1. Från folkhemskök till öppen planlösning
5.1 Förklaring av variabler
Att just männens intåg skulle påverka utformningen tycker jag mig se
indikationer på från tidigare publicerad forskning. Där kan vi ana att under den tidsperiod då statusen på kvinnans hushållsarbete var som störst verkade diskussionen om kökets utformning framförallt handla om hur man gjorde det till en så effektiv arbetsplats som möjligt. Detta står i kontrast mot 2000-‐talets öppna kök med större ytor som diskuteras av Willén i hennes avhandling. Förmodligen en mycket ineffektiv och opraktisk arbetsmiljö enligt 1940-‐talets HFI-‐kvinnor. Kan det vara så att mannens intåg i köket är en bidragande orsak till varför rummet under 2000-‐talet fått en mer central roll i den svenska bostaden?
5.1 Förklaring av variabler
Uppsatsens huvuduppgift är att undersöka och diskutera vad som kan ha påverkat kökets utformning under 1900-‐talet. För att göra detta behöver jag identifiera ett antal variabler. Den beroende variabeln kökets utformning har jag valt att definiera som kökets yta. Visst kan man argumentera för att andra
aspekter av kökets utformning bör vara med, som tillexempel utrustning, val av material för skåp, om det finns skåpluckor eller inte. Anledningen till att jag valt just ytan är för att jag ser denna som en förutsättning för köket som ett rum för socialt umgänge. Ytan visar också på kökets roll som statussymbol. Jag tänker mig att ett större kök är lättare att visa upp. Dessutom går det att mäta kökets yta utan större ansträngning vilket diskuterats tidigare i avsnitt 1.2.
Vilka variabler kan då tänkas påverka kökets yta? Uppsatsens teoretiska
utgångspunkt är att det är den kreativa klassens framväxt, samt männens intåg i köket som bidragit till det svenska kökets förändrade utformning. Dessa två variabler har jag kvantifierat genom att titta på förhållandet mellan anslutna till olika fackförbund samt använda mig av en dummyvariabel för
föräldraförsäkringen. Dummyvariabeln kräver rätt liten förklaring men desto mer diskussion. Lägenheter planerade efter 1974 får värdet 1 och lägenheter tillkomna innan 0. Som jag diskuterade i avsnitt 1.1 kan man tänka sig att införandet av föräldraförsäkringen 1974 har haft en effekt på hur mycket tid mannen spenderar i hemmet. Som Tabell 1 visar är det först under 2000-‐talet som männen börjar ta ut föräldrapenning. Man skulle alltså kunna argumentera för att det var först under 2000-‐talet som männen i högre utsträckning började spendera tid i hemmet, eller i alla fall befatta sig med hushållsarbete.
Tabell. 1. Andel % av utbetalade dagar med föräldrapenning till män respektive
kvinnor år 1974-‐2011 År Män Kvinnor 1974 0,5 99,5 1979 4,8 95,2 1984 5,1 94,9 1989 6,9 93,1 1994 11,4 88,6 1999 10,6 88,4 2004 18,7 81,3 2009 22,3 77,7 2010 23,1 76,9 2011 23,7 76,3
Källa: Socialförsäkringsrapport 2012:9, Föräldrapenning analys av användandet, tabell 1, s. 11.
Mot bakgrund av denna information är inte ett utelämnande av lägenheter byggda mellan 1971 och 2009 helt omotiverad. Att använda sig av en
dummyvariabel där all nyproduktion kommer få 1 och de äldre lägenheterna 0 är faktiskt inte helt oproblematiskt. Problemet ligger i att dummyn kommer fånga upp alla förändringar som skett från 1971 fram till 2010 alltså inte enbart införandet av föräldraförsäkringen. Dummyns påverkan bör därför, givet att den är signifikant, tolkas med stor försiktighet, samt kombineras med en mer
kvalitativ analys.
Förhållandet mellan anslutna till olika fackförbund kräver en ingående
förklaring. Tanken här är att uppskatta hur stor del av den manliga befolkningen som potentiellt skulle kunna vara medlemmar av den kreativa klassen samt hur fysiskt krävande arbeten de har. Utgångspunkten är att medlemmar i LO har
arbeten som är mer fysiskt krävande relativt medlemmar i TCO och SACO. TCO-‐ och SACO-‐medlemmarna bör dessutom i betydligt högre grad än LO-‐
medlemmarna vara del av den kreativa klassen. Att studera antalet fackligt anslutna har jag valt dels för att arbetstagare i Sverige i hög grad är fackligt anslutna samt att det finns statistik över både män och kvinnors anslutning till fackliga organisationer. Att jag valt att titta på just männens medlemskap i arbetstagarorganisationer beror på min teoretiska utgångspunkt. Som figur 9 visar kan vi se att kurvorna för antalet medlemmar i LO respektive TCO och SACO i stort sett konvergerar under 2000-‐talet, hade det inte varit för det dramatiska medlemstapp som drabbade TCO och SACO efter 2006 hade kanske till och med det samlade medlemsantalet i dessa organisationer varit högre än det i LO. Det bör nämnas att jag enbart har uppgifter om fackligt medlemskap fram till 2010. Kvoten 2010 använder jag även 2011 och 2012 vilket inte borde vara något problem då det framförallt är trenden jag är intresserad av.
Figur 9. Antal män anslutna till LO samt TCO och SACO 1949-‐2010.
Källa: Statistisk årsbok, vissa fackliga organisationer: anslutna medlemmar.
Anm: SACO från 1963, Från 1980-‐2010 är antalet manliga TCO-‐medlemmar baserat på antalet yrkesverksamma TCO-‐kvinnor.
Variabeln vi kallar den !!, beräknas på följande vis: !! = !"#!!"#$"!!%&!!"#$%&'(&%%)*!"!!"#$"!!%& 0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1940 1960 1980 2000 2020 Medlemmar År LO TCO+SACO*
Ju högre värde på variabeln desto fler LO-‐medlemmar i förhållande till TCO-‐ och SACO-‐medlemmar. Om värdet är 1 är medlemsantalet lika stort i
organisationerna.
Ytterligare en variabel som är med i analysen är antalet hemmafruar, vilken är baserad på data från Rodney Edvinssons doktorsavhandling från 2005. Figur 10 visar antalet hemmafruar i Sverige mellan år 1944 och 2000. Vid två tillfällen under tidsperioden kan vi identifiera en uppgång i antalet hemmafruar. Dels perioden fram till 1950 samt under tidigt 1990-‐tal. Trenden under 1940-‐talet skulle eventuellt kunna ha med den tidens diskussion av ett uppvärderande av hushållsarbete, se avsnitt 2.2, att göra medan uppgången under 1990-‐talet kanske kan härledas till den ekonomiska kris som drabbade Sverige under perioden. I regressionsanalysen är variabeln hemmafruar indexerad med 1965 som basår. Detta för att den inte ska anta ett för stort numeriskt värde i
förhållande till de andra variablerna. För bostäderna planlagda efter år 2000 har antalet hemmafruar vid år 2000 använts.
Figur 10. Antal hemmafruar 1944-‐2000.
Källa: Edvinsson (2005), Tabell Q, ss. 377-‐378.
Även två kontrollvariabler används i analysen dessa är boytan, eller närmare bestämt differensen mellan den totala ytan på lägenheten och köksytan, samt antalet rum. Boytan används också som beroende variabel i ytterligare en modell
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Antal hemmafr uar År hemmafruar
som jag använder för att undersöka de oberoende variablernas påverkan på boytan.
5.2 Multipel regressionsanalys utifrån en OLS-‐modell (minsta