6. Diskussion
6.2 Diskussion av tidigare forskning och teori
Innan jag började leta litteratur var två forskare och pedagoger redan självklara för mig, då de båda har skrivit och forskat i leken på ett sätt som fascinerar mig; dessa två är Ingrid Pramling Samuelsson och Lev Vygotskij.
Den mesta av litteraturen jag läst inför att skriva uppsatsen har jag funnit mycket intressant då den på djupet behandlar just ämnet om barnens fria lek.
Ekelunds bok Barnet och leken (2009) har jag sett i personalrummet, på flera förskolor, och antog därför att det är en aktuell bok som används ute på förskolorna idag. Därmed använde jag mig av den boken och har haft stor glädje och nytta av den i mitt arbete.
Valet av Knutsdotter Olofsson (1992 och 1996) kan på ett sätt ses som irrelevant då hennes böcker skrevs för ganska länge sedan. Men efter att ha gjort mina egna undersökningar samt ha läst nyare litteratur som är samstämmig med Knutsdotter Olofsson, beslöt jag mig för att använda mig av Knutsdotter Olofssons böcker.
6.3 Diskussion av resultat
Jag har valt titeln Den allvarsamma leken på min uppsats. För att leken i förskolan ska kunna fungera och ha sitt syfte, krävs det att pedagogerna inser allvaret med leken; att det är genom leken som barn i förskoleålder lär sig det mesta och då framförallt det sociala samspelet - en kunskap som barnen har med sig ut i livet och som är viktig för att de ska fungera ute i samhället. Leken i förskolan är inte längre en aktivitet som utgör ett mål i sig, utan den har vidare mål med en pedagogisk funktion. Pedagogernas syfte med den fria leken är att barnen bl.a. ska lära sig det sociala samspelet med dess regler (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999).
I förskolan ska barns lek tillmätas en helt annan roll än den gör någon annanstans i samhället och leken ska ha en pedagogisk funktion. Detta är något som betonas i Lpfö 98, reviderad 2010, och som stämmer väl överens med de resultat jag kommit fram till efter mina undersökningar.
Leken är mycket viktig i barnens värld. Jag drar slutsatsen att alla förskolepedagoger ser leken som det viktigaste som finns för barnen i förskolan och att de flesta förskolepedagoger ser det sociala samspelet som det främsta syftet med den fria leken. Däremot finns det
oenigheter om vad fri lek innebär i förskolan, enligt pedagogerna. Samtliga informanter säger att fri lek är när pedagogerna inte har planerat någon aktivitet och när barnen får bestämma vad de ska göra. Men samtidigt finns det en hel del som barnen inte får göra under den fria leken. Här kommer jag in på frågeställningen om vilka regleringar det finns kring den fria leken. Användandet av datorer och Ipad samt krigslekarna är de lekar som det råder mest oenighet omkring och som det sker mest styrning bort från. Enligt mig skulle det behövas mer samstämmighet bland pedagogerna vad fri lek innebär. Några av pedagogerna anser inte att den fria leken är fri. Det finns ju trots allt en hel del regler. Varför finns det så mycket regler kring Ipaden? Behövs det? Om det sociala samspelet är det främsta syftet med den fria leken, så anser jag att Ipaden, om den används två och två, är ett ypperligt verktyg för barnen att öva sig i att samarbeta.
.
Jag anser att pedagogerna bör diskutera mer kring det fria i fri lek och framför allt vara på det klara med varför man stoppar vissa lekar. I analysen skrev jag om ett barn som siktade ett
låtsasvapen mot en pedagog (Knutsdotter Olofsson, 1996) och förklarade för pedagogen som ville stoppa leken, att det ju bara är på låtsas. Kan det vara så att pedagogerna är för dåliga på att se leken ur ett barnperspektiv och tänka ”som om”?
I min undersökning har jag sett att pedagogerna har många regler kring Ipaden. Under min VFT och när jag vikarierar på olika förskolor känns det som att många pedagoger fortfarande är ovana vid Ipaden som ett läromedel/leksak i förskolan och därför sätter mycket regler kring den. Det ska bli spännande att se om det blivit någon skillnad i användandet av Ipaden om 5- 10 år.
