐ soker-‐lagenhet_8148480.svd (hämtad 2013-‐05-‐06).
Trus, Sara (2010), ”Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva”, Dagens Nyheter
Bostad , 8 oktober. http://www.dn.se/bostad/vindsvaningar-‐har-‐blivit-‐ett-‐satt-‐
att-‐leva (hämtad 2012-‐04-‐15).
Metodlitteratur
Achen, Chritopher H. (1982). Interpreting and using regression. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Andersson, Göran, Jorner, Ulf & Ågren, Anders (1994). Regressions-‐ och
tidsserieanalys med och utan datorstöd. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Teorell, Jan, & Svensson, Torsten (2007). Att fråga och att svara:
Samhällsvetenskaplig metod. Liber.
Uppslagsverk Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/k%C3%B6k (hämtad 2013-‐04-‐24). Källor Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok (SCB) upplaga 1950-‐2012
Vissa fackliga organisationer: anslutna medlemmar.
Statistiska meddelanden 2002 (SOS), Sveriges bostads-‐ och hyresundersökning 2002.
Antal hyreslägenheter, region c, tabell 1 s. 14. Yta hyreslägenheter, region c, tabell 13, s. 34.
Antal bostadsrättslägenheter, region c, tabell 23, s. 58. Yta bostadsrättslägenheter, region c, tabell 29, s. 67.
Löner del 1 Tjänstemän privat sektor 1955
Tab. A: Löneutvecklingen för teknisk personal och kontorspersonal inom industrin åren 1947-‐1955 s
Statistiska centralbyrån E-‐källor
Genomsnittlig total månadslön, reallöneutveckling (gruv-‐ och tillverkningsindustri) tjänstemän privat sektor (SLP) 1947-‐2011.
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid= ssd_extern%3aSLP11t&rxid=d582a47c-‐4170-‐4072-‐9659-‐ace2ac526c2b (hämtad 2013-‐04-‐09). Försäkringskassan
Socialförsäkringsrapport 2012:9, Föräldrapenning analys av användandet, tabell 1, s. 11.
Uppsala Stadsarkiv (USA) Följande Planritningar Bellman Löten 11:1-‐11:7 Ottar nr 3 Luthagen 59:1 Ottar nr 6 Luthagen 59:3 Ottar nr 7 Luthagen 59:4 Grane nr 13 Luthagen 57:1 Åsvid nr 5 Luthagen 58:2 Hästen nr 22 Kungsängen 4:3 Kurvan nr 1 Luthagen 6:1 Kurvan nr 2 Luthagen 6:1
Stabby Gärde nr 13 Luthagen 7:4 Duvan nr 16 Dragarbrunn 26:2 Sverre nr 18 Fålhagen 5: Diset Gränby 19:1,2 Nyproducerade bostäder JM http://www.jm.se/bostader/sok-‐bostad/uppsala/uppsala/kapellgardet/tornet-‐ 4/ (hämtad 2013-‐04-‐04). http://www.jm.se/bostader/sok-‐bostad/uppsala/uppsala/kungsangen/ariket-‐ 1/ (hämtad 2013-‐04-‐04). Peab http://www.peabbostad.se/Projekt/Uppsala/Brf-‐Brandsoldaten/ (hämtad 2013-‐04-‐03). http://www.peabbostad.se/PageFiles/33800/Planl%C3%B6sningar%20etapp %201.pdf (hämtad 2013-‐04-‐11) http://www.peabbostad.se/Projekt/Uppsala/Brf-‐Brandbilen/ (hämtad 2013-‐ 04-‐03). HSB http://www.hsb.se/uppsala/granby-‐backe?tab=apartments (hämtad 2013-‐04-‐ 04).