Med tanke på att pedagogerna ser det sociala samspelet som det främsta syftet med den fria leken, kan jag tycka att Ipaden och datorer vore ett ypperligt verktyg för barnen att öva sig på att samarbeta två och två kring.
Den fria leken ska barnen i största möjliga utsträckning styra över själva och därigenom utveckla sin självständighet, initiativförmåga och kreativitet. Det förefaller som att samtliga pedagoger i min undersökning ser sig som pedagoger med tillåtande förhållningssätt. Jag har förstått det som att ju öppnare förhållningssätt pedagogerna har, desto mer ökar tillfällena och chanserna för barnen att utveckla sitt kreativa tänkande som i sin tur ger fantasi och
skaparglädje (Vygotskij, 1995). Med tanke på att pedagogerna i min undersökning ger uttryck för att de själva tycker att de har ett öppet förhållningssätt, men samtidigt har mycket regler kring den fria leken och stoppar aktiviteter där barnen, enligt pedagogerna, är för fysiska eller högljudda, anser jag att pedagogerna inte är helt klara över sitt eget agerande. Jag anser att det behövs mer diskussioner i arbetslagen på förskolorna kring den fria leken. Diskussioner där man vågar kritisera varandra på ett konstruktivt sätt så att var och en blir varse över sitt eget förhållningssätt och agerande.
Tullgren (2004) skriver om hur barnen förväntas bidra till sin egen styrning och att i
det ”fria” valet välja det rätta. Jag kan i mitt arbete inte se att det finns något specifikt rätt val, men att det däremot, utifrån pedagogernas synvinkel, finns många val som anses som fel. Jag ställer mig då frågan om den aktivitet som idag benämnes fri lek i den svenska förskolan, verkligen ska heta så fortsättningsvis?
Det är viktigt att få in alla barn i leken med tanke på att det är där barnen lär sig det sociala samspelet som de har nytta av hela livet. Barn som inte är lekkompetenta, som inte klarar av
att ta sig in i leken eller bli kvar i leken, måste få hjälp av pedagogerna in i leken. Mina resultat pekar på att det är just att hjälpa barnen in i leken och vara en stötta som verkar vara pedagogens främsta roll i den fria leken.
Det förvånade mig att det är så få pedagoger som aktivt deltar i den fria leken, men efter att ha gjort detta forskningsarbete förstår jag varför, och har därmed själv ändrat mitt sätt att förhålla mig till den fria leken, när jag jobbar eller gör min VFT. Jag upplever, precis som informanterna att leken lätt stannar upp och barnen kommer av sig i leken om en
vuxen ”klampar in”. Jag förstår nu att barnen ser mig och andra vuxna på förskolan som pedagoger som finns där för att stötta, vuxna som man kan få hjälp av och ”tanka” trygghet hos, och inte som jämlikar som man leker rollekar med. Stötta – men inte störa; ett dilemma som det är viktigt att förhålla sig medvetet kring som pedagog.
6.4 Pedagogiska implikationer
Utifrån mina resultat kan jag se att den fria leken är i farozonen. Den av läroplanen allt mer styrda förskolan riskerar, enligt mig, att gå miste om sin fria lek. Om den fria leken ska
behållas på det sätt som den är på de förskolor där jag gjorde mina undersökningar, borde den, enligt mig, kallas för något annat med tanke på att det trots allt är mycket som inte är fritt.
Ett sätt att jobba med den fria leken kan vara att, under en prövotid, känna på att tänja mer på gränserna. Låt de barn som vill använda Ipaden få göra det, två och två, under den fria leken. Se vad som händer med det sociala samspelet och utforska barnens proximala
utvecklingszoner.
Jag kan se att det behövs mycket diskussioner kring krigslekarna. Barnen leker ”som om” men pedagogerna förefaller ha svårt för att se just krigslekar som ”som om”. Med tanke på att dessa krigslekar är återkommande på förskolorna, och så har varit under lång tid, anser jag att pedagogerna ska träna sig i att tänka om under dessa lekar och tänka ”som om”. Men
naturligtvis stoppa leken om barnen skadar varandra.
Både min undersökning, samt annan forskning, visar på att barn i förskoleåldern har mycket spring i benen och tycker om att springa och jaga varandra. Forskningen och mina egna
resultat visar dock på att det inte finns utrymme till detta inomhus. Därmed blir min
pedagogiska slutimplikation: Var mer utomhus och ge därmed utrymme för mer rörelselekar under den fria leken!
6.5 Förslag på fortsatt forskning
Det finns mycket att forska om kring detta ämne och jag har fått många nya tankar under arbetets gång.
Det skulle vara mycket intressant att forska vidare i detta ämne genom att göra observationer på förskolor samt intervjua barnen om den fria leken. Hur ser barnen t.ex. på pedagogernas delaktighet i den fria leken?
Att göra ett forskningsarbete kring den fria leken ur ett barnperspektiv är något som lockar mig och som jag ger som förslag till dig som är intresserad av att forska vidare i ämnet.
Även forskning kring könsrollerna i barns fria lek på förskolan är något jag vill ge som förslag till dig som är intresserad att forska vidare kring förskolebarns lek.
REFERENSLITTERATUR:
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Malmö; Liber
Dewey, John (1916). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB
Ekelund, Gabriella (2009). Barnet och leken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Hydén, L-C (1981) Psykologi och dialektik. Stockholm: Natur och kultur
Johansson, B. & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Under-
Sökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: kunskapsföretaget.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna – om den fria lekens pedagogik.
Stockholm: HLS Förlag
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek-upplevelse-lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber
Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Skolverket (2010)
Patel, R. & Davidsson, B. (1998). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur.
Pedagogiska Magasinet, nr.1 2012. Stockholm: Lärarförbundet
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Steinsholt, Kjetil (2012). I lekens ingemanland. I Pedagogiska Magasinet nr.1 2012. Stockholm: Lärarförbundet
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij (1978). Mind in society. Cambridge: Harvard University Press.
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos 1995
AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER:
Forsman, Susanne & Othzen, Solveig (2007). Fri lek i förskolan: En studie om pedagogers
syn på den fria leken i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, lärarutbildningen
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson,Eva (2006) Lek och läroplan: Möten mellan barn
och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet
Johansson, Eva, Pramling Samuelsson, Ingrid, & Sheridan, Sonja (2009). Barns tidiga
lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg:
Göteborgs universitet
Logue, Mary Ellen & Harvey, Hattie (2009). Journal of Research in Childhood Education:
USA
Löfdahl, Annika (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt menings-
skapande. Karlstad: Karlstads universitet
Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken: En studie av utomhuslek på förskolegården.
Alnarp: Institutionen för landskapsplanering
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet.
Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wertsch, James V (1985). Vygotskij and the social formation of mind. Cambridge: MA: Harvard University Press
Wertsch, James V (1998). Minds as action. Oxford: Oxford University Press
INTERNETSIDOR:
http://www.codex.vr.se/agande4.shtml Vetenskapsrådet, VR
CODEX - regler och riktlinjer för forskning
Intervjuguide:
Bilaga 1
Bakgrundsinformation:
> Pedagogens examensår > Antal år i yrket> Vilka åldrar pedagogen med
> Kan du beskriva så detaljerat som möjligt för mig vad du tänker på när du hör
ordet lek?
> Fri lek? > Styrd Lek?
> Vad innebär den fria leken i förskolan enligt dig?
> Regler? Förbjudna lekar?
> Var går gränserna? Får barnen klä av sig nakna? Sitta obegränsat vid datorn? Leka krigslekar?
> Finns det någon lek du föredrar framför andra att barnen ägnar sig åt under den fria leken? (styrning mot normen?)
> Anser du att det finns något särskilt syfte med den fria leken?
> Vilket syfte?
> Deltar du i barnens fria lek på förskolan?
> Om ja: På vilket sätt? Leker aktivt? Finns med som en stötta?
> Hur reagerar du när du ser barn som inte leker?
> Ingriper du? På vilket sätt? Tycker du att du har kunskap om hur du kan hjälpa dessa barn som inte leker? Vad är det för kunskap?
> Känslor?
> Lekkompetenta barn
> Diskuterar ni den fria leken inom arbetslaget?
> Berätta så detaljerat du kan om en sådan diskussion. > Pedagogens roll för utveckla den fria leken?
> Diskussioner utifrån lärandeteorier